Titta

UR Samtiden - Fritidspedagogik 2012

UR Samtiden - Fritidspedagogik 2012

Om UR Samtiden - Fritidspedagogik 2012

Det har varit mycket diskussioner kring fritidshemmens verksamhet det senaste året och många har vittnat om dess betydelse för barns utveckling och lärande. Vilka pedagogiska och didaktiska verktyg krävs för att synliggöra olika lärprocesser inom fritidspedagogik? Arrangör: Lärarfortbildning AB. Inspelat den 9 november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Fritidspedagogik 2012 : Fritids igår och idagDela
  1. Det finns nåt gammalt:

  2. Man måste titta bakåt och framåt,
    annars får man se upp.

  3. Jag tror att det är sant.

  4. Det vi tecknar,
    när vi tecknar historia-

  5. -är utvecklingen av ett yrke.

  6. Jag ska berätta nåt spännande
    inledningsvis.

  7. "Lärare F-3"
    hette tidigare "lågstadielärare".

  8. Dessförinnan hette de
    "folkskollärare"-

  9. -och de var indelade
    i två olika grupper:

  10. Dem som jobbade med små barn,
    och dem som jobbade med äldre barn.

  11. Nu ska jag ställa en fråga-

  12. -eftersom det är
    så få av mina gamla studenter här.

  13. Hur gammal tror ni
    att den yngsta läraren var...

  14. ...i början av yrkets utveckling?

  15. Jag svarar: Hon var tolv år.

  16. Hon hade gått en tre veckors
    utbildning som bekostades av-

  17. -det är lite kul -
    av dåvarande systembolaget.

  18. De uppgifterna finns i
    Christina Florins doktorsavhandling.

  19. Det enda hon behövde då-

  20. -var att kunna läsa-

  21. -och att visa ett intyg från prästen
    om ett sedligt leverne.

  22. Om ni följer vår utveckling...

  23. Vi som är...

  24. Mitt yrke heter fritidspedagog-

  25. -och jag är inte utbildad grundlärare
    med inriktning mot fritidshemsarbete.

  26. Jag använder begreppen
    "fritidspedagog" och "grundlärare".

  27. När området etablerades i Sverige-

  28. -så pågick urbaniseringen.

  29. Människor från många håll i landet-

  30. -flyttade till städerna
    för en säkrare inkomst.

  31. I Göteborg, Stockholm, Malmö
    startades arbetsstugor-

  32. -som verksamheten kom att heta.

  33. Där svämmade det över av barn.

  34. Tiggeri och kriminalitet ökade.

  35. Barn på gatorna
    tiggde pengar för att få mat.

  36. Det störde utbildningsdebatten
    som pågick på den tiden.

  37. Det var ett klassamhälle:

  38. De bättre bemedlade gick på läroverk
    och de andra på folkskolor.

  39. En av folkskolans företrädare,
    Fridtjuv Berg, är också en figur-

  40. -i relation till Lärarförbundet,
    för han jobbade med de frågorna.

  41. Han startade en av de första
    fackliga lärarorganisationerna.

  42. Ett sätt
    att förbättra de fackliga villkoren-

  43. -är att förbättra
    för de lärare som jobbar med barnen.

  44. Det handlar också om
    barn- och elevfrågor.

  45. Han menade att vi inte kunde ha barn
    som tiggde och stal på gatorna-

  46. -i förskolan. Det måste åtgärdas.

  47. Han bäste vän Oscar Retzius fru,
    Anna Hierta-Retzius-

  48. -tyckte att det var spännande frågor.
    Hon var dotter till Lars Hierta.

  49. Ni vet nog
    att han startade Aftonbladet-

  50. -för över hundra år sen.

  51. Han hade gått bort, och Anna satt där
    med ett arv, d.v.s. pengar.

  52. Dem använde hon
    till att starta arbetsstugor-

  53. -och till att etablera nåt hon tyckte
    var viktigt: slöjden.

