Titta

UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Om UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Hur kan man förstå uppmärksamhetsproblem? Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare från Kanada, berättar om uppmärksamhetens anatomi, några vanliga uppmärksamhetsproblem, vilka naturliga förklaringar som kan finnas till ADD och ADHD och vad man kan göra för att hjälpa barn att växa ur problemen. Arrangör: Himmelstrand mentor. Inspelat den 12 november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle? : Del 2 - två vanliga problemDela
  1. Välkomna till sammankomst två,
    där vi ska prata om-

  2. -två grundläggande former
    av uppmärksamhetsproblem-

  3. -och hur man skiljer på dem.
    Vi tittade på de två olika problemen.

  4. Man kan ha en skada
    i det retikulära aktiveringssystemet-

  5. -i den del som sätter gränserna
    för när det är aktiverat.

  6. Eller när det kapas som ett försvar
    mot en för stor sårbarhet.

  7. Vi ska jämföra dessa två problem-

  8. -för att kunna skilja mellan dem.
    Vi pratade även om-

  9. -uppmärksamhetsproblem
    som har med omogenhet att göra.

  10. Och problem som beror
    på en hierarki av uppmärksamhet.

  11. Vad vinner när uppmärksamheten
    kapas? Tillgivenhet ligger högst upp-

  12. -och oro likaså.

  13. Nu till problemen.

  14. De två problemen som kan uppstå.

  15. De avskärmande filtren och
    mekanismerna kan vara skadade.

  16. Det kan vara genetiskt, precis
    som man kan ärva andra svagheter.

  17. Man kan ärva ett svagt
    retikulärt aktiveringssystem.

  18. Ett som inte fungerar så bra.

  19. Det kan skadas före födseln.

  20. Alla dessa system
    är väldigt känsliga.

  21. Stress, syrebrist
    och förälderns alkoholintag-

  22. -kan påverka dessa system.

  23. Intressant nog tror man nu-

  24. -att det är vid själva födseln
    som känslighetströsklarna skapas-

  25. -och avskärmningssystemet aktiveras.

  26. Det finns massor med litteratur
    som har studerats-

  27. -av en läkare i Storbritannien,
    dr James Jealous-

  28. -om följderna av att
    klippa navelsträngen för tidigt.

  29. Det verkar
    som om traditionella födslar-

  30. -där vi väntade tills navelsträngen
    slutade pulsera...

  31. Det krävs
    ett slags tändning av hjärnan-

  32. -och en av sakerna
    som måste aktiveras ordentligt-

  33. -var de här avskärmningssystemen,
    de här filtren.

  34. Det är bara en teori, men den
    får stöd från fler och fler källor.

  35. Och störningar
    i neurotransmittorerna-

  36. -som påverkar näring och såna saker-

  37. -kan också vara en delorsak.

  38. Jag tänker inte studera orsakerna-

  39. -utan hur det fungerar.

  40. Problem med att avskärma
    irrelevant information.

  41. Hur det fungerar när det retikulära
    aktiveringssystemet är skadat.

  42. Men först och främst...
    Om avskärmningssystemet fungerar-

  43. -så ska barnet naturligt sträva mot-

  44. -personen eller saken
    det knyter an till.

  45. De kanske knyter an till katten-

  46. -och ger katten sin uppmärksamhet,
    vilket kan skapa problem.

  47. Eller två tvillingar
    som bara har ögon för varandra.

  48. De uppmärksammar bara varandra,
    vilket gör föräldrarna rådvilla.

  49. Era elever är kanske knyter an
    mer till varandra än till er-

  50. -vilket gör det svårare
    att få dem att lyssna.

  51. Men hjärnan fungerar som den ska.
    Det är kulturen som inte fungerar.

  52. Det är inte en hjärnskada,
    utan en skadad kultur.

  53. När barnen inte knyter an
    till dem som ansvarar för dem.

  54. Som det ska fungera,
    om allt fungerar som det ska-

  55. -är att filtersystemen ska
    filtrera bort allt som stör detta-

  56. -så att barnet kan knyta an
    på rätt sätt.

  57. Nu till det dysfunktionella.
    Vad händer då?

  58. Om filtersystemet inte fungerar...
    Allt hänger ihop-

  59. -men om filtren inte fungerar-

  60. -så hamnar det man
    knyter an till inte längst fram.

  61. Barnet strävar inte mot det det
    knyter an till. Vissa har ett barn-

  62. -eller en vän eller en make
    som är så här.

  63. Och ni undrar hur de
    kan tappa bort er hela tiden.

  64. Ni kan vara i samma rum,
    och det är som om ni inte vore där.

  65. De håller inte koll på er. Barn
    strävar mot det det knyter an till.

  66. Om mamma och pappa är i köket
    så samlas barnen där.

  67. De vill vara med, och det är nåt
    man kan räkna med. De strävar dit.

  68. Men sen har man ett barn som inte
    fattar. Det kan knyta an till vid er-

  69. -och söka närhet,
    men ni måste alltid hämta det.

  70. Barnet strävar inte mot er.
    Det är alltid distraherat.

  71. Det håller på med nåt annat,
    och uppmärksammar er inte.

  72. Det retikulära aktiveringssystemet
    gör inte sitt jobb. Troligtvis-

  73. -finns här nåt slags dysfunktion. Det
    håller sig inte nära anknytningarna.

  74. Signalerna når inte fram, och om...

  75. Om man är gift med en sån här
    blir man sårad om och om igen.

  76. För en orsak till att vi känner oss
    älskade och uppmärksammade-

  77. -är att vi står centrum för deras
    uppmärksamhet. Men i det här fallet-

  78. -så blir man inte uppmärksammad,
    trots att man är viktig för dem.

  79. Så känner barnet som knyter an till
    er när ni inte uppmärksammar det.

  80. Det är samma sak. Så ska det fungera,
    men här finns en dysfunktion.

  81. När det händer
    blir resultatet förstås-

  82. -att barnet lätt blir distraherat.
    Allt har samma värde.

  83. Allt. I stället för att prioritera...

  84. Filtren ska prioritera, och utan dem
    tycks allt ha samma värde.

  85. Och det är essensen
    av att vara lättdistraherad.

  86. Allt har samma värde. Dessa barn
    har en utökad sinnesapparat.

  87. De är mycket känsligare
    än andra barn.

  88. De tycks inte ha nån hud, inget
    som filtrerar bort oväsentligheter.

  89. De ser... De har ett större omfång
    när det gäller hörsel-

  90. -och när det gäller synen. Deras
    sinnesapparat är inte begränsad.

