Titta

Helt patent!

Helt patent!

Om Helt patent!

Om den historiska bakgrunden till flera viktiga uppfinningar som exempelvis klockan och telefonen. Vem uppfann dem och hur har de utvecklats? Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe förklarar och gestaltar olika historiska personer.

Till första programmet

Helt patent!: RakknivenDela
  1. Ja... Ja! Så kanske jag ska ha.

  2. Jag tar bort en stripa bara.

  3. Hej, fröken. Nå, vad tycker du?

  4. Rakhyvel är en smart grej att ha.

  5. Enkel att använda och ofarlig.

  6. Självklart.
    Men så har det inte alltid varit.

  7. Vem var det som uppfann
    en säker rakhyvel?

  8. Okej, fröken. Vi hörs!

  9. Många tror
    att rakhyveln uppfanns av Gillette.

  10. Men det är inte riktigt sant.

  11. BORTTAPPAT OCH UPPHITTAT

  12. Jag är skeptisk. Vi är i Bergen på
    1600-talet i en s.k. fältskärsstuga.

  13. Hallå, finns det nån här?

  14. Hej! Vad kan jag hjälpa dig med?

  15. Vad kan jag få hjälp med här?

  16. Vi kan stå till tjänst med
    tandutdragning och åderlåtning.

  17. Amputationer, som på han där.

  18. Jag vill ha kort i nacken
    och precis under knäet.

  19. Har ni tillstånd för
    kirurgiska ingrepp?

  20. Ja då, här i Bergen
    grundades fältskärsskrået 1597.

  21. Godkänt från högsta ort. Vi har till
    och med utskänkningstillstånd.

  22. Det blir ju
    en del fyllebråk och knivslagsmål.

  23. Men då kan de bara komma hit efteråt
    och bli amputerade.

  24. -Det är ju väldigt bra.
    -Ja, väldigt praktiskt.

  25. Jaha, vad hade du tänkt dig, då?
    Vi sätter även lavemang.

  26. Nej tack.
    Jag tänkte mig bara vanlig rakning.

  27. Det är ju i stort sett det
    som vi håller på med här.

  28. För att godkännas av skrået började
    man hos en mästare i 14-15-årsåldern.

  29. Där lärde man sig det viktigaste:
    rakning, åderlåtning, koppning.

  30. Efter lång träning
    utförde man ett mästarprov.

  31. Skråmedlemmar närvarade då lärlingen
    utförde ett kirurgiskt ingrepp.

  32. Jaha, kort vid öronen? Jag tyckte
    att du sa "bort med öronen".

  33. -Jag har verkligen ingen brådska.
    -Sätt dig!

  34. På 1800-talet
    slutade man praktisera kirurgi.

  35. Fältskären fortsatte som frisör.

  36. På den här tiden
    förväntades man raka sig.

  37. Att raka sig själv var otänkbart.

  38. Det har redan varit otänkbart
    i flera hundra år.

  39. När det är din tur hos barberaren-

  40. -sitter du i ett rum utan ordentligt
    ljus och utan varmt vatten.

  41. Och barberaren har inget raklödder.

  42. Rakkniven är
    välanvänd, slö och rostig.

  43. Och ska du ansa polisongerna
    sveds de med stearinljus.

  44. Nej,
    jag behöver inte ansa polisongerna.

  45. Att gå till barberaren var smärtsamt
    om man ville vara renrakad.

  46. Ursäkta, men har du nånting emot
    att vi låtsas som att vi är i Paris?

  47. Nej, inga problem.

  48. Kan ni sjunga nåt på franska?

  49. Nu är vi alltså i Paris och det här
    är Jean Jacques Perret. Bonjour!

  50. Året är 1762.

  51. Jean Jacques Perret är knivsmed.
    Troligen den bästa som nånsin levt.

  52. Perret var osedvanligt hängiven
    sitt yrke.

  53. Han ville göra
    bättre verktyg åt kirurgerna.

  54. För att sätta sig in i
    hurdana verktyg det fanns behov för-

  55. -utbildade han sig till läkare
    innan han fortsatte som knivsmed.

  56. Svärd? Inga problem. Då ska vi se.

  57. Vi bankar lite.

  58. Perret gjorde
    fantastiska svärd och knivar.

  59. Très bien! Oui!

  60. -Très bien!
    -Merci.

