Titta

Himmel och jord

Himmel och jord

Om Himmel och jord

Vilken roll har religionen i det moderna samhället? Hur lever vi ett gott liv? Vad är skillnaden mellan religion och kultur? Utifrån allmänmänskliga livsfrågor belyser vi världsreligionerna. Filmaren Erik Sandström reser runt i världen och träffar människor som berättar vad religionen betyder för dem. Religionshistorikern Karen Armstrong resonerar. Psykologen Susan Gantt berättar om gruppdynamik.

Till första programmet

Himmel och jord: Varför finns religion?MaterialDela
  1. Religiös kunskap tillägnas praktiskt.

  2. En dansare lär sig inte att dansa
    utan att öva varje dag.

  3. Om hon lyckas, blir hon graciös-

  4. -på ett sätt som någon med
    en otränad kropp omöjligen kan uppnå.

  5. Inom religionen har man funnit
    att vissa beteenden och riter-

  6. -ger hjärta och hjärna nya förmågor.

  7. Vad är religion egentligen?
    Hur fungerar den?

  8. Nåt positivt andligt händer med dem
    som ägnar sig åt religiösa riter.

  9. Frågan är bara vad.

  10. Innan jag ska hitta svar på det måste
    vi se var Sverige finns på kartan-

  11. -över kulturella värderingar.

  12. I World Value Survey har människor
    världen över besvarat frågor-

  13. -om bl.a. religion
    och självförverkligande.

  14. Resultaten komprimerades till
    en fantastisk liten karta.

  15. Den liggande axeln visar
    om länderna fokuserar-

  16. -på överlevnad
    eller självförverkligande.

  17. Den stående axeln visar svaren
    om religion.

  18. Mycket religiösa länder
    hamnar långt ner.

  19. Sekulära länder hamnar längst upp.

  20. I USA tror man mycket på Gud
    och är väldigt självförverkligande.

  21. Linjerna korsas och USA hamnar här.

  22. I ett fattigt land som Zimbabwe
    är folk mer inriktade på överlevnad.

  23. Egot kommer i andra hand.
    Gud är ännu viktigare än i USA.

  24. Därför hamnar Zimbabwe här på kartan.

  25. Forskare har undersökt jordens folk-

  26. -och nu kan vi se vilka länder som
    är lika kulturellt och religiöst.

  27. Sverige, då? Var hamnar vi?
    Håll i er nu.

  28. Vi är planetens mest extrema folk.

  29. Längst ut på egoskalan och längst
    bort från traditionell religion.

  30. När vi tittar på andras religiösa
    beteende, oavsett vad de gör-

  31. -ska man veta, att globalt sett
    är vi de konstiga. Väldigt konstiga.

  32. Calcutta i början av februari.

  33. Jag ska följa med 23-årige Ramkrishnu
    på hans livs viktigaste resa.

  34. Han ska lämna studentlivet och träffa
    nån som kallas "den heliga modern".

  35. Vissa påstår att hon är dotter
    till hinduismens dödsgudinna Kali.

  36. Hon har oerhörda krafter.
    Har du en gång träffat henne-

  37. -kommer du
    att vilja bli hennes lärjunge.

  38. Ramkrishnu hämtas av mr Mondale
    som levt med henne i över tio år.

  39. Nu åker vi dit ihop. Förhoppningsvis
    får vi träffa modern och lärjungarna.

  40. Du kommer att tycka om henne
    redan vid första mötet.

  41. Alla lärjungar är där tillsammans.
    Det kommer du att få glädje av.

  42. När hon kom till mig första gången
    var det 28 september 2002.

  43. Jag började gråta då.

  44. Jag grät i en timme
    utan att veta varför.

  45. Du grät, men du vet inte varför.

  46. Hon sa: "Jag är din mor.
    Du kan kalla mig moder."

  47. Hon är en vanlig människa. Hur fick
    hon alla de krafter du berättar om?

  48. Det var medfött,
    men det förstärktes genom sadhana.

  49. -Sadhana?
    -Ja.