  54. Var den viktig?

  55. Hon tyckte
    att man lade för mycket krut på-

  56. -"de intellektuella förmögenheterna"-

  57. -d.v.s. att man gav för mycket stöd-

  58. -åt den kunskapen.

  59. Hennes man var hjärnforskare.

  60. Om ni tittar på er själva,
    så sitter ni ner så här-

  61. -och pressar ner lungorna.

  62. Hon sa "Barn måste få raster",
    för det hade skolan inte från början.

  63. "Barn måste göra andra saker"-

  64. -"för man måste resa sig upp
    och andas in."

  65. "Man måste få syre upp till hjärnan."

  66. "Då lär man sig mycket bättre."

  67. En spännande del i det här är-

  68. -en utredning som man gjorde i slutet
    av 1800-talet i Stockholms skolor.

  69. Det visade sig att barn som gick
    till arbetsstugorna lärde sig bättre.

  70. Det finns en anekdot om en lärare
    som på ett föräldramöte säger:

  71. "Alla barn måste
    få gå på arbetsstugor!"

  72. Det känner ni igen sen 70-talet:

  73. "Fritids åt alla! Dagis åt alla!"

  74. Han menade att det var nödvändigt-

  75. -men vad händer i arbetsstugorna
    som gör att barn lär sig bättre?

  76. Ja...

  77. Jag har en dotter
    som har gått i musikklass.

  78. Det jag kunde se där, och som kan
    överföras till arbetsstugorna-

  79. -är att det infinner sig
    nåt slags disciplin.

  80. Man ska göra vissa saker
    vid en viss tid.

  81. Det ställs förväntningar på en-

  82. -och som barn vill man ofta
    leva upp till vissa förväntningar.

  83. I det uppstod nåt i arbetsstugorna.

  84. De fyra olika perioderna
    som jag skissar i min bok-

  85. -den sociala, den socialpedagogiska-

  86. -den utbildningspedagogiska
    och den skolpedagogiska arenan-

  87. -beskriver olika dilemman. Under
    perioderna har olika saker påverkat-

  88. -i olika riktningar,
    positivt eller negativt-

  89. -t.ex. låg- och högkonjunkturer.

  90. Man ser i materialet
    att högkonjunktur-

  91. -gör att det uppstår större grupper
    och fler verksamheter.

  92. Vid lågkonjunktur blir det tyst.

  93. Väldigt tidigt har verksamheten varit
    konjunkturrelaterad.

  94. De olika perioderna...

  95. Nu blir det omtag.

  96. De har sin...

  97. Sitt ursprung i en diskursanalys
    som också är min doktorsavhandling.

  98. Det handlar om hur man talade om
    den här verksamheten tidigt.

  99. Ni ser att...

  100. ...det som genomsyrar texterna
    under den tidiga perioden...

  101. ...är vad jag beskriver som
    "social fostran och undervisning."

  102. De begreppen
    ska ni fundera över så småningom.

  103. Vad är social fostran?

  104. Utredningen som visade att det
    uppstod en annan disciplinering-

  105. -då förväntningarna blev bra-

  106. -var en del av det som man beskriver
    som social fostran.

  107. Anna Hierta-Retzius sökte lokaler och
    lade dem i anslutning till skolan.

  108. De lokala skolstyrelserna hade ansvar
    för verksamheten på 1800-talet.

  109. I den meningen kan vi säga att
    cirkeln slöts i mitten av 90-talet-

  110. -då verksamheten
    gick tillbaka till skolan.

  111. Vi har haft en mellanperiod,
    och den kommer jag in på.

  112. När vi talar om de här perioderna-

  113. -om social fostran och undervisning-

  114. -använder vi språkliga begrepp
    som antingen exkluderar-

  115. -eller inkluderar det vi menar.

  116. Jag ska ta ett exempel från nutiden.

  117. Skolan.

  118. Fritidshemmet.

  119. En stor grupp säger:
    "Fritidshemmet är inte skolan."

  120. En annan grupp säger:
    "Skola är också fritidshem."

  121. "Vi talar om helheter."