  61. Au revoir! Ha det bra!

  62. Perret var hos en barberare
    som använde en smutsig rakhyvel.

  63. Den gjorde
    att Perret fick skäggsvamp.

  64. Merde!

  65. Då kom Perret på att göra ett verktyg
    som folk kunde raka sig själva med.

  66. Han inspirerades av en vanlig hyvel
    och använde sina färdigheter-

  67. -och gjorde en rakhyvel där själva
    kniven lades i en slida av trä.

  68. Voilà!

  69. Det som Perret gjorde var smart. Då
    bara en liten del av bladet stack ut-

  70. -var risken mindre att skära sig.
    Bladet sjönk inte så djupt i huden.

  71. Perret skrev senare
    en bok om rakning.

  72. "Konsten att raka sig själv."

  73. Bokens titel förklarar att det
    inte var så vanligt bland folk.

  74. Hej hej! Ursäkta,
    men du som jobbar i branschen-

  75. -vad säger du om den här?

  76. Jösses!
    Är det en sån som Perret tillverkade?

  77. Kanonbra! Bort med farliga rakknivar
    och fram med säkra rakhyvlar.

  78. Den är fantastisk.

  79. Visste du att
    världens första hyvel med T-handtag-

  80. -kom 1847?
    Fantastiskt skön att hålla i.

  81. Man kan stå och hålla den hela tiden.

  82. Väldigt bra.

  83. Sköt dig själv, du. - Har du
    hört talas om King Camp Gillette?

  84. 1904 hände det stora saker.

  85. Har ni hört talas om King Camp
    Gillette? Vilket strålande namn!

  86. Han tog patent på
    sin geniala engångshyvel.

  87. Det som var banbrytande-

  88. -var att rakbladen inte slipades.
    Det var bara att använda och kasta-

  89. -använda och kasta,
    använda och kasta...

  90. Jag ska plocka upp dem.
    Jag ville bara visualisera det.

  91. Det har hänt en del,
    men Perret var först.

  92. -Den där bör du ta vara på.
    -Det ska jag göra. Hej då.

  93. Vad använde folk före
    den moderna rakhyveln?

  94. På Caesars tid bedömdes en mans
    status utifrån standard på rakningen.

  95. Rikt folk rakades av slavar,
    men inte Caesar.

  96. Han ville inte att en korrupt slav
    stod med en kniv mot hans strupe.

  97. Caesar fick därför sitt ansiktshår
    noppat med pincett av en tjänare.

  98. Förhistoriska människor rakade sig
    så långt tillbaka som 30 000 år f.Kr.

  99. Det har vi sett på grottmålningar.

  100. Det här är en sån grottmålning.

  101. The best flintstone a man can get.

  102. Människor rakade sig på den här tiden
    med flinta, men den blev fort slö-

  103. -och fick snart kastas.
    Världens första engångshyvel.

  104. De kunde också använda skal.

  105. Inte så skönt. Jag tror inte
    att de rakade sig särskilt ofta.

  106. Redan för 5 000 år sen gjorde
    folk i Mellanöstern en rakkräm-

  107. -som bestod av
    djurfett blandat med aska.

  108. Meningen var att det skulle mjuka upp
    skägget före rakningen.

  109. Aj... Aj! Aj, aj!

  110. Det river fortfarande
    rätt ordentligt.

  111. Det blev ju stiligt.

  112. Hej, fröken. Vill du följa med till
    min grotta och se på mina stenar?

  113. Nähä... Okej.

  114. Senare tillverkades rakredskapen
    av koppar och brons.

  115. Några också av guld.

  116. Att ta bort eller skaffa sig hår
    har folk alltid ägnat sig åt.

  117. Ursäkta mig.
    Jag söker forntidens Egypten.

  118. -Det ligger där borta.
    -Tack.

  119. Jag lånar den här, om det går bra.
    Tack, tack.

  120. Fritt översatt betyder det: Välkomna
    till Egypten ca 3 000 år f.Kr.

  121. Om man tillhörde adeln på den här
    tiden rakade man troligen huvudet.

  122. Det fanns många fördelar. Det blev
    mindre varmt om man tog bort håret.

  123. Och man slapp löss.

  124. Praktiskt. När de ville pryda sig
    eller skydda sig mot solen-

  125. -använde de hellre peruk.