  50. Det hon gör för oss här och hennes
    orubbliga tro är hennes sadhana.

  51. Alla vill att deras barn ska vara bra
    människor, men vilken är vägen dit?

  52. Modern vet allt.

  53. Jag är en del av modern.
    Jag får min styrka från henne.

  54. Normala människor
    har inte den styrkan.

  55. Jag vet att människor har en gudstro-

  56. -och om de kan hitta sin inre tro-

  57. -då kommer de
    att kunna tro på Gud igen.

  58. När du blir du sårad
    där du har alla dina känslor-

  59. -ska du lägga ena handen där
    och andra ovanpå.

  60. Då ska du be till den allsmäktige
    guden om styrka och generositet.

  61. Hur hon får sina krafter?
    Det är jag inte värdig att bedöma.

  62. Hur kan man få sådana krafter?

  63. Om jag hade sådana krafter
    skulle jag kunna säga hur.

  64. Ju mer jag träffar lärjungarna-

  65. -desto mer övertygad blir jag
    att de upplever det de beskriver.

  66. Kanske inte för att deras mästarinna
    har gudomliga krafter-

  67. -utan för att de som lärjungar
    bestämmer att det är så.

  68. Alla religioner
    verkar fungera så.

  69. När man lägger undan tvekan börjar
    religionen fungera. Precis som de sa.

  70. Eftersom det funkar lika bra
    i alla religioner-

  71. -borde inte upplevelsen ske
    i mötet med nån specifik gud.

  72. Jag frågar beteendeexpert Susan Gantt
    varför vi längtar in i religionen.

  73. Hjärnor är sociala.
    De funkar bättre när vi är med andra.

  74. De funkar både annorlunda och bättre.

  75. Leve påven!

  76. Gemenskap påverkar hjärnan.

  77. Vi vill känna gemenskap
    för att vi är människor.

  78. Religion utövas i grupp hela tiden.

  79. Vi lever i religiösa grupper
    som efterhand utvecklar normer.

  80. Normer talar om vad som accepteras.

  81. Ibland är detta uttalat,
    men ofta är det inte det.

  82. Vi uppmuntrar ett visst beteende.

  83. Vi avråder från annat beteende.
    Normer påverkar folk.

  84. Grupper har starkt inflytande
    över människors beteende.

  85. Om grupptillhörighet är viktigt
    för människor-

  86. -och vi svenskar ställt oss längst
    bort från traditionell religion-

  87. -hur ska vi tillgodose vårt behov av
    att ingå i stora andliga sammanhang?

  88. De hänger banderoller
    och kollar allt.

  89. Vi står vid den pelaren.
    Vi har våra platser, där står vi.

  90. Djurgårdens klack kommer att stå där.

  91. Norra. Sista derbyt.

  92. Norra är vår sektion.
    Jag vet inte vad jag ska säga.

  93. Det är stort.
    Det är som en extra familj.

  94. Man umgås, inte bara på matchdagar.
    Man får vänner. Det är en gemenskap.

  95. Det är mäktigt
    att tillhöra nåt så stort.

  96. Alla ställer upp för varandra.
    Alla finns alltid där.

  97. Vi var i Malmö i våras.
    På hemvägen stannade vi vid en mack.

  98. Vissa plockade på sig grejer
    utan att betala.

  99. Sen åker vi. Efter tio minuter
    stannas vi av polisen.

  100. Vi väntar i fyra timmar på att de
    ska få videofilmen från macken.

  101. Vi kunde ha skvallrat för att få det
    överstökat. Det var en de ville åt.

  102. Alla höll käften.
    Det som drabbar en drabbar alla.

  103. Alla här är mina bröder.
    Så stort är det.

  104. Gruppens normer gör stor skillnad.

  105. Som en del av en religiös gemenskap
    måste man lära sig att passa in.

  106. Som en del av gruppen
    hjälper man helheten att utvecklas.

  107. Sedan påverkar gruppen människorna.
    Allt är ett kretslopp.

  108. Folk finner gemenskap
    på väldigt olika ställen.

  109. Tron är en plats, men man har alltid
    funnit gemenskap på andra ställen.

  110. Vi ingår alltid
    i nåt större än oss själva.

  111. Vi är överallt,
    men det är inte ni.

  112. För ni är djurgårdsjävlar!

  113. De flesta skulle vara mindre aktiva-

  114. -om det inte vore
    för sammanhållningen och allt annat.