  91. Den är vidöppen,
    eftersom filtren inte gör sitt jobb.

  92. Jag har ett sånt barn - det är därför
    jag blev så intresserad av det här.

  93. Det var en traumatisk födsel,
    med skador som följd.

  94. Barnet saknade filter
    helt och hållet när det kom ut.

  95. De framstår ofta
    som osedvanligt smarta.

  96. Det retikulära aktiveringssystemet
    filtrerar bort information hos oss.

  97. Men inte hos dessa barn. Och...

  98. Vi måste fördummas lite
    för att vi ska kunna fungera.

  99. Men de fördummas inte. Deras hjärnor
    verkar fungera mycket snabbare.

  100. Man har försökt sätta ett namn
    på de här barnen.

  101. Nån kallade dem för indigobarn.
    Nu för tiden kallas de orkidébarn.

  102. Man misstänker att de har en koppling
    till barn med Aspergers syndrom.

  103. Man försöker förstå dem,
    för här har vi nånting.

  104. Spontana försök att skapa mönster
    och reducera oljud. Med mitt barn-

  105. -var det gungande rörelser
    och flimrande ljus.

  106. Spontana försök att reducera oljud.
    De försöker skapa mönster av det.

  107. Det ser man även hos autistiska barn,
    och man tror att även dessa barn-

  108. -föds utan försvar
    mot den här världen.

  109. De är hyperkänsliga och hjärnan
    försöker lista ut vad den ska göra.

  110. Mitt eget barn kunde inte ens se
    de första sex veckorna.

  111. Vi trodde att han var blind,
    men hjärnan försökte helt enkelt-

  112. -hantera all stimulans,
    så den stängde av ett helt sinne.

  113. Hjärnan försökte febrilt lista ut-

  114. -vad den skulle göra. Det retikulära
    aktiveringssystemet fungerade inte.

  115. De här barnen är experter
    på irrelevant information-

  116. -för ingen information sticker ut.
    Spela inga spel med dem-

  117. -som går ut på att kunna oväsentlig-
    heter. De vinner varje gång.

  118. De kan minnas saker som är helt...
    Helt irrelevanta saker.

  119. Det finns nämligen ingen hierarki
    i deras system.

  120. Dysfunktionen förvärras
    av ökad stimulans.

  121. I takt med att stimulansen ökar-

  122. -som att lamporna blir starkare,
    det förs mer oväsen, det händer mer-

  123. -så får de nedsatt funktion. Minskas
    stimulansen återkommer funktionen.

  124. Då vet man att de är överstimulerade.

  125. Hjärnan vet inte vad den ska göra.
    Filtersystemet fungerar inte.

  126. De hör och ser saker
    som vi andra inte ser.

  127. Och... Det här är en snabbtitt-

  128. -på den sortens problem.
    Nu ska vi titta på nästa problem.

  129. I det här fallet fungerar
    avskärmningsmekanismen väldigt bra.

  130. Men den har kapats för att tjäna
    en mer angelägen funktion:

  131. Att försvara mot en överväldigande
    känsla av sårbarhet.

  132. Och när så är fallet påverkas
    förmågan att fokusera negativt.

  133. Den här funktionen har
    högre prioritet än det mesta.

  134. Behovet av att knyta an begränsas.
    De kan bara knyta an-

  135. -på ett icke sårbart sätt.

  136. Den första upptäckten inom det
    vi nu kallar klassisk psykologi-

  137. -eller psykodynamisk psykologi, var
    att människor är väldigt bräckliga.

  138. Det finns en gräns
    för vad vi kan utstå.

  139. En gräns för sårbarheten vi tål.

  140. Freuds första teori handlade
    om försvarsmekanismer-

  141. -och den träffade mitt i prick,
    och allt annat utgick ifrån den.

  142. Fast nu kan vi ta bilder av hjärnan,
    så nu vet vi-

  143. -att hjärnan försvarar oss mot
    för stor sårbarhet på tre olika sätt.

  144. Det blir aktuellt för oss
    när problem uppstår-

  145. -när vi ser sånt som får oss
    att må dåligt. Det finns många barn-

  146. -som helt enkelt inte kan se sånt
    som skulle få dem att må för dåligt-

  147. -eller bli för sårbara.
    En defensiv blindhet.

  148. Problemet är att vår sårbarhet
    är inbäddad i våra känslor.

  149. Hjärtat är en symbol
    för både sårbarhet och känslor.

  150. Vi är lätta att såra.

  151. Och barn är lätta att såra.
    Och hjärnan låter det inte bara ske.

  152. Den skapar filter i våra känslor,
    så barnen förlorar sin sårbarhet.

  153. Dagens barn förlorar sina känslor.

  154. Många av dem rodnar inte längre.
    Vi brukade rodna.

  155. De... Många av dem
    kan inte ens säga: "Jag är rädd."

  156. Många försvaras mot sin egen omsorg.
    "Jag bryr mig inte."

  157. Vi ser en enorm flykt från
    sårbarheten och de sårbara känslorna.

  158. Det är oftast inga trevliga känslor,
    men de är nödvändiga.

  159. Många barn känner ingen skam.
    Man ser inte de rörelserna hos dem.

  160. När man skäms vill man bara
    försvinna, men de känner inte så.

  161. Många barn känner ingen ånger
    när nåt hemskt händer.

  162. De kan inte be om ursäkt. De här
    barnen är på flykt undan sårbarheten-

  163. -och det påverkar dem enormt mycket.

  164. Backup-systemet... Om filtreringen
    av alla känslor inte räcker till-

  165. -så börjar hjärnan jobba
    med varseblivningen.

  166. Barn kan då inte se
    det som får det att må dåligt.

  167. Det är den defensiva blindheten. Inom
    skolan ser ni massor med såna barn.

  168. Jag tar ett exempel.
    Maria går i fyran.

  169. Det är rast eller lunch, och hon
    vill leka med tre andra flickor.

  170. De står 50 yards bort,
    eller kanske 25 yards.

  171. Meter? 25 meter bort.

  172. Och... Tack.

  173. Hon tar ett steg mot dem. Flickor som
    går i fyran är väldigt sofistikerade.

  174. Låt oss säga att flickorna inte
    vill leka med Maria.

  175. De sluter axlarna, bara en aning-

  176. -vilket antyder att Maria inte
    är välkommen i gruppen.