  126. Perukerna kunde vara gjorda av
    palmblad, ull, hästhår, människohår.

  127. Ofta färgades perukerna svarta.
    Då använde de helst följande recept.

  128. Då ska vi se.

  129. Koka samman fett från en svart orm...

  130. ...livmodern från en katt...

  131. Korpägg.

  132. Hästlever...

  133. Fiskhjärna. Det var den här.

  134. Krokodilspillning. Den har vi här.

  135. Receptet för svart peruk
    användes nog inte så ofta.

  136. Men egypterna ogillade grått hår,
    så hennaväxten användes för färgning.

  137. I dag, 5 000 år senare,
    används fortfarande henna.

  138. Och ryggben från en korp.

  139. Så där. Det var det.

  140. Ingredienserna
    som vi alla har i köket.

  141. Så måste det så klart
    stå och gotta till sig.

  142. Sen ska peruken i. Så där.

  143. Sen får vi vänta lite.

  144. Men vi har fuskat lite...

  145. För egypter som inte hade tålamod
    att sitta länge hos frisören-

  146. -var peruken perfekt.

  147. Jag vill fixa lite med håret. Lite
    kortare fläta och lite mer bladguld.

  148. -Och så strör du över kanel, väl?
    -Ja, det ska vi ordna.

  149. Kanel låter konstigt-

  150. -men egyptiska kvinnor gick omkring
    med en balsamkula på huvudet.

  151. Det var en klump gjord av fettämnen
    och olja som parfymerades med kanel.

  152. Och citron.

  153. Den här parfymkulan
    smälte sakta i värmen.

  154. Det rann och gjorde att håret blev
    glansigt och luktade gott hela dagen.

  155. Lustigt.

  156. Alexander den store vidhöll
    att hans soldater skulle raka sig.

  157. Han tyckte att det såg bättre ut
    att vara renrakad.

  158. Men viktigare var
    att Alexander märkte-

  159. -att fienden överrumplade hans
    soldater med att ta tag i skäggen-

  160. -och på så vis få övertag.
    Därför måste skäggen bort.

  161. KÖPENHAMN 1711

  162. På 1700-talet
    var det vanligt att pudra peruken.

  163. Peruken skulle vara vit och fin.
    Då använde de vetemjöl.

  164. Till en peruk gick det åt
    0,5 kilo vetemjöl per vecka.

  165. Man använde då en puderbälg.

  166. Så där.

  167. Och över det hade de
    en massa parfym.

  168. Så de måste ha luktat...
    lite speciellt.

  169. När de tog av sig perukerna låg
    mjöl, lim och svett kvar på huvudet.

  170. Därför tog de på sig en nattmössa
    så att inte möss kom och försåg sig.

  171. Och om de lade sig med peruken på
    sägs de ha haft fällor runtom sängen.

  172. Kong Frederik! Kong Frederik!
    Nu må du op!

  173. Må vi få sende en hilsen til
    det danske og norske folk?

  174. Skål!

  175. Fredrik IV var
    kung av Danmark-Norge år 1711.

  176. Då var det krig
    och statskassan var tom.

  177. Det måste Fredrik göra nånting åt.

  178. Hovsekreterare, anteckna!

  179. Vi, Fredrik av Guds nåde, kung av
    Danmark och Norge, etcetera.

  180. Skriv inte "etcetera"! Nej, nej, nej.

  181. Nej! Du ska inte skriva "nej, nej,
    nej" heller! Nej. Inte "nej". Jo.

  182. Anteckna.

  183. Hovet formulerade en lång klausul som
    norrmännen inte förstod så mycket av-

  184. -men Fredrik
    behövde lösa finanskrisen-

  185. -så han bestämde att folk skulle
    betala skatt för att bära peruk.

  186. Fantastisk idé, Frederik, om jag får
    säga det själv. Tack. Varsågod. Skål.

  187. Fyra riksdaler
    för den här lilla peruken?!

  188. Nej, vet du vad...

  189. Fredrik IV var kreativ
    när det gällde indrivning av skatt.

  190. Förutom skatt för peruker
    och huvudprydnader för kvinnor-

  191. -skulle man betala skatt för skor.

  192. Har man sett? Inget hår på månen.

  193. Did you hear that, son?
    There is no hair on the moon!

  194. Orsaken till
    att många män började med peruk.

  195. En man från Florida,
    mr Frank Smith...

  196. ...fick större och större måne.

