Titta

Struten

Struten

Om Struten

Säsong 2. Ann Söderlund fortsätter att söka svar och nya vinklar på nyfikna insändarfrågor som kommit in till Struten AB. Leo experimenterar på sitt håll. Ämnena sträcker sig från spöken och eld till mumier och bläckfiskar. Var frågan slutar vet man aldrig! Programledare: Ann Söderlund.

Till första programmet

Struten : Finns det spöken?Dela
  1. -Är du nyfiken i en strut?
    -Ingen fråga är för svår för oss.

  2. Vi ger svar på allt om:

  3. Natur, kemi, fysik,
    människa, djur och teknik.

  4. Fick vi inte ett brev
    om det här förut?

  5. Jo.

  6. Halloj, "Struten"! Finns det spöken?
    Jag heter Miriam och bor i Stockholm.

  7. Finns det spöken?

  8. Det här är en superspännande fråga.
    Lika bra att köra i gång direkt.

  9. Finns spöken?
    Vilken läbbigt bra fråga.

  10. Det finns ju en massa olika spöken.
    Det finns en spökig grej nära här.

  11. Ett spökljus. Det är ett ljus som rör
    sig som om nån går med en lampa.

  12. En spöklampa helt enkelt.

  13. -Hej! Är det du som är Ulf?
    -Jajamän.

  14. -Välkommen.
    -Tack, tack.

  15. Hej! Trevligt.

  16. Här var det som torpet låg
    en gång i tiden. Det hette Knutstorp.

  17. Här bodde, på 1800-talet, en soldat
    som hette Knut Stare.

  18. -Här?
    -Här låg torpet.

  19. Han var gift och hade
    en liten son som var fem år.

  20. En kväll så var hans fru
    och hälsade på sin syster.

  21. Knut skulle vara hemma med sin pojke.

  22. Han fick besök av tio soldatkamrater.
    De hade med sig öl och brännvin.

  23. De sa till Knut att han skulle dricka
    en skål för kungen med alla soldater.

  24. Det fick man inte neka om man var
    svensk soldat. Han blev jättefull.

  25. Han somnade. När han vaknade var hans
    kompisar borta, och sonen var borta.

  26. Den lille pojken hade blivit rädd
    och smitit ut nånstans på myren.

  27. Knut Stare tog sin fotogenlykta och
    sprang ut för att leta efter pojken.

  28. Det är den lyktan man fortfarande ser
    här ute på nätterna.

  29. Så det är alltså precis här
    som legenden om Marteboljuset börjar?

  30. Spännande. Men hur ser det ut, då?
    Hur beskriver man det här ljuset?

  31. En del säger
    att det är som ett cykelljus.

  32. Andra säger
    att det är som ett ljusklot.

  33. Nån sa att det kommer farande emot
    en, och sen far det ut åt sidan.

  34. -Det byter riktning blixtsnabbt.
    -Han kan dyka upp här när som helst.

  35. -Ska jag stå här nånstans?
    -Nej, här går det inte.

  36. Vi måste ut på vägen eller myren.

  37. Vi går upp på landsvägen
    och ser om vi hittar nåt bra ställe.

  38. Det börjar bli kusligt här,
    tycker jag.

  39. Hej då, Knut.

  40. Här nånstans
    ska det alltså finnas en bro.

  41. -Här är ju kanalen.
    -Men jag ser ingen bro.

  42. Här. Här fanns det broräcken förut.
    De har tagit bort dem.

  43. -Det är en väldigt rak väg här.
    -Ja.

  44. Från där torpet ligger är det
    nästan fyra kilometer spikrak väg.

  45. Ljuset kan färdas lång väg här
    utan att det blir stört.

  46. -Vilket håll ska jag titta åt?
    -Det kommer alltid därifrån.

  47. Jag har en stol med mig.

  48. -Ulf, ska jag stå här?
    -Prova.

  49. -Eller är det inte här jag ska stå?
    -Du kan ju prova.

  50. Vad tror du om att jag står så här?

  51. Jag tror att det är här jag ska stå.

  52. -Ser du nåt?
    -Nej.

  53. -Hur lång tid tar det?
    -Jag vet inte.

  54. Du bara äter. Vi är ju på spökjakt!

  55. -Man måste ju äta i alla fall.
    -Det är inte viktigt.