  122. Man exkluderar eller inkluderar-

  123. -och det gör vi ju jämt, men när vi
    fokuserar det blir det speciellt.

  124. Fokuserar vi kvalitet eller
    integration av skola och fritids-

  125. -så börjar folk tänka på det.

  126. De lägger det i bakhuvudet,
    och sen utvecklas tanken-

  127. -tills det plötsligt
    dyker upp en bra idé.

  128. Det är sällan vi själva har idéer.

  129. De är sammantaget-

  130. -nåt av vad man har hört
    andra prata om.

  131. Vad är det då för en verksamhet?

  132. Är den psykologisk?
    Är det utvecklingspsykologi?

  133. Är det pedagogik?

  134. Är det socialpsykologi?

  135. För det är väl inte matematik?

  136. Hur kan vi beskriva vår verksamhet
    i de här termerna?

  137. När vi talar om det, och språket
    genererar olika slutsatser-

  138. -är det sånt som...
    Slutligen säger Janne Björklund:

  139. "Ja. Det har jag hört nånstans."
    "Det kanske är på det sättet"-

  140. -"att om vi föser ihop de olika
    kunskaperna så får vi det här."

  141. Det är viktigt att vi alltid-

  142. -försöker hålla oss språkligt, i
    den här verksamheten, till vad vi är.

  143. Jag tycker att det är
    en pedagogisk verksamhet.

  144. En del tycker att det är
    en psykologisk verksamhet.

  145. Okej.

  146. Första gången den här verksamheten
    beskrivs fackligt är 1888.

  147. Då skriver man
    i Lärartidningen nummer 4, 1888:

  148. "Att ur moralisk synpunkt
    arbetsstugan verka uppfostrande"-

  149. -"bevisa icke blott den tilltagande
    lusten för nyttig sysselsättning"-

  150. -"utan även de många vitsorden från
    folkskolans lärare och lärarinnor."

  151. Här...

  152. ...tar vi ett avstamp
    och funderar på var vi är nu...

  153. ...och relationen till skolan.

  154. Jag ska inte lägga mer i det just nu
    hos er-

  155. -men fundera på vad det är.

  156. Som ett resultat av det-

  157. -så i sekelskiftet runt 1900-talet
    startades lekkommittén.

  158. Den var ett gäng herrar, för bara
    herrar deltog i sånt på den tiden-

  159. -som tyckte
    att leken måste in på schemat.

  160. "Vi måste ha lektionsutbyte",
    sa de vid sekelskiftet.

  161. "Vi måste byta ut undervisningen
    i vissa ämnen mot leken."

  162. Man gjorde en spännande utredning
    och bestämde sig för att göra det.

  163. Utredningen rörde sig i första hand
    mellan Göteborg och Stockholm.

  164. Man skickade lärare från Stockholm
    och Göteborg-

  165. -till slöjdseminariet i Nääs.
    Har ni hört talas om det?

  166. Det är nedlagt nu, men då skickades
    lärarna dit för att lära sig leka.

  167. De hade inte kunskaper till det-

  168. -så man behövde specialutbildade
    pedagoger som kunde arbeta med leken.

  169. Det pågick ett antal år,
    men sen ramlade det ut i historien.

  170. Ingenting hände mer.

  171. Under den perioden
    kan man tydligt förstå-

  172. -att man inte riktigt vet
    vad man ska göra med verksamheten.

  173. Den är nåt mittemellan.
    Å ena sidan är det den tid-

  174. -när barnen är utan föräldrarna-

  175. -för åtta timmars arbetsdag
    fanns inte då-

  176. -utan föräldrarna jobbade sent.

  177. Det var inte konstigt
    att barnen var på torgen och tiggde-

  178. -eller stal frukt...

  179. Eller, förhoppningsvis, så lekte de.

  180. Man visste inte.

  181. Det är en tid av obeslutsamhet
    och oro kring det här.

  182. I slutet av 20-talet
    och in på 30-talet

  183. -började man diskutera
    vad arbetsstugorna var.