  115. Så börjar kampen. Inte mellan lagen,
    utan mellan supportrarna.

  116. Vem kan skrämma den andra mest?
    Vem har mäktigast show?

  117. Djurgården rullar ut en banner och
    AIK svarar direkt med samma vapen.

  118. Det går snabbt. Samarbetet imponerar.

  119. Man vill inte bara övertyga
    motståndare och tvivlare-

  120. -utan även övertyga den egna
    församlingen om att de har valt rätt.

  121. Jag har sett det förut,
    runtom i världen.

  122. Kraftmätningen där religioner
    försöker bräcka varandra.

  123. "Titta, vad vi kan!"
    "Titta, vad vår gud kan skapa!"

  124. "Vi är mäktiga,
    för vi har rätt gud i vårt lag."

  125. Vi har en gud:
    Isidor Behrens, AIK:s grundare.

  126. Det är vår gud.
    Tack vare honom står vi här i dag.

  127. Det finns fler likheter.
    I religiösa grupper-

  128. -leds församlingen ofta
    av en präst, imam eller munk.

  129. Eller en sån här...

  130. Det här är ingen jävla söndagskyrka!
    Vi är inte Djurgården, för helvete.

  131. -Här är vi från Norra stå!
    -Här är vi från Norra stå!

  132. Titta på Karikaris läge...
    Kwame Karikari, 1-0 AIK!

  133. När målet kommer, då är det lycka.
    Man hoppar och skriker och kramas.

  134. Det är svårt att sätta ord på vad AIK
    är. Det är kärleken till klubben.

  135. Det är större än allt. Jag har inte
    barn än, så vi får se då.

  136. Men det är större än allt.

  137. När vi har knutit an till andra
    är vi lugnare.

  138. Vi är öppnare och mår bättre.
    Våra kroppar fungerar bättre.

  139. Vi kan vara kreativare.
    Vi är bättre på att lösa problem.

  140. Sånt händer oss i bra relationer.

  141. Det är stor skillnad på att se
    fotboll på tv och på plats med andra.

  142. Man ser matchen bra på tv,
    men man missar sammanhållningen.

  143. Man kan be ensam, men det känns
    annorlunda att be med andra.

  144. Jag tror att det händer nåt i hjärnan
    när man ber med andra.

  145. Det är svårt att definiera religion.

  146. I västvärlden tror vi oss ha
    en klar uppfattning om tro.

  147. Vi ser det som en personlig relation
    med en gud, en inre process.

  148. En privat dyrkan.
    Det är en märklig syn på världen.

  149. Något liknande koncept finns inte
    i resten av världen.

  150. Vi hittade på det här
    på 1500- och 1600-talen-

  151. -som en del
    av religionens privatisering.

  152. Vi sköt undan den från offentligheten
    för att skapa nationer.

  153. I religioner med andra erfarenheter
    tycker man att det är besynnerligt.

  154. I vissa traditioner
    saknas det ord för religion.

  155. Det är såpass utbrett.
    Det genomsyrar allt man gör.

  156. På jobbet, i hemmet, i politiken...
    De är oskiljbara, som gin and tonic.

  157. I västvärlden
    försökte vi sila ur ginen.

  158. Hos många är alltså själva ordet
    religion onödigt-

  159. -eftersom det är självklart
    att det gudomliga finns i allt.

  160. Det blir tydligt när jag får vara med
    på en begravningsritual i Indien.

  161. Likbålen har brunnit. I gryningen
    kommer Sudershan med sin fars aska.

  162. Trots kylan måste han hämta heligt
    vatten och lera i Gangesfloden.

  163. Ritualen som följer är detaljrik-

  164. -och måste utföras med en brahmin
    som läser verser på sanskrit.