  197. Could you please
    skruva down musiken?

  198. Då kom sonen Donald Smith
    med följande förslag:

  199. I know, daddy! Låt håret växa
    på ena sidan och kamma sen över det.

  200. Alrighty then!

  201. Frank lät håret växa. Ett år senare
    var han redo att testa teorin.

  202. Okay, son. Let's pröva.

  203. -Look! What do you think?
    -Yeah, dad! Alright!

  204. Pretty cool, eh?

  205. Så gick det till. 1977 tog far och
    son Smith patent på överkamningen.

  206. Men överkamning är
    inget nytt fenomen.

  207. Kejsaren Konstantin kammade fram
    håret för att dölja sin tunna lugg.

  208. Han tänkte aldrig på
    att ta patent på överkamningen.

  209. I Japan kallas för övrigt överkamning
    för streckkodsfrisyr.

  210. Hi there, Frank!
    Du kan alltid låna lite hår av mig.

  211. Wow! Is this your skägg?

  212. Yes. My name is Hans Langseth.
    Jag kommer ursprungligen från Norge-

  213. -men så flyttade jag till USA.
    Jag fick mitt skägg mätt 1927.

  214. Tro det eller ej, men det är
    fortfarande rekordet. 5,33 meter.

  215. Det är så långt att jag
    kan använda det som hopprep.

  216. Jump, jump!

  217. Langseth reste runt med en cirkus
    för att visa världens längsta skägg.

  218. Han kanske använde det som hopprep.

  219. Ursäkta, kan du ta över? Tack.

  220. Jump! Kom igen, då!
    Jump, jump, jump!

  221. Langseth blev trött på folk som drog
    i skägget för att se om det var äkta.

  222. När han dog skänktes skägget till
    National Museum of Natural History.

  223. Dit kan man åka och se vad som ännu
    är världens längsta skägg.

  224. I dag är det färre som sparar ut hår.
    Trenden är att raka bort allting.

  225. En brittisk rakhyvelstillverkare
    sökte en ny marknad för sina hyvlar.

  226. De påbörjade ett stort reklamprojekt
    1915 för att övertyga kvinnor om-

  227. -att hår under armarna
    var okvinnligt och ohygieniskt.

  228. Första reklamfilmen
    var ungefär sån här:

  229. EN SOLIG DAG PÅ STRANDEN

  230. FÖRE RAKNING

  231. EFTER RAKNING

  232. Där började det, tjejer.

  233. Många föredrar
    den klassiska rakhyveln.

  234. Den klassiska salongen med barberare
    och rakkniv är inte helt borta.

  235. Det hålls kurser i knivrakning.
    Man turas om att skära med kniven.

  236. Det är häftigt.
    Det är kul med en klassisk mansgrej.

  237. Det är lite macho.

  238. Vansinnigt spännande!
    Hur vill du att jag börjar skära?

  239. -Vi bryter där.
    -Bryta där? Det kan inte vara bra.

  240. Men om det är det du vill...

  241. -Hejsan! Tack för senast.
    -Tack för senast.

  242. Hur ofta har inte du stått framför
    spegeln inför ett möte och tänkt:

  243. "Aj då,
    nu borde jag ha varit hos frisören."

  244. Låt mig fundera. Aldrig.

  245. Det har jag nu
    en praktisk lösning på.

  246. En hjälm, tänker du. Ja, men här inne
    finns själva hemligheten.

  247. Inuti hjälmen monterar man
    en massa roterande rakblad.

  248. De täcker hela huvudet.
    Tätt med rakblad.

  249. På med hjälmen.
    Tro det eller ej: en rakhjälm!

  250. Det var det jag var rädd för.

  251. Man tar på sig den på väg till jobbet
    och när du kommer fram...

  252. ...är du färdigklippt. Rakhjälmen gör
    jobbet medan du läser tidningen.

  253. Allt hår som faller ner på axlarna,
    då?

  254. Det har jag tänkt på. Hjälmen
    levereras med en frisörkappa.

  255. Den håller småhåren borta
    från kavajen.

  256. När du kommer med hjälm och kappa
    blir nog många imponerade-

  257. -och undrar varifrån du har fått dem.