  177. De vänder bort sina ögon,
    och bjuder på så sätt inte in Maria.

  178. Hur mår Maria
    av den här behandlingen?

  179. Dåligt! Som sig bör, eftersom
    hon står inför en separation.

  180. Hon borde bli oroad, försiktigare,
    och hon borde bli lite ledsen.

  181. Det fungerade inte, så hon
    borde hitta andra att leka med.

  182. Men om Maria försvaras mot sina
    känslor och sin varseblivning-

  183. -så skärmas det här av,
    för det är för sårbar information.

  184. Det skapas ett svart hål där
    den här informationen skulle vara.

  185. Så hon tar ännu ett steg framåt.
    Vad händer då med de tre flickorna?

  186. Vad gör de nu?

  187. De förstärker
    sina avvisande signaler.

  188. Det är ännu hotfullare för Maria-

  189. -men hennes hjärna
    försvarar henne mot dessa intryck-

  190. -så informationen skärmas av.
    Maria går rakt fram till flickorna.

  191. De förstärker sitt avvisande.

  192. "Vem vill leka med dig? Du är dum!"

  193. Ett markant avvisande, men Maria är
    fortfarande försvarad mot det här.

  194. När vi ser det säger vi:
    "Flickor! Hur kan ni vara så elaka?"

  195. Men vi såg inte hela förloppet.

  196. De avvisade henne som man ska.

  197. De ville inte leka med henne
    - så är det ibland.

  198. Men hon traskade rakt in i trubbel.

  199. Hur många såna här elever har ni?
    Som trampar i klaveret så här?

  200. Ni kanske är på dåligt humör.

  201. Alla vet att man inte
    ska fråga dig nånting i dag-

  202. -för då lär man få skäll.
    Alla utom två eller tre elever.

  203. Ju mer de känner att nåt är fel,
    desto mer är de på dig.

  204. Gör de det med flit?
    Nej, de är blinda som möss.

  205. De trampar rakt i klaveret.
    De gör det på skolgården-

  206. -de gör det i klassrummet, de gör det
    i nästa skola de skickas till.

  207. Varför? För att det är så,
    och det här är en välkänd del-

  208. -av det vi kallar för ADD,
    just den här defensiva blindheten.

  209. Så det är nåt som pågår här.
    Nånting som orsakar det här.

  210. De här försvaren ska komma och gå.

  211. När man kommer hem ska
    försvarsmekanismerna stängas av.

  212. Just nu måste jag skyddas
    från mina känslor och era tankar.

  213. Annars blir det för mycket. När jag
    började undervisa på universitetet-

  214. -var det fruktansvärt.
    Jag hade diarré i flera dagar-

  215. -innan jag undervisade. Men efter
    40 år med diarré är det inget kvar.

  216. I tio år hade jag mardrömmar-

  217. -där jag kom till lektionen
    utan kläder på mig.

  218. Det var inte naturligt för mig, så
    min hjärna försvarade mig mot det.

  219. Men hemma återvände känslorna.

  220. "Jag ska aldrig göra om det."
    Det gjorde jag ju ändå-

  221. -men känslorna kommer tillbaka.
    Och varseblivningsförmågan också.

  222. Det är så det ska vara.
    Vi försvaras för att kunna arbeta-

  223. -men det ska avaktiveras på kvällen.
    Det är samma sak i skolan.

  224. Problemet är när försvaren fastnar,
    som de gör för många barn.

  225. Och det får stora följder. Vilka
    är såren? För mycket separation.

  226. För mycket skam -
    "Är det nåt fel på mig?"

  227. För mycket osäkerhet. De känsligaste
    barnen har svårt med det här.

  228. Vissa barn är helt enkelt
    för känsliga för världen de lever i.

  229. Och de...
    Det blir för mycket för dem.

  230. Vissa är helt enkelt födda
    med den här känsligheten.

  231. De har ingen hud, så att säga,
    mellan dem och världen.

  232. Och det leder
    till en rad olika problem.

  233. Okej. När avskärmningsfunktionen
    lyder under uppmärksamheten-

  234. -ska det som smärtar tas in.
    Det ska tas in.

  235. Det finns där bland alla intryck.

  236. Bland alla signaler finns det
    som smärtar. Det som ska hända-

  237. -är att detta ska tas in, så när
    barnet kommer hem från skolan-

  238. -så frågar ni som är föräldrar
    hur dagen har varit.

  239. Det första de pratar om är det
    som smärtar. Vad som gick fel.

  240. Ögonen tåras, de gråter.
    Det har högsta prioritet-

  241. -och det är precis så det ska vara.

  242. Men det som smärtar är också det
    som får oss att känna oss sårbara.

  243. Det är det som sårar oss.
    Så om barnet försvaras mot det-

  244. -så är det just det de inte pratar
    om. Ju smärtsammare det var-

  245. -i skolan eller i klassrummet, desto
    mindre troligt att de pratar om det.

  246. Det avskärmas,
    och när denna försvarsmekanism...

  247. Jag ska visa det igen. Det som händer
    är att det som smärtar avskärmas.

  248. Nu har vi
    två konkurrerande benägenheter.

  249. Vi föds med en benägenhet
    att ta in det som smärtar-

  250. -men av sårbarhetsskäl... Och det här
    kommer från två olika hjärnhalvor.

  251. Av sårbarhetsskäl
    avskärmas det som smärtar-

  252. -eftersom vi mår för dåligt av det.

  253. Vad händer nu? Här kommer receptet
    för en spridd uppmärksamhet.

  254. Man tappar all fokus-

  255. -och konkurrerande benägenheter
    leder till en spridd uppmärksamhet.

  256. Alla barn som inte är benägna
    att prata om det som smärtar...

  257. Om man vet att nåt har gått fel,
    men barnet vägrar prata om det-

  258. -så vet man att barnet har en spridd
    uppmärksamhet och är lättdistraherad.

  259. Det är inte så svårt att lista ut.
    Det är bara att testa barnen.

  260. Vilka kan prata om det som smärtar
    och vilka har en benägenhet-

  261. -att inte prata om det som smärtar?

  262. Då får man massor med indikationer-

  263. -på en spridd uppmärksamhet.