  165. Efter ett iskallt dopp
    måste Sudershan raka av sig håret.

  166. Sen ska frukt, ris, blomblad och
    sesamfrön blandas med lera och askan.

  167. Vattnet måste rinna längs Sudershans
    armbågar. Brahmin hjälper till.

  168. Efter två timmar är riten fullbordad.
    Sudershan klär på sig varmt.

  169. Jag ska få intervjua honom.

  170. Jag vill förstå och ber honom
    förklara vad han har gjort.

  171. Vad är syftet med momenten?

  172. Han tittar på min tolk för hjälp.
    Han förstår inte.

  173. Vad vill han att jag ska säga?

  174. Jag ber honom
    förklara riterna han har utfört.

  175. Han tycker att frågan är konstig.
    Jag inser att jag gör fel.

  176. Jag närmar mig honom
    med den svenska synen:

  177. Kyrklighet tar man fram
    vid begravningar och högtider.

  178. För honom är religion lika självklart
    som namn eller nationalitet.

  179. Han har inte funderat
    på varför det är så.

  180. Intervjun blir inte av,
    men jag får ändå många svar.

  181. I samhället beter man sig på det sätt
    som anses vara bäst.

  182. Hanteringen av döda är ett tidigt
    tecken på människans natur.

  183. Vi vet att Homo sapiens är inblandad
    när vi ser folk ordna gravar.

  184. Vi lämnar inte bara de döda,
    som djuren gör.

  185. Etiskt handlande är det bästa sättet
    att fungera som samhälle.

  186. Vi är aggressiva.
    Våra hjärnor är programmerade så.

  187. Tack vare det
    kunde vi slåss om revir och få mat.

  188. Annars hade vi inte överlevt.

  189. Vi har skapat teknik
    som kan utplåna oss.

  190. Men tack vare
    våra hjärnors rationella förmåga-

  191. -förstod vi tidigt i religionens
    utveckling att vi måste behärska oss.

  192. Om vi inte högaktade andra människor,
    skulle vi förinta varandra.

  193. Så alla utvecklade en princip
    som ofta kallas den gyllene regeln:

  194. Behandla andra
    som du vill bli behandlad.

  195. Karen Armstrong hävdar att religion
    håller aggressioner i schack.

  196. Är det inte tvärtom? Religionerna
    står ju bakom mycket krig och våld.

  197. Man kan inte tala om tro
    som separat.

  198. Före modern tid
    var alla statsideologier religiösa.

  199. Folk säger att religion har orsakat
    fler krig än nån annan kraft.

  200. Det är struntprat.

  201. Alla krig orsakas av girighet
    och ängslan angående tillgångar.

  202. Eftersom staternas ideologier
    var religiösa färgade det krigen.

  203. Sedan västvärlden sekulariserades
    har vi haft två världskrig-

  204. -och nationalismen har fått
    katastrofalt våldsamma följder.

  205. I väst står religionen officiellt
    utanför politiska beslut.

  206. Men är det så? Samhället är ju byggt
    på kristna värderingar.

  207. I unga, moderna USA går religion
    och politik fortfarande hand i hand.

  208. I Washington träffar jag Lila Rose,
    debattör och opinionsbildare-

  209. -som har gudstron med i allt hon gör.

  210. Jag är katolik och stolt amerikan.

  211. Men min tro är viktigast för mig.

  212. Vi måste leva integrerat
    och se saker i deras sammanhang.

  213. Vi måste förstå att Gud, lagar
    och budord ska respekteras.

  214. Men det är meningslöst
    om vi också rättfärdigar-

  215. -dödandet
    av svaga och hjälplösa små barn.

  216. Jag gick under täckmantel för att se
    hur abortindustrin fungerar.

  217. Jag vill göra abort
    på grund av könet.

  218. Tala inte om det.

  219. Det står att du inte får göra det
    på grund av etnicitet eller kön.

  220. Lilas filmer väcker uppmärksamhet.
    Mediakarusellen snurrar i gång.

  221. -Lila Rose är hemlig aktivist...
    -Aktivisten som filmade...

  222. -Personal på Planned Parenthood...
    -22-åriga Lila Rose...

  223. -Aktivisten Lila Rose är med oss...
    -Den modigaste personen...