  258. Ja, från vilket dårhus, menar du.

  259. Jag har kallat uppfinningen för
    bärbarberhjälmen.

  260. Bär-barber-hjälmen. En rolig ordlek.

  261. Med hjälmen kan du spara
    tusentals kronor hos frisören.

  262. Folk som inte har hår
    går inte till frisören.

  263. Många är nog intresserade.
    Ståle Solbakken till exempel.

  264. -Den är redan uppfunnen.
    -Nej...

  265. Jo.

  266. Jo då. 2011 presenterades
    en rakhjälm på Youtube.

  267. Hjälmen påstods
    raka ditt huvud på tjugo sekunder.

  268. Men uppfinningen
    visade sig vara ett aprilskämt.

  269. NÄSTA VECKA: DAMMSUGAREN

  270. -Fantastiskt!
    -Oh my goodness!

  271. -Vive la France!
    -Pengarna har jag här.

  272. Jag skyddar dem med höger hand.

  273. Översättning: Helena Lindén
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Rakkniven

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historiens rakdon har inte varit lika enkla och säkra att använda som dagens varianter. Vem uppfinner till sist en modell som minimerar olycksrisken? Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe ger oss en överblick över rakknivens och rakhyvelns utveckling.

Ämnen:
Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
Historia, Industri, Kommunikationer, Personlig hygien, Rakhyvlar, Rakknivar, Teknik, Uppfinningar
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Helt patent!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Tid och klockor

Avsnitt 1 av 6

Grekerna mätte tiden med hjälp fötterna och kineserna hade en klocka som man både kunde höra och lukta. I alla tider har vi försökt mäta tiden.Vi berättar om uppfinningar som varit avgörande för den moderna klockans precision.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Telefonen

Avsnitt 2 av 6

Alexander Bell tog patent på telefonen 1876. Men vem var det som egentligen uppfann telefonen? Italienaren Antonio Meucci och amerikanen Elisha Grey var minst lika viktiga för denna uppfinning.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Metersystemet

Avsnitt 3 av 6

År 1789 införs metersystemet i Frankrike. Det är tänkt att gälla i hela världen i all framtid. Hur gick införandet till? Och vilka konsekvenser ledde det till? Idag är det bara tre länder som inte har infört metersystemet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

WC

Avsnitt 4 av 6

Visste du att 1903 års Nobelpristagare i litteratur älskade att sitta på sitt utedass med dörren öppen och prata med folk som gick förbi? Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe ger oss en överblick över hur föregångarna till den moderna vattenklosetten har sett ut.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Rakkniven

Avsnitt 5 av 6

Historiens rakdon har inte varit lika enkla och säkra att använda som dagens varianter. Vem uppfinner till sist en modell som minimerar olycksrisken? Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe ger oss en överblick över rakknivens och rakhyvelns utveckling.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHelt patent!

Dammsugaren

Avsnitt 6 av 6

År 1901 ser den första effektiva dammsugaren dagens ljus. Det var bara ett problem med den - den var för stor för att komma igenom konventionella dörrar. Den lekfulle programledaren Finn-Arve Sørbøe berättar om dammsugarens utveckling.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggänget

Förvandlingen av rummet kan börja!

Byggänget är överens om att något måste göras åt uppehållsrummet. "Det är som ett fängelse", säger Ahmet. Scenografen och inredningsexperten Astrid Linnér hjälper till med att göra en plan för hur rummet ska byggas om. Hon visar även ett så kallat moodboard. Det är ett collage av exempelvis bilder, färger och materialprover som beskriver stämningen eller känslan i en plats eller en design. I programmet lär du dig hur du kan omvandla idéer till en ritning, och vad skala är. För att hjälpa eleverna att komma igång med att fixa väggarna kommer målaren Johnnie Krigström på besök.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggänget

Tapetsering och målarkrig

Byggänget fortsätter att jobba med målaren Johnnie Krigström. Han visar Jens, Amanda och Sebastian hur man sätter upp en tapet, bland annat med hjälp av ett lod. Zafire, Ronja och Lisa väljer de rätta färgerna i måleributiken. Sedan är det bara att börja måla! Ronja tycker att det är lite tråkigt att måla en hel vägg, så hon startar målarkrig för att göra det lite roligare. Amanda visar hur hon bor och berättar varför hon började på en särskola.

Fråga oss