  264. Ju smärtsammare händelse, desto
    mer spridd är deras uppmärksamhet.

  265. Så fungerar det. De här barnen
    har en dämpad sinnesapparat.

  266. De känner mindre.
    Inte mer, som de andra.

  267. De känner mindre.

  268. De kan gå ut i kallt väder
    utan ordentligt med kläder på sig.

  269. De känner inte kylan.
    De känner inte trötthet eller hunger.

  270. De känner inte lika mycket, och vissa
    känner inte ens om de är kissnödiga.

  271. Många kissar i sängen och så vidare.
    En dämpad sinnesapparat, alltså.

  272. De klarar smärtsamma miljöer bättre.

  273. De kan leva
    i väldigt smärtsamma miljöer.

  274. Detta eftersom de är avskärmade.
    De känner inte av det.

  275. Hjärnan har utrustat dem för att
    kunna leva i en kränkande miljö.

  276. De flesta barn som tillbringar
    mycket tid på Facebook-

  277. -måste försvaras på det här sättet,
    för de klarar sig inte annars.

  278. Deras känslor
    blir alldeles för sårade.

  279. Man måste försvaras för att kunna
    leva i en kränkande miljö.

  280. De här barnen minns inte
    hemska saker som har hänt dem.

  281. De har dåligt minne.
    De andra barnen glömmer aldrig.

  282. De minns om du behandlade dem illa
    när de var tre år gamla.

  283. De glömmer inte. De här barnen
    minns inte smärtsamma upplevelser-

  284. -och deras uppmärksamhet försämras
    när de riskerar att såras.

  285. Då ökar uppmärksamhetsproblemen
    markant.

  286. Lägg märke till att hjärnan bara gör
    det den är avsedd för.

  287. Det är ingen störning.
    De fungerar inte som vi vill-

  288. -men det är ingen störning.
    Hjärnan gör det den är avsedd för-

  289. -nämligen att försvara
    mot en för stor sårbarhet.

  290. Men det enda hjärnan kan göra
    är att avskärma uppmärksamheten.

  291. Det har högsta prioritet-

  292. -och uppmärksamheten är nu inte till-
    gänglig för känsligare funktioner.

  293. Barnet kan inte fokusera-

  294. -för det här har högsta prioritet,
    och man känner av de här barnen.

  295. Flykten undan sårbarheten.
    De pratar aldrig om sårande känslor.

  296. Många kan inte ens säga att de är
    rädda. De flyr undan sårbarheten.

  297. Men deras hjärnor fungerar bra.

  298. Att stå inför en separation är
    huvudorsaken till defensiv blindhet.

  299. Separationer är såren som vi
    människor inte riktigt klarar av.

  300. Så om ett barn
    drabbas av en närståendes död-

  301. -ett avvisande eller förlust av nån
    det knyter an till, så ser man det-

  302. -ända fram tills dess att sörjandet
    börjar. Det är förblindande.

  303. Vi behöver solen,
    men vi kan inte titta rakt på den.

  304. Vi kan inte titta rakt på det här -
    det är för starkt. Så när barn...

  305. När de möts av det här
    måste de försvaras mot det.

  306. De fungerar inte annars.

  307. De känner sig obetydliga,
    oönskade, oälskade, oviktiga-

  308. -och för besvärliga.
    När det gäller de vi knyter an till-

  309. -så är det här väldigt svåra känslor.
    Förblindande förhållanden.

  310. Att inte bli inbjudna att vara nära
    den vi knyter an till mest.

  311. Att känna sig oönskad,
    oinbjuden och oälskad.

  312. Att förlora kontakten, att inte höra
    hemma, en outhärdlig skillnad-

  313. -att inte passa in och inte bli sedd.
    Problemet här är...

  314. Så här ser det ut
    när barnen knyter an till jämnåriga.

  315. När barn knyter an till varandra mer
    än till de vuxna som älskar dem-

  316. -som är ansvariga för dem
    och som är försiktiga med dem-

  317. -så blir det här deras verklighet.

  318. Inte alla barn får det sämre
    med sina likar än med sina föräldrar.

  319. Vissa räddas från dåliga familjer-

  320. -av vänner som behandlar oss
    mycket bättre än våra vuxna.

  321. Så det är inte alltid så här.

  322. Men generellt sett-

  323. -så har barnen det bättre
    hos de vuxna-

  324. -som ska uppfostra dem,
    ta hand om dem och lära dem saker.

  325. Forskningen är väldigt tydlig
    på det här.

  326. Barnens umgänge med sina likar är
    det främsta skälet till att de såras.

  327. Och barn umgås som aldrig förr.

  328. De har aldrig umgåtts så här mycket
    med varandra förut.

  329. De har även ett digitalt umgänge, med
    Facebook, sms och mobiltelefoner-

  330. -som förstärker det här.
    Så det är problemet.

  331. Låt oss nu ta en titt på...

  332. Jag ska jämföra de här två problemen
    sida vid sida.

  333. Vi har en jämförelse mellan
    de två uppmärksamhetsproblemen.

  334. Vi har filtreringsdysfunktionen.

  335. Där har vi en utökad sinneapparat.

  336. Jag ska sära på dem i deras
    renaste form, och då har man...

  337. Om uppmärksamhetsproblemet
    har en neurologisk orsak-

  338. -så är det oftast problem med
    det retikulära aktiveringssystemet.

  339. Och defensiv blindhet-

  340. -beror på en för stor sårbarhet. Men
    det kan vara en blandning av dessa.

  341. Ofta går de inte att skilja åt.

  342. Men jag gör så här för att kunna se
    de bakomliggande orsakerna.

  343. En neurologisk skada
    ger överkänslighet.

  344. Defensiv blindhet ger en dämpad
    sinnesapparat. Man har ett barn-

  345. -som inte tycks märka av
    kyla, trötthet...

  346. Hela känsloregistret.

  347. En filtreringsdysfunktion ger ofta
    begåvade barn. Defensiv blindhet-

  348. -ger ofta normal intelligens.
    Barnen är inte onormalt begåvade.

  349. Vid filtreringsdysfunktionen ser man
    spontana försök till mönsterskapande.

  350. De här barnen snurrar runt mycket.
    De älskar studsmattor.

  351. Rytmer, mönster, gungande -
    alla möjliga olika metoder.

  352. De försöker skapa mönster, för de...

  353. Det är hjärnans sätt att försöka
    skilja mellan figur och bakgrund.

  354. De måste skapa artificiellt brus.

  355. Min yngsta son läser nu fjärde året
    till ingenjör-

  356. -och han snurrar fortfarande för
    att skapa ordning bland alla intryck.