  224. -Här kommer Lila Rose.
    -De såg att om och om igen...

  225. Republikanerna snappar upp-

  226. -att regeringen har gett
    ekonomiskt stöd till klinikerna.

  227. Nu kan de kritisera president Obama.

  228. -Barack Obamas syn på abort...
    -Att presidenten inte vill skydda...

  229. Starka politiska krafter rör sig.

  230. Lilas arbete används
    i en presidentkampanj.

  231. Men hennes tanke var kanske bara
    att få fram sina kristna ideal.

  232. Vi har bara frihet
    att leva och göra som vi vill-

  233. -för att någon dömde någon. Någon
    skapade lagar, styre och struktur.

  234. Därmed kunde folk leva sina liv
    och uppfylla sina drömmar.

  235. Ett sådant samhälle får vi inte
    om vi låter de svagaste dödas.

  236. Religion kan även vara tröst.
    Nåt att hänga sitt hopp på.

  237. Hoppet att
    efter ett bottenlöst uselt liv-

  238. -måste det bara komma nånting bättre.

  239. Jag får ett exempel på det när
    en rikshadragare bjuder hem mig.

  240. Jag blir förvånad när han vid
    trottoaren säger att vi är framme.

  241. Religion eller kast
    har ingen betydelse för oss.

  242. Vi lever ihop i kärlek.
    Vi älskar varandra.

  243. Vi äter tillsammans. Vi turas om
    med att laga mat till varandra.

  244. Vi vill att guden ska hjälpa oss
    att vi och barnen får det bättre.

  245. Vi vill ha kärlek.
    Kärlek är viktigt för oss.

  246. Oavsett om folk är hinduer, kristna,
    sikher eller muslimer...

  247. Vi som är muslimer här
    vill ingen något ont.

  248. Människorna som bor här utgör
    ett multireligiöst kollektiv.

  249. Sammanhållningen påverkas inte
    av att man tillber olika gudar.

  250. När jag kom hit med min man
    hade jag ett spädbarn.

  251. Jag fick sex stycken till.
    Nu har jag sju barn.

  252. Min man dog i en bilolycka. Det var
    svårt, jag hade ingenstans att bo.

  253. Ingen hjälper mig. Jag försörjer oss
    genom att tigga och plocka papper.

  254. Den här kvinnan monterar ihop
    sin egen hybridreligion.

  255. Hennes liv är svårt, och sökandet
    efter andlig tröst blir viktigt.

  256. Hon tar bitar ur religionen
    som finns närmast.

  257. Det spelar inte så stor roll
    om hon ber till Kali eller Jesus.

  258. Jag går till kyrkan
    och ber till Jesus.

  259. Jag ber till guden om att han
    ska hjälpa mig med mitt liv.

  260. Jag går till kyrkan och ber.

  261. När jag får tid går jag...

  262. När jag på väg till en vän ser
    ett tempel stannar jag och ber där.

  263. Det finns ma Shitala, ma Kali...
    Och jag går även till Kalighat.

  264. När jag får tid
    går jag till Kalighat.

  265. Jag ber när jag får tid.
    Jag ber till den jag råkar se.

  266. Jag föddes till ett svårt liv,
    men det kommer att bli bättre.

  267. När jag ber till Jesus, då han
    hjälper mig i mina svårigheter.

  268. Människor söker alltid transcendens.

  269. Det söker vi i stunder när vi blir
    djupt berörda och lämnar oss själva.

  270. När vi känner att vi uppfyller
    vår mänsklighet mer än vanligt.

  271. Vi söker sådana upplevelser.
    Sådan är vår natur.

  272. Dessutom måste vi leva
    med vår dödlighet.

  273. Vi lever i vetskap om vår egen död.
    Det gör inte andra djur.

  274. Det är jobbigt.
    Och religion är som konst.

  275. Jag ser religionen som en konstform.
    Man försöker förstå-

  276. -och ge formell skönhet till något
    som vi annars inte hade märkt.

  277. Det hjälper oss. Det är en del
    av vår upplevelse av världen-

  278. -att märka att vi befinner oss
    bland saker vi inte begriper.

