Titta

UR Samtiden - Varning för ras

UR Samtiden - Varning för ras

Om UR Samtiden - Varning för ras

I Sverige, ett land som gärna ser sig som antirasistiskt, är begreppet ras ett närmast förbjudet begrepp. Men självbilden och verkligheten stämmer inte överens. Under två dagar samtalar forskare och debattörer om hur ras och vithet hjälper till att forma klyftor i samhället. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Varning för ras: DebattDela
  1. Jag heter Catrin Lundström och ska
    leda diskussionen om ras och vithet.

  2. Jag vill tacka talarna-

  3. -för de fantastiska och tankeväckande
    föredrag vi har hört under dagen.

  4. Och i anslutning till deras föredrag-

  5. -ska vi nu ha en diskussion
    kring vithet och raspolitik-

  6. -och förhoppningsvis skapa en dialog
    som kan föra fram frågorna i ljuset-

  7. -och hur
    de kan appliceras på Sverige.

  8. Sverige har en särskild plats
    i historien vad gäller ras.

  9. 1922 grundades Rasbiologiska
    institutet på Uppsala universitet.

  10. Det var det första i sitt slag
    i världen-

  11. -och grundades
    med stöd av alla partier.

  12. Vit överhöghet var på den här tiden
    officiellt sanktionerad i Sverige.

  13. Men efter 1968 blev Sverige
    en progressiv röst internationellt-

  14. -och protesterade
    mot apartheid i Sydafrika-

  15. -och stödde
    medborgarrättsrörelsen i USA.

  16. Under den här svenska epoken
    slutade man tala om raser-

  17. -och den hegemoniska antirasismen
    stöddes av en medveten färgblindhet.

  18. Man talade inte om raser eftersom
    rasismen förpassades till historien-

  19. -extremister
    eller andra delar av världen.

  20. Antirasismen var nu norm-

  21. -och normativa svenskar
    hade en antirasistisk ideologi.

  22. Idén om
    nordisk exceptionalism uppstod-

  23. -och de nordiska såg sig
    stå utanför den koloniala historien-

  24. -och ironiskt nog
    utanför rasismens historia.

  25. I valet 2010 kom rasistpartiet
    Sverigedemokraterna in i riksdagen.

  26. Ett rasistisk parti
    i det antirasistiska Sverige-

  27. -gav upphov till starka reaktioner
    bland antirasister och andra-

  28. -men man tog inte upp ras
    och vithet i det svenska samhället.

  29. I och med valet kan man säga-

  30. -att Sveriges ställning både i väst-
    världen och på andra platser-

  31. -som föregångsland
    vad gäller en antirasistisk politik-

  32. -hade nått vägs ände.

  33. Föga förvånande fortsätter Sverige ha
    en udda plats i rasismens historia.

  34. Dagens Sverige toppar fortfarande
    internationella jämförelser-

  35. -vad gäller
    antidiskriminerande lagstiftning-

  36. -och vad gäller antirasistiska
    åsikter bland befolkningen-

  37. -enligt statistiska analyser.

  38. Samtidigt har Sverige
    börjat utmärka sig-

  39. -som ett av de mest etniskt
    segregerade länderna i västvärlden-

  40. -särskilt vad gäller
    bostads- och arbetsmarknad.

  41. Så vi kan även tala om
    olika nationsformande projekt-

  42. -med särskilda uttryck
    för en vit hegemoni-

  43. -som har existerat länge
    med olika förevändningar.

  44. Det här kan kopplas ihop
    med kön, sexualitet och klass-

  45. -och olika minoritetsdiskurser-

  46. -och olika politiska ideologier
    och känslogrundade strukturer.

  47. Sverige verkar lida av en
    dubbelt bindande svensk vithet-

  48. -såtillvida att det vita Sverige-

  49. -alltså Sverige som
    en etniskt homogen nation-

  50. -och Sverige som
    en politisk progressiv nation-

  51. -båda ses som hotade-

  52. -av förekomsten av färgade personer
    inom nationens gränser.

  53. Såväl reaktionärer och rasister
    som radikala och antirasister-

  54. -har anledning att sörja förlusten
    av det gamla och goda Sverige.

  55. Det är en intressant brytpunkt.

  56. Vi hoppas att konferensen ska
    öka förståelsen för läget i Sverige-

  57. -ur ett ras- och vithetsperspektiv-

  58. -vilket är nytt i ett land som utsett
    sig till en postrasistiskt utopi-

  59. -där ras och vithet
    är tabubelagda frågor.

  60. Vi hoppas att konferensen kan bidra-

  61. -till forskningen
    kring vithet i Sverige.

  62. Jag vill börja den här frågestunden
    med några frågor från mig-

  63. -till föredragshållarna.

  64. Vi har med oss Eduardo Bonilla-Silva
    från Duke University i USA-

  65. -Raka Shome, medie- och
    kommunikationsvetare från New York-

  66. -och Jin Haritaworn
    från York University i Kanada.

  67. Så, tack för att ni kom hit.

  68. Vi är glada över att ha er i Sverige
    på den här konferensen.

  69. Vi talade om statistik,
    och jag vill påpeka-

  70. -att det inte förs statistik över
    självupplevd etnicitet i Sverige.

  71. Det blandade alternativet
    togs bort 2003-

  72. -precis som
    statistiken över adoptivbarn.

  73. Och det kan man säga...

  74. ...förstärker uppdelningen
    i svenskar och invandrare.

  75. Och svenskar antas vara vita-

  76. -och invandrare ickevita.

  77. Det finns inget däremellan.

  78. Jag ville bara nämna det.

  79. Har ni nåt att tillägga-

  80. -angående hur statistik kan användas
    inom antirasistisk politik-

  81. -även om det också innebär-

  82. -att man måste dela upp människor
    i olika kategorier?

  83. Det är intressant...

  84. I Tyskland fanns precis som här
    ett stort motstånd...

  85. ...mot att samla in
    etnisk statistik...

  86. ...för man menade att det var
    ett steg tillbaka mot nazismen.

  87. Men intressant nog
    gällde det bara när statistiken-

  88. -gällde etnisk fördelning.

  89. Men när det gäller brottsstatistik
    försvinner motståndet.

  90. Så jag frågar mig...

  91. ...vad...

  92. Statistik är ju
    ett universellt och abstrakt språk-

  93. -som ändå används och bestrids
    ur ojämlika perspektiv.

  94. Vissa menar att vi behöver statistik-

  95. -för att visa
    hur personer rasprofileras-

  96. -och stannas av polisen, vilket är
    en stor debatt i Tyskland just nu.

  97. Polisen för själv rasifierad
    brottsstatistik utan problem-

  98. -med konstiga kategorier
    som "svart afrikan"-

  99. -där rasen är avgörande.

  100. Och man har arbetsgrupper för araber.

  101. Ibland uppstår en skandal
    när nån på insidan avslöjar-

  102. -att polisen t.ex. har grupper
    som bara jobbar med araber.

  103. Ändå får vi inte veta hur troligt
    det är att nån som ser arabisk ut-

  104. -stannas
    och kroppsvisiteras av polisen.

  105. Så det är intressant.

  106. Tidigare talade vi om statistik
    kring fattigdom och utbildning.

  107. I de här rapporterna
    fanns mycket statistik om det.

  108. Men den användes inte för att visa
    att det finns mycket rasism-

  109. -och att saker måste göras
    för att omfördela resurser-

  110. -som fördelas alltmer ojämlikt-

  111. -vilket gör att vissa döms till en
    tidig död, enligt Ruthie Gilmore.

  112. I stället används den-

  113. -för att beskriva en samhällsgrupp-

  114. -som redan
    har dömts till en tidig död-

  115. -och allt som händer dem.

  116. De upplever våld och fattigdom.
    De sparkas ur skolan i tidig ålder.

  117. Det ses som en självförvållad...

  118. ...egenskap som bevisar
    att de inte förtjänar resurser.

  119. Min fråga blir
    hur man ska använda statistiken-

  120. -så att den visar
    de här ojämlika förutsättningarna.

  121. Statistik är alltid farlig, så
    man ska inte tro att den är neutral.

  122. Det kommer igen
    i diskussionen om sociala rörelser.

  123. Jag fokuserar på
    hur de knyter an till politiken-

  124. -och tvingar staten att samla in
    statistik som hjälper-

  125. -och som kan filtreras.

  126. Vi kan inte säga att svarta löper
    dubbelt så hög risk för fattigdom-

  127. -för då antar folk
    att de är dubbelt så lata-

  128. -eller att de inte
    klarar av högre utbildning.

  129. Så vi måste samla in statistik-

  130. -medveten om farorna,
    för inget är som sagt neutralt-

  131. -och sen använda statistiken-

  132. -för att föra upp
    rasojämlikhet på agendan-

  133. -och göra det
    som de flesta i världen inte gör.

  134. De flesta antar
    att rasism handlar om fördomar.

  135. Vi har Ku Klux Klan i USA
    och skinnskallar i Europa.

  136. Rasism handlar om raslig dominans,
    så vi måste undersöka orsakerna.

  137. Om minoriteter är överrepresenterade
    i brottsstatistiken-

  138. -måste vi undersöka vilka mekanismer
    som ligger bakom det.

  139. Så den vita befolkningen
    ser dem som brottslingar.

  140. Men det finns mekanismer
    som orsakar den situationen.

  141. I USA har det kommit ut en bok
    som jag vill rekommendera:

  142. "The New Jim Crow"
    av Michelle Alexander.

  143. Hon visar hur expansionen
    av fängelsesystemet-

  144. -var en ny aspekt av raslig dominans.

  145. Jag tror inte
    att det finns ett perfekt svar.

  146. Jag tror att vi
    bör försöka samla in statistik-

  147. -men vara medvetna om
    att den kan vändas mot oss.

  148. Så bara statistik duger inte.

  149. Vi måste koppla ihop den med sociala
    rörelser och konfrontera de krafter-

  150. -inom stat och befolkning
    som vill använda dem av fel skäl.

  151. -Ville du säga nåt?
    -Jag sparar det till senare.

  152. Även jag har blandade känslor.

  153. Tidigare i min karriär-

  154. -vände jag mig
    mot statistikanvändning-

  155. -men det är inte alltid så bra.

  156. Siffror spelar en viktig roll-

  157. -och för mig handlar det om
    var jag hittar dem.

  158. Siffror är farliga, men de behövs
    i den antirasistiska diskursen.

  159. De måste kombineras med vittnesmål-

  160. -alltså med röster,
    individer ur etniska minoriteter.

  161. Kombinerade med vittnesmål-

  162. -kan de göra det lättare
    att föra fram vårt budskap.

  163. Men det kan inte bara vara statistik.

  164. Orsaken till att jag frågar-

  165. -är att Sverige har en tradition
    av att lära andra länder-

  166. -hur man bedriver
    en antirasistisk politik.

  167. Men att lyssna på andra länder-

  168. -och ta till oss saker av dem-

  169. -har vi inte varit lika skickliga på.

  170. Så det är intressant att jämföra
    vad ni har för upplevelser.

  171. I Sverige
    kan vi använda amerikansk statistik-

  172. -rätt lättvindigt.

  173. Men när vi diskuterar...

  174. ...huruvida vi behöver
    den här sortens kunskap...

  175. ...i Sverige
    blir diskussionen en helt annan.

  176. När det gäller ras
    och att bevisa rasism-

  177. -måste man kunna
    uppvisa bevis från flera platser-

  178. -för att skapa en större helhet.

  179. Annars är det lätt att bli avfärdad
    med att perspektivet är för litet.

  180. Så man måste ha gott om bevis.

  181. Problemet med siffror
    är deras hegemoni.

  182. Det går nästan
    inte att bortse från dem-

  183. -vilket kan komma i vägen
    för andra viktiga metodologier.

  184. En invändning
    jag har mot multirasial aktivism-

  185. -och kravet på en ruta
    för blandad ras-

  186. -var att man bortsåg
    från allt annat som pågick-

  187. -och att man förtingligande
    "the marginal man".

  188. Man menar att vi lär bli olyckliga
    och få psykiska problem-

  189. -och lär inte kunna bevisa hur många
    som relegeras från skolan-

  190. -om vi inte har den här rutan.
    Men samtidigt sker så mycket annat-

  191. -där marginalmänniskan trängs undan.

  192. Så många kritiker undrade
    vad kravet på rutan handlade om.

  193. Så det beror nog alltid
    på sammanhanget.

  194. Baserat på min erfarenhet av
    olika länder och forskningsvärlden-

  195. -tror jag att vi inte lär folk
    att se vad som är bevis.

  196. Man kanske krävs på bevis
    för att rasism existerar-

  197. -och bara siffror godtas.

  198. Jag tror inte
    att vi är tillräckligt duktiga på-

  199. -att lära folk
    vad som kan räknas som bevis.

  200. Det är viktigt.

  201. Jag tänkte på blandad ras-

  202. -och hur det ter sig
    i olika sammanhang-

  203. -och jag hör gärna er syn på saken.

  204. Brasilien har ju en självbild-

  205. -som ett blandat land
    och en raslig demokrati-

  206. -även om Brasilien är rassegregerat
    precis som många länder.

  207. Och jag tänkte på
    den eurasiska kvinnligheten-

  208. -som har blivit
    ett globalt kosmopolitiskt fenomen.

  209. Kan ni fundera på
    hur vitheten reproduceras-

  210. -och hur det ser ut
    i olika sammanhang?

  211. Jag vet inte så mycket om Brasilien,
    trots att alla tar upp det...

  212. ...men det som Eduardo sa i morse...

  213. ...om att ras ses...

  214. ...ur ett perspektiv av multirasial
    dominans i delar av Latinamerika.

  215. Mestisen är...

  216. ...förkroppsligandet av
    den postrasiala nationen.

  217. Och rasismen
    mot svarta brasilianer syns inte-

  218. -eftersom landet
    vill vara postrasialt.

  219. Och andra vita länder ser Brasilien-

  220. -som ett föredöme och ett paradis.

  221. En av texterna som jag citerade,
    "Is It Better to Be Mixed Race?"-

  222. -är lite av en raslig dokumentär
    där de åker till Brasilien-

  223. -i ett väldigt kolonialt tilltag.

  224. Programledaren är asiat men
    hennes dotter är till hälften vit-

  225. -och programledaren
    ser blandningen som en fördel.

  226. Forskare i Brasilien
    säger till henne:

  227. "Brasilien är bäst i världen,
    för alla har blandad härkomst."

  228. Man har exotisk musik och
    glada bruna människor som dansar.

  229. Det är väldigt...

  230. Den här etiketten jag talade
    om sattes felaktigt på Brasilien-

  231. -där ras avgör klass-

  232. -och hur förmögenheten är fördelad.

  233. Framtiden
    för den vita överhögheten i världen-

  234. -kommer att bli nåt i stil med
    Brasilien, Mexiko eller Kuba.

  235. Den här kategorin
    som vi kallar multirasial-

  236. -kommer snart att döpas om
    till "svensk" eller "brasiliansk".

  237. Då försvinner kategoriseringen
    efter ras-

  238. -eftersom vi är likadana,
    men rasdominansen består.

  239. Om vi ser till Brasilien eller Kuba-

  240. -har svarta och färgade det sämre-

  241. -än de skulle ha det
    i Sverige eller USA.

  242. Så Sverige och USA
    rör sig åt det hållet.

  243. Det sker en "latinamerikanisering"
    av rasindelningen-

  244. -i USA och tydligen i Europa.

  245. Om vi tittar på trenden
    i Tyskland, England och USA-

  246. -blir man om 50 år som Latinamerika.

  247. Man slutar samla in
    statistik över ras.

  248. Men det finns
    en ännu värre form av dominans-

  249. -där vi slutar samla in statistik,
    för vi är alla svenskar-

  250. -eller puertoricaner
    eller amerikaner.

  251. Då försvinner
    möjligheten till motstånd.

  252. Men segregationen finns kvar.

  253. Tänk er...

  254. ...att de som i USA i dag är en
    minoritet blir en majoritet om 40 år.

  255. Om stratifieringen fortsätter
    kan de som tidigare var minoriteter-

  256. -i framtiden bli olika segment,
    jag kallar dem "hedersvita".

  257. Man kan ha en grupp hedersvita,
    men hudfärgen noteras.

  258. Så även om ras inte spelar roll
    räknas allt med.

  259. "Jag är bättre än du eftersom
    mitt hår ser annorlunda ut än ditt."

  260. Så kan det vara i Puerto Rico.

  261. Att ha pelo malo, dåligt hår, är
    normalt bland afroamerikaner.

  262. Det här är problemet
    för oss i framtiden-

  263. -om vi får de här
    "rasliga demokratierna".

  264. Rasdominans fungerar bäst
    i rasliga demokratier.

  265. Jag tror att dina poänger om att
    gå bortom den nationella ramen-

  266. -är väldigt viktigt här.
    För vi tenderar att jämföra.

  267. Tidigare bråkade vi om
    vems land som är mest rasistiskt.

  268. "Vi uppfann fenomenet!"

  269. Man får gå bortom det
    och se att rasism sprider sig-

  270. -till skillnad från antirasism.

  271. Det här är
    en väldigt viktig diskussion-

  272. Samtidigt påminner jag mig själv om,
    vis av erfarenhet-

  273. -att den blandade rasen
    som en tecken på en ny era-

  274. -och en ny samhällelig identitet-

  275. -är en idé som på många sätt är-

  276. -Europa- och Nordamerikacentrerad.

  277. För man kan inte
    applicera det här på Asien-

  278. -för där är ras
    inte en politisk fråga.

  279. Ibland tänker jag på
    att när vi talar om ras i USA-

  280. -är det en rättighetsbaserad diskurs
    centrerad på Nordamerika-

  281. -som inte kan appliceras överallt.

  282. En forskare i Hongkong
    sa till mig en gång-

  283. -hon är en välkänd kulturvetare-

  284. -att så fort amerikanska forskare
    kommer till Hongkong-

  285. -vill de diskutera vithet.

  286. Poängen är att de här frågorna
    är geografiskt bundna.

  287. När vi tittar på
    Indien eller Hongkong-

  288. -eller Pakistan är ojämlikheten
    inte rasbetingad.

  289. -Där handlar det om kaster.
    -Eller religion eller annat.

  290. Det jag försöker säga är att
    även om det är en viktig diskussion-

  291. -måste vi veta att den endast gäller
    för Europa och Nordamerika.

  292. Jag vill inte säga
    att man stänger ute andra-

  293. -men risken är att vi luras att tro
    att ras är viktigt överallt.

  294. Och det är ett problem.

  295. Det var inte meningen att förstöra
    diskussionen om blandad ras...

  296. ...men...

  297. ...den är bara giltig
    i den här kontexten och inte i andra.

  298. Men vithet är relevant
    på många platser.

  299. Vi kan flytta blicken
    från Asien till Karibien.

  300. Internationellt
    ses Haiti som ett svart land-

  301. -fastän vitheten
    finns i kolonialismen.

  302. Det är en del av
    den globala hudfärgsordningen.

  303. På Haiti är ungefär två procent vita.

  304. Så omvärlden ser Haiti som ett land
    av enbart svarta människor-

  305. -men väl där
    inser man att de är indelade-

  306. -efter ras. Den upplevs
    annorlunda där än på andra platser-

  307. -för ras kan förändras
    beroende på var man är.

  308. De som vi kallar "svarta"
    kallar sig på Haiti för "bruna".

  309. I många länder i Karibien
    talar man om "afrikaner"-

  310. -mer nedsättande än
    vad rasister i USA talar om svarta.

  311. Så i ett land
    som ses som monorasialt-

  312. -förvandlas ras så att
    vit överhöghet gäller även där.

  313. -Jag... - Förlåt.
    -Det beror på vad "ras" är.

  314. Bilden av kineser i Thailand-

  315. -påverkades först av hur judar
    sågs av ickejudar på annat håll.

  316. Vi tenderar att anta-

  317. -att ras kretsar kring vita
    ur ett västerländskt perspektiv.

  318. Jag har försökt få fram
    min poäng i min artikel-

  319. -"Unmapping the Limits of
    Multiculturalism in Globalization".

  320. Vi tänker på ras i termer av-

  321. -vad som gäller för USA och
    applicerar det på andra sammanhang.

  322. När vi talar om "blandad ras"-

  323. -har det europeiska
    och amerikanska förtecken.

  324. Och förtecknen är så tydliga-

  325. -att när sammanhanget förändras är vi
    fast i de ursprungliga perspektiven.

  326. Och då tar vi inte till oss
    de lokala förutsättningarna.

  327. Och det är politiskt
    och metodologiskt intressant-

  328. -att analysen är europeisk även när
    den gäller andra delar av världen.

  329. Man kan ta svarta
    runtom i världen som exempel.

  330. Svarta i Puerto Rico,
    i Haiti eller i Brasilien.

  331. De här grupperna
    har funnits i hundratals år längre-

  332. -och är därför bättre utgångspunkter-

  333. -vad gäller raslig utveckling än USA.

  334. Men
    den imperialistiska logiken säger-

  335. -att bara tre länder spelar nån roll.

  336. Sydafrika är skräckscenariot-

  337. -USA är mitt emellan och Brasilien
    är "den rasliga demokratin."

  338. Det är inte mycket
    att analysera världen med.

  339. Det är nu dags
    för postkoloniala länder att påpeka-

  340. -att vi har längre erfarenhet.

  341. Så oavsett vilka rasuppdelningar
    det finns i resten av världen-

  342. -bör den här erfarenheten användas
    till att tänka i nya rasliga banor-

  343. -och att tänka på
    logik och metodologi.

  344. Tänk på hur man mäter
    bostadssegregering.

  345. Du sa att Sverige var sämst
    i västvärlden där, om jag hade rätt.

  346. I många latinamerikanska länder
    är segregationsindexen irrelevanta-

  347. -eftersom dominansen är så extrem
    att folk kan bo på samma plats.

  348. För när makten
    är absolut och tvingande-

  349. -kan man bo på samma plats
    utan att indexen spelar nån roll.

  350. De här grupperna bor ihop men
    makten är koncentrerad hos den ena.

  351. Vi måste alltså tänka om-

  352. -och inse att den del
    som vi kallar tredje världen-

  353. -har mycket att lära Europa
    om dess framtid.

  354. För framtiden
    för Europa och Nordamerika-

  355. -ser vi i vår verklighet i dag.

  356. Det här är en väldigt viktig aspekt
    som helt ignoreras.

  357. Och jag uppskattar att du beskriver-

  358. -hur man lever ihop
    på många platser i Asien-

  359. -och vad vi kan lära oss av det.

  360. Men samtidigt...
    Jag är medveten om sammanhanget-

  361. -som är en konferens i Sverige-

  362. -med vita forskare,
    där det här arbetet påbörjas-

  363. -på oftast väldigt marginella sätt.

  364. På ett sätt är även USA hegemoniskt
    gentemot Europa.

  365. Ni tycker att det jag säger låter
    konstigt, och det kan jag förstå.

  366. Vi talar här om en forskarvärld...

  367. ...där färgade människor sällan
    når bortom doktorsexamineringen.

  368. De får inga jobb.

  369. De jobb som blir tillgängliga-

  370. -inom områden som intersektionalitet
    eller migrationsvetenskap-

  371. -går ofta
    till vita med intresse för ämnet.

  372. Det är bra, men det finns
    för få inslag av mentorskap.

  373. Jag undrar ofta
    över vår fixering på USA-

  374. -för vi tittar på vad som händer
    i USA snarare än här.

  375. Det gäller färgade i både Sverige
    och i andra europeiska länder-

  376. -och vilken kunskap
    vi redan besitter.

  377. Vi måste inte korsa Atlanten-

  378. -och applicera
    amerikanska teorier här.

  379. Vad kan vi tillföra,
    nu när vi ändå sitter här?

  380. Jag hade tänkt
    att både vara eurocentrisk-

  381. -och att fokusera på kön och vithet.-

  382. Och utifrån Rakas föredrag-

  383. -ville jag diskutera kön och vithet.

  384. Och den särskilda position-

  385. -som den vita kvinnan har-

  386. -och hur man ser på jämlikhet
    mellan könen i rasdiskurser.

  387. Jag vill visa en video
    från EU-kommissionen-

  388. -men först
    ska jag berätta lite om den.

  389. Det är en vit europeisk kvinna
    som befinner sig i...

  390. ...en stor industrilokal.
    Och hon blir angripen av tre...

  391. ...män som representerar BRIC-länder,
    Brasilien, Indien och Kina.

  392. De angriper henne
    och hon använder nån sorts...

  393. ...meditativt försvar
    som överrumplar männen...

  394. ...och får dem att försvinna.

  395. Det här lanserades som...

  396. ...en film om att försvara EU...

  397. ...och samarbetet
    med nya länder i EU.

  398. Det är intressant att fundera på-

  399. -hur kön och vithet fungerar
    i det här sammanhanget.

  400. Filmen är ungefär en minut lång.

  401. Du får gärna sätta på den.

  402. Går den att hitta på Internet?

  403. Vi kan ta det efteråt.

  404. Senare fick filmen mycket kritik-

  405. -för att man återgav
    rasistiska föreställningar.

  406. -Vem producerade filmen?
    -EU-kommissionen.

  407. Det var... - Ni kan komma tillbaka.

  408. Vad var syftet med filmen?

  409. Det var nog...

  410. ...att diskutera
    hur nya länder blir...

  411. ...en del av EU
    i takt med att unionen växer.

  412. Och man säger
    att ju starkare vi är...

  413. -Ju fler vi är...
    -...desto starkare är vi.

  414. Hon klär sig som Bruce Lee.

  415. Hon är klädd i gult.

  416. -Det är så uppenbart.
    -Det är som "Kill Bill".

  417. -Filmen brukar leda till diskussion.
    -"Kill Bill"?

  418. Och vi behöver mikrofoner,
    men vi diskuterar det efteråt.

  419. Först vill jag fråga panelen.

  420. Vad tror ni om rollen?
    Här såg vi en vit kvinna-

  421. -som hängav sig åt
    nån sorts meditation.

  422. Det är en annan typ av andlig fix.

  423. Hur ser ni på avbildningen
    av den vita kvinnan här?

  424. Både hennes roll som nån försvarare
    av jämlikhet mellan könen-

  425. -och även sett ur ett
    raspolitiskt perspektiv.

  426. Filmen utnyttjar stereotyper.

  427. De är som BRIC-dockor, eller hur?

  428. Den vita kvinnan ses, vilket jag
    tog upp för ett par dagar sen-

  429. -som en absorberande kraft.

  430. Hon sitter i en meditativ pose.

  431. Det är nästan
    som ett andligt kapital-

  432. -som gör att hon kan absorbera
    de andra. Det är uppenbart.

  433. Jag slås av hur rasistisk
    den här filmen faktiskt är.

  434. Jag trodde filmen
    var gjord av nynazister.

  435. Att tänka sig en indisk figur
    med turban och svärd...

  436. Varför spelar den vita kvinnan
    en så central roll?

  437. Figurerna symboliserar hot.

  438. Den vita kvinnan är hotad.

  439. Hon representerar nationen,
    hotad av växande ekonomier.

  440. Och de ger alla uttryck
    för våld och aggression.

  441. Det är inte indiska eller
    brasilianska affärsmän vi ser.

  442. De är våldsverkare.

  443. Jag är inte kulturanalytiker,
    men jag spelar en.

  444. Det spelar lite på
    den låga fertiliteten i Europa.

  445. Om befolkningen ska bestå-

  446. -bör varje familj ha 2,1 barn.
    Två barn och lite till, alltså.

  447. Europeiska länder
    ligger under den gränsen.

  448. Så det är intressant
    att kvinnan blir fler-

  449. -genom att få
    de färgade männen att försvinna.

  450. Intressant att EU ligger bakom.

  451. Jag trodde
    att det var nån rasistorganisation.

  452. Och det kanske det var.

  453. Du frågade vilket samband det finns
    med min presentation-

  454. -och det här är ett klassiskt exempel
    på vad jag talade om.

  455. Den vita kvinnan manifesterar oron
    över en raslig förändring.

  456. Hon hanterar oron
    genom att få dem att försvinna.

  457. Det är hennes inre kapital.

  458. Hon har nån särskild kraft inom sig.

  459. Och det är skrämmande.

  460. Och hon blir fler
    medan de försvinner.

  461. -Jin?
    -Könet är också intressant.

  462. Den vita kvinnan representerar
    en övernationell enhet-

  463. -och diskursen
    kring kvinnors rättigheter...

  464. Jag försöker citera
    Yasemin Yildiz tankar kring det.

  465. Det här enar Europa.

  466. Nationella idéer om "den andre"
    blir då ett gemensamt hot.

  467. Och det är intressant hur
    den emanciperade vita kvinnan...

  468. Normalt ses hon
    som i behov av skydd-

  469. -och vita gaymän
    har tagit över rollen-

  470. -som den nya typen
    av sårbara vita individer.

  471. Men kvinnan här försvarar sig själv
    utan att förlora sin kvinnlighet.

  472. Definitivt.

  473. Och man ser också den ständiga
    spänningen, som är så vanlig-

  474. -mellan det
    globala och det nationella-

  475. -och hur den vita kvinnligheten
    existerar precis på gränsen där.

  476. Den är en väldigt verklig faktor
    i länder med vit dominans-

  477. -den här spänningen. Så även om jag
    är en väldigt amerikansk person-

  478. -måste jag vara global. Det är så
    den vita kvinnligheten måste agera.

  479. Så jag ser det
    som att hon gör likadant.

  480. Tack. Jag tror att introduktionen
    har värmt upp publiken.

  481. Jag avbröt ju några av er-

  482. -men se till att ni har
    en mikrofon när ni ställer frågan.

  483. Jag tror att vi inleder frågestunden.

  484. Varsågod.

  485. -Säg ditt namn och...
    -Jag heter Adrian Groglopo.

  486. Det som slår mig
    när jag ser filmen...

  487. ...är frånvaron av två subjekt.

  488. Det är den vite mannen
    och den färgade kvinnan.

  489. De tas för givna. Den färgade kvinnan
    måste beskyddas-

  490. -och nån står bakom den vita kvinnan.

  491. Man behöver inte nämna dem-

  492. -utan de finns i bakgrunden.

  493. Ni kanske kan säga nåt om
    varför de här två subjekten-

  494. -inte är representerade i filmen.

  495. Någon?

  496. Ett av skälen vill jag mena är
    att det vita kvinnligheten-

  497. -ses som grundläggande
    i länder med vit dominans.

  498. För den vita kvinnokroppen
    är där nationen förökar sig.

  499. Så det symboliserar nationen. Och
    vad gäller den vite mannens frånvaro-

  500. -så reproducerar vit kvinnlighet
    den vite mannens begär.

  501. Så även om den vite mannen inte
    är där så är vit maskulinitet det.

  502. För hon är där
    och vaktar vithetens gränser.

  503. Är det här
    en förändring inom nån form av...

  504. ...raslogik, tror du...

  505. ...att den vita kvinnligheten
    blir en central symbol?

  506. Det är ingen förändring, för den vita
    kvinnligheten har jämt varit central-

  507. -i ideologier som kretsar
    kring den nationella familjen.

  508. I USA har du Frihetsgudinnan,
    som är vit.

  509. I hundra år har en vit kvinna
    fått representera nationen.

  510. Men bakom den här bilden finns
    fortfarande vit manlig dominans.

  511. Att färgade kvinnor saknas
    är nog en rasfråga.

  512. Men de ses inte som hot mot nationen.
    De kommer att förlåtas.

  513. Och medan vita kvinnor
    söker efter en sak-

  514. -söker vita män efter nåt annat.

  515. De söker efter färgade kvinnor-

  516. -att antingen köpa utomlands
    för att ha som fruar-

  517. -eller att köpa dem
    som prostituerade.

  518. De är inte det stora hotet.

  519. Jag tror att vi hade en fråga.

  520. Jag har två frågor,
    och den första gäller klippet vi såg.

  521. Jag har en annan observation:

  522. Det första kampsporten
    var wushu och den andra capoeira.

  523. Den tredje var Hollywood.

  524. Det var hemska bilder-

  525. -vad gäller framställningen
    av människor från Asien.

  526. Det kan jämföras med...

  527. Jag vill veta vad ni tycker om det.

  528. Den andra frågan handlar om
    hur jag uppfattas i Sverige.

  529. Jag bemöts på två olika sätt.

  530. Om jag talar svenska ses jag som
    afrikan och bemöts ibland rasistiskt.

  531. Om jag talar engelska
    ses jag som amerikan-

  532. -och bemöts då oftast med respekt.

  533. Så det finns en rasism som
    är kopplad till etnicitet i Sverige.

  534. Det var min andra fråga,
    rasism och etnicitet.

  535. Du nämnde "Kill Bill" tidigare-

  536. -och kampsorterna
    som vi såg här kanske liknar...

  537. Bruce Lee gjorde det här populärt.

  538. Jag försökte styra om frågan...

  539. Jag försökte styra om till en person
    som kan besvara det bättre än vi.

  540. Jag tror inte
    att jag har ett bättre svar.

  541. Tarantino
    är ju ett stort Bruce Lee-fan-

  542. -så det är uppenbart
    att det är det som är referensen.

  543. Det påminner mig om filmen "300"
    som kom för några år sen.

  544. I den slåss den vite mannen-

  545. -mot hela världen.

  546. Den utspelar sig i antiken,
    men handlar om vår tid-

  547. -om den globala världen
    och det hot som "de andra" utgör.

  548. De mörka slåss mot de vita.

  549. I den filmen kämpar han framgångs-
    rikt, tills han till slut dödas.

  550. Men likheterna vad gäller
    hotet och faran är intressanta.

  551. Jag tror att vi har en annan fråga.

  552. Jag har också en fråga om klippet.

  553. Det jag såg var också-

  554. -att den vita kvinnan stod i centrum.

  555. Och de etniska andra-

  556. -begär den vita kvinnan i centrum.

  557. Så begäret
    till vitheten sexualiseras-

  558. Och när de angriper henne
    måste hon kunna försvara sig själv-

  559. -så att nationen
    eller kanske snarare EU-

  560. -inte reproducerar
    ickevita människor.

  561. Så på sätt är det ett begär
    gentemot den vita kvinnan.

  562. Och det förklarar också
    varför det inte finns...

  563. ...ickevita kvinnliga kroppar
    representerade.

  564. För kvinnan är per definition vit.
    Och alla vill ha den vita kvinnan.

  565. De här andra männen gör det,
    precis som den vite mannen.

  566. Hon är den som alla vill få barn med.

  567. Hon måste kunna försvara sig-

  568. -för att kunna få endast vita barn.

  569. Man ska vara många, men bara vita.

  570. Det intressanta var
    att hon kunde kopiera sig själv-

  571. -och de andra använde sina kroppar
    för att bekämpa henne.

  572. Hon använde sig av modern teknik
    för att kopiera sig själv.

  573. Det var väldigt...

  574. Det var nåt som hon...

  575. ...nåt modernt som hjälpte henne
    att försvara sig mot de här männen.

  576. Och det representerar mycket hur
    den vite mannen uppfattar sin makt-

  577. -när den representeras
    av den här kvinnliga kroppen.

  578. Jag ville höra
    om ni har kommentarer kring det.

  579. Tack för den analysen.

  580. Jag kom att tänka på
    vad som snarare är en analys av film-

  581. -men där Beverley Skeggs
    pratar om mobila resurser.

  582. Den vita kvinnan
    rasifieras inte av kampsporten.

  583. Hon blir inte en galning med en dolk.

  584. Hon kan koppla bort det om hon vill.

  585. I hennes fall blir det ett tecken
    på att hon är modern...

  586. -...i stället för...
    -...en barbar.

  587. Har vi fler frågor från publiken?

  588. Jag heter Sayaka
    och jobbar på Malmö högskola.

  589. Jag vill återvända till det ni
    diskuterade innan klippet.

  590. Raka, jag måste läsa din artikel om
    begränsningar av multikulturalism-

  591. -och du sa att ibland kan koncept
    inte appliceras på nya sammanhang.

  592. Du sa att det inte alltid
    går att tala om-

  593. -och du nämnde att vi kanske måste
    påbörja en teoretisk diskussion-

  594. -som inte kommer
    från andra sidan Atlanten.

  595. Min fråga handlar om problemen jag
    har när jag diskuterar ras i Sverige-

  596. -då jag ofta får höra att ras är
    ett nordamerikanskt begrepp-

  597. -som inte kan appliceras på Sverige.
    Och som ickesvensk får jag höra-

  598. -att jag måste förstå
    den svenska kontexten-

  599. -som handlar om
    rasbiologi och rashygien.

  600. När jag visar
    att jag förstår det säger man-

  601. -att min analys handlar om rasteori.

  602. Jag kommer ingenvart.
    Har ni några tips på-

  603. -hur jag kan argumentera för behovet
    att diskutera ras i Sverige?

  604. För många av forskarna här
    har skrivit mycket-

  605. -som visar
    att ras har betydelse i Sverige.

  606. Jag visar det, men ändå
    vill vissa människor inte-

  607. -inse det, och de vill inte
    att vi pratar om ämnet.

  608. Har ni tips på
    hur jag kan argumentera för-

  609. -behovet av att diskutera ras?

  610. Kan du inte göra en empirisk studie?

  611. Det känns som ett grundläggande sätt
    att skapa bevis på.

  612. Det gjorde jag, och den byggde
    dessutom på Catrins studie-

  613. -och...studier gjorda av andra här.

  614. Du gjorde dessutom
    en väldigt empirisk...

  615. Du visade dina argument empiriskt,
    men det hjälpte inte.

  616. Så du gjorde en studie
    som inte uppmärksammades?

  617. -Det insåg jag inte.
    -Sverige verkar vara som Puerto Rico.

  618. Strategin är nog att
    inte bara producera statistik.

  619. Så när det gäller rasdominans
    är det vår uppgift-

  620. -att undersöka
    hur ojämlikheten uppstår.

  621. Det räcker inte att visa skillnader,
    för de kan vinklas genetiskt.

  622. "Du är fattig för att du är lat."

  623. "Du blir fängslad för
    att du har kriminaliteten i generna."

  624. Vi måste gå ett steg längre-

  625. -och sen kombinera
    empiriska bevis och statistik.

  626. Vi måste undersöka vad som i Sverige
    orsakar rasojämlikhet.

  627. Och som samhällsvetare måste vi tro
    att ett mönster över många år-

  628. -kan förklaras av vissa vanor.

  629. Det är problemet i Puerto Rico:

  630. De som forskar om raser
    pratar bara om traditionella raser-

  631. -eller presenterar statistik,
    och så vinner man aldrig.

  632. För då säger politikerna bara
    att man är fattig...

  633. De radikala säger
    att det beror på klass.

  634. Problemet med Sverige
    är en klassfråga-

  635. -men ras och kön
    handlar om identitet.

  636. Så dokumentera det
    och gå till nästa nivå.

  637. Och ju längre man väntar,
    desto svårare blir det-

  638. -för ännu en generation växer upp.

  639. Den första gången-

  640. -som en kurs om ras gavs på mitt
    universitet i Puerto Rico var 1989.

  641. Kursen gavs av en nordamerikan
    och handlade om raser i USA.

  642. Om vi hoppar fram 20 år i Sverige-

  643. -så handlar kurserna här
    om Latinamerika eller USA.

  644. Då gäller det att undersöka
    vilka mekanismerna är-

  645. -som orsakar ojämlikhet i Sverige.

  646. Problemet är inte bara
    en brist på empiriska bevis.

  647. Många har forskat om det, men
    oftast stannar det på doktorandnivå.

  648. Det blir inte kurslitteratur.

  649. Och nu utgår jag
    från vad jag upplevt i Tyskland.

  650. Och när den blir kurslitteratur
    fästs oftast ingen vikt vid den-

  651. -eftersom den har gjorts
    av en färgad person.

  652. Vi upplever samma sak i Tyskland.

  653. Problemet är att man å ena sidan-

  654. -fokuserar på de teorier
    som kommer från USA.

  655. De beror mycket på USA:s makt,
    men man säger även-

  656. -att det är ickeautentiskt
    när vi talar om rasism-

  657. -och att vi inte har förstått
    det lokala sammanhanget.

  658. Vi kan inte tala
    om det lokala sammanhanget-

  659. -trots att - även om -
    vi är härifrån.

  660. Rasism korsar gränser,
    så det borde vi också kunna.

  661. Och kategorier,
    kunskap och erfarenheter-

  662. -blir nåt annat när de flyttas.

  663. Kategorin "svart tysk"
    har en väldigt annorlunda historia-

  664. -än "svart amerikan".

  665. Ändå var det när Audre Lorde åkte
    till Berlin och mötte svarta kvinnor-

  666. -och uppmuntrade dem att skriva
    den första boken om svarta tyskar-

  667. -som sen gav upphov
    till en social rörelse-

  668. -som kommunicerar med färgade
    människor i andra länder-

  669. -men som ändå är tysk.

  670. Jag vill gärna kommentera
    det som Eduardo sa.

  671. Jag förstår varför många ser ras
    som nåt amerikanskt.

  672. Men delvis handlar det om
    att förklara vad ras är.

  673. Det är en struktur av ojämlikhet.

  674. Det handlar inte främst
    om stereotyper.

  675. Utan främst
    handlar det om ojämlikhet.

  676. Jag tror att vi har en fråga till.

  677. Det gäller
    era presentationer och Sverige.

  678. Catrin, du gjorde en bra
    sammanfattning av dagens läge.

  679. Och jag funderade på vad vi
    kan ta till oss av era föreläsningar.

  680. Jag tänker på det du sa, Eduardo-

  681. -om att det förflutna är historia.
    För vi tenderar att glömma det.

  682. Sen har vi det här med "jag ser dig"-

  683. -som ni också tog upp.

  684. Jag tänker även på de referenser
    som du gjorde till Tyskland, Jin.

  685. Jag har länge gjort en svensk analys-

  686. -över de studier
    som gjorts om "den andra".

  687. Det är bara sen 2000-

  688. -när Katarina, Catrin
    och andra började-

  689. -som vi har haft kritisk forskning.

  690. Traditionellt har de svenska
    forskarna mest bekräftat-

  691. -vad de tror sig redan veta.

  692. Jag kan lägga till att man i Sverige
    pratar om "vi" och "de"-

  693. -på ett sätt-

  694. -som gör att det riskerar att bli
    ett begrepp utan nåt innehåll.

  695. Om jag får lägga till nåt-

  696. -så undrar jag vad ni tror
    att Sverige kan lära sig-

  697. -av andra länder.

  698. Varsågoda att besvara frågan.

  699. Baserat på
    vad jag har hört om Sverige-

  700. -låter det som om ni måste slåss
    mot den här färgblindheten.

  701. Det verkar vara
    en av de största utmaningarna.

  702. Det finns problem med att se
    det förflutna som historia.

  703. I USA har vi slaveriet, och vita
    amerikaner lider av minnesförlust.

  704. De tänker att problemen
    försvann med slaveriet.

  705. Därför glömmer de bort
    hundra år av raslig dominans.

  706. Och svaret på det bör vara-

  707. -att det förflutna har fortsatt
    i nya former.

  708. Efter slaveriet började Jim Crow-
    perioden, och sen en ny regim.

  709. Den upprätthåller rasdominansen.

  710. Det finns problem
    i Puerto Rico, USA och Sverige.

  711. Dokumentera problemet
    och starta en rörelse.

  712. För Jin har helt rätt. Oavsett
    hur mycket forskning man har-

  713. -så befriar inte den nån.

  714. Jag är sociolog
    och försörjer mig på min forskning-

  715. -men forskning
    har inte befriat en enda person.

  716. Vårt mål måste vara
    att skapa politik-

  717. -som går hand i hand
    med den forskning som vi gör.

  718. Jag vill nog omformulera frågan lite.

  719. Vad kan...

  720. Vad skulle behöva förändras...

  721. ...för att få den kunskap
    som redan existerar i Sverige...

  722. ...och som produceras av
    färgade svenskar...

  723. ...och andra färgade
    som bor i Sverige...

  724. Vad måste hända
    för att den kunskapen...

  725. ...ska få inflytande nog...

  726. ...och påverkar rörelser...

  727. ...som sen kan förändra
    institutioner och samhället?

  728. Nåt som inte bara
    gör forskningen som redan sker...

  729. ...i de här vita strukturerna
    mindre problematisk utan även...

  730. Det kan handla om etniska studier.

  731. Inte bara innehållet utan
    hela strukturen måste förändras.

  732. Om de flesta kritiska studier
    nu görs av dig-

  733. -så är det även om de är väldigt bra
    inte tillräckligt, uppenbarligen.

  734. Vad skulle behöva förändras
    för att färgade ska tillåtas-

  735. -producera studier av sig själva
    och sina grupper?

  736. Bra. - Katarina?

  737. Hade vi en annan...?

  738. Vänta lite. Varsågod.

  739. Jag håller inte med om att de första
    studierna kom på en gång-

  740. -vad gäller vithet.

  741. Vithet togs upp redan 1996, tror jag,
    i Mekonnen Tesfahuneys avhandling-

  742. -och det har tagits upp
    på olika sätt-

  743. -men har först på senare tid
    blivit en egen disciplin.

  744. Och det beror på
    det arbete som andra utfört tidigare.

  745. En annan sak är investeringen
    i vithet inom svensk forskning.

  746. Det gör det omöjligt även med fakta.

  747. Man kan med fakta visa på en
    rashierarki på arbetsmarknaden-

  748. -på bostadsmarknaden och på skolor-

  749. -och i alla andra delar av samhället.

  750. Men folk inser ändå inte
    att vi har ett rasifierat samhälle.

  751. Vi måste börja fundera på vilka
    känslor som investerats i idén-

  752. -och även vilka akademiska
    investeringar som görs.

  753. Hur kan vi bli en del
    av de här investeringarna?

  754. Vi har i höst även märkt att folk
    är investerade i stereotyper.

  755. "Jag läste 'Tintin i Kongo'
    som liten utan att bli rasist."

  756. Den sortens reaktioner
    på kritiken mot-

  757. -att bibliotek fortfarande
    har boken på barnavdelningen.

  758. Folk ser det inte som ett problem-

  759. -för de har positiva minnen
    av hur de läste Tintin.

  760. De kan säga
    att de hade svarta dockor som barn-

  761. -som de tyckte om.

  762. "Varför är stereotyper..."

  763. "...av svarta problematiska?
    Jag har aldrig upplevt dem så."

  764. Så den här
    känslomässiga investeringen-

  765. -har vi nog inte lärt oss att bemöta.

  766. För det är en väldigt starkt
    försvarsmekanism.

  767. Så fort man talar om orättvisorna
    får man ett känslogrundat svar.

  768. Det är svårt att bemöta med fakta.

  769. Vi behöver ett annat verktyg.

  770. Jag förstår vad du menar
    med känslogrundade svar.

  771. -"Vi menar inget illa."
    -"Vi är vänliga vita människor."

  772. Baserat på min erfarenhet i USA
    med studenter-

  773. -så är det ögonblick då de tillbaka-
    visar det man hävdar om dem-

  774. -väldigt frustrerande, men jag
    tror ändå att de börjar tänka.

  775. Man förnekar kraftigt,
    men samtidigt börjar man tänka.

  776. -Man träffar en öm punkt.
    -Helt klart.

  777. För reaktionen är inte apati.

  778. Jag ska vara
    lite "pessoptimistisk" om USA.

  779. I dag har inställningen varit
    att USA ligger före Sverige.

  780. Jag vill vända på den beskrivningen.

  781. För inom den
    amerikanska forskningsvärlden-

  782. -är vi som forskar om ras
    under angrepp.

  783. Tro för all del inte
    att man värdesätter vår kunskap.

  784. Jag kan ge er ett exempel
    på vad vi får utstå.

  785. På min egen institution
    kallade en kollega-

  786. -min forskning för "me-search"
    i stället för "research".

  787. Jag sysslar alltså med me-search
    och vita forskare med research.

  788. Så det är bra
    att ni försöker tänja på gränserna-

  789. -och när ni påbörjar den processen
    med de konflikter det innebär-

  790. -bör ni veta
    att det går i motsatt riktning i USA.

  791. Vår kunskap
    är under ständiga angrepp.

  792. -Och den gettofieras.
    -Den ses som andraklasskunskap.

  793. Många tidsskrifter och förlag
    undviker att publicera oss.

  794. Nu när Obama är president i USA
    kan det lustigt nog-

  795. -bli så att en svart president
    gör så att utvecklingen går bakåt.

  796. Och en del av att man alltid skriver-

  797. -för att övertyga vita
    om att rasism existerar-

  798. -verkar begränsande på forskningen
    och även...

  799. Man kanske ska ändra målet lite-

  800. -och snarare rikta in sig på folk
    som är beredda att diskutera med en.

  801. Det är svårt
    i en isolerad forskningsvärld-

  802. -men i Berlin har man börjat göra
    studier delvis utanför institutionen.

  803. Man träffas hos
    en antirasistisk förening.

  804. Det är studenter, doktorander
    och organiskt intellektuella-

  805. -som bildar små grupper-

  806. -där det är möjligt att ge varandra
    den utbildning man har rätt till.

  807. Jag tycker om din poäng, Katarina-

  808. -och det du har sagt
    de senaste dagarna.

  809. Ni försöker med utbildning
    förändra strukturen.

  810. Kanske är jag idealistisk,
    men det är en av de sista utposterna-

  811. -som inte helt
    har tagits över av nyliberalismen.

  812. Att skapa program
    för etniska studier-

  813. -och ni har uppenbarligen
    ett fint genusprogram-

  814. -kan stärka de här strukturerna.

  815. För ihop med studenterna
    skapar ni nationens framtid.

  816. Det är viktigt.

  817. Jag tror att vi har en fråga till.

  818. -Två.
    -Två.

  819. -Får jag lov?
    -Ja.

  820. Jag heter Paula Mählck.
    Tack för era föreläsningar i dag.

  821. Jag vill ta upp filmen igen.

  822. Mitt område är forskningspolitik.

  823. Det kändes inte som en slump att
    angriparna kom från BRIC-länderna.

  824. Och dessutom
    var de i en industrilokal-

  825. -så jag såg det som en bild-

  826. -som tydligt visade de ekonomiska
    incitamenten för rasdominans.

  827. Och om vi kopplar det till europeiska
    forskningspolitiska dokument-

  828. -ser vi en tydlig rädsla
    för särskilt Kina och Indien.

  829. Och eftersom forskningspolitik
    i allt större utsträckning-

  830. -blir samma sak som handelspolitik-

  831. -blir det extra tydligt.

  832. Men min fråga är riktad
    till Raka Shome.

  833. Under din presentation tidigare-

  834. -tyckte jag mig höra att du nämnde-

  835. -att två saker sker samtidigt:

  836. Det kosmopolitiska läkandet-

  837. -och en ökad militarisering.

  838. Kan du förklara det lite mer?

  839. Det gör jag gärna.

  840. Den här motsättningen
    intresserade mig.

  841. Man vänder sig inåt samtidigt
    som vi ser en hypermilitarisering.

  842. Det jag vill mena där-

  843. -är att det här beslutet
    att vända sig inåt och läka-

  844. -och producera en global själ-

  845. -är ett sätt att hantera
    hypermilitariseringen på.

  846. Så den subjektposition
    som vit kvinnlighet har-

  847. -är ett sätt att hantera
    mycket av det ökade våld-

  848. -av de moderna
    nordamerikanska formationerna.

  849. Det var vad jag ville få fram.

  850. Hade vi en fråga till?

  851. -Victoria?
    -Tack.

  852. Även jag vill tacka er.

  853. Min fråga gäller
    de sociala rörelserna-

  854. -och deras roll i kampen mot rasism.

  855. I Sverige är de mest framgångsrika
    sociala rörelserna-

  856. -vad gäller kampen mot ojämlikhet-

  857. -till exempel HBTQ-rörelsen-

  858. -eller rörelsen
    för jämlikhet mellan könen.

  859. I Sverige är dessa organisationer
    väldigt vita.

  860. Och de är väldigt svenska
    organisationer, på många sätt.

  861. Ofta står de här rörelserna
    forskningsvärlden nära-

  862. -och kan påverka politiska beslut-

  863. -som styr om resurser som påverkar
    marginaliserade personers liv.

  864. Och det här har antirasistiska
    organisationer misslyckats med.

  865. En av orsakerna är
    att vi inte samarbetar-

  866. -med dem som har hittat rätt sätt-

  867. -och försöker stärka
    de underprivilegierades ställning.

  868. Så min uppfattning är att det...

  869. ...saknas solidaritet
    mellan rörelserna.

  870. Allt är väldigt organiserat runt...

  871. ...enskilda frågor,
    vilket är ett av problemen.

  872. Det är enskilda frågor,
    och man saknar förståelse.

  873. De enskilda frågorna
    kretsar kring vithet och svenskhet.

  874. Det innebär
    att när exempelvis svarta angrips-

  875. -vilket har varit tydligt
    under hösten-

  876. -när den svarta kvinnokroppen
    har varit under angrepp-

  877. -hör man ingen analys-

  878. -som pratar om att man har våldfört
    sig på den svarta kvinnokroppen.

  879. Sverige, där jämställdheten
    mellan könen är viktig-

  880. -borde inte tillåta
    att man behandlar kvinnokroppen så.

  881. Man ser bara
    att hon har en annan etnicitet.

  882. Ingen bryr sig om
    att diskutera genusperspektivet.

  883. Så min fråga är hur man kan göra-

  884. -för att skapa
    intersektionell solidaritet-

  885. -och åtgärda att organisationer
    fokuserar på en fråga-

  886. -utan att göra
    en intersektionell analys?

  887. Det gör
    att många rasifierade grupper-

  888. -inte får de resurser som de behöver.

  889. -Jag tänker högt, men om man har...
    -Jag förstår vad du menar.

  890. Jag vill gärna höra mer
    om vad som hände i höstas-

  891. -men institutionalisering
    har den effekten.

  892. Det är lite som med Obama. Man tar
    den mest framgångsrike ur gruppen-

  893. -och som därmed
    är den minst hotfulle-

  894. -och låter den individen
    representera gruppen.

  895. Så man låter en vit, heterosexuell
    man göra ras... Han måste inte ens...

  896. ...förlåt, en färgad, heterosexuell
    man. Ni har kanske inte det-

  897. -men det vore
    ett troligt scenario annars.

  898. Man låter en vit cisperson...

  899. ...som är kvinna
    sköta genusforskningen...

  900. ...och en vit cis-man
    forska om sexualitet.

  901. Genus- och sexualitetsforskningen
    har institutionaliserats mycket-

  902. -och i Nordamerika
    har det skett med större framgång.

  903. Där får man inte längre
    syssla med etniska studier-

  904. -och genusforskningen
    har fått utökade resurser.

  905. Och utmaningen är nu
    att fördela resurserna-

  906. -särskilt nu
    när det finns ont om resurser.

  907. I dagens nyliberala samhälle-

  908. -vill man inte dela med sig,
    och skyller på jobben.

  909. Som tur är har vissa
    börjat komma till insikten-

  910. -att om vetenskapsvärlden
    är på väg att förändras-

  911. -så är inte lösningen
    att sparka av alla andra från båten-

  912. -utan att hålla dörrarna öppna.

  913. Och intresset för intersektionalitet
    inom genus är ett steg åt rätt håll-

  914. -men det måste även medföra
    att man delar med sig av resurserna-

  915. -och komma bort från vad
    som är trendigt och ser bra ut-

  916. -och i stället
    fokusera på lokala problem-

  917. -med hjälp av personer
    som har jobbat lokalt länge.

  918. Det får inte bara bli...

  919. ...nåt som ser bra ut på mitt cv
    utan att kosta alltför mycket.

  920. Har du nåt att lägga till?

  921. Innan man börja tala
    om intersektionalitet-

  922. -måste vi förstå
    att samarbete kräver-

  923. -att de förtryckta
    bildar ett kollektiv.

  924. Se på de svarta i USA.

  925. När vi afrikaner
    kom till den "nya" världen-

  926. -där det lustigt nog
    redan bodde miljontals människor-

  927. -var vi inte ett kollektiv
    utan många olika folk.

  928. Vi blev ett kollektiv
    efter generationer-

  929. -och senare började vi kalla oss
    "svarta" och "afroamerikaner".

  930. Så frågan du måste ställa dig
    är om färgade i Sverige-

  931. -redan är ett kollektiv-

  932. -eller om de fortfarande
    försöker hitta sin identitet.

  933. För det är svårt
    att begära resurser av nån-

  934. -när man inte kan redogöra för
    vilken grupp man representerar.

  935. Så intersektionalitet är positivt-

  936. -men frågan är om färgade personer
    här bildar ett kollektiv.

  937. Jag är, återigen, "pessoptimistisk".

  938. Det tar ett tag för kollektiv
    att hitta sig själv och sin politik.

  939. Så du måste titta på vilken nivå-

  940. -det färgade kollektivet
    befinner sig på i Sverige.

  941. -Embryo.
    -Jag hörde "embryo".

  942. Vänta tills barnet har fötts. Ni
    kan påverka i dag och i morgon ändå-

  943. -men var medvetna om att
    kollektivet gör det mycket enklare.

  944. Kollektivet har mer makt
    än den enskilde individen.

  945. Migration funkar kanske ett tag...
    men det gäller att bli ett kollektiv.

  946. Vi måste jobba
    för att bilda det här kollektivet.

  947. I USA brukade vi ha ett kollektiv,
    som nu har börjat splittras.

  948. "Jag är före detta svart."

  949. "Nu är jag multirasial."

  950. Du nämnde en skådespelare
    som kysser vita kvinnor på film.

  951. -Julia Roberts?
    -Nej, en manlig huvudrollsinnehavare.

  952. -Denzel Washington, förlåt.
    -En svart skådespelare.

  953. Och sen har vi Will Smith,
    som sen Obama valdes-

  954. -har sagt
    att det inte finns fler ursäkter.

  955. Från höger har vi vita skribenter som
    säger att det är slut på ursäkter-

  956. -och sen har vi svarta skådisar
    som Will Smith och Bill Cosby-

  957. -som säger
    att de svarta inte har fler ursäkter.

  958. Så medan ni försöker ena er-

  959. -har USA, som traditionellt
    har haft en stark svart enhet-

  960. -även om den varit splittrad-

  961. -en svart minoritet som håller på
    att förlora sitt kollektiv.

  962. Så kanske håller USA på
    att bli som Sverige och tvärtom.

  963. I dagens samhälle blir det
    allt svårare att skapa kollektiv-

  964. -för den nyliberala logiken
    förhindrar det.

  965. Invandrare i New York är
    inte intresserade av kollektiv.

  966. För själv har man 200 000 dollar
    i lön medan nån annan har 30 000.

  967. Man fastnar i den individualism
    som förespråkas av nyliberalismen.

  968. Så jag undrar om det inte
    var lättare att skapa kollektiv-

  969. -till och med under Reaganåren
    på 80-talet än vad det är nu.

  970. Obamafenomenet
    är ett exempel på det.

  971. Det har inte skapat några kollektiv.

  972. Så frågan är hur man kommer undan
    den nyliberala logiken.

  973. Det har varit en bra diskussion-

  974. -men vi måste sätta punkt här
    och fortsätta nån annanstans.

  975. Men tack för
    att ni har deltagit här i dag.

  976. Vi fick höra bra frågor och bra svar-

  977. -även om de inte alltid
    går att separera.

  978. Tack för en fin dialog.
    Jag tror att vi sätter punkt här.

  979. Tack.

  980. Översättning: Markus Svensson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Debatt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sverige har en antirasistisk självbild - men hur väl stämmer den egentligen? Sverige var t.ex. det första landet i världen med ett rasibiologiskt institut. Samtidigt som landet uppfattar sig självt som antirasistiskt är skillnaden i levnadsstandard mellan människor med olika hudfärger större än i andra länder. Hur ser situationen för ras- och vithetsstudier ut internationellt och i Sverige? Debatt med Eduardo Bonilla-Silvia, professor i sociologi, Raka Shome, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, Jin Haritaworn och Catrin Lundström, forskare i sociologi och genusvetenskap. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Minoriteter, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Varning för ras

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Från Martin Luther King till Obama

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, berättar varför Obamas vinst i det amerikanska presidentvalet inte betydde någonting för de svartas situation i USA. Obama är en borgerlig politiker - ingen radikal visionär, menar Bonilla-Silva.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Publikens frågor till Eduardo Bonilla-Silva

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, svarar på publikens frågor efter sitt föredrag om Obama som upprätthållare av status quo i det amerikanska samhället.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Fixerad på vithet

Raka Shome, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, visar hur den vita feminina identiteten representeras och skapas med hjälp av mindfulness och östasiatiska traditioner.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Kärlek utan gränser

I sin forskning har Jin Haritaworn studerat hur rasismen ser ut i en gränslös värld, där kön, hudfärg, sexualitet och etnicitet blandas i allt högre grad.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt

Hur antirasistiskt är Sverige? Samtidigt som Sverige uppfattar sig som det är skillnaden i levnadsstandard mellan människor med olika hudfärger större än i andra länder. Med Eduardo Bonilla-Silvia, Raka Shome, Jin Haritaworn och Catrin Lundström.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Är gult fult?

Astrid Trotzig läser ur sin debutroman "Blod är tjockare än vatten" och resonerar om hur rasismen i Sverige ser ut idag. Hennes slutsats är kort: "Det har inte blivit så mycket bättre".

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Sverige - självbild utan grund

Forskaren Ylva Habel ger en bild av hur den svenska exceptionalismen står i bjärt kontrast till den rasism som präglar det svenska samhället. Rasismen avtar heller inte, utan ökar, hävdar Habel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt: Varför behöver vi tala om ras?

"Ras" har länge varit ett bannlyst begrepp i Sverige, men debattörerna menar att rasbegreppet behövs för att synliggöra den rasism som finns i det svenska samhället. Med Kitimbwa Sabuni, Sissela Nordling Blanco, Victoria Kawesa och Nathan Hammelberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Inledning

Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, inledningstalar. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

MiffoTV bakom kulisserna, del 2

Följ programledargänget bakom kulisserna inför MiffoTV:s möte med politiker från Sveriges riksdagspartier.

Fråga oss