  184. Socialdemokraterna tog upp
    en diskussion kring barnarbete-

  185. -och bestämde sig för
    att arbetsstugor var barnarbete.

  186. Det har de reviderat för länge sen,
    men då var man emot arbetsstugorna.

  187. Man bestämde att verksamheten
    måste bort och bli nåt annat.

  188. Den åkte ut ur historien.

  189. In på arenan
    kom i stället eftermiddagshem.

  190. Eftermiddagshemmen har jag beskrivit
    som en tystnadens diskurs-

  191. -för det hände inte mycket där.

  192. Det vi känner igen i dagens historia-

  193. -är att man införde läxläsning
    på 40-talet-

  194. -på dåvarande eftermiddagshem.

  195. Eftermiddagshemmen
    kopplades ofta till förskolan.

  196. Man jobbade ena dagen med förskolan-

  197. -och nästa dag
    med eftermiddagshemmen.

  198. Men därefter, vid 40-talet
    kom Alva Myrdal hem från USA-

  199. -med utvecklingspsykologiska teorier-

  200. -och så väl daghem
    som eftermiddagshem-

  201. -började läsa om och skola sig i-

  202. -att barn utvecklas på ett speciellt
    sätt och i en viss ordning.

  203. Det är inte alltid en viss ordning-

  204. -men att de utvecklas ser vi,
    och vi känner igen mönster.

  205. Beroende på var vi står teoretiskt-

  206. -tror inte alla
    att det ena måste följa på det andra.

  207. Nu får man också upp
    en ny diskussion:

  208. Vad betyder eftermiddagshem
    egentligen?

  209. Man upptäcker att små barn
    smittar skolbarnen och vice versa-

  210. -och börjar diskutera hälsa.

  211. Det gör att man föreslår
    att förskolan-

  212. -eller daghemmen, som det hette då-

  213. -och eftermiddagshemmen
    ska överföras till skolan.

  214. 1943 tar man beslut om att överföra
    verksamheterna till skolans område.

  215. 1944 ber dåvarande skolöverstyrelsen
    att bli befriade från uppdraget-

  216. -för de säger att de inte kan
    det där, och så beslutas det.

  217. Verksamheten är nu förlagd till det
    sociala området, och man talar om-

  218. -social utveckling och inlärning.

  219. De begreppen blir allt större
    allteftersom tiden går-

  220. -och långt in på 50-talet-

  221. -får man en diskussion-

  222. -som leddes av dåvarande rektor
    för lärarhögskolan, Bengt Börjesson-

  223. -om hur man ska se på utvecklingen.

  224. Då anordnade
    Centralkommittén för eftermiddagshem-

  225. -en stor konferens där man begärde-

  226. -att man skulle
    integrera utbildningarna.

  227. Man krävde att lärare
    skulle göra praktik på fritidshem-

  228. -för lärarna visste för lite
    kring barns sociala utveckling.

  229. Man krävde en längre utbildning.

  230. Allt det finns in gamla protokoll.
    Jag har dammat igen på olika arkiv-

  231. -men det är spännande
    att läsa gamla protokoll.

  232. De ställer krav
    som är aktuella i dag.

  233. De kraven togs inte upp
    i några större sammanhang-

  234. -utan fick ligga till sig
    tills jag fann dem.

  235. Dessförinnan visste väl ingen-

  236. -att man krävde att lärarna
    skulle göra praktik på fritidshem?

  237. Det är i varje fall få som vet det.

  238. I slutet av 60-talet
    blir det högkonjunktur-

  239. -och kvinnorna behöver arbeta,
    men vem ska ta hand om barnen?

  240. Vi startar miljonprogramsområden-

  241. -vi får utredningen "Förskolan"-

  242. -förskolan får
    tilläggsdirektivet "Barns fritid"-

  243. -och vi får utredningen "SIA".

  244. I "Barns fritid" skissar man-

  245. -ett barn som är helt skolbefriat.

  246. På en halv sida i hela utredningen -
    kolla det om ni vill-

  247. -talar man om skolan, under rubriken
    "Omvärldsorientering".