  357. Men många är som han
    på hans universitet.

  358. De är de naturliga byggarna,
    de naturliga ingenjörerna.

  359. De är fantastiskt känsliga
    när det kommer till sånt.

  360. Barn med defensiv blindhet
    klarar högljudda miljöer bättre.

  361. Barn med filtreringsdysfunktionen
    minns hemska upplevelser väl.

  362. Tyvärr. De har ett otroligt minne.

  363. Barn med defensiv blindhet
    har dåligt minne.

  364. De tror att barndomen var perfekt,
    men icke. De minns den bara inte.

  365. Filtreringsdysfunktionen: distraheras
    av ovidkommande information.

  366. Defensiv blindhet: Spridd uppmärk-
    samhet - de söker upp distraktioner.

  367. På så sätt är de ganska lika,
    och det ger dem faktiskt...

  368. När man ska ställa diagnos
    så ser de likadana ut.

  369. Men de är väldigt olika. Men vi ser
    bara att de är lättdistraherade.

  370. Och då passar de ju in.

  371. Fast av väldigt olika skäl.

  372. Filtreringsdysfunktionen förstärks
    av stimulans. Defensiv blindhet-

  373. -förstärks
    när möjligheten att bli sårad ökar.

  374. Filtreringsdysfunktionen resulterar
    i barn som känner för mycket.

  375. Defensiv blindhet:
    Avskärmningen fungerar-

  376. -men den försvarar
    mot en allt för stor sårbarhet.

  377. Hos barn med filtreringsdysfunktion
    är avskärmningen helt bortkopplad.

  378. De får försvara sig genom att bedöva
    sig eller genom defensiv anknytning.

  379. Defensiv anknytning är en omkastning
    av anknytningsinstinkten.

  380. Amygdalan slänger i backen,
    och barnet vänder bort blicken.

  381. Bebisen öppnar handen helt i stället
    för att gripa tag om fingret-

  382. -helt reflexmässigt. De kröker
    kanske ryggen när man tar upp dem.

  383. De motsätter sig kontakt och närhet-

  384. -för det är det yttersta,
    men mycket kostsamma, försvaret.

  385. Man ser det ofta hos autistiska barn,
    där den här sortens beteende-

  386. -sågs av Connor som en dysfunktion
    i det retikulära aktiveringssystemet.

  387. Och nu ser vi att det faktiskt var
    den bästa förklaringen.

  388. Vi kunde inte bevisa det då,
    så man avfärdade det-

  389. -men nu ser vi att han
    var nåt på spåren.

  390. För barn med defensiv blindhet är
    avskärmning det primära försvaret-

  391. -vilket leder till känsloförluster.

  392. Barn med filtreringsdysfunktion
    som inte är för försvarade...

  393. Om det är ett rent neurologiskt
    problem, helt utan försvarsinslag-

  394. -så är barnet väldigt försiktigt,
    oroligt och samvetsgrant.

  395. Det är en del av dem. Eftersom
    deras varningssystem fungerar-

  396. -så är de på det här viset.

  397. Men barn med defensiv blindhet
    är ofta vårdslösa.

  398. De är inte samvetsgranna
    eller försiktiga. Helt olika, alltså.

  399. Filtreringsdysfunktionen
    svarar dåligt på medicinering.

  400. Medicinerna
    är ofta stimulerande medel.

  401. De är redan överstimulerade,
    så medicinen är verkningslös.

  402. Men den koffeinbaserade medicinen
    som används...

  403. Ritalin och alla koffeinbaserade,
    stimulerande medel-

  404. -är effektiva mot defensiv blindhet.
    De hjälper försvarsmekanismerna-

  405. -vilket förbättrar koncentrationen.

  406. De bedövar känslorna
    och fungerar mycket bättre-

  407. -när det gäller
    att öka uppmärksamheten.

  408. Filtreringsdysfunktionen
    går inte att bota.

  409. Man kan inte göra ett barn
    mindre känsligt.

  410. Men man kan öka
    barnets funktionsförmåga-

  411. -genom anpassning,
    när deras hjärnor är formbara.

  412. Det är när ett barn blir ledset
    över saker som inte fungerar-

  413. -och hjärnan jobbar sig runt detta.
    Barnen blir väldigt anpassningsbara.

  414. På sammas sätt som hjärnan jobbar
    sig runt blindhet och dövhet.

  415. Hjärnan klarar det.
    Det är ett fantastiskt organ.

  416. Men den måste vara formbar.
    Den får inte vara som cement.

  417. Barnet kan fås att visa sorgsenhet
    över det som inte fungerar.

  418. Och integration - förmågan att
    hantera motstridande signaler.

  419. Och defensiv blindhet kan hjälpas
    av att man mjukar upp försvaren.

  420. Här handlar det om känslomässig
    avtrubbning och starka försvar.

  421. Om man kan mjuka upp hjärtat
    och tona ned hotet-

  422. -och övertyga hjärnan om att...

  423. Om man minskar hotet i deras miljö
    så kan försvaren sänkas-

  424. -och när de får tillbaka sina känslor
    gör det en otrolig skillnad-

  425. -för deras koncentrationsförmåga.

  426. Men de måste få tillbaka
    sina känslor.

  427. Två grundläggande åtgärder,
    oavsett problem.

  428. Jag ska prata om åtgärder under
    fjärde delen av detta seminarium-

  429. -men jag vill bara ta upp
    två grundläggande åtgärder-

  430. -oavsett uppmärksamhetsproblem.

  431. Två primära åtgärder.

  432. Först och främst: Fånga
    uppmärksamheten innan ni går vidare.

  433. Varför det? För anknytningarna har
    högsta prioritet för uppmärksamheten.

  434. Så det är viktigt
    att aktivera anknytningsinstinkten.

  435. Det gör vi vanligtvis genom att...

  436. Vi tänker inte på det,
    men vi gör det hela tiden.

  437. Vi hälsar på varandra. Det är
    vår primära anknytningsritual.

  438. Det ingen slump. Om man går vidare
    utan att hälsa får man problem.

  439. Vi hälsar i våra icke rollrelaterade
    förhållanden, med våra vänner o.s.v.

  440. Men i våra rollrelaterade
    förhållanden, som inte är inbäddade-

  441. -i ett traditionellt samhälle -
    de är konstlade-

  442. -så glömmer vi att hälsa.
    Och det är så enkelt att hälsa.