  56. Om det inte är Knut, vad är det då?

  57. Ja, här är det ju myrmark,
    och en myr är alltid kemiskt sur.

  58. Gotlands kalksten är kemiskt basisk.

  59. Det basiska och sura reagerar med
    varandra, och då kan det komma gaser.

  60. De blir självlysande.

  61. Jag vet att i alla tider så har
    föräldrar och vuxna skrämt barnen-

  62. -med spöken och saker som finns
    i brunnar. Vad var det för nånting?

  63. Man ville ju skydda barnen.
    Det fanns inte staket överallt.

  64. Då sa man att i brunnen,
    där bor brunnsgubben.

  65. Höll man ut barnet över brunnskanten-

  66. -så såg barnet sin spegelbild och
    tänkte att det var brunnsgubben.

  67. Då tänkte man att barnen
    skulle hålla sig undan från brunnen.

  68. Min mamma pratade om källargubben.
    Man fick inte gå ner i källaren.

  69. Det som fanns i källaren,
    det var ju syltburkar.

  70. Jag hör nåt hela tiden,
    men det kanske bara är en kvist.

  71. Det blir mörkare och mörkare.

  72. -Ruggigt.
    -Ja, lite.

  73. -Det kommer ju aldrig nåt ljus.
    -Nej, det verkar inte så.

  74. -Har du sett ljuset?
    -Nej.

  75. Vi struntar i det här nu.

  76. Ulf, såg du nån bakom oss där?
    På vägen.

  77. Nej.

  78. Nu åker vi hem.

  79. Nu känns det inte alls bra längre.
    Fast ute på myren kändes det okej.

  80. Vi såg ju inget spökljus, och även
    om det var kusligt så var ju Ulf med.

  81. Ja, det är värre när man är ensam.
    Men varför blir man så rädd?

  82. Rädd för mörker och rädd för spöken.

  83. Vore det inte bättre
    om man inte alls var rädd?

  84. Det där ska jag ta reda på mer om
    i morgon.

  85. Vad var det där? Som ett spökljus.

  86. Gud, nu blir jag rädd. Jag måste
    försöka sova nu. Klockan är mycket.

  87. Klockan är tolv. Spöktimmen.

  88. Om ändå Leo hade varit här.
    Då hade det inte varit så läskigt.

  89. -Hörru, Spöket!
    -Ja, vad är det, Rangel?

  90. Vad får man om man korsar en lärare
    med en vampyr?

  91. -Jag vet inte.
    -En massa blodprov.

  92. Jo, du har rätt. Ja, vi testar.

  93. Min sista uppgift här i Japan.

  94. Kan man få viktiga saker att funka
    utan el? Kolla på den här bilen.

  95. Det som får hjulet att snurra
    är batteriet.

  96. Men man kan få ström
    genom att snurra hjulet för hand.

  97. Kolla, den lyser.

  98. Genom att snurra större hjul
    kan man få mer elektricitet.

  99. Under däcket har vi en motor
    som tar emot energi.

  100. När han trampar fortare
    så får han mer elektricitet.

  101. Titta på lampan. Den lyser starkare.

  102. Vi gör ett annat coolt test.

  103. Kolla på CD-spelaren.
    Den funkar. Med en cyklist.

  104. Nu testar vi
    om vi kan få fart på karusellen.

  105. Nej, det funkar inte.

  106. "Psykiatri".

  107. En psykiatriker är ju en läkare som
    kan mycket om känslor. Det blir bra.

  108. Det finns ju en massa känslor
    som bara bubblar upp i en.

  109. Men vad är t.ex. rädsla?

  110. Rädsla är en känsla
    som vi har i kroppen-

  111. -för att vi ska kunna göra saker
    om det händer nåt farligt.

  112. Om det t.ex. kommer ett farligt djur,
    då är det bra om vi märker det-

  113. -och kroppen drar i gång på full gas,
    så att vi kan springa därifrån.

  114. -Därför har vi rädslor.
    -Vad händer, då?

  115. Hjärtat börjar slå fortare,
    musklerna förbereder sig.

  116. Man andas ofta snabbare.
    Man slår av saker.

  117. Man behöver inte kissa och bajsa.
    Vi ska kunna göra det som är viktig.

  118. Det är bra att vara lagom rädd.

  119. Det är svårt att definiera lagom, men
    vissa saker måste man vara rädd för.

  120. Om man inte är rädd för att gå ut
    framför en bil så blir man påkörd.

  121. -Varför blir vi rädda, då?
    -Det här fanns hos människor...

  122. ...som levde för länge sen, och hos
    djur. Jag har ett exempel här.

  123. Det är en fågel som heter dront.

  124. Den tror man blåste över
    från Afrikas fastland till en ö.

  125. På ön fanns det inga djur
    som ville äta upp den.

  126. Efter ett tag var den inte rädd alls.
    Det fanns inget att var rädd för.

  127. När upptäcktsresande kom dit på
    1600-talet var fåglarna inte rädda.

  128. Då slog de upptäcktsresande ihjäl
    alla dronterna och åt upp dem.

  129. Om man inte är rädd för nånting
    - det är väldigt farligt.

  130. -Är människor olika mycket rädda?
    -Ja, en del är ganska mycket rädda.

  131. Ganska många är rädda för en
    särskild sak, som t.ex. spindlar.

  132. Sen finns det människor
    som är lite mindre rädda.

  133. Alla är rädda för nåt. De som säger
    att de inte är det, de ljuger.

  134. Vi ska testa
    vad som händer i kroppen vid rädsla.

  135. -Du ska testa det på mig?
    -Ja.

  136. -Då kollar vi pulsen.
    -Är det hjärtat och pulsen...

  137. ...man kollar
    när man testar hur rädd nån är?

  138. Ja, det kan man säga. Man kan även
    mäta hur mycket man svettas, t.ex.

  139. -Du har en puls nu som är på 68.
    -Det är väl ganska normalt?

  140. Ja, och sen är det läskigt
    när nån kommer och klämmer på en.

  141. Om du blundar
    och tittar åt det här hållet-

  142. -och försöker vara så lugn du kan.

  143. Va?

  144. -Hur gick det?
    -Det gick bra.

  145. -Ska vi kolla nu, då?
    -Mitt hjärta tickar fortare nu.

  146. Din puls har gått upp till 80.
    Det är tolv hjärtslag per minut.

  147. Lite har pulsen ökat efter
    den här lilla smällen som vi fixade.

  148. Och ändå visste du nog att det inte
    skulle hända nåt jättefarligt.

  149. Jag väntade mig en spindel.

  150. Ja, jag hör dig.
    Ja, ni kan köra nu.

  151. Vi behöver fler cyklister.

  152. Det behövdes trettiosex cyklar.

  153. Tillåt mig presentera
    Japans bästa cyklister.

  154. Okej, då kör vi. Cykla!

  155. Vi vill få karusellen att snurra
    och karusellens lampor att lysa.

  156. Ja, vi klarade det!
    Så där ska det se ut.

  157. Nu åker jag. Nu kommer jag hem.

  158. Vi ses snart.

  159. -Hörru, Spöket!
    -Ja, vad är det, Rangel?

  160. Hörde du vad som hände med kannibalen
    som kom hem för sent till middagen?

  161. Han fick kalla handen.

  162. Det är bra att vara rädd ibland, men
    kanske inte för spöken och spökljus.

  163. Det finns fler förklaringar ljuset.

  164. Undrar om ljuset kan vara en gas
    som Ulf sa, en gas från myren.

  165. Finns det gas i alla myrar, då?
    Ett slags myrspöken?

  166. Jag måste fråga nån
    vad spökljus skulle kunna vara.

  167. -Är det du som är Martin?
    -Det är jag som är Martin.

  168. -Gasexperten. Hej, hur går det?
    -Det går bra.

  169. -Hittar du nåt roligt där nere?
    -En hel del bubblor.

  170. -Är det fiskar som pruttar, eller?
    -Det är metangas.

  171. Den bildas när döda växter och djur
    bryts ner, ruttnar.

  172. -Som sen kan bubbla upp till ytan.
    -Kolla, där kommer det massor!

  173. Jag var på Martebomyren. Jag träffade
    en farbror där som är etnolog.

  174. Då förklarade han att det var gas
    som hade tänt på av sig själv.

  175. Det kan vara så.

  176. Om sammansättningen i bubblorna är
    rätt, och förutsättningarna är rätt-

  177. -så skulle den kunna antända
    när bubblorna kommer upp i luften-

  178. -och reagerar med syret som vi andas.

  179. Men det är nog väldigt ovanligt.

  180. Men man har sett det på
    många platser, inte bara på Gotland-

  181. -utan i Asien, England och Irland
    och Skottland och Indien.

  182. Jag har en kollega
    som är från Vietnam.

  183. Han sa att där har de sett det
    på kyrkogårdar till exempel.

  184. Det blir väldigt skrämmande-

  185. -om man skulle se att det började
    brinna i luften på en kyrkogård.

  186. "Spooky". Då kan man ändå säga
    att det är ett spöke, nästan.

  187. -Det kan man säga
    -Ett spöke i eldform.

  188. Jag är nyfiken på hur det här ser ut.

  189. Har du tid så kan jag visa lite
    hur det fungerar.

  190. -Jag ska klättra över.
    -Ska du ha pinnen?

  191. Jag kan hålla i, så kan du klättra.

  192. Vi fyller den här med vatten först.
    Sen vänder vi upp och ned på den.

  193. -Är det kallt?
    -Ja, lite småkyligt.

  194. -Om du håller den där nu.
    -Är det här bra?

  195. Jag sticker ner pinnen under här och
    fyller upp så mycket gas som möjligt.

  196. -Det kommer jättemycket.
    -Verkligen.

  197. Få se om vi kan få lite till.

  198. Jag försöker fånga upp bubblorna.

  199. -Är den fylld?
    -Ja.

  200. Då har jag en spruta i fickan.
    En till spruta. Så.

  201. -Är det här vårt spökljus?
    -Ja, det liknar ett ljus.

  202. Ska vi tända på spöket?
    Det börjar bli mer och mer spännande.

  203. Behöver jag skyddskläder
    när vi ska tända på vårt lilla spöke?

  204. Nej, men prova inte det här hemma.
    Metan är väldigt brandfarligt.

  205. -Explosivt.
    -Vad är det man brukar säga?

  206. -"Kids, don't try this at home".
    -Precis.

  207. -Beredd? Jag räknar till tre.
    -Jag trycker ut det här.

  208. Ett, två, tre.

  209. -Det funkar ju. Jag såg.
    -Fast det gick snabbt.

  210. Vi provar igen. Det är så spännande.

  211. Tryck lite mer nu
    så att vi får lite större låga.

  212. -Tänd.
    -Akta fingrarna.

  213. Wow, den är ganska stor ändå.

  214. -Det var det. Marteboljus.
    -Marteboljuset är här nu.

  215. Du, jag vill att vi ska testa det här
    igen. Jag skuttar tillbaka.

  216. Jag måste hoppa i.
    Var var det nånstans?

  217. Du behöver den där, sprutan.
    Här har du pinnen.

  218. Jag måste lämna dig där nere.

  219. -En gång till bara.
    -Jag har inte tid.

  220. -Vi hörs lite senare.
    -Jag lämnar det här, så kan du leka.

  221. -Så hörs och ses vi.
    -Ja, ha det så kul.

  222. Allt ska man göra själv.

  223. -Hörru, Spöket!
    -Ja, vad är det, Rangel?

  224. Har du hört vad man säger om Dracula
    när han är ivrig över nåt nytt?

  225. Att han har fått blodad tand.

  226. Jag har hört en annan förklaring till
    vad Marteboljuset skulle kunna vara.

  227. Nån som jobbar här kan faktiskt
    veta nåt om det. Spökväder.

  228. -Hallå! Är det du som är Elin?
    -Ja.

  229. Du är meteorolog. I vårt program om
    spöken så har jag börjat upptäcka-

  230. -att sånt man tror är spöken
    kan ha med vädret att göra.

  231. Väderfenomen kan ge blixtar
    av olika slag.

  232. Nu har jag dykt på nåt
    som heter Sankt Elms eld, eller nåt.

  233. Ja, det finns ett sånt.

  234. Vi går nån annanstans
    så ska jag berätta. Kom.

  235. -Ska vi sitta här?
    -Ja.

  236. Mysigt.

  237. Marteboljuset fick jag lära mig kunde
    vara gas i myrar eller i sumpmarker.

  238. -Men vad är Sankt Elms eld?
    -En typ av blixt från ett åskmoln.

  239. Man kan förklara det på samma sätt
    som man förklarar vanliga åskmoln.

  240. Varmluft stiger och bildar ett moln.

  241. När luften kyls ner blir den kall och
    sjunker och luften snurrar i molnet.

  242. Molnet får en sida som är positivt
    laddad och en som är negativt laddad.

  243. Som ett batteri.
    En sida är plus, en är minus.

  244. Skillnaden i laddning vill utjämnas,
    och det gör den i form av en blixt.

  245. Antingen går det genom hela molnet,
    eller från molnet till marken.

  246. Det här fenomenet
    fungerar på precis samma sätt.

  247. Fast det är mycket mindre, så
    laddningen och blixten blir mindre.

  248. Det kan vara en båtmast, ett träd,
    eller en människa i extrema fall.

  249. Håret kan ställa sig upp lite

  250. Är det mörkt ute så kan man se att
    det kommer små blixtar från huvudet.

  251. -Man har en ljushatt.
    -Ja.

  252. -På avstånd ser det ut som ett spöke.
    -Ja, det skulle det kunna göra.

  253. Finns det spöken?
    Nja, det finns så många förklaringar.

  254. Det är nog fantasin
    som spelar oss spratt.

  255. Frågan är bara vad det är.

  256. Skönt att vara hemma. Här hemma
    spökar det i alla fall inte.

  257. Eller? Det låter nånting. Det knakar.

  258. Är det nån som...?
    Det är ju nån där.

  259. Nu känner jag mig faktiskt jätterädd.
    Hallå, hallå?

  260. -Hej!
    -Leo! Du skulle ju komma i morgon.

  261. -Jag kom lite tidigare.
    -Vad brun du har blivit.

  262. Gud, vad kul att du är hemma! Jag har
    lagat bullmaskinen. Vill du ha en?

  263. -Hur gjorde du, då?
    -Jag hade satt röret åt fel håll.

  264. Sen kom det ut jättemånga samtidigt.

  265. -Har du fått några spännande frågor?
    -Gud, ja!

  266. Jag har varit och kollat
    vad en mumie är till exempel.

  267. Hur många ballonger krävs
    för att lyfta en människa?

  268. Är det verkligen du?

  269. Textning: Elin Dahlqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finns det spöken?

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det verkligen spöken? Ann börjar i omgivningen, för visst finns det en gammal spökhistoria som ruvar helt nära huset? En om ett spökljus. Vad kan ett spökljus förklaras med och varför blir vi så lätt rädda? Det är väl inte så smart att bli rädd, det är ju mest jobbigt. Men det finns visst en förklaring till det också.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Känslor, Ockultism, Omstridda fenomen, Omstridda företeelser, Psykologi, Rädsla, Spöken
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Struten

Struten
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaStruten

Vad är klockan på Nordpolen?

Avsnitt 1 av 8

Varför är det inte samma tid på Nordpolen som i Borås? Och vem är det egentligen som bestämmer över att klockan tickar på som den gör? När Ann ger sig ut för att söka efter svaren snubblar hon över såväl tidszoner som atomur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaStruten

Finns det sjöar utan botten?

Avsnitt 2 av 8

Kan en sjö vara så djup att den helt saknar botten? Och finns det någon sanning i ryktena om sjöodjuret i Loch Ness? Nyfikna Ann drar i väg för att ta reda på sanningen om mytomspunna sjöar medan Leo försöker krossa glas med hjälp av höga toner.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaStruten

Fryser inte pingviner om fötterna?

Avsnitt 3 av 8

Nyfikna Ann fryser ohyggligt när hon testar att stå barfota ute på isen. Varför klarar pingvinerna av kylan? Det måste undersökas! Leo i labbet försöker få en pendel att svänga snabbare och snabbare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaStruten

Kan man göra kläder av spindeltråd?

Avsnitt 4 av 8

Struten-Ann kollar in smarta idéer och uppfinningar som vi kan sno från djuren. Allt medan Leo ger sig i kast med att förklara hur en parabol funkar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaStruten

Blir man mindre blöt om man springer när det regnar?

Avsnitt 5 av 8

Är det egentligen så smart att springa när det regnar? Nyfikna Ann på Struten AB försöker hitta svaret. Hur blöt man blir - beror det på hur mycket regnet öser ner, eller på hur stora dropparna är? I labbet försöker Leo ta reda på om det går att väga prylar utan våg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaStruten

Vad är den kemiska formeln för människa?

Avsnitt 6 av 8

Ann tar reda på vilka ingredienser människan består av. Hon skriver noga ner receptet och blandar sedan väl. Leo ägnar sig åt ett svårt problem, ja, nästan ett trolleritrick. Hur drar man undan duken från bordet utan att alla koppar faller?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaStruten

Varför är ägg äggformade?

Avsnitt 7 av 8

Varför envisas naturen med att tillverka ägg som är formade just som ägg? Varför är de inte kubformade eller helt runda? Nyfikna Ann kollar in naturens smarta design. Leo ska steka pannkakor, men spisen kraschar. Han löser problemet på sitt eget speciella sätt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaStruten

Kan människor prata med andra djur?

Avsnitt 8 av 8

Kan man få hunden att berätta vad den önskar sig i julklapp? Det vill Ann veta! Så hon ger sig ut för att få svar på om människor och andra djur faktiskt kan tala med varandra, och hur det i så fall går till. Leo vill bli pytteliten och blandar vätskor i labbet för att hitta den perfekta blandningen som ska kunna krympa honom. Vi ser också ett experiment om ljudets hastighet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler
Struten
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Varför har bläckfisken 8 armar?

Avsnitt 1 av 8

Varför har bläckfiskar 8 armar - eller har de verkligen det? Har de armar eller ben? Varför har djur jämnt antal ben och inte udda? Och är verkligen bläckfiskar så smarta som det sägs? Ann ger sig ut på jakt efter svar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Vad är en mumie?

Avsnitt 2 av 8

Vad är en mumie? Ann ger sig ut på mumiejakt. Konstigt nog kommer hon också in på tomatburkar och torkad svamp.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Vad är eld?

Avsnitt 3 av 8

Vad är eld? Frågan låter kanske enkel men den visar sig vara riktigt svår. Vad är det eld behöver för att brinna? Hur fungerar tändstickor, vad är de olika färgerna på lågan och vad händer när det brinner i skogen?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Hur långt kan håret bli?

Avsnitt 4 av 8

Ann tar reda på mer om människans hår. Varför har vi hår? Och finns det likheter med djurens päls? Galileo är i Japan och experimenterar med statisk elektricitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Hur många ballonger behövs för att lyfta en människa?

Avsnitt 5 av 8

Lär dig vad som menas med lyftkraft. Hur mycket tyngd ballonger orkar bära verkar bero på vad som är i ballongerna. Luft? Varm luft? Någon lätt gas? Men hur lyfter och flyger då till exempel ett flygplan?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Kan man bo på en annan planet?

Avsnitt 6 av 8

Kan man bo på en annan planet? Christer Fuglesang är en av dem som vet mycket om rymden. Han är nämligen den förste svensk som har varit där!

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Hur kan skräddare gå på vatten?

Avsnitt 7 av 8

Hur kan skräddare, sådana där små insekter som hoppar på vattenytan, gå på vatten? Det kan ju inte bero på att de är så små? Ann söker svaret på frågan och hamnar i klistret, eller snarare i vaniljsåsen! Vi kollar in skillnaden mellan seg yta och seg vätska.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Finns det spöken?

Avsnitt 8 av 8

Finns det verkligen spöken? Ann börjar i omgivningen, för visst finns det en gammal spökhistoria som ruvar helt nära huset? En om ett spökljus. Vad kan ett spökljus förklaras med och varför blir vi så lätt rädda? Det är väl inte så smart att bli rädd, det är ju mest jobbigt. Men det finns visst en förklaring till det också.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLabba

Geggigt ljud

Vetenskapsreportern Agneta försöker göra ett reportage från en bilskrot men störs av allt oljud. Beppe visar i ett enkelt experiment att man inte bara kan höra ljud utan se det också.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaGigantiska experiment

Fota en giraff

Hur lyckas forskarteamet fotografera en stor giraff genom ett litet, litet hål? Vi beger oss ut på savannen och testar olika metoder.

Fråga oss