  248. I övrigt beskriver man
    ett förskolebarn-

  249. -så man kan säga att...

  250. Man förlängde förskolan
    för skolbarnen under den perioden-

  251. -alltså i början av 70-talet. Då är
    skolbarnet ett förlängt förskolebarn.

  252. Det är det i namn av dialogpedagogik.

  253. Det hyllade vi då. Jag tyckte
    att det var spännande och kul-

  254. -men i dag undrar jag vad jag gjorde.

  255. Man blir alltid, förhoppningsvis,
    klokare allteftersom.

  256. Vi är nu underställda Socialstyrelsen
    och talar om social utveckling.

  257. Skolan talar om inlärning, men vi
    talar mer om social utveckling-

  258. -för det är det vi kan, tycker vi.

  259. Då ska vi tänka:
    Vad är social utveckling?

  260. Låt det ligga där
    tills vi kommer en kvar fram.

  261. I mitten av 60-talet startade-

  262. -det vi kom att kalla
    "fritidspedagogutbildningen".

  263. Den startade i Norrköping, och
    diskuterades mycket. Rektorn krävde-

  264. -ett helt annat samarbete med skolan
    än det man sen fick.

  265. Det är fortfarande ett dilemma.
    Vad vill man med verksamheten?

  266. Vad är den för nåt?
    Hur ska vi tänka kring den?

  267. Och om vi lägger
    ännu en komponent i bakhuvudet-

  268. -så blir samhället mer komplicerat.

  269. Kan och ska våra sjuåringar gå hem
    och vara själva på eftermiddagen?

  270. Sjuåringar har fyra timmar
    i lektions tid-

  271. -och jag tänker på gårdagens händelse
    i Göteborg med nioåringen.

  272. Det är kanske att dra
    lite för långa växlar, men ändå...

  273. Vi ska nog ändå fundera.

  274. Nu når vi
    den utbildningspedagogiska arenan-

  275. -för när diskussionen på 90-talet
    tog form om en ny lärarutbildning-

  276. -så tog också Ulf...
    Nu tappade jag bort hans namn.

  277. Vår gamla... Ulf...?

  278. Lundberg! Tack. Ulf Lundberg.

  279. Ulf P Lundgren var jag ute efter!

  280. Då tog Ulf P Lundgren tag i frågan-

  281. -kring vad det är för verksamhet-

  282. -och beslutade sig för
    att det är skolbarn.

  283. De är i skolan, i samma åldersgrupp-

  284. -och det är samma tid på dagen-

  285. -så han säger
    att det måste in i läroplanen.

  286. Så i läroplanen 94 skrivs
    för första gången fritidshemmet in-

  287. -och det förstärktes så klart
    av Lärarförbundet.

  288. Det behöver jag knappast nämna.

  289. Det var enorma diskussioner
    kring det här.

  290. Det kom en mängd olika utredningar:

  291. "Skola - skolbarnomsorg, en helhet"
    diskuterade Lasse och jag.

  292. Utredningen "Skolbarnomsorg"-

  293. -ansvarade dåvarande prefekten
    på lärarhögskolan i Stockholm för.

  294. Det var mycket, och på konferenser
    i hela landet tog man upp-

  295. -synpunkter på vad fritidshem var.

  296. Vad gör man på ett fritidshem?

  297. Och det man gör - hur gör man det?

  298. På 90-talet fick vi inga svar,
    eller vi fick väldigt dåliga svar.

  299. I stället uppkom en diskussion
    som inte var felaktig-

  300. -men den blev lite dimmig-

  301. -för då ramlade Johannesson in
    från Norge och började prata om-

  302. -tyst kunskap.

  303. De flesta av er vet
    vad tyst kunskap är-

  304. -och att det omvandlades
    eller fick en liten utvikning-

  305. -som blev förtrogenhetskunskap.

  306. Men vi inte kunde säga vad vi gjorde
    och hur, så det blev knepigt-

  307. -att säga "Min kompetens
    har en utgångspunkt i tyst kunskap".

  308. Det blev lite knepigt.

  309. Det är klart att alla teorier
    vi lärde oss på utbildningen-

  310. -alla de handgrepp vi kunde ta-

  311. -fanns formade här.

  312. När vi använder en teori
    säger vi inte "Här kommer Vygotsky".

  313. Det ligger i bakhuvudet, och
    i den meningen är det tyst kunskap.

  314. Teorierna är det.

  315. Vi kunde ändå inte riktigt säga vad-

  316. -men vi använde
    "Vi jobbar med social utveckling".

  317. Nu är jag tillbaka där,
    för nu har vi släppt det-

  318. -och pratar om social kompetens.

  319. Nu ber jag er fundera på social
    fostran, utveckling och kompetens.

  320. Språkligt vidgas fältet, eller hur?

  321. Om ni känner på orden: Vad är det?

  322. Social fostran, utveckling
    och kompetens.

  323. Nånting händer-

  324. -och i social fostran, utveckling
    och kompetens-

  325. -vet vi att det finns centrala delar-

  326. -nämligen ett lärande barn...

  327. ...som inte har
    en positiv utveckling.

  328. Det lär inte så bra.

  329. Det ena är det andras förutsättning-

  330. -så när vi talar om social utveckling
    tänker jag "Usch, nu är vi där"-

  331. -men om vi också pratar om inlärning,
    så att vi balanserar det...

  332. För social utveckling och lärande
    är ju varandras förutsättningar-

  333. -för att skapa
    den helhet vi vill ge barnen.

  334. Historiskt var faktiskt Anna Hierta
    inne på att hålla balansen-

  335. -när hon talade om handens arbete
    och huvudets arbete.

  336. Det kallades då, och på 40-talet,
    "aktivitetspedagogik".

  337. När man talar om det här...

  338. Eftersom ni skippade fem minuter
    för mig, får jag fem minuter till.

  339. Det är väl bra förhandling?

  340. Ja...

  341. När utredningarna kom-

  342. -och man slutligen bestämde sig för
    att integrera fritidshemmet i skolan-

  343. -så gjorde man det i namn av
    helhetssyn och arbetslag.

  344. På 90-talet och delar av 80-talet
    skulle alla gå arbetslagsutbildning.

  345. Alla gjorde det.

  346. Vi talade i namn av helhet:
    "Vi jobbar utifrån en helhetssyn"-

  347. -"och vi jobbar i lag med lärarna."

  348. Det gjorde vi,
    men vi samtalade inte riktigt.

  349. Lars kommer in en hel del på det sen.

  350. Det är viktigt-

  351. -men de diskurserna och det talet
    kom att styra utvecklingen.

  352. Nu är vi nån annanstans.

  353. Nu ska vi få den andra bilden.

  354. Vi är på den skolpedagogiska arenan.

  355. I och med 2011 heter det inte...

  356. Eller jag har fått en utskällning
    av departementet när jag ringde-

  357. -om en förklaring.
    Då fick jag en mild utskällning.

  358. "Hur ska jag tänka
    kring fritidspedagoger?"

  359. "Men kära du, du vet väl
    att vi inte har fritidspedagoger?"

  360. "De försvann i mitten av 90-talet"-

  361. -"när vi skrevs in i Lgr 94."

  362. Jag sa: "Ja, just det. Ursäkta."

  363. Det är sant.

  364. Begreppet "fritidspedagog"
    använder kommunala tjänstemän-

  365. -men vi har hetat "lärare"-

  366. -i varje fall definitivt sen 1999-

  367. -och det har varit
    "lärare mot yngre åldrar".

  368. Vi skulle inte kalla oss...

  369. Därför markerade hon det för mig-

  370. -och avslutade sin tillrättavisning
    med att säga:

  371. "Vi säger 'grundlärare fritidshem'."

  372. "'Grundlärare med inriktning mot
    arbete i fritidshem' är så långt."

  373. "Vi säger grundlärare fritidshem."
    "Det blir bra."

  374. Vad är väsentligt nu?

  375. Där kommer begreppen in:
    fritidspedagog och -hem.

  376. "Fritid" som vi har använt...

  377. Vi säger "fritids" och "fritid".

  378. Det är inte läroplansstyrt. Fritiden
    i allmänhet är inte läroplansstyrd.

  379. Fritidshem
    är i dag inskrivet i läroplanen.

  380. Fritidshem har ett eget kapitel
    i skollagen, men inte fritid.

  381. Därav måste vi språkligt
    fortsätta utveckla verksamheten-

  382. -för språket har inte bara betydelse-

  383. -utan det genererar olika handlingar
    på olika ställen i samhället.

  384. Och...

  385. Det betyder att fritidshemspedagogik
    är det vi jobbar med.

  386. Vi talar om utveckling och lärande-

  387. -och skollagen talar om att
    fritidshem ska erbjuda utbildning.

  388. Sen får vi problematisera vad det är,
    för det är nödvändigtvis inte-

  389. -matematik i traditionell mening.

  390. Utbildning på fritidshem
    kan vara mer.

  391. Parallellt fick vi en behörighet
    i praktiska estetiska ämnen-

  392. -och de flesta lärosäten ger i dag-

  393. -musik, drama-

  394. -bild-

  395. -och...

  396. ...rörelse. Det finns väl i ramar.

  397. Det är ämnen som ger behörighet-

  398. -och den profilen ska vi jobba med.

  399. Precis nu håller jag på med
    en studie-

  400. -där vi tillfrågar över 100 studenter
    runt om i landet-

  401. -varför de blir
    grundlärare mot fritidshem.

  402. Det är en stor studie,
    som besvaras om två år.

  403. Samtidigt jobbar vi mycket med
    hur den här profilen kan se ut-

  404. -och boken "Meningsfullt fritidshem"
    kommer under sommaren.

  405. Där skissar vi på profilen i relation
    till estetiska lärprocesser.

  406. För vi kan det här. Vi har i alla år
    jobbat med estetiska frågor.

  407. Men vad gör vi samtidigt?

  408. Hur mycket matematik och svenska
    har vi i de olika aktiviteterna?

  409. Det ska jag återkomma om
    så småningom.

  410. Nu tackar jag för mig. Tack!

  411. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fritids igår och idag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför behövs fritids? Handlar det bara om förvaring eller finns det ett djupare pedagogiskt uppdrag? Malin Rohlin, forskare och författare med bakgrund som fritidspedagog, gör en historisk tillbakablick och tittar närmare på hur det pedagogiska uppdraget förändrats i takt med samhällets krav. Det har bland annat handlat om kostnader men också om förhållandet ämneskunskaper, social utveckling och kompetens. Arrangör: Lärarfortbildning AB. Inspelat den 9 november 2012.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagogik, Grundskolan, Historia, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fritidspedagogik 2012

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fritidspedagogik 2012

Fritids igår och idag

Handlar fritids bara om förvaring eller finns det ett djupare pedagogiskt uppdrag? Malin Rohlin, forskare och författare med bakgrund som fritidspedagog, gör en historisk tillbakablick och tittar närmare på hur det pedagogiska uppdraget förändrats i takt med samhällets krav.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Deras separatistiska förening stoppades av skolan

Gymnasieeleverna Louise Helmfrid och Marika Sjöblom startade elevföreningen "People of Color Katedral" för elever som liksom de själva upplevt strukturell rasism på Katedralskolan i Uppsala. Intresset var stort, men skolledningen satte stopp för planerna. Man kunde inte acceptera att föreningen ville vara separatistisk och bara släppa in dem som själva upplevt rasism. Katedralskolan lockar med ett rikt föreningsliv, högt i tak och en tillåtande atmosfär, en beskrivning som Louise och Marika inte längre håller med om. Vad är problemet med separatism? Och hur långt sträcker sig elevers rätt till inflytande i praktiken?

Fråga oss