  443. Man försöker få ögonkontakt.

  444. För ögonen avslöjar om bjuds in
    i nåns närvaro eller inte.

  445. Vi väntar på
    att ögonen ska lysa upp en aning.

  446. Det är en parasympatisk reflex-

  447. -som meddelar oss
    att vi bjuds in i nåns närvaro.

  448. Vi kopplar det till leende ögon,
    så vi försöker få dem att le.

  449. Vi ler, så att de ska le. Ler de inte
    säger vi nåt för att få dem att le.

  450. Ni kommer att märka
    att ni gör så här när ni hälsar.

  451. Ni aktiverar
    den andres anknytningsinstinkter.

  452. Det är så här man knyter an
    i ett icke-industriellt samhälle.

  453. Men ni bor i ett postindustriellt
    samhälle, som vi i Nya världen.

  454. Och vi har glömt bort
    hur man knyter an.

  455. Ni också, och tyskarna likaså.

  456. Många européer har glömt det,
    men inte i Provence.

  457. De hälsar på alla innan de ens
    ber att få köpa en varm baguette.

  458. Alla gör det. Man går inte till
    marknaden utan att göra så här-

  459. -för då får man den ruttna fisken
    eller den dåliga osten.

  460. Så vi är väldigt olika.

  461. Okej, nu vi har fått ögonkontakt
    och ett leende.

  462. Nu ska vi försöka få en nick också.

  463. Om man är väldigt intuitiv
    så kanske man säger:

  464. "Har du din rosa tröja i dag?" Till
    vuxna säger vi idiotiska saker som:

  465. "Vilket vackert väder!"
    Ja, det kan ju vem som helst se-

  466. -men vi säger det för att få en nick.
    Och vissa nickar för att få en nick.

  467. Vi ler, ser dem i ögonen och nickar.
    Det är så det går till.

  468. När vi gör det här så aktiverar vi
    anknytningsinstinkterna-

  469. -som förfogar över uppmärksamheten.

  470. Och vi bör aldrig gå vidare
    utan att genomföra den här ritualen.

  471. Först då kan vi gå vidare.
    Och det är ett problem med Facebook.

  472. På Facebook
    finns inte dessa ritualer-

  473. -vilket leder till elakhet,
    oförskämdhet och ouppmärksamhet.

  474. Vi bör bara umgås om vi kan fånga
    varandras uppmärksamhet.

  475. Och om jag inte får ögonkontakt,
    ett leende och en nick-

  476. -så bör jag dra mig ur.
    För det leder bara till elände.

  477. Om vi följer reglerna...
    Det är svårt, för skolsystemet-

  478. -har lämnat "anknytningarnas by",
    så många barn är svåra att fånga in.

  479. Men utan ögon, leende och nick
    har man inte deras uppmärksamhet.

  480. Man kan inte fånga in alla,
    så man tar de svåraste-

  481. -och de som alla följer, för om man
    får med dem följer de andra med.

  482. Man måste komma på hur man gör,
    för om man bara börjar prata-

  483. -så kommer man ingen vart.

  484. Såvida de inte redan har knutit an,
    som jag med mrs Ackerberg.

  485. Hon behövde aldrig fånga min upp-
    märksamhet. Men om man inte har-

  486. -en självgående liten Gordy
    så får man göra jobbet själv.

  487. Annars lyssnar de inte.
    Det gäller föräldrar och makar också.

  488. Och hur
    övertrumfar vi uppmärksamheten?

  489. Vi måste aktivera den. Om man inte
    får ögonkontakt och ett leende-

  490. -så vet man varför
    man har problem i förhållandet.

  491. Då måste man börja där.

  492. Om man har ett väldigt känsligt
    eller autistiskt barn...

  493. Om barnet känner sig hotat
    när man ser dem i ögonen-

  494. -måste man fånga upp dem
    via hörseln, och säga nåt-

  495. -som fångar deras uppmärksamhet.
    Här får man vara försiktig.

  496. Många asiater och kanadensiska
    urinvånare får man inte se i ögonen.

  497. De uppfostras till att inte se nån
    de saknar anknytning till i ögonen.

  498. Då får man gå genom öronen.
    Det här är mycket viktiga regler.

  499. Man måste fånga uppmärksamheten,
    inte tvinga sig till den.

  500. Så vi har två primära åtgärder-

  501. -och den andra
    är att mjuka upp försvaret-

  502. -mot en känsla av sårbarhet.
    Vi ska prata mer om det senare.

  503. För att bevara hjärnans formbarhet
    måste vi mjuka upp deras hjärtan.

  504. Då kan hjärnan jobba sig runt
    problemen, vilket är helt avgörande.

  505. Det lindrar en defensiv blindhet-

  506. -så att man kan lätta på
    avskärmningsmekanismen.

  507. Jag ska prata några minuter till-

  508. -innan vi tar frågorna,
    och gå igenom det här igen.

  509. Om man arbetar med ett barn
    som känner för mycket...

  510. Säg att du är en psykolog som jobbar
    med ett barns förälder eller lärare.

  511. Ett barn som känner för mycket.

  512. Vad gör ni då?

  513. Börja med att säga åt lärare och
    föräldrar att reducera stimulansen.

  514. Minska stimulansen
    om barnet känner för mycket.

  515. Det är otroligt hur mycket bättre
    de fungerar då.

  516. Undvik högljudda
    och allt för ljusa miljöer.

  517. Hjälp barnet att minska oljud
    och att skapa mönster.

  518. Det kan se konstigt ut när barnen
    måste snurra och så hela tiden-

  519. -men det är faktiskt rätt kul. Jag
    skapade ett rum bara för det här.

  520. Det gör en enorm skillnad. Och
    man säger inte att de är annorlunda.

  521. Man säger att det är så deras hjärna
    fungerar. Man normaliserar det.

  522. "Massor med hjärnor fungerar så här."

  523. Man använder upprepningar.
    Studsbollar och så vidare.

  524. Mönstret som barnet skapar
    genom det här-

  525. -bygger artificiella skygglappar
    och ett slags brus.

  526. En flimrande bakgrund,
    bakgrundsvågor.

  527. En eld som fladdrar i bakgrunden. Och
    plötsligt kan eleven koncentrera sig.

  528. Man skapar
    ett slags vattenfall av brus.

  529. Allt meningslöst och upprepande brus-

  530. -låter hjärnan skapa en bakgrund,
    och då kan de koncentrera sig.