  279. Vi ska ju föreställa så toleranta
    nu för tiden.

  280. Men att avfärda all religion
    som strunt är obildat.

  281. Det visar stor okunskap. Jag har
    studerat religion i hela mitt liv.

  282. Alla religioner är geniala
    på sitt sätt. Alla har oerhörda djup.

  283. Vi blir ödmjuka
    av djupet i andras tro.

  284. Vi kan lära av den.
    Det är en av vår tids stora gåvor.

  285. Vi kan lära oss mer om andras tro
    än någonsin förut.

  286. Översättning: Sundqvist/Dyfverman
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Varför finns religion?

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur och varför fungerar religion? Och hur kan den fortfarande stå stark i vårt upplysta samhälle? Tröst, kärlek, gemenskap och makt - religion kan betyda olika saker för olika människor. Vi följer med Ramkrishnu första gången han ska träffa "Den heliga modern" som lär besitta gudomliga krafter. Vi möter också den amerikanska republikanen Lila Rose som jobbar som lobbyist mot abort i Washington, och fattiga i Calcutta som söker tröst i den religion som finns till hands. Religionshistorikern Karen Armstrong resonerar kring religion som fenomen och dess betydelse. Psykologen Susan Gannt talar om hur vi människor fungerar i grupp och hur detta påverkar vår dragning till religionen.

Ämnen:
Religionskunskap > Livsfrågor
Ämnesord:
Gruppdynamik, Religion, Religion och politik, Religionshistoria, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Himmel och jord

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHimmel och jord

Varför finns religion?

Avsnitt 1 av 4

Vi följer med Ramkrishnu till den heliga modern. Religion kan också användas i politiska syften. Republikanen Lila Rose lobbar mot abort i USA. I Calcutta möter vi fattiga som tröstar sig med religionen. Psykologen Susan Gantt berättar om gruppdynamik. Det finns likheter mellan fotbollssupportern och religionsutövaren.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHimmel och jord

Att hitta kärleken

Avsnitt 2 av 4

Vilken roll spelar religionen när det gäller synen på kärlek och äktenskap? Den ortodoxe juden Mendy träffade sin fru via en äktenskapsförmedlare. 25-åriga Mira lever dubbelliv i Libanon. Vi möter två katolska nunnor som älskar Jesus. Samt ser ett homosexuellt par tvingas smyga med sin kärlek i Libanon.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHimmel och jord

Utanför

Avsnitt 3 av 4

Att ingå i en religion ger ofta en stark grupptillhörighet. Samtidigt accepterar man regler som kan utesluta andra. I Malaysia möter vi en anonym kvinna som anser att delar av islam är redskap för förtryck. Organisationen Sisters in Islam jobbar mot kvinnoförtryck. Religionshistorikern Karen Armstrong förklarar hur religiös fundamentalism uppstår.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHimmel och jord

Jakten på lyckan

Avsnitt 4 av 4

Vad är lycka? En ung buddhistmunk menar att enda vägen till lycka och harmoni är att göra sig fri från begär, medan den katolska gospelsångerskan Shana är övertygad om att Gud tycker att hon ska njuta. Vi möter också en grupp ungdomar i Malaysia som arbetar med att hjälpa fattiga. Kan det vara en väg till lycka?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHimmel och jord

Att hitta kärleken

Vilken roll spelar religionen när det gäller synen på kärlek och äktenskap? Den ortodoxe juden Mendy träffade sin fru via en äktenskapsförmedlare. 25-åriga Mira lever dubbelliv i Libanon. Vi möter två katolska nunnor som älskar Jesus. Samt ser ett homosexuellt par tvingas smyga med sin kärlek i Libanon.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHimmel och jord

Utanför

Att ingå i en religion ger ofta en stark grupptillhörighet. Samtidigt accepterar man regler som kan utesluta andra. I Malaysia möter vi en anonym kvinna som anser att delar av islam är redskap för förtryck. Organisationen Sisters in Islam jobbar mot kvinnoförtryck. Religionshistorikern Karen Armstrong förklarar hur religiös fundamentalism uppstår.

Fråga oss