  531. Man... Och det är bara
    att experimentera.

  532. De fungerar så här. Om hjärnan inte
    kan skilja på figur och bakgrund-

  533. -så får man göra så här,
    och man kan få fantastiska resultat-

  534. -bara genom att experimentera.

  535. Använd struktur och ritualer.
    Allt har sin tid och plats.

  536. "Nu är det dags för det här.
    Det är nu vi gör det här."

  537. Massor med struktur och ritualer,
    för om man bara bestämmer-

  538. -får man aldrig deras uppmärksamhet.

  539. När man säger åt dem att göra nåt,
    så hör de en inte ens.

  540. Man behöver en tydlig struktur.

  541. Då infogar de sig i denna.

  542. Fånga in barnet
    som inte kommer av sig självt.

  543. Vissa barn kommer inte självmant-

  544. -även om man har ett förhållande till
    dem, och då får man fånga in dem.

  545. Se till att få ögonkontakt,
    ett leende och en nick.

  546. Vänta inte på att barnet ska komma.
    Det här är barn som inte kan...

  547. Barnets hjärna
    prioriterar inte anknytningarna.

  548. Allt kan vara bra, men barnet
    uppmärksammar er inte automatiskt.

  549. Då får ni göra det jobbet.

  550. När man inser att nåt har gått fel...

  551. Förlossningsskador, svaga retikulära
    aktiveringssystem som går i arv...

  552. Hierarkierna är satta ur spel.
    Då måste man hjälpa barnet med det.

  553. När det gäller defensiv blindhet
    är nyckeln att jobba runt problemet.

  554. Man jobbar runt det,
    och nyckeln till det är...

  555. Börja med att sänka förväntningarna.

  556. Förvänta er inte att det här barnet
    ska se problemen.

  557. Förvänta er inte att det ser sånt
    som får dem att må dåligt.

  558. De ser inte sina egna misstag.
    Ni känner till de här barnen.

  559. Ni lämnar tillbaka proven
    med en massa röda markeringar.

  560. Barnen som fungerar normalt
    tittar direkt på det som upprör.

  561. "Tusan, jag svarade fel!"

  562. Man kan dela upp klassen
    i de som tittar på sina misstag-

  563. -och de som tittar bort
    och distraherar sig själva.

  564. Och de tittar aldrig på sina misstag-

  565. -för det får dem att må för dåligt.

  566. Alla klasser har dessa två grupper.

  567. De som tittar på det
    som får dem att må dåligt-

  568. -och de som inte gör det.
    Det krävs inte nån tjusig diagnos.

  569. Det är ganska enkelt.
    Det handlar om sunt förnuft.

  570. Det är ganska enkelt. Om ni vet att
    ett barn inte kan se sina misstag-

  571. -för att det mår för dåligt av det-

  572. -så måste man hitta ett annat sätt.

  573. Förvänta er inte att barnet ska hålla
    sig i skinnet på rasterna.

  574. Det ger sig rätt in i hetluften,
    och det måste ni kompensera för.

  575. Vad gör man? Sänk förväntningarna
    och var deras ögon.

  576. Ni måste ta på er det ansvaret.
    "Vad kan jag göra"-

  577. -"för att hjälpa barnet?"

  578. Man skapar strukturer och ritualer
    för att minska distraktionerna.

  579. Använd massor med struktur,
    massor med ritualer-

  580. -för att få dem
    att vara uppmärksamma på rätt saker.

  581. Det här är väldigt viktigt.

  582. Gör det lättare för dem
    att se misstagen.

  583. Gör det roligt.

  584. "Vilka kan se misstagen de gjorde?"

  585. Helt plötsligt blir det roligt.
    Man gör en lek av det-

  586. -i stället för nåt jobbigt.

  587. Man kan säga: "Jag gör jämt fel
    på det här. Hur är det mer er?"

  588. Man lättar på pressen,
    och det är inte så farligt längre.

  589. Men de skulle aldrig göra det själva.
    Använd såna ritualer efter proven.

  590. Nåt som gör att de kan se misstagen
    utan att må dåligt över dem.

  591. Det finns massor man kan göra,
    men man måste inse-

  592. -att barnet inte kan uppmärksamma
    sånt som får det att må dåligt.

  593. Det skyddas
    mot en allt för stor sårbarhet.

  594. Barnet är blint för sina misstag,
    så man gör en lek av det.

  595. Jag måste visa vad som fungerar-

  596. -och trotsa
    mina naturliga lärarinstinkter.

  597. För en lärares instinkt är att rätta.
    "Det här var fel."

  598. De ser inte sånt. De kan inte ens
    se sina egna tillkortakommanden.

  599. De tror att de sjunger jättebra,
    fast de sjunger otroligt falskt.

  600. De kan inte se nåt annat.

  601. De ser inte ens sin egen osäkerhet.

  602. De kan inte erkänna
    att vissa inte vill leka med dem.

  603. De får höga poäng för självkänsla.
    Inte för att de har hög självkänsla-

  604. -utan för att de lever i förnekelse.

  605. Deras egna mått på självkänsla är
    opålitliga, för de kan inte skilja-

  606. -mellan sann självkänsla och
    självkänsla som försvarsmekanism.

  607. Så det är problemet.

  608. Man får betona det som fungerar.
    "Det ordet var rätt."

  609. "Det här fungerar. Det är så
    man skriver den meningen."

  610. Då lär de sig av det. Man vänder
    på det i stället för att rätta dem.

  611. Men hur gör man när man har ett helt
    klassrum med elever? Jag vet inte.

  612. Jag har aldrig listat ut det.
    Men man vill ju att barnen-

  613. -som inte fungerar på samma sätt
    ska kunna... Man måste tänka på det.

  614. Att... Man måste i alla fall försöka.

  615. Använd anknytning
    för att fånga uppmärksamheten.

  616. Använd anknytningar för att fånga...
    Med vissa elever-

  617. -får man göra det två eller
    tre gånger under en lektion.

  618. Ögonkontakt, ett leende, en nick.
    Och sen börjar man om.

  619. För man förlorade barnet. Det gäller
    att ha en känsla för det här.

  620. En känsla
    för att det här är vad som krävs.

  621. Och led dessa "blinda"
    efter att ha skapat kontakt med dem.

  622. Hur leder vi dessa blinda barn?
    Genom vår anknytning till dem.

  623. Skapa kontakt och närhet.
    Få dem att fästa sig vid er.

  624. Och sen leder ni dem.

  625. "Vi måste prata om det här.
    Vi måste titta på det här."

  626. "Det här kan du göra bättre."
    Men upprätta en kontakt först.

  627. De utsätter sig inte för sånt
    såvida de inte följer med er dit-

  628. -och av skäl som ni anser vara säkra.

  629. Vi närmar oss slutet
    av vår andra sammankomst.

  630. Nästa gång ska vi titta närmare på-

  631. -vilken effekt ängslan
    har på uppmärksamheten.

  632. Och försvarsmekanismerna mot det.
    Vi ska gå in på detaljerna där.

  633. Men det här var allt jag hade
    för denna andra sammankomst.

  634. För några år sen hade jag ett barn-

  635. -som var väldigt intresserat
    av tv-spel.

  636. Han spelade spel hela tiden.

  637. -Han var helt upptagen av det?
    -Ja, han spelade krigsspel jämt.

  638. När vi hade matte i skolan fick han
    räkna ammunition i "Call of Duty".

  639. Då tänkte jag att jag använde an-
    knytning för att få honom att fatta.

  640. Men mina kollegor tyckte inte
    att det var lämpligt.

  641. Ska man använda den här
    sortens anknytning i alla fall?

  642. Eller ska man försöka tvinga honom
    i rätt riktning?

  643. För att svara på din fråga...
    Det gällde en elev-

  644. -som var het upptagen av krigsspel-

  645. -och för att lära honom matte
    var läraren väldigt kreativ-

  646. -och använde denna upptagenhet
    i undervisningen. Mycket kreativt.

  647. Visst,
    ibland kan det se som olämpligt.

  648. Jag minns särskilt ett fall där jag
    kallades in för att hjälpa till.

  649. Läraren visste inte vad han skulle
    göra med denna femteklassare.

  650. Inget hade nån effekt.

  651. Han gillade bara knivar och vapen.

  652. Så jag sa: "Du kan använda det för
    att lära honom historia, fysik..."

  653. "Han har serverat dig en
    undervisningsplan på ett silverfat."

  654. Men det är ännu bättre-

  655. -om man kan odla en anknytning
    mellan barnet och en själv.

  656. Om man gör det kan man locka över
    barnet till ens egna intressen.

  657. Men vissa barn,
    som är väldigt svåra att nå...

  658. Barn, vars uppmärksamhet bara
    riktas mot sånt de knyter an till...

  659. Om man är kreativ nog kan det vara
    en tillfällig lösning att göra så-

  660. -för att senare försöka ändra på
    vad de knyter an till.

  661. Så man använder det så länge.

  662. När man inser att de som är omogna-

  663. -lär sig av såna de knyter an till,
    och bara om sånt de knyter an till-

  664. -så måste man forma sin
    utbildningsplan efter detta.

  665. Målet är att barnet
    ska odla en anknytning till dig-

  666. -så att man kan styra in det
    på sånt som...

  667. En mer normal undervisning.

  668. Frågan var:
    Om man är en psykolog, terapeut-

  669. -eller en utomstående resurs,
    vad gör man med detta material?

  670. Arbetar man direkt med barnet,
    eller, om det går-

  671. -ska man i stället arbeta
    med såna som barnet knyter an till?

  672. Föräldrar, lärare, och så vidare.
    Det är en mycket bra fråga.

  673. Och svaret är
    att det vore den bästa lösningen.

  674. Arbeta med barnets anknytningar,
    om det är möjligt.

  675. Eller försök odla dessa. Det handlar
    i första hand om förhållanden-

  676. -och om att skapa
    sunda anknytningar för barnet.

  677. Med det kommer uppmärksamheten.
    Om barnet knyter an till er...

  678. Om ni inte har några andra alternativ
    är det självfallet...

  679. ...en lösning att arbeta på det här
    direkt med barnet.

  680. Eller så blir ni en språngbräda,
    så när barnet knyter an till er-

  681. -så kan ni föra över
    denna anknytning-

  682. -till andra,
    lämpliga personer i barnets liv.

  683. Så ni använder er anknytning
    i detta syfte.

  684. Men generellt sett
    är materialet avsett att...

  685. Det är lättare att arbeta med barn-

  686. -inom redan existerande anknytningar-

  687. -om det är ett alternativ. Man får
    hjälpa läraren eller föräldern-

  688. -att bli den lärare eller förälder
    som barnet behöver.

  689. Det är nog bäst.

  690. Jag var först
    med detta arbetssätt i Kanada.

  691. Det var helt okänt tidigare. Jag fick
    inte ens nån försäkring för det.

  692. Man jobbade bara direkt med barnet.
    Men när jag förstod det här-

  693. -så fick jag en riktig uppenbarelse.

  694. Det är föräldrarna och lärarna
    som barnet ska knyta an till.

  695. Det är de som är ansvariga
    för barnets uppfostran.

  696. Det klargjorde min roll som psykolog.

  697. Det var i det sammanhanget
    jag skulle verka.

  698. Då skulle jag vara mest effektiv.
    Men då krävs en modell-

  699. -som gör språket man använder
    mer tillgängligt-

  700. -så att man kan förklara allt det här
    för lärare och föräldrar.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Del 2 - två vanliga problem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om två grundläggande former av uppmärksamhetsproblem. Neufeld förklarar vad de är, hur de yttrar sig och vad man kan göra för att underlätta dem. Arrangör: Himmelstrand mentor. Inspelat den 12 november 2012.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Adhd, Barn med adhd, Barnpsykologi, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Psykologi, Ungdomspsykologi, Uppmärksamhet, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 1 - så fungerar uppmärksamhet

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om anatomin bakom uppmärksamhet. Han menar bland annat att många barn idag får diagnosen ADD på grund av omognad.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 2 - två vanliga problem

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om två grundläggande former av uppmärksamhetsproblem. Neufeld förklarar vad de är, hur de yttrar sig och vad man kan göra för att underlätta dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 3 - allt är inte ADD

Kan det finnas en naturlig förklaring till symptom som är likadana som uppvisas vid ADD? Ja, det hävdar Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare. Han förklarar hur det fungerar och hur det kan upptäckas.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 4 - växa ur problemen

Lösningen på uppmärksamhetsproblem är mognad. Det säger Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare. Han ger tips på hur man kan hjälpa barn att växa ur problemen och menar att allt grundas i en stark anknytning till en kärleksfull vuxen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss