Titta

UR Samtiden - Varning för ras

UR Samtiden - Varning för ras

Om UR Samtiden - Varning för ras

I Sverige, ett land som gärna ser sig som antirasistiskt, är begreppet ras ett närmast förbjudet begrepp. Men självbilden och verkligheten stämmer inte överens. Under två dagar samtalar forskare och debattörer om hur ras och vithet hjälper till att forma klyftor i samhället. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Varning för ras: Debatt: Varför behöver vi tala om ras?Dela
  1. Egentligen har jag tänkt introducera mig
    som aktivist, men...

  2. Alltså, jag är ganska arg och har varit
    det de sista tjugo åren-

  3. -här i Sverige.

  4. Det är den arga kraften
    som har gett mig energi för att...

  5. ...vara delaktig
    i den antirasistiska kampen.

  6. Framför allt
    för att ha sett så mycket-

  7. -ojämnlikhet, diskriminering
    och ren rasism.

  8. Om vi pratar om rasismen. Då menar
    jag både som en samhällsstruktur-

  9. -men också
    som den våldsamma rasismen som...

  10. Skinnskallar och Sverigedemokraterna.

  11. Jag tänkte försöka rama in,
    innan jag introducerar panelen-

  12. -att det finns en tradition i den
    antirasistiska rörelsen i Sverige-

  13. -som har ett par decennier tillbaka
    eller mer till och med.

  14. Jag ska prata utifrån den dag
    som jag kom till Sverige.

  15. För mig är det att sätta mig in i ett
    sammanhang av race politics.

  16. Alltså raspolitik i Sverige,
    som delar fältet i två grupper.

  17. Svenskar och invandrare.

  18. Där måste man börja tänka
    på hur vi hanterar det här fältet-

  19. -och dessa begrepp som ingår.

  20. Jag ska försöka beskriva
    väldigt kort var kampen...

  21. Var den antirasistiska kampen
    har befunnit sig.

  22. Å ena sidan den mer aktivistiska,
    och då menar jag gatuaktivismen.

  23. Å den andra är den akademiska.

  24. Som har varit ett starkt säte för
    antirasistisk verksamhet i Sverige.

  25. Jag kom till Sverige 1991-

  26. -då Lasermannen för dem som inte
    var födda, eller var små...

  27. Lasermannen och skinnskallar härjade
    ganska fritt.

  28. Mina tankar cirkulerade kring hur jag
    skulle försvara mig. Jag var 21 år.

  29. Det var ganska laddat att se på tv
    att nån sköt på icke-vita människor.

  30. Jag var jätteorolig både
    för min sambo och för mina vänner.

  31. Men framför allt också skinnskallar.
    Jag bodde i Göteborg på den tiden.

  32. Det var VAM, BSS,
    Somalia Kickers, Lasermannen.

  33. Sen kom Ny Demokrati in i makten.

  34. Det var hemska tider för mig
    och min sambo.

  35. Jag kände mig otrygg och framför allt
    orolig för mig och vännerna.

  36. Min första kännedom
    om antirasism i Sverige var AFA.

  37. Antifascistisk Aktion.

  38. AFA var den enda rörelse som satte sina
    egna kroppar mot fascismen-

  39. -och rasismen här i Sverige.

  40. När AFA var med i nån av
    manifestationerna jag deltog i.

  41. Då kände jag mig trygg.
    De gav mig tryggheten.

  42. Tack AFA och dess medlemmar
    för att ni i början av 90-talet-

  43. -satte era egna kroppar i kampen mot
    fascismen och rasismen i Sverige.

  44. Ny Demokrati kom till makten
    med ett högersamlat parti-

  45. -och satte agendan för hela 90-talet.

  46. Särskilt i frågor som berörde migration
    och etniska relationer.

  47. Som tur var var de oorganiserade,
    det var ett spontant parti-

  48. -och upplöstes ganska snabbt
    under följande år.

  49. Integrationspolitiken introducerades,
    den skulle ersätta assimilatoriska-

  50. -politiken. Svenskar
    och invandrare skulle integreras.

  51. Man laddar in en hel begreppsapparat.
    Multikulturalismen.

  52. Vi måste acceptera
    varandras kulturer.

  53. Mat, dräkter, osv. Vi skulle
    dela med oss samhället som sådant.

  54. Inte nån fråga
    om makt överhuvudtaget hittills.

  55. Tanken var att det fanns en
    oproblematisk dualism i samhället.

  56. Accepterade man varandras kulturer
    skulle samhället bli mångkulturellt.

  57. Så länge det handlade om att dela
    maträtter, danser, folkdräkter.

  58. Men inte maktposter.

  59. Så fort man försökte hitta
    ett jobb som passade in på-

  60. -den utbildning jag hade
    så var det stopp.

  61. Den hegemoniska berättande rösten
    och policyn utgick ifrån makten-

  62. -och det fortsatte så.

  63. Det blev en kommunikation
    inom majoritetssamhället.

  64. Det var en dialog sinsemellan inom
    majoritetssamhället angånde de andra.

  65. Massmedia talar
    i en envägskommunikation.

  66. Så media är mycket i det här skapandet
    av rasistiska strukturer.

  67. Där rösten från de andra skulle endast
    förklara varför våra kulturer-

  68. -inte passade in, eller hur vi
    invandrare behövde anpassa oss.

  69. Vi stod inför en kulturdiskurs.

  70. Rasismen i sin diskursiva, om vi antar
    att det är den verbala formen.

  71. Jag är väldigt snäv just nu
    när det gäller diskursbegreppen.

  72. Förvandlade begreppet ras
    till kultur.

  73. Man kunde höra hur det talades flitigt
    om att kulturer krockade-

  74. -det fanns långa distanser
    mellan kulturer.

  75. Det var den tiden
    då kulturrasismen etablerades.

  76. Som norm i politiken och därmed
    institutionaliserades genom projekt-

  77. -till exempel om hur man kunde övervinna
    kulturkrockar.

  78. Jag kommer ihåg att det fanns många
    projekt om hur vi kunde mötas.

  79. Vi behöver mötesplatser.

  80. För att prata och lära känna varandra,
    svenskar och invandrare.

  81. 90-talet markerar en tid i vilken
    rättigheterna definierar raspolitik.

  82. Då menar jag det här dualistiska
    tänkandet: Svenska och invandrare.

  83. De åtgärder som kom från två...
    Nu är vi i det akademiska fältet.

  84. Det fanns ett maktövertagande om vem som
    skulle definiera-

  85. -just etnicitet, migration
    och de relationer som finns-

  86. -som skulle finnas här i Sverige.
    Det fanns två akademiska grupper.

  87. Helvita och svenska, självklart.
    Nationalekonomer och statsvetare.

  88. De definierade
    hur saker och ting skulle vara.

  89. Eller var, framför allt.
    De beskrev.

  90. De hade under en lång tid en särskild
    maktposition kring migration-

  91. -och en maktfotlängd
    till statens offentliga utredningar.

  92. De definierar invandring framför allt i:
    "Hur mycket kostar invandring"-

  93. -"för svenska samhället".

  94. Det är nog många som kan koppla den
    frågan till Sverigedemokraterna.

  95. 1992-1993 hörde jag i debatt- programmen
    de hade om invandring-

  96. -att en professor i nationalekonomi
    fick frågan vad invandring kostade.

  97. Han förklarade.
    Jag tyckte att det var fruktansvärt.

  98. Invandrare var alla som inte ansågs vara
    svenskar. Hudfärg och utseende.

  99. Och det onämnda ordet ras.

  100. Rasistiska attacker mot flyktingläger
    var vardagsnotiser.

  101. Att få jobb med utvandrarutseende
    var väldigt svårt.

  102. Om man hade en utbildning man ville
    fortsätta med. Det fanns jobb.

  103. Speciellt för såna som jag och mina
    vänner. Att starta eget.

  104. Pizza, kebab,
    liten kiosk, kanske som diskare.

  105. Antirasistiska organisationer
    var inte så synliga-

  106. -förutom AFA och Asylgruppen.
    Vi har en helvit antirasistisk linje.

  107. Svenskar som på olika sätt
    försökte lyfta fram det.

  108. Som gömde folk från polisen. Jag
    kanske har glömt nån organisation.

  109. De bestod av vita svenskar. De fanns
    försök att bilda organisationer.

  110. Bilda organisationer
    som person med utländsk bakgrund-

  111. -som invandrare, som icke-vit.

  112. De få som jag tänkte nämna.
    De som varit några av grundarna.

  113. Har varit kämpar för rättigheterna
    i Sverige var Arthur Diakité-

  114. -Margaret Gärding och Kurdo Baksi.

  115. Och säkerligen några andra
    som jag inte kommer på just nu.

  116. Det är några av de icke-vita svenskar
    som formade antirasistiska rörelsen-

  117. -här i Sverige.

  118. I den akademiska planen,
    i kunskapsproduktion-

  119. -har vi just under den tiden
    och sen en lång tradition.

  120. En tradition av kritisk analys. Inom
    migrations- och etnicitetsfrågor-

  121. -har vi Woukko Knocke
    och Alexandra Ålund.

  122. De har väldigt länge satt fingret
    på det som pågår i Sverige.

  123. Tre viktiga
    vetenskapliga interventioner.

  124. Den första är "The Paradoxes..."
    Akademikerna känner säker till dem.

  125. "The Paradoxes of Multiculturalism."
    av Åhlund och Schierup.

  126. Som omvandlade hela kunskapsfältet
    om etnicitet och därmed-

  127. -fanns det plats för antirasiter
    att komma med kritiska synpunkter.

  128. 2003 kom Diana Molinari, Paulina
    de los Reyes och Irene Molina-

  129. -med "Maktens (o)lika förklädnader".
    En kritik mot vita feminismen.

  130. Och på mitten av 2000-talet kom
    utredningen om maktintegration-

  131. -som tittade på alla samhällssektorer
    och hur diskrimineringen såg ut.

  132. De här tre?
    "The Paradoxes of Multiculturalism."

  133. Av Alexandra Åhlund
    och Carl-Ulrik Schierup. De är här.

  134. Tack för att ni är här.

  135. De är de tre jag ser
    som den riktiga interventionen-

  136. -och det antirasistiska arbetet
    inom akademin.

  137. Samtidigt som det pågick en mer
    aktivistisk antirasism i Sverige.

  138. I början av 2000-talet
    börjar en ny sort antirasism.

  139. Inte längre
    mot de här skinnskallarna.

  140. Sverigedemo... Ny Demokrati
    hade försvunnit från kartan.

  141. Ett flertal etniska riksorganisationer
    såg möjligheten...

  142. Riksorganisationer
    som bildats på etnisk grund.

  143. De såg möjligheten att genom
    nya Integrationsverket försöka...

  144. Integrationsverket bildades 1997.

  145. ...försöka sätta statens agenda
    om etnicitet. De såg en öppning.

  146. Frågan om rasism
    och diskriminering kom på kartan.

  147. Framför allt inom
    arbets- och bostadsmarknaden.

  148. Detta verk presenterade två rapporter
    i början av 1998-

  149. -som hette "Samråd och dialog"
    1 och 2.

  150. De skulle kolla: Vad säger
    riksorganisationerna om det här?

  151. Man började prata om att det behövdes
    en centralorganisation-

  152. -en paraplyorganisation när det gäller
    frågor om rasismen-

  153. -som flera år framåt slutar med
    bildandet av Centrum mot Rasism.

  154. Låt oss inte glömma att Centrum mot
    Rasism har en lång process bakom sig.

  155. Historiskt.

  156. Här presenterades
    en agenda mot rasism-

  157. -diskriminering,
    främlingsfientlighet och homofobi.

  158. Ett antal forskare inom sociologi,
    antropologi och genusforskare-

  159. -som hade en kritisk vision
    om kritisk forskning.

  160. De tog plats, nationalekonomerna
    och statsvetarna som hade makten-

  161. -över definitionerna började
    ifrågasättas väldigt mycket.

  162. Det fanns många andra.
    Det producerades otroligt mycket-

  163. -vetenskapliga artiklar och böcker
    om rasismen i Sverige-

  164. -som många av er finns här
    som har skrivit...

  165. Ni var med i den antirasistiska rörelsen
    inom akademiska världen.

  166. Detta ledde till konferenser.
    Jag vill sätta det i ett sammanhang.

  167. Den här konferensen
    har också en lång tradition.

  168. I dag kan vi prata om vithet,
    och om hur vi ska prata om ras.

  169. Detta ledde till konferenser där rasism,
    strukturell diskriminering-

  170. -och vithet togs upp under
    olika tider av 2000-talet.

  171. Det ledde till en förstärkning
    av den antirasistiska forskningen-

  172. -och riksorganisationerna kunde ta upp
    sånt som rörde deras communities.

  173. Jag hittar inget ord
    för community på svenska.

  174. Har ni tips så är det bra.
    Jag letar fortfarande.

  175. I fråga om diskriminering
    i olika sektorer.

  176. Detta ledde i sin tur till en,
    mycket kort sagt-

  177. -till två utredningar om strukturell
    diskriminering som slutade 2006.

  178. Detta år var då Alliansen
    nedmonterade två starka säten-

  179. -av kunskapsproduktion
    gällande de här frågorna.

  180. Integrationsverket
    och Arbetslivsinstitutet.

  181. Intressant att de första åtgärder
    de gjorde när de tog makten-

  182. -det var att ta bort just kritiska
    säten av kunskapsproduktion.

  183. Nyliberalismen sattes in som medel
    för att singulera individen-

  184. -och därmed tona ner kollektivet.

  185. Sverigedemokraterna
    började växa under dessa år.

  186. Alltså ett fascistisk och rasistisk
    parti som enligt senaste mätningarna-

  187. -nått tio procent och blivit
    Sveriges tredje största parti.

  188. Deras metoder
    liknar maffialiknande metoder.

  189. Med att förnedra och indirekt
    och direkt hota icke-vita grupper-

  190. -i samhället och också dessa
    som de kallar "race traitors".

  191. Det är en allvarlig utveckling.
    Delvis för partiernas oförmåga-

  192. -att polarisera i termer
    av höger-vänster politik.

  193. Delvis att vänster
    håller på att dö ut. Knappa 5 %.

  194. En pronyliberal socialdemokrati
    som inte erbjuder en klassanalys.

  195. En högerallians
    som nedmonterar välfärdsstaten.

  196. Och SD som erbjuder
    en nationalistisk retorik-

  197. -som kallar tillbaka till en romanticism
    om ett idylliskt Sverige.

  198. Samtidigt fortsätter gapet mellan
    fattiga och rika rasialiseras.

  199. Processer av rasialisering
    i relation till klass också.

  200. Områden har starkt
    rasetniskt segregerats.

  201. Jag som kommer från Göteborg har sett
    mätningar kring denna statistik-

  202. -att inkomstskillnaden mellan Bergsjön,
    det är ett starkt område-

  203. -där personer
    med utländsk bakgrund bor.

  204. Askim, det är the opposite.

  205. Där en stor
    majoritet rika vita svenskar bor.

  206. Det är tre gånger större.
    I Bergsjön är medelinkomsten 140 000-

  207. -medan i Askim låg det
    på nästan 500 000, medelinkomsten.

  208. Vi kollade också på dem
    som går ut gymnasiet med betyg.

  209. I Askim var det 99 %
    som gick ut gymnasiet med betyg-

  210. -där bor endast 15 %
    med utländsk bakgrund.

  211. Statistiken säger inte vilken typ
    av utländsk bakgrund det är.

  212. I Bergsjön
    går endast 40 % ut med gymnasiebetyg.

  213. Där bor 87 % personer
    med utländsk bakgrund.

  214. Läget är mycket spänt och allvarligt nog
    att tänka om antirasism-

  215. -som inte endast stannar i akademiska
    grupper med medelklassbakgrund.

  216. Som oftast på ett eller annat sätt
    försöker mobilisera rasismfrågan.

  217. Det finns tre fält
    som man skulle kunna rama in.

  218. Där antirasismen har mycket att säga.

  219. Det är en nödvändig intervention
    i dessa tre fält.

  220. Det första är det politiska fältet
    som jag redan har förklarat.

  221. Därefter det epistemologiska, alltså
    kunskapsproduktion inom akademin-

  222. -statliga verk och populärvetenskap.

  223. Där antirasismen måste också ha nånting
    att säga.

  224. Men också det semiotiska fältet.

  225. Där framför allt svensk massmedia måste
    ifrågasättas-

  226. -deras vita och liberala blick.

  227. Jag menar att det finns möjligheter
    och en inramning-

  228. -i en antirasistisk tradition
    som inte endast är utifrån icke-vita.

  229. Det finns också vita
    som är antirasister.

  230. Det är dessa motsättningar
    som vi också kommer att prata om.

  231. Jag hade tänkt
    att presentera panelen-

  232. -för att ställa några frågor
    och framför allt ha en dialog.

  233. Inte bara panelen och mig,
    utan också mellan er.

  234. De deltagare vi har i dag:
    Victoria Kawesa.

  235. Från nätverket
    afroeuropeiska kvinnliga forskare.

  236. Hon är forskare på tema genus
    vid Lindköpings universitet-

  237. -och aktivist inom frågor som rör
    intersektion mellan genus och ras.

  238. Hon har jobbat i Centrum mot Rasism,
    är ordförande i Nawes-

  239. -och är med i styrelsen
    för Cinema Africa.

  240. En av grundarna till organisationen
    HIV-positiva afrikaner i Skåne.

  241. Vi har också Kitimbwa Sabuni,
    är organisationsutvecklare-

  242. -med inriktning på lika behandlings-
    frågor och föreläsare i ämnet rasism.

  243. Han har arbetat som samordnare
    för Afrosvenskars riksförbund.

  244. Det är en humanitär,
    kulturell och ideell organisation.

  245. De verkar för etablering och
    lika rättigheter för afrosvenskar-

  246. -bosatta i Stockholmsregionen.

  247. Vi har också Sissela Nordling Blanco,
    från Interfem-

  248. -en feministisk antirasistisk
    tankesmedja och resurscenter-

  249. -av och för rasifierade kvinnor
    och transpersoner.

  250. De ska motverka diskriminering,
    stärka och flytta fram-

  251. -rasifierade kvinnors och trans-
    personers positioner i samhället.

  252. De har haft olika projekt. Sissela
    var redaktör för en makthandbok-

  253. -för unga feminister mot rasismen
    och sexismen i föreningslivet.

  254. Andraupplagan kom ut 2011.

  255. Nu pågår ett skolprojekt där lärare
    utbildas för att hålla workshops-

  256. -om rasismen och antirasismen.
    - Sen kan du förklara andra projekt.

  257. Vi har också med oss Nathan Hamelberg
    från organisationen Mellanförskapet.

  258. Enligt sajten är mellanförskapet en
    känsla som delas av en växande grupp.

  259. Globaliseringen har skapat oss. Vi är
    adopterade och barn till invandrare.

  260. Indier från Dalarna, svenskeritreaner
    och invandrare som länge levt i exil.

  261. Ja...

  262. Jag tänkte först introducera...
    Jag måste sätta mig enligt...

  263. ...enligt instruktionerna.

  264. Ja, som sagt. Jag kommer
    att ha en dialog första timman-

  265. -och sen får publiken ställa frågor.

  266. Var tålmodiga
    och vänta tills vi är färdiga.

  267. Jo, första frågan.
    Den fråga som ställdes här.

  268. Varför behöver vi tala om ras?

  269. Varför? Ni hade den här frågan från
    början. Ni måste ha tänkt nånting.

  270. Varför är ras
    som begrepp viktig att användas?

  271. -Eller inte användas i så fall.
    -Ja, jag tar ordet.

  272. Vi behöver ord
    för att benämna rasism framför allt.

  273. Det finns en ovilja att prata om
    rasism och de skillnader den skapar.

  274. Att man gärna pratar om...liksom delar
    in människor-

  275. -i invandrare och svenskar,
    i så kallad etnicitet-

  276. -samtidigt som man aldrig förklarar
    vad man menar med etnisk svensk.

  277. Det tas för givet
    att det är vita människor.

  278. Det har att göra med gammal rasbiologi.
    Man använder etnicitet-

  279. -och för att synliggöra det
    kan man behöva använda ordet ras.

  280. Jag vet inte om det är önskvärt
    att man ska prata om ras-

  281. -som nånting som vi vill ha kvar, att
    vi vill dela in människor i raser.

  282. Det är uppenbart
    att det inte finns några.

  283. Det måste finnas ord
    som beskriver hur samhället ändå-

  284. -tillskriver människor egenskaper
    och raser utifrån hur de ser ut.

  285. Där kan vi använda begreppet som
    Interfem använder: rasifierade.

  286. Det pekar på en process. Nånting
    som nån annan tillskriver en själv-

  287. -på grund av hur man ser ut, hur
    man pratar, var man kommer ifrån.

  288. Det kan täcka in en mycket större...

  289. Det blir så begränsat när man pratar om
    invandrare och svenskar.

  290. Man bygger upp att man inte kan ha
    invandrat hit och vara svensk.

  291. Och man pratar om etnicitet
    som nåt man kan se på människor.

  292. Jag vill prata ras utifrån
    att vi måste adressera rasism-

  293. -om vi ska skapa ett samhälle
    som är jämlikt och rättvist.

  294. Vi behöver prata om det för Sverige
    har ansträngt sig för att låta bli.

  295. Jag slås av senaste händelsen
    som inträffat-

  296. -med den här sverigedemokraten
    som gav sig på folk på gatan-

  297. -med olika rasistiska tillmälen.

  298. Man kan se hur mycket medierna har
    investerat i att framställa det-

  299. -som har hänt som nånting abnormalt.

  300. De frågar sig var är det för parti, vad
    är det för värdegrund.

  301. Samma sak kan man se från icke-vita
    svenskar som utifrån en annan-

  302. -utgångspunkt gör samma sak.
    De säger sig vara chockade.

  303. Nu har deras sanna ansikte visats och
    folk kanske inte ska rösta på dem.

  304. Sanningen är och det vet alla människor
    som inte är vita-

  305. -att om du hamnar
    i en konflikt med en vit svensk-

  306. -så hör det snarare till regeln
    än undantaget-

  307. -att du kommer att få den här typen av
    tillmälen kastade efter dig.

  308. Det är ingen SD-grej.
    Varför gör vi sensationen av det?

  309. Medierna vill vittvätta den svenska
    vitheten, de gör det här abnormt-

  310. -och icke-vita svenskar är otroligt
    beroende av den vita blicken-

  311. -och godkännande, de vill konstruera den
    normala vitheten som god.

  312. Det är ett oerhört problem.
    Jag tror, om jag får fortsätta lite-

  313. -att det här lär man sig redan
    som barn som växer upp i Sverige.

  314. Du har dina vita kamrater, men blir det
    konflikt är du jävla N-ordet.

  315. "Vad hände?" Sen kanske
    det blir så där, ni checkar-

  316. -och relationen blir symmetrisk igen.
    Maktrelationen.

  317. Vårt problem, vi människor som inte är
    vita, är att vi har så lite makt.

  318. Så vår relation blir asymmetrisk.
    Det är därför vi måste skaffa makt-

  319. -för då kan det bli bättre.
    Men vi vill bli älskade.

  320. Det kallas antirasism.

  321. Det finns en liknande...
    Det var så i början på 90-talet.

  322. Rasister var skinnskallarna.
    Resten av samhället var helt fritt-

  323. -fint, det fanns ingen rasism.

  324. I dag finns SD, de är mer organiserade,
    därför har de mer makt.

  325. Rasismen finns i olika
    konstellationer...vid sidan av.

  326. -Men jo... - Victoria.
    -Tack.

  327. Jo, jag tycker man ska prata
    om ras som begrepp-

  328. -för att kunna prata om vithet.

  329. När man pratar om ras
    tänker man alltid på den andra-

  330. -att blickarna riktas mot den som görs
    som en rasifierad figur.

  331. Om man gör så,
    om vi fortsätter diskutera rasism-

  332. -som nåt som bara angår den utsatta, men
    inte de som gör handlingen.

  333. De som faktisk reproducerar rasistiska
    handlingar-

  334. -att de på nåt sätt frånkopplas
    från ett ansvar.

  335. Ett ansvar att göra nåt åt rasismen,
    då kommer vi inte åt problemet.

  336. Rasbegreppet är att återigen
    införa det som en konstruktion.

  337. Rasbegreppet är inte biologiskt.
    Det är byggt på biologiska teorier.

  338. Ett biologiskt kunskapsfält,
    men eftersom rasism är nåt som görs.

  339. En process som reproduceras för vissa
    har tillgång till en vit kropp.

  340. Jag har tänkt ganska mycket på det.

  341. Hur svårt det är att rikta blickarna mot
    vitheten och...

  342. Man måste kunna använda ordet ras
    för att markera vithet-

  343. -som en priviligierad ställning
    som är byggd på den vita kroppen.

  344. Man måste markera ut vitheten
    för den är alltid så osynlig.

  345. Då är det svårt att veta
    vem som är rasistisk.

  346. Vita tycker alltid att det är nån annan.
    "Jag har goda värderingar."

  347. I stället för att se det som nåt
    som har reproducerats historiskt-

  348. -som är en del av ett västerländskt
    tänk, ett arv från kolonialismen.

  349. Ett arv från slaveriet i Afrika.
    Ett arv i Sverige från Linné.

  350. Som skapade rashierarkierna. Hur
    människor ska indelas i olika raser.

  351. Att tro att bara för att ta bort
    rasbegreppet som man gjort i Sverige-

  352. -från antidiskriminerings-
    lagstiftningen från 2009.

  353. Den är byggd på rasdirektivet.
    EU:s rasdirektiv.

  354. Där talar man om ras på EU-nivå.
    Den heter Race directive.

  355. I ingressen skriver man tydligt
    att ras är en social konstruktion-

  356. -men eftersom människor fortfarande
    bedöms efter sin hudfärg-

  357. -så existerar ras i våra institutioner
    och i vår vardag-

  358. -som en verklig effekt på människors
    liv, därför måste människor skyddas.

  359. I Sverige valde man att ta bort ras
    och tala om etnicitet.

  360. Där blir problemet att om en person som
    jag, svart kvinna-

  361. -utsätts för en rasistisk handling
    eller diskrimineras pga. hudfärg-

  362. -så är det inte pga. min etnicitet.
    Ingen vet vad den är.

  363. Det är min hudfärg som blir en markör
    för den diskriminerande handlingen.

  364. Etnicitetsbegreppet
    är problematiskt på det sättet och...

  365. Och i och med att Sverige
    ogärna vill diskutera rasbegreppet-

  366. -så blir det att vissa människor utsätts
    utan att vi kan skydda dem.

  367. Nathan.

  368. Det är så enkelt
    som att vi behöver tyvärr hålla-

  369. -kategorier som ett förtryck organiseras
    kring vid liv, ad hoc-

  370. -för att synliggöra förtrycket.

  371. Precis som det är relevant att prata om
    arbetare för en motsatsställning-

  372. -till direktörer,
    chefer till företag.

  373. Kön är så mycket biologiskt
    som att genus skapas socialt.

  374. Men vi måste prata om män och kvinnor
    för att synliggöra förtrycket.

  375. Förutom Mellanförskapet har jag varit
    med i Riksförbundet stoppa rasismen.

  376. Jag var med och startade
    Svartskallebrigaden i Stockholm-

  377. -för tretton år sen.

  378. Det var ju för att den vita
    radikala vänstern som jag-

  379. -inte tänker skjuta straffspark
    på med massa år bakåt i tiden.

  380. Jag är glad att den funnits, men den var
    blind för hierarkier inom sig.

  381. Det skapade problem om idealen
    om direktaktion-

  382. -applicerades inte de icke-vita
    svenskar. De kom sällan till tals.

  383. De flesta av Mellanförskapets medlemmar
    är födda i Sverige-

  384. -eller uppvuxna sen väldigt tidigt.
    De flesta pratar klanderfri svenska.

  385. Som det står i jobbannonser.
    Ändå sorteras man bort.

  386. Den processen går inte att förklara
    eller se utan att prata om rasism.

  387. Det är nånting konstruerat
    men vi kan inte ge upp det för då-

  388. -famlar vi i blindo
    när vi ska komma åt problemen.

  389. Vad jag har hört har det handlat mer om
    att ha ett begrepp-

  390. -för att kunna lyfta fram det utan
    att prata om etnicitet och kulturer.

  391. På vilket sätt...
    Vad jag tänker är just det här:

  392. Vi har ordet ras, men det finns
    möjligheten att det appropieras-

  393. -väldigt starkt
    av politiska strömningar.

  394. Vilka konsekvenser
    kan ni se om de finns?

  395. Hur... Det är den här motsättningen som
    jag skulle vilja få fram.

  396. Det är den här varningens finger
    som vi som vill prata om det här får.

  397. Oftast från vita bedömare, kommentatorer
    som säger:

  398. "Ni öppnar Pandoras ask."

  399. "Går ni in kommer det att hända grejer.
    Nazisterna hoppar fram."

  400. "Det blir koncentrationsläger, etc."
    Rasismen finns ju redan ändå.

  401. Allt man hotar med kan göras ändå.

  402. Så länge vi tar ifrån oss begreppen-

  403. -för att konceptualisera den verklighet
    som råder-

  404. -så mystifierar man rasism.
    I Sverige är det en moralisk fråga.

  405. Där det finns rasister, de är avvikande,
    och så vi som är goda.

  406. Exemplet med Kungsgatan, järnrören och
    SD är ganska talande-

  407. -för rasism handlar om makt.
    Det handlar om kultur.

  408. Makten att sätta nån på sin plats. Med
    till exempel språk.

  409. Den makten finns hos Sverige- demokraten
    och alla vita svenska.

  410. Sen också en kultur,
    det är nåt som är återkommande.

  411. Det upprepas. Jag menar inte
    att alla vita svenskar gör så här-

  412. -men väldigt många gör det, så till den
    grad att som icke vit svensk-

  413. -har det som ett förhållningssätt.

  414. Alla vita är en starköl
    från att kalla mig N-ordet.

  415. Alla gör det inte,
    men de kan göra det.

  416. Skiljelinjen går mellan de som kan göra
    det och de som inte kan det.

  417. I Sverige går skiljelinjen
    mellan oss alla som är antirasister-

  418. -och de här människorna
    som är rasister, Sverigedemokrater.

  419. Då är hela maktrelationen, maktanalysen
    är helt uttömd.

  420. En flashback till 90-talet,
    två skämt, citat. Det första:

  421. "Om det fanns ett land utan invandrare
    skulle jag flytta dit."

  422. Att de andra begreppen vi har,
    invandrare är helt inadekvat också.

  423. Den stora majoriteten av icke-vita
    svenskar i dag är födda här-

  424. -att de diskrimineras har inget
    att göra med integrationen.

  425. Processen när man anländer och får stå
    till svars fast man har visum-

  426. -från en regim som... osv.

  427. "De värsta jag hatar
    är rasister och invandrare."

  428. Föreställningen att jag står över.
    Rasister är skinnbulor.

  429. Jag som ett tredje öga. Vilket
    såklart är rasistiskt i sig. Men...

  430. Det är inte backlashfaran att använda
    ordet ras. Jag kan inte se det.

  431. Om man skulle ta... Jag vet en miljon
    vänsterfolk som tycker så här:

  432. "Det pratas för lite om klass."
    Det är viktigt att synliggöra-

  433. -ekonomisk segregation.
    Jag håller med till hundra procent.

  434. Så länge det inte görs på bekostnad av
    att prata om kön, sexualitet-

  435. -eller för den delen etnicitet och ras.
    Vi måste absolut prata om klass.

  436. En statlig rasism samordnad på EU-nivå
    har format vår arbetarklass.

  437. Det spelar stor roll,
    för den som är "mellano"-

  438. -betyder det att även om du
    som icke vit svensk medborgare-

  439. -på papperet har samma rättigheter,
    så kanske din familj är splittrad-

  440. -längs EU:s gränser. En fundamental sak
    som familj betyder olika saker.

  441. Om du är HBT-person-

  442. -så är de rättigheter du har
    fungerar inte bara som individ.

  443. Det strukturella är jätteviktigt att ta
    upp, både på en yttre gränsnivå-

  444. -dvs. som återkommer. Soran Ismael...
    "Det här är inte ditt land".

  445. Det är en territoriell tanke
    om vithet.

  446. Vår tillvaro här är villkorad.

  447. Sissela?

  448. Det är som allt annat, det beror på hur
    man använder ord och begrepp.

  449. Det vi är inne på är att det kan vara
    användbart för att prata om rasism-

  450. -och strukturell rasism.
    Det är det vi måste fokusera på.

  451. Det finns många som inte använder
    begreppet ras, men man förstår dem.

  452. Man måste på nåt sätt sätta rasismen i
    fokus-

  453. -se det en maktordning.
    Det är det vi måste prata om.

  454. Man ser hela tiden i media
    att det måste vara nåt avsiktligt-

  455. -eller det måste vara nåt
    i enlighet med rasbiologi.

  456. "Den här personen tror inte
    att människor har olika raser."

  457. "Den vill bara inte ha invandrare i
    Sverige och då är det inte rasism."

  458. Vi måste kunna synliggöra hur utbredd
    rasismen är, hur strukturell den är.

  459. Man måste omdefiniera vad som,
    man måste kunna prata om det.

  460. Det är det som är det centrala.

  461. Jag tror också, vi har diskuterat länge
    strukturell diskriminering-

  462. -institutionell diskriminering
    och försökt föra in det perspektivet-

  463. -att det finns en strukturell rasism i
    Sverige.

  464. Det har varit mycket motstånd
    mot begreppet rasism-

  465. -men talar gärna om diskriminering,
    så tror man att det är samma sak.

  466. Det finns nån sorts förvirring där.

  467. Vi har diskrimineringslagstiftning, då
    har man löst problemet med rasism.

  468. Då fokuserar man på individer
    och vad individer gör mot varandra.

  469. Rasismen gör det på den strukturella-
    och institutionaliserade nivån.

  470. Dessutom vardagsrasismen.

  471. Där skiftar man blicken från
    att titta på extrema grupper-

  472. -som är direkt grundade på biologiska
    synsätt, att det finns olika raser.

  473. Till att tala om ras och rasism
    inom våra institutioner-

  474. -på våra arbetsplatser, i skolor där
    man har rasistiska tankestrukturer-

  475. -så att man i sin handling åter-
    reproducerar rasistiska handlingar-

  476. -och kränker andra människor.

  477. Jag var med och skrev en rapport 2007
    för Diskrimineringsombudsmannen.

  478. Den handlade om diskriminering och
    rasism mot svarta ungdomar i Sverige.

  479. Vi intervjuade 30 ungdomar i Malmö,
    Göteborg och Stockholm.

  480. Det uppkom att de alla
    upplevt rasism.

  481. Det var ungdomar mellan 15-25 år.

  482. Alla hade upplevt rasism
    och när de förde det på tal-

  483. -till lärare och rektorer så mötes de
    med förnekelse. Det existerar inte.

  484. Har man inte ett begrepp
    för att synliggöra hur-

  485. -rasifieringen som Sissela sa.

  486. Den görs i våra institutioner. Hur kan
    vi då skydda barn som drabbas?

  487. Det saknas ett språk eller ett sätt att
    bemöta den typ av kränkningar.

  488. Det är problematiskt att man inte vill,
    att man inte inser-

  489. -att det beror
    på en förnekelse av att Sverige...

  490. De så kallade goda svenskar,
    det finns en sån självbild.

  491. Därför är man antirasist. Då kan man
    inte utföra rasistiska handlingar.

  492. Därför vill jag vända blicken och prata
    om dem som utför handlingarna.

  493. Det ska finnas en diskussion kring
    varför Sverige har ett ansvar-

  494. -att se till att vi diskuterar
    rasbegreppen och motarbetar rasism.

  495. Jo, nej... Jag kommer ihåg väldigt
    mycket när jag jobbade då.

  496. Integrationsverket försökte göra olika
    rapporter om rasism i Sverige.

  497. Det var svårt att pränta själva rasismen
    i Sverige.

  498. Om det inte handlade om skinnskallar.

  499. Då var det som en överenskommelse,
    en outtalad överenskommelse-

  500. -mellan politiker, tjänstemän-

  501. -och forskare att kalla det
    för strukturell diskriminering.

  502. Det måste gå igenom det politiska
    systemet, igenom olika partier.

  503. Därför måste det filtreras.
    Vi kunde inte prata om rasism-

  504. -men strukturell diskriminering.
    Därmed har det blivit nånting annat.

  505. Men man har försökt hänvisa till
    ett system av ojämlikheter.

  506. Det är problematiskt. Diskriminering är
    en individbaserad handling.

  507. Det är dit jag vill komma, rasismen som
    ett system av ojämlikheter.

  508. Men jag säger ojämlikheter
    som fungerar på vad.

  509. Ojämlikheter i den mening att om nån som
    inte har makt säger-

  510. -"jävla svartskalle".
    Den personen kanske kan kränka mig.

  511. Men om han kommer att ge mig jobb,
    tillgång till bostad, hälsa-

  512. Den maktpositionen som han har.

  513. Han lägger mig i en annan pappersbunt
    när jag söker arbete.

  514. Då blir det nånting annat
    och det är där...

  515. Det är det som skapar ojämlikheter.

  516. Hur fungerar ett system av ojämlikheter
    när det gäller ras?

  517. På vilket annat system? Är det inte
    också det kapitalistiska systemet?

  518. I vår strävan att avskaffa
    eller bekämpa rasism.

  519. Jag vill inte ha privilegier.

  520. Om det är ett system
    av privilegier och ojämlikheter.

  521. Jag vill inte ha privilegierna
    oavsett ras.

  522. Förstår ni?
    På vilket system fungerar det?

  523. Det finns ett system som de sociala
    relationer av kapitalism.

  524. Jag tror att en jättestor faktor
    i den här liksom-

  525. -explicita rasismen,
    neofascismens framväxt i Europa.

  526. Den officiella ideologin
    för liberalkapitalism-

  527. -i Europa och i USA är meritokrati.

  528. Föreställningen att det är rätt man,
    oftast är det en man, på rätt plats.

  529. Det är självklart inte så.

  530. Tittar man på Grekland så fick
    inte rätt person ha kvar jobbet.

  531. Det är kris nu.

  532. Rasismen är ett vitt försvar mot
    det här brutala med kapitalismens-

  533. -påstådda rättvisa. Ett Monopolspel med
    livet som insats. Alla kan vinna-

  534. -tre av fyra dog. Den som klarade sig
    gjorde det fair and square.

  535. För mig är det jätteavlägset
    att föreställa mig att låt säga-

  536. -Björn Wiman är den mest kompetenta att
    bedöma kultur i Sverige-

  537. -därför på grund av
    de egenskaper som han är där.

  538. Nånstans är icke-vita
    losers hela tiden-

  539. -men när vita blir losers också...

  540. Nu låter det som en lite vulgär
    white trash-förklaring till rasism.

  541. Rasismen i vårt historiska bagage
    gör att den förklaringen-

  542. -ett väldigt... Det kommer
    automatisk när det knasar i systemet.

  543. Ska vi ha hierarkierna ska det vara en
    polsk städare, asiater...

  544. Chilenarna får jobba i disken.

  545. Klassamhället är orättvist. Då blir en
    rasistisk ordning en snuttefilt.

  546. Jag tänkte på det där
    som du nämnde, Adrián, om-

  547. -makt och rasism och...
    När en väldigt utsatt person, vit-

  548. -tillgriper rasistiska tillmälen
    om det är samma sak.

  549. Nu går jag på det ni forskare kallar
    intersektionalism.

  550. När det gäller makt är det olika
    positioner som samverkar.

  551. Man kan vara utsatt på ett sätt
    och upphöjd på ett annat.

  552. Vithet är nåt som alla vita människor
    kan ha som hävstång för att få makt-

  553. -i alla situationer, i alla fall här där
    vi lever i en vit maktordning.

  554. Jag drar mig till minnes ett exempel.

  555. Jag i sällskap med några andra, nästan
    bara rasifierade människor-

  556. -ordnade en demonstration
    mot en socialdemokratisk politiker-

  557. -som höll på att profilera sig
    med att sparka och attackera-

  558. -Rinkebys och Tenstas muslimska
    befolkning. Vi gjorde demon.

  559. Och ut på gatan kliver en farbror, kom
    precis ut från Systemet.

  560. Han var märkbart berusad
    eller ja, han var sliten.

  561. Han hade levt ett hårt liv.
    Han levde i samhällets marginal.

  562. Så på många sätt var han mer
    utsatt än vi, men i den situationen-

  563. -så kunde han kliva fram till oss
    och säga "åk hem".

  564. I kraft av sin vithet kunde han hävda
    det här landet som sitt-

  565. -och vi skulle tagga hem. Det låg nåt i
    det. Det går inte bara att avfärda.

  566. Han gör det i en kontext, i en
    maktrelation där det här finns.

  567. Man får inte glömma det.
    Det finns där hela tiden.

  568. -Sissela.
    -Jag tänker på självgodheten...

  569. ...och självbilden som finns i Sverige
    att man är en god antirasist.

  570. Det är ett hinder för att se
    och motverka rasism i Sverige.

  571. Jag vill bygga vidare på det ni tar upp
    med makten.

  572. Makten möjliggör att rasismen
    reproduceras. De som har makten-

  573. -gynnas mest av att rasismen finns.
    Det finns ett syfte.

  574. Kitimbwa, du tog upp att man ska göra
    en intersektionell analys.

  575. Tittar man på svenskar
    som har makten i det här samhället-

  576. -så tror jag att det finns
    en intersektionell analys-

  577. -som man behöver lägga till.
    Många tycker att de är antirasister.

  578. Det är nåt man bara är. Man behöver
    inte ha en antirasistisk praxis.

  579. Man behöver inte agera anti- rasistiskt,
    det är nåt man bara har.

  580. Människor som har mycket makt tror att
    de kan definiera vem man vill.

  581. Man tar upp Stina Wirséns
    "Lilla Hjärtat och de små brokiga".

  582. Eller "Lilla Skär
    och de små brokiga".

  583. Man ser väldigt tydligt att trots allt
    motstånd, alla röster-

  584. -kring att den här bilden är stereotyp,
    så är hon i ett läge-

  585. -i svensk kulturmedia, där hon har så
    pass mycket makt, och maktvänner-

  586. -som skyddar hennes rygg.

  587. Att det saknas intresse
    att prata med de hon avbildar.

  588. De människor hon avbildar
    finns inte med i hennes maktsfär.

  589. Med den här bilden
    kommuniserar hon inte-

  590. -nåt sorts förtryck av dem som är
    utsatta. Det är en dialog med makten.

  591. Det som är väldigt farligt tycker jag är
    hur kulturmediamakten-

  592. -är väldigt centrerad kring
    ett fåtal, som bestämmer exakt-

  593. -hur andra människors värden
    ska representeras.

  594. Sen har vi svenskar som inte har den typ
    av makt, som jobbar på skolor-

  595. -som har ett medelklassliv, som skulle
    kunna vara emot Lilla Hjärtat.

  596. Gå med en protestaktion,
    människor med en vänsterorientering-

  597. -som solidariserar sig med kampen
    för dem som är förtryckta.

  598. Men samtidigt, problematiken där,
    ganska många har ställt upp-

  599. -och vill vara med att ha aktioner kring
    bilden av Lilla Hjärtat.

  600. Och kritisera Stina Wirsén.

  601. Men när frågan
    om deras vithet kommer på tal.

  602. När man pratar om en vitmaktordning som
    också måste raseras-

  603. -det handlar inte om enstaka händelser
    för att se sig som god-

  604. -att man gör goda handlingar.
    Vi ska rasera vitmaktordningen.

  605. De är en del av en vithet som ger de
    privilegier. De är priviligierade.

  606. De är medelklass, svenskar, som kan
    fortsätta sitt liv som vanligt sen.

  607. Men gör inget
    för att förändra strukturerna.

  608. Mittenfåran är problematisk,
    de ser sig gärna som goda.

  609. De vill inte rasera vitmaktsordningen
    och då blir man inte av med rasism.

  610. Du nämnde det här med ekonomi.

  611. Rasism och kapitalism är sammanvävda.

  612. De har kommit upp
    och utvecklats tillsammans.

  613. Jag vet inte om man kan separera dem,
    i vår tid är de intimt sammanvävda.

  614. Då får man tänka på en sak.

  615. Det finns några offentliga bluffar som
    bara lever vidare.

  616. En av dem är att våra partier kämpar för
    att vi inte ska ha arbetslöshet-

  617. -i det här landet. Men det råder en
    konsensus om att den måste finnas.

  618. Det finns nåt som heter NAIRU.

  619. Non-Accelerating
    Inflation Rate-of-Unemployment.

  620. I en fungerande nyliberal ekonomi
    ska man ha en viss arbetslöshet.

  621. SD-väljarna
    sägs vara besvikna arbetare-

  622. -som röstade
    på socialdemokraterna förut.

  623. De tänker när invandrarna lämnar
    ska vi få jobben.

  624. För vita svenskar ligger arbetslösheten
    på 3,5 %.

  625. Om de här eländiga icke-vita människorna
    lämnar landet-

  626. -då måste nån annan ta över
    arbetslösheten.

  627. Det skulle vara förödande
    för de vita svenskarna.

  628. -För att inte tala om skitjobben.
    -10 % arbetslöshet, plus de jobben.

  629. Det ska man ha i tanken,
    men det finns inte.

  630. Alla påstår att man ska ha noll
    arbetslöshet och vi tror på det.

  631. Bara fortsätta
    på det Kitimbwa tog upp.

  632. Kapitalism och rasism går hand i hand.
    Vissa ska ha det bättre-

  633. -på bekostnad av andra. Man använder sig
    av hudfärg som det särskiljande.

  634. När man ser på pigdebatten,
    eller vad man nu ska kalla den.

  635. Kan man se det intersektionella
    perspektivet, de som använder RUT-

  636. -är framför allt medelklassvenskar.
    Arbetsmarknaden när det gäller RUT-

  637. -har totalt delas enligt raslinjen.

  638. Där man har människor från andra länder
    som utför dessa arbeten-

  639. -i medelklassvenskars hem.

  640. Svenska medelklasskvinnor kan frigöra
    sig från hemmets arbete-

  641. -på bekostnad av kvinnor som är
    rasifierade, som lämnar sina barn-

  642. -och på nåt sätt erbjuds bara detta,
    att vara en hjälpreda åt nån annan.

  643. Sen ska de vara nöjda med det.

  644. Och...där tycker jag det finns...
    Det är väldigt tydligt hur rasismen-

  645. -är väldigt mycket nånting som kvinnor,
    vita kvinnor gynnas av.

  646. Oftast tror jag att man vill gärna se
    hela det här jämställdhetssträvandet-

  647. -jobbar man för jämställdhet
    så jobbar man för lika rättigheter-

  648. -för alla kvinnor,
    när man inte gör det.

  649. Där måste de som är feminister
    och jobbar för jämställdhet-

  650. -börja kritiskt granska
    hur de gynnas som vita kvinnor-

  651. -på bekostnad av icke-vita kvinnor.

  652. Jag känner inte till det här.
    Vi känner aldrig till vår utsatthet-

  653. -rasifierade människor i Sverige.
    Man ställer inte vissa frågor.

  654. Jag såg på tv att löneskillnaderna
    mellan män och kvinnor-

  655. -har ökat med 40 %, vilket
    är alarmerande. Frågan ställdes.

  656. Hur har löneskillnaderna utvecklas
    mellan vita och icke-vita svenskar?

  657. Det vet vi inte. Hur är
    livsvillkoren? Hur skiljer sig saker?

  658. Vi känner inte till vår utsatthet,
    därför mobiliserar vi oss inte.

  659. Den officiella berättelsen är att det är
    bra att bo i Sverige.

  660. Vi ska vara glada,
    sen vet vi inte så mycket mer.

  661. Det är väldigt skickligt.

  662. -Sissela?
    -Jag tänkte på det här med RUT.

  663. Jag tycker att det ändå kan finnas...
    Feministerna ska vara självkritiska-

  664. -och utveckla ännu mer
    ett antirasistiskt perspektiv.

  665. Man måste se en skillnad mellan-

  666. -dem som förespråkar RUT
    med jämställdhetsargument-

  667. -men som inte är feminister
    och den feministiska rörelsen.

  668. Vi som ändå kallar oss feminister
    och är emot RUT.

  669. Just för att vi ser
    hur det används på det sättet.

  670. Jag tycker att det också
    finns antirasistiska sammanhang-

  671. -där de feministiska perspektiven lyser
    med sin frånvaro.

  672. Där kvinnors eller feministiska
    perspektiv inte alls finns med.

  673. Där organisationer som Interfem
    inte bjuds in-

  674. -och alla som får komma till tals
    är män. Det är viktigt att se-

  675. -hur pådrivande feministiska och
    antirasistiska organisationer varit-

  676. -för att tala om strukturell rasism
    och krossa myten-

  677. -om Sverige som ett öppet land
    som är jämställt och inte har rasism.

  678. Det hänger ihop, bilden att vara
    jämställd och icke-diskriminerande.

  679. Där säger feminister: "Nej, det finns
    inte jämställdhet i Sverige".

  680. "Det finns en allvarlig ojämlikhet.
    Vi måste prata om den."

  681. Utmana den nationella självbilden.

  682. Det här som Kitimbwa tog upp och du
    också nämnde.

  683. -just när det gäller att ha konkret
    kunskap om icke-vitas utsatthet-

  684. -så är det brist på det.

  685. Du tog upp hur Arbetslivsinstitutet
    och Integrationsverket lades ner.

  686. De två institutionerna hade producerat
    den kunskapen-

  687. -och många av rapporter som kom ut
    var ett långsiktigt arbete-

  688. -som man hoppades kunna omvandla
    till politiska aktioner, program-

  689. -för att förbättra situationen
    för de icke-vita i Sverige.

  690. När de lades ner 2006 och Statistiska
    centralbyrån fick uppdraget-

  691. -att vara den som bevakar frågor om
    integration, som de kallar det-

  692. -så har vi fått en situation
    där de frågor man undersöker-

  693. -är frågor där man inte
    har dialog med de utsatta.

  694. Vilket Arbetslivsinstitutet
    och Integrationsverket jobbade med.

  695. Det var dialog med de utsatta, rörelser,
    frivilliga organisationer-

  696. -så att frågor som var viktiga skulle
    sättas på den politiska agendan.

  697. I dag har vi inte den möjligheten.
    Man ser också hur...

  698. Den här regeringen har tagit bort
    resurser till organisationer-

  699. -som kan jobba och formulera ett
    motstånd mot utsattheten de upplever.

  700. Och i dag ser man att statistiken
    skiljer mellan män och kvinnor-

  701. -och vi vet oftast att de resultat man
    kommer att komma fram till-

  702. -att bygga kring. Politiken kommer att
    gynna svenska kvinnor och män.

  703. Och inte gynna oss andra.
    Vi behöver trycka på, att ha-

  704. -statistik som tar upp
    etnicitet i Sverige.

  705. Sen när vi formulerar oss
    i vårt motstånd-

  706. -och säger det här är vi utsatta för,
    då anklagas vi för att vara känsliga.

  707. Eftersom vi saknar statistik
    så har vi bara våra känslor kvar.

  708. Jag kan ta ett exempel.

  709. Jag var med och skapade första HIV-
    organisationen för afrikaner i Skåne.

  710. Det var i början på 2000.
    Det var 2002.

  711. När vi frågade politikerna varför
    afrikaner saknade en organisation.

  712. Man pratar gärna hur afrikaner sprider
    HIV. Man stigmatiserar dem.

  713. Samtidigt finns inga resurser
    att mobilisera sig kring frågan-

  714. -och jobba
    med det förebyggande arbetet.

  715. Vi fick nej. Det var stopp.

  716. Vi gick till Smittskyddsinstitutet
    och frågade efter siffror-

  717. -för att se hur många HIV-positiva
    afrikaner som fanns i Skåne.

  718. De hade inte etnisk statistik.
    Vi fick gå in manuellt och räkna-

  719. -för hand, för att se
    hur många är de egentligen.

  720. Vi kom fram att de var 25 %
    av de HIV-positiva i Skåne.

  721. Man kan använda statistik
    på olika sätt.

  722. Antingen kan man ta 25 % och tala om hur
    afrikaner sprider HIV-

  723. -och stigmatisera dem ännu mer.
    Eller säger, de ska ha 25 % av kakan.

  724. De ska ha 25 % av resurserna
    som går till HIV och aids.

  725. Det var det vi tryckte på. Om
    den utsatta gruppen är så här stor-

  726. -och de får inte ens en procent
    av resurserna. Det är rasism.

  727. Vi lyckades att trycka på och få medel
    att arbeta med den här frågan.

  728. Man kan använda statistisk på olika
    sätt. Det ger oss resurser-

  729. -så att vi kan jobba med att förändra
    människors vardag-

  730. -och de ojämlikheter som de upplever.

  731. Nej, jag bara justerar mig.

  732. Jag tänkte bara komma
    med mellano-perspektivet.

  733. Det är problematiskt vilka som räknas
    som invandrare i brottsstatistik.

  734. Det är jätteinkonsekvent
    hur statistiken används.

  735. Det är ett otroligt viktigt fält,
    att överhuvudtaget titta på-

  736. -mediakritiskt, hur rapporterar
    kvällstidningar, dagspress.

  737. De etablerar orsakssamband
    som bara är enkla samband.

  738. Så många bor här
    så många har den inkomsten.

  739. Det är inte på grund av
    att de bor där. Det tror jag är...

  740. Nu är det inte så att SD bekämpas
    med äkta statistik.

  741. Däremot kan vi se vilka åtgärder
    som skapar mer jämlikhet-

  742. -genom att få fram bra statistik.

  743. Jag vill återkomma lite till det
    Victoria sa om antirasismen.

  744. Det har funnits mycket prat kring
    antirasismen, de som är emot-

  745. -men inte är antirasister.

  746. Vad är problematiken med antirasismen
    som sådan? För att definiera det.

  747. För att kunna prata om
    antirasismen i Sverige.

  748. Eller finns det olika antirasismer.
    Hur ser ni på det?

  749. -Det mer aktivistiska och så...
    -Jag kan säga...

  750. Min erfarenhet från hela 90-talet
    är att det fanns ett problem-

  751. -med konsensusvurm där...

  752. Vitt tolkningsföreträde om vad
    som är rasism är ett problem i sig.

  753. Det blir också... Jag tror
    att vi måste arbeta pluralistiskt.

  754. Folk kommer att jobba på olika sätt.
    Det är en styrka.

  755. De traditionella invandrar-
    organisationer jobbar på ett sätt.

  756. Det feministiska nätverket kommer att
    jobba på ett mer mångfasetterat sätt.

  757. Det kommer även vara sånt som inte
    räknas som nån politisk aktivism.

  758. Jag driver även en studiecirkel
    som heter Each one teach one-

  759. -där vi undersöker hur klass, ras
    och kön påverkar populärkulturen.

  760. Vi är mest fokuserade på hiphop.

  761. Sverige under 90-talet. 93 var
    Ultima Thule listetta i Sverige.

  762. Det är hemskt nu, men det var värre
    då. Det är demografin som förändrats.

  763. Nu är det många fler icke-vita svenskar
    som gör sina röster hörda.

  764. Det kommer... Det måste
    återspeglas i antirasismen för att...

  765. Jag minns oppositionen
    mot en moské på Södermalm.

  766. Folk från Stockholms skönhetsråd
    uttalade sig om det.

  767. Jag tror att Per Wästberg, som
    var med Isolera Sydafrikakommittén-

  768. -uttalade sig "att en moské
    är bra men inte inne i stan."

  769. Särskådningen måste göras jättenoga.
    Sen är inte rasism i alla lägen-

  770. -nåt som förärar en plats bland de
    åtalade på Nürnbergrättegångarna.

  771. Rasism är skitsmå saker.
    I skolan, på bibliotek och sånt där.

  772. Vi måste ta bort tabut att kunna prata
    om det annars kan man inte...

  773. Att prata om det mer odramatiskt.

  774. Annars kan inte vita människor
    ha en antirasistisk självkritik-

  775. -därför det är så otroligt tabu.
    Antirasism är en sån dygd.

  776. Nu måste jag öppna för publiken.
    Det är inte så mycket tid kvar.

  777. -Det kommer mikrofoner runt.
    -Ja...

  778. Jag tänkte fråga er.
    För några år sen så...

  779. ...lyssnade jag på sommarpratarn
    och det var Ozan från Re:Orient.

  780. Han hade jobbat på Invandrarverket,
    blivit förbannad och sagt upp sig.

  781. Han hade kommit på att det finns-

  782. -en arisk blodslag i Sverige
    som fortfarande gäller.

  783. Den kan man se inom
    den statistiska räkningen att...

  784. Du har svensk medborgarskap men
    om du inte har nån svensk förälder-

  785. -så räknas du aldrig till
    blodssvensk. Svensk med svenskt blod.

  786. Känner ni till det?
    Nej, medborgarskap är nåt annat.

  787. Enligt den Statistiska centralbyrån är
    du bara svensk-

  788. -om du har en förälder som är svensk.

  789. Har du inga svenska föräldrar, så
    är du inte svensk enligt blodsband.

  790. -Har nån av er hört det?
    -Jag har hört om medborgarskap.

  791. Man måste ha svenska föräldrar
    för att bli svensk. Automatiskt.

  792. Det är jättekonstigt. De från
    icke-stater kan bli rättslösa.

  793. Eller som inte har
    en statlig tillhörighet.

  794. Regler för naturalisation,
    för att succesivt få medborgarskap-

  795. -vilar i sig
    på rasbiologiska föreställningar-

  796. -om att skandinaver är lättare
    att ha att göra med-

  797. -och förära medborgliga rättigheter
    än icke-européer. Européer mer än...

  798. Det intressanta att jag
    som har utländska föräldrar-

  799. -räknas statistisk som utländsk.
    Mina barn är utländska.

  800. Om de får barn med en utländsk man
    räknas i statistiken som utländska.

  801. Men de är svenska medborgare,
    så ser det ut.

  802. Det är kopplat
    till de ariska lagarna.

  803. I Sverige har man aldrig
    gjort upp med nazismen-

  804. -som var väldigt utbredd. Det är en
    grogrund till det som händer i dag.

  805. Vad tror ni om det?

  806. -Ska jag utveckla det, eller?
    -Låt dem reda ut det.

  807. Ni får reda ut det här.

  808. Jag läste upp en siffra från 2010.
    SCB delar in befolkningen-

  809. -utifrån att man är svensk med föräldrar
    födda utanför Sverige-

  810. -båda är det, eller om en är det.
    Det finns olika indelningar.

  811. Den siffran som jag läste upp, där
    är såna som jag själv inkluderade.

  812. Där båda föräldrarna
    har utländsk härkomst.

  813. Min pappa är då, jag får tillägga, min
    svenska pappa...

  814. Hans mor var född i Norge.
    Han ingår också i statistiken-

  815. -som icke-svensk.
    Så ser den indelningen ut.

  816. Det finns en statistik
    om utomeuropeiskt ursprung.

  817. Men den används inte så ofta. Framför
    allt används utländsk bakgrund.

  818. Du har en dam där i mitten.

  819. En flicka. Hallå, mitt namn är Wendy.
    Jag har en fundering.

  820. Hoppas ni hör mig. Jag använder inte
    begreppet ras i realiteten.

  821. Jag tycker att man måste se det
    att vi använder ett rastänkande-

  822. -i praktiken. När jag
    går in i mitt helvita klassrum-

  823. -så pratar folk om ras. Vita pratar om
    ras som om det vore naturligt.

  824. Det finns inte en kritisk aspekt
    till att-

  825. -jag blir diskriminerat utifrån ett
    rastänkande. Ni glömmer bort-

  826. -hur vanliga människor som inte pratar i
    en akademisk kontext-

  827. -använder rasbegreppet
    som nåt normaliserat och naturligt.

  828. Förstår ni vad jag menar?
    Just för det här har hänt.

  829. En icke-vit föreläsare
    har visat exempel på ras-

  830. -och mina vita klasskamrater
    säger: "Jo, men vi är olika raser."

  831. Den här icke-vita personen sa det
    och fick det bekräftat.

  832. -"Vi är olika."
    -Vill ni kommentera kring det?

  833. Jag tänker att det, eller? Det
    är lite som det jag försökte säga-

  834. -att det beror på sammanhang
    och hur man använder det.

  835. Jag ser det inte som det viktigaste att
    man använder begreppet ras.

  836. Beroende av sammanhang, man kan använda
    det i en akademisk kontext-

  837. -där man har utrymme att förklara
    begrepp och teorier-

  838. -att man är socialkonstruktivist,
    då borde det inte vara nåt problem.

  839. I andra sammanhang
    så kan det kännas bara jobbigt.

  840. Där får man göra en avvägning.
    Det viktiga är att synliggöra rasism.

  841. Pratar nån om ras på ett rasistisk sätt
    ska du kunna benämna det.

  842. Sen tänkte jag på svensk eller inte.

  843. Det här med statistiken kanske...

  844. Dels är det ett problem att människor
    som är uppvuxna i Sverige...

  845. ...och vill kalla sig svenska
    blir utdefinierade som nåt annat.

  846. Men ett större problem
    är att mänskliga rättigheter-

  847. -är kopplade till medborgarskap,
    att man godkänner det-

  848. -och att medborgarskapet ger rättigheter
    i Sverige.

  849. Annars har man knappt rätt till vård
    eller andra mänskliga rättigheter.

  850. Det borde man diskutera
    i ännu större utsträckning-

  851. -en definitionen svensk eller inte,
    även om det är också är viktigt.

  852. -Tre till.
    -Jag tänkte återgå till din fråga.

  853. Om att det finns människor som pratar om
    ras ur ett biologiskt synsätt.

  854. Det finns inte
    biologiska skillnader mellan oss.

  855. Och vi har tagit upp det här, bara för
    att vi vet vetenskapligt-

  856. -att det inte finns raser.
    Jag är kanske mer lik moderatorn-

  857. -än jag är Kitimbwa,
    som har samma hudfärg.

  858. Det betyder inte
    att i människors tänkande-

  859. -att man fortfarande ser människor
    ur ett biologiskt synsätt på ras.

  860. Det är som med kön.
    Vi vet att en kvinna-

  861. -att de egenskaper man tillskriver henne
    är en social konstruktion.

  862. Men många tror fortfarande att man ska
    bedömas enligt vissa kriterier.

  863. Ett exempel som visar
    på att det finns kvar.

  864. Det här biologiska synsättet på ras
    är när vi gjorde rapporten för DO.

  865. "Att färgas av Sverige".
    En av ungdomarna vi intervjuade.

  866. Hon tog upp att när hon sa till sin
    lärare i klassrummet-

  867. -de läste en bok där N-ordet fanns.

  868. När hon sa till sin lärare
    att det ordet är rasistiskt-

  869. -då sa läraren:
    "Men neger betyder svart."

  870. "Det är det du är."

  871. Nånstans där så visar det på
    att de vetenskapliga kunskaperna-

  872. -är inte nåt som människor lever efter,
    de represserar synsättet.

  873. Så har vi idrotten, det är
    en institution som är byggd-

  874. -på det fysiska, på kroppen.

  875. Där man gärna analyserar resultaten från
    svarta män eller personer-

  876. -utifrån att det måste vara
    en skillnad i ras.

  877. Inte att det är en merit, att de
    kämpat och förtjänar sina vinster.

  878. Utan det är för att de är svarta.

  879. Vi har ganska många som vi ställa
    frågor. Lori, din tur.

  880. Jag vill jämföra Sverige med USA.

  881. I USA bland de svarta amerikanerna-

  882. -ibland klagar vi över vem är
    en "real black american".

  883. Men det... Jag tror
    att jag ska ta det på engelska.

  884. Angela Davis sa
    att vi måste sluta begränsa oss-

  885. -när det gäller svarthet.

  886. Eller även när det gäller att beskriva
    arabiskhet eller indianskhet.

  887. För det viktiga är att satsa helhjärtat
    på att vara antirasister-

  888. -eller att kämpa
    mot sexism och homofobi.

  889. Men i Sverige vad finns det för nåt som
    kan underlätta-

  890. -en slags divide and conquer-dynamik.

  891. Eftersom det är problemet i USA,
    vi har de-

  892. -definitioner av svarthet,
    eller blackness-

  893. -som kan underlätta
    en slags söndra och härska-dynamik.

  894. -Vad finns det i Sverige?
    -Tack.

  895. Ylva?

  896. Nu ska vi se. Jag ska försöka
    pressa in två kommentarer.

  897. Den första är uppdelningen
    mellan godhet och tokrasism-

  898. -som låter det mesta
    av den svenska kulturen gå fri-

  899. -och som Victoria sa att vi saknar
    en ordentlig lagstiftning.

  900. Nånting som flera av oss har påtalat.

  901. Också apropå det motsägelsefulla
    i att ha ett bra yrke-

  902. -men när som helst bli tilltalad
    som nån som ska åka hem.

  903. Bruna och svarta kroppar är i fara
    om nåt dramatiskt händer.

  904. Det är väldigt få som vet om det
    i det vita dominanta skiktet.

  905. Förra året blev en 11-årig flicka
    avkastad från SJ-tåget.

  906. Det var en liten notis.

  907. Hon saknade vuxet sällskap,
    trodde man, som hade biljett.

  908. Det finns fler såna fall.

  909. Det betyder att en brun eller svart kan
    när som helst kriminaliseras.

  910. Utifrån ett bråk i en lägenhet,
    på en restaurang eller pub-

  911. -och sättas i fängelse
    eller skickas ur landet.

  912. Detta är ganska farligt. Icke-vita
    människor kan leva rättsosäkert.

  913. Har vi godhet och tolerans
    som kriterier-

  914. -för att hantera rasialiserad skillnad
    så är vi illa ute.

  915. En annan kommentar rör sig
    om antirasismens arbete framöver-

  916. -och om deltagande och processer.

  917. Förra veckan blev jag kontaktad väldigt
    insisterande-

  918. -av nån som ville ha min hjälp.

  919. Hon ringde efter kontorstid.
    Det visade sig vara ett museum-

  920. -som skulle ha en lakritsutställning
    och jag skulle som hastig rådgivare-

  921. -ge min tumme upp eller ner på det
    de ville säga i utställningen.

  922. Jag skrev ett ampert brev och sa
    att jag inte var så entusiastisk-

  923. -att vara gratisrådgivare, inbjuden med
    armbågen i sista minuten.

  924. Just det här dilemmat är nåt man inte
    reflekterar över i Sverige.

  925. Det räcker att vi vita sitter här,
    är goda och tänker goda tankar-

  926. -och sen kan vi bjuda in dig
    som gäst för att få facit.

  927. Det är etiskt problematiskt.

  928. Men personen var väldigt förvirrad, hon
    förstod inte mitt svar.

  929. Jag kan bara lägga en kommentar.

  930. Jag tänkte på vita människor som var
    bekväma om att prata om rasism.

  931. För mig är det
    en väldigt avvikande händelse.

  932. Jag tycker att mer typiskt är en
    beröringsskräck kring rasfrågor.

  933. Om man tittar i världen så finns ras i
    internationella konventioner-

  934. -som vi skriver under för FN,
    det finns med i EU:s rasdirektiv.

  935. Internationellt
    är det helt naturligt att diskutera.

  936. Några av de länder som har de mest
    långtgående åtgärderna mot rasism-

  937. -affirmative action, USA och
    Storbritannien. Där är det naturligt.

  938. Jag ser det inte som problematiskt.

  939. Men svenska beröringsskräcken
    är tvåfaldig.

  940. Den kommer både från vita svenskar som
    tycker dikotomin är jobbig.

  941. Den avslöjar vithet,
    makt och privilegier.

  942. Vi icke-vita svenskar gillar
    inte heller den här dikotomin.

  943. Om man talar om svarta och vita så finns
    det en hierarki i dikotomin.

  944. Vi är självklart i underläge. Man vill
    klänga sig fast vid det vita.

  945. Det här nåt vi måste deala med
    för att adressera vår verklighet.

  946. Jag har här...

  947. Jag heter Pia, från Göteborgs
    Rättighetscenter mot diskriminering.

  948. Jag tänker på det här med statistik som
    återkommit de här två dagarna.

  949. Alla trycker på vikten på statistik
    på den strukturella rasismen.

  950. Synliggöra det statistisk sett.

  951. Riskerar vi inte
    att osynliggöra statistik-

  952. -snarare i högre utsträckning
    än att ta fram den.

  953. Arbetslivsinstitutet och
    Integrationsverket lades ner.

  954. Fortsätter inte processen
    åt det hållet.

  955. Ditt exempel om Bergsjön och Askim.

  956. Den här stadsdelsbaserade statistiken är
    fenomenalt bra-

  957. -för att visa strukturell
    diskriminering. Väldigt tydlig.

  958. Men nu har man ändrat
    stadsdelsindelningarna.

  959. Man har slagit ihop en rik
    och en fattig stadsdel.

  960. Gör man nu statistik så kan man visa att
    det inte finns nån segregation.

  961. Hur motverkar vi sånt?
    Och hur tar vi fram statistiken?

  962. När det gäller Göteborgsexemplet
    som jag hade, det som hände-

  963. -var att de fick ihop Askim
    och Västra Frölunda.

  964. En annan stadsdel som Västra Frölunda
    där det bor många personer-

  965. -icke-vita eller den vita arbetarklassen
    från Göteborg.

  966. Det är ett problem
    för man till slut...

  967. I Askim finns 15 % med utländsk
    bakgrund, men det säger inget om dem.

  968. Det är där det gömmer sig saker
    och ting. - Vill ni säga nånting?

  969. Ni är...

  970. Jag vill säga... Igen problemet, risken
    med använda ras.

  971. Vi måste dribbla och använda olika
    begrepp i olika sammanhang.

  972. Igen, det finns sammanhang där vi
    kan förklara skillnader i etnicitet.

  973. De är få men de finns. Det finns...

  974. T.ex. Afrosvenskarnas riksförbund som
    organisation sätter fingret på nåt.

  975. Att tala om svensk-sierraleonesernas
    erfarenhet i Sverige säger mig inget.

  976. Den diskriminering jag kan möta handlar
    inte om mina Freetownrötter.

  977. Det handlar om hur svarta ses i Sverige,
    då prickar vi in det bättre.

  978. Vi kanske ska prata om afrokaribier, för
    vi bär på vissa traditioner.

  979. Det är viktigt att vi hela tiden
    försöker ha inlevelseförmågan-

  980. -att se vad det är relevant att prata
    om, det kombinerat med statistik-

  981. -är väldigt potent
    eller helt värdelöst. En sak till.

  982. Det är ett problem med att den här
    förmågan för Sveriges etablissemang-

  983. -att gå i rasistiskt baklås
    med ojämna mellanrum.

  984. "Etniska svenskar i mitten av sitt
    liv", såna blurbs, som knappt är det.

  985. Det var för strategisk information som
    ska släppas.

  986. Rasismen blir ibland ett svar, "Det är
    nåt i Kosovoalbanernas kultur..."

  987. Såna blurbs måste vi slå sönder.
    De bygger på pseudostatistik.

  988. -Vi har en herre här.
    -Jag heter Martin, och är lärare.

  989. Jag tänkte fråga när man ska använda
    rasbegreppet och få det synligt.

  990. Det som Kitimbwa säger: "Vi har inte
    statistik så vi får gå på känslor."

  991. "Det går inte att visa."
    Om vi ska upprätta statistiken.

  992. Om jag skulle få hemskickat ett underlag
    med namn, ålder, kön.

  993. Och raden ras skulle dyka upp.
    Det känns väldigt långt borta.

  994. Jag skulle vilja att man tänkte
    på ett sånt formulär.

  995. Statistiken har ett bra syfte,
    det finns en förklaring:

  996. "Vi försöker kartlägga diskriminering
    och därför vill vi veta din ras."

  997. På en sån rad skulle vi i Sverige
    få en massa olika svar.

  998. Det skulle vara svårt att göra
    kategorierna schyst.

  999. Vissa skriver svart. Nån skriver
    afrosvensk. Är det samma kategori?

  1000. Det är komplicerat att upprätta.
    I USA har man systemet där man har-

  1001. -hispanic, black, native american.
    Där har man färdiga kategorier.

  1002. Det är problematiskt för dem som är
    i en kategori där de inte vill vara.

  1003. Som de som kallas post-black
    fast alla uppfattar dem som svarta.

  1004. De säger:
    "Jag är bortom de gränserna."

  1005. Lite praktiskt hur vi ska upprätta och
    förhålla oss till kategorierna.

  1006. -Jag var först.
    -Förlåt.

  1007. Får jag säga en jättekort sak?
    Nej? Men jag gör det ändå.

  1008. Internationell forskning problematiserar
    det du säger.

  1009. -Det var vad jag tänkte säga.
    -Sverige vägrar. Vi ska börja om.

  1010. Vi har inte tid, vi måste lära oss
    av utländska förebilder.

  1011. -Victoria.
    -Det är vad jag ville säga.

  1012. Man börjar problematisera allting
    innan man diskuterar problemet.

  1013. Man sätter hinder så man diskuterar inte
    ens hur det görs i andra länder.

  1014. Alla internationella rapporter
    där man har granskat Sverige-

  1015. -t.ex. från olika FN-kommittéer,
    som har granskat Sverige-

  1016. -säger att det är brist
    på etnisk statistik i Sverige.

  1017. Det är ett problem att inte kunna se hur
    ojämlikheterna ser ut.

  1018. Diskrimineringsombudsmannen
    har nu fått uppdrag av regeringen-

  1019. -att titta på hur man kan göra en
    statistisk indelning som ser mer-

  1020. -på ojämlikheter byggd på etnicitet.
    T.ex. när det gäller hatbrott.

  1021. Där gör man ett statistiskt underlag
    varje år.

  1022. Där man tittar på afrofobiska hatbrott,
    hatbrott mot romer...

  1023. Som är grundade på sexualitet, osv.

  1024. Det görs redan sån statistik
    och det går att få fram den.

  1025. Sen var det Pias fråga.
    Vad var det? Om det är farligt.

  1026. Att vi ser en process...

  1027. Det var att statistiken manipuleras för
    att få fram det man vill.

  1028. Ja, självklart finns den risken.
    Men vi ligger så pass efter.

  1029. Det syns i alla internationella
    rapporter. Situationen är omöjlig.

  1030. Jag skrev en rapport om romer.

  1031. EU-kommissionen beställde den genom
    European Fundamental Rights Agency.

  1032. De ville titta på situationen
    för romer i Sverige.

  1033. Det är en nationell minoritet
    som är erkänd och har resurser-

  1034. -både nationellt och från EU att göra
    nåt åt diskrimineringen och rasismen.

  1035. Men det fanns knappt nån statistik.
    Det finns ingenting i Sverige.

  1036. Man ville veta hur fattigdomen ser ut
    bland romer i Sverige.

  1037. Det finns inget underlag.
    Man har inte gjort en sån studie.

  1038. Då kan man undra... Vi ligger så pass
    efter i att visa på ojämlikheter-

  1039. -att vi måste börja göra nånting.

  1040. Det finns mycket internationellt
    underlag hur det här kan göras.

  1041. Ja, och jag menar inte så. I svensk
    kontext, med vad ordet betyder-

  1042. -att om man ska låta romer
    fylla i en rad där det står ras-

  1043. -och hur det skulle uppfattas
    i Sverige. Det är två frågor.

  1044. Varför ordet är svårt i Sverige
    med vår rasbiologiska tradition.

  1045. Alla forum är inte diskriminerings-
    kritiska och antirasistiska.

  1046. I andra forum
    kan det låta superläskigt.

  1047. Då kan jag säga att då ser man frågan
    från ett ovanifrån perspektiv.

  1048. Ska vi införa sån statistik så måste vi
    ha dialog med dem som drabbas.

  1049. Att hitta de bästa vägarna för att
    representera utsattheten statistisk.

  1050. Det är inte makten som ska definiera hur
    vi ska titta på det här.

  1051. Man måste göra det i dialog
    och så gör man i många länder.

  1052. Ta bort rädslan för att registreras som
    t.ex. den romska gruppen har.

  1053. -Mäta skallar.
    -Precis.

  1054. Finns det nåt projekt som har för avsikt
    att prata med...

  1055. ...föreningar, institutioner.

  1056. Ja, DO har fått ett uppdrag av
    regeringen att titta på det här.

  1057. Det är krav från alla internationella
    rapporter. DO arbetar med det här.

  1058. Organisationerna kan ta kontakt med DO
    och säga att de vill ha en dialog-

  1059. -så inte en myndighet återigen får
    definiera hur vi ska kategoriseras.

  1060. Jag heter Ida Burén
    och driver Intercult.

  1061. Jag lärde mig nånting på MR-dagarna
    i Göteborg av Thomas Hammarberg-

  1062. -att det departement som jobbar med
    mänskliga rättigheter i Sverige-

  1063. -det är UD, Utrikesdepartementet.
    Det säger nåt om vår självbild.

  1064. I Sverige har vi inga problem.
    Det är UD som förvaltar den frågan.

  1065. Jag ville dela med mig hur vi ser på
    mänskliga rättigheter i vårt land.

  1066. En parallell är kulturpolitik
    som riktar sig, ska arbeta-

  1067. -i nån bemärkelse integrationistiskt.

  1068. Går i första hand till nationella
    invandrarorganisationer.

  1069. Specifikt svensk-gambianska
    i stället för afrosvenskarna.

  1070. Många svensk-latinos identifierar sig
    inte som svensk-bolivianer.

  1071. De kanske har
    en mer kreolsk identitet.

  1072. Framför allt om man är uppvuxen här
    med rötter utanför Europa.

  1073. Det är nåt patriarkalt med
    föreställningen att de ska arbeta-

  1074. -efter strikt nationella gränser
    än att bejaka det afrokaribiska-

  1075. -eller det latinska,
    afrikanska, asiatiska.

  1076. Det är inte bara klickar
    på en världskarta.

  1077. Men så ser populärkulturen ut. Den
    traditionella musiken är specifik.

  1078. Så är världsmusiken, ett hemskt ord,
    mycket mer flytande än så.

  1079. Apropå det Nathan säger så finns det en
    annan dimension.

  1080. Det är ingen kritik. Tidigare såg vi
    ett klipp av "Ras, rum, rörelse".

  1081. Det som visar sig där, i det
    sammanhanget där poeterna framträder.

  1082. Jag säger det inte utifrån nån kunskap,
    det har andra mer av.

  1083. Det grupperna tycks leva efter som inte
    skrivs över huvud taget i media-

  1084. -är det som Paul Gilroy kallat
    conviviality.

  1085. Oberoende av maktkamper mellan hudfärg,
    etnicitet och härkomster.

  1086. Vad det nu kan vara för parametrar.

  1087. Så agerar de personerna tillsammans
    med vita, bruna, svarta människor.

  1088. Av olika övertygelse.
    De grälar, är vänner och har kamper.

  1089. Men de lever ihop. Vi beskriver inte
    det. Vi talar bara om invandrarskap-

  1090. -och segregation. Hur långt
    olika grupper är ifrån varandra.

  1091. Om de kan mötas. Det är en fiktion.

  1092. Nu måste jag nästan avsluta.
    Sista frågan för att tänka mer.

  1093. Inte bara kunskapsproduktion, forskning
    och aktivism.

  1094. Ser ni möjligheter att påverka
    det politiska? Det har varit vitt.

  1095. Om det inte har varit vitt,
    har det vara provitt och proliberalt.

  1096. På vilket sätt som organisation
    och som antirasister-

  1097. -tänker ni på det politiska fältet
    och möjligheten att påverka det.

  1098. Det finns inga röster
    i det politiska fältet.

  1099. Jag tror det är en historisk process som
    redan är inledd.

  1100. Den kan inte tas tillbaka.

  1101. Vi ser redan nu att det kommit en
    skiljelinne i kulturdebatterna-

  1102. -om Tintin, Liten och skär.
    Det är det som kallas mjuka frågor.

  1103. Det finns olika positioner-

  1104. -mellan dem som drabbas
    och dem som konsumerar det här.

  1105. Det kommer ta sig uttryck på andra
    samhällsarenor också.

  1106. Man kommer att föra diskussionen
    gällande arbetsmarknad, rättsväsen.

  1107. Vi kommer fråga oss snart om
    barnfattigdom. Vilka barn är fattiga?

  1108. När man ställer såna frågor måste
    politiker också ta ställning.

  1109. Hur man gör det här konkret?
    Det är det som kallas aktivism.

  1110. Det handlar om oss som sitter här
    och andra goda sunda krafter.

  1111. Sissela, du som är språkrör
    för feministisk Initiativ.

  1112. Jag tänkte just på det.
    Jag är också talesperson för FI.

  1113. Det som behövs är en antirasistisk
    politik. Vi måste sluta kompromissa-

  1114. -och vara lojala med vita män som alltid
    ska föra människors talan.

  1115. Man måste se hur det måste omfördelas.
    Även politiska makten.

  1116. Det måste finnas en bättre
    representation av människor.

  1117. Nu är det väldigt dominerat
    av vita och inrikesfödda människor.

  1118. Det måste förändras. Vi måste skilja på
    representation och innehåll.

  1119. Det behövs en antirasistisk politik,
    som är aktiv.

  1120. Det räcker inte bara
    att ta avstånd från SD.

  1121. Man måste se att det kräver politiska
    förslag och omfördelning av makt.

  1122. -Victoria.
    -De grupper som lyckats bra...

  1123. ...med att föra fram sina frågor på den
    politiska agendan-

  1124. -och förändra livet på dem drabbade.

  1125. Där har vi grupper som HBTQ-rörelsen
    som lyckats väldigt bra.

  1126. Vi har frågor om jämställdhet.

  1127. Vi har frågor. Hela handikapprörelsen,
    funktionshindrade.

  1128. Alla de här grupperna har det gemensamt
    att de är vita.

  1129. Väldigt vita grupper
    och svenska grupper.

  1130. Där kan man se att tillhörandet
    till vitheten och svenskheten-

  1131. -också gör att man kan vara i
    kommunikation med dem som har makten.

  1132. Makten fördelar pengar
    till dem som tillhör gruppen-

  1133. -priviligierade svenskar.
    Jag tycker att det...

  1134. Samtidigt så ser man
    att det finns en...

  1135. En bred front
    som vill jobba antirasistiskt.

  1136. Antirasism som också ingår
    i att bryta ner maktordningar.

  1137. Där har vi feminister, HBTQ-rörelsen
    som jobbar mycket med det.

  1138. Vi har också
    funktionshindrades organisation.

  1139. Det borde finnas ett synsätt
    att man ska också integrera-

  1140. -antirasistiska frågor
    inom sin organisation.

  1141. Vi har kvinnor som är svarta.
    Varför jobbar man bara med kultur?

  1142. Varför inte med rasism inom
    organisationer för feminister?

  1143. Varför gör man inte det
    inom HBTQ-rörelsen?

  1144. Men eftersom det är så kopplat
    till vithet och svenskhet-

  1145. -så tycker man redan att man är god.
    Man är redan ett offer och utsatt.

  1146. Vilket innebär att man inte kan se andra
    typer av förtryck.

  1147. Det är problematiskt.

  1148. När vi lever i ett samhälle
    där statens resurser minskar-

  1149. -till att bedriva aktivism där
    speciellt det antirasistiska arbetet-

  1150. -är lika med noll.

  1151. Då hade jag önskat att organisationer
    som får mycket resurser-

  1152. -också solidariserar sig
    med den antirasistiska kampen.

  1153. Det är allas lika ansvar. Det har
    varit brist på det. Stor brist.

  1154. Nathan sist, kort.

  1155. Okej. Om vi tar ett konkret exempel där
    Stödstrumporna inför valet 94-

  1156. -ändå lyckades formulera
    så här ska vi ha det.

  1157. Allting som är sämre,
    då kör vi ett eget race.

  1158. Jag tror inte på ett invandrarparti per
    se, men åtminstone-

  1159. -den röd-grön-rosa-röran som jag
    sympatiserar med har en lyhördhet-

  1160. -om vi höjer våra röster.
    Man får inte bli tokenist.

  1161. Det blir snyggt
    om vi har en icke-vit person-

  1162. -som tilltänkt integrationsminister.

  1163. Det kan lika gärna vara finans-
    eller utrikesminister.

  1164. Att inte gettoiseras
    inom vissa fält inom politiken.

  1165. Massa icke-vita är duktiga jurister,
    socionomer, som kan ta plats.

  1166. Det är livsfarligt om det bara blir en
    kosmetisk galjonsfigur. Vi hittar-

  1167. -välpassande invandrare.
    Det är som Sissela säger.

  1168. Att dela upp både representation, räkna
    huvuden-

  1169. -men även politiska innehållet.
    Där kan statistiken ge oss styrka.

  1170. -Att liksom punktmarkera.
    -Victoria.

  1171. -Fick jag säga nåt?
    -Okej. Väldigt kort.

  1172. Det finns en rapport "Dekor eller
    deltagare" som har kollat på det.

  1173. Vilken roll de får
    inom politiska partier.

  1174. Där har man en känsla
    av att just vara ett alibi.

  1175. Man måste motverka det.

  1176. Sen tror jag på trycket utifrån.
    Människor måste mobilisera sig.

  1177. Interfem gör ett viktigt arbete
    genom att utbilda människor.

  1178. Stärka den egna gruppen, inte rikta sig
    mot den priviligierade gruppen-

  1179. -att de ska sluta diskriminera. Vi
    måste ta makten över våra egna liv.

  1180. -Victoria.
    -Den här diskussionen är viktig.

  1181. Jag hoppas att den fortsätter,
    för vi står inför en attack.

  1182. Där man försöker radera ordet rasism
    från alla politiska aktioner-

  1183. -och dokument.

  1184. Vi har en utredning som kom ut förra
    veckan av Bengt Westerberg.

  1185. Utredning skulle handla om rasism,
    afrofobi. Ja, om rasism.

  1186. Men slutsatsen
    för "Främlingsfienden inom oss"-

  1187. -är att vi alla bär på fördomar,
    i princip.

  1188. Där man totalt tagit bort all diskussion
    som har förts innan-

  1189. -i statliga utredningar som både Paul
    Lappalainen och Masoud Kamali skrev.

  1190. Nu ska vi inte prata om rasism
    utan om främlingsfientlighet.

  1191. Och att vi måste gå på. Vi måste gå
    på och säga att det är oacceptabelt.

  1192. Vi ska inte dras tillbaka femton år.

  1193. Kampen handlar om att få definiera
    rasism. Vi måste ta den på riktigt.

  1194. Tack så mycket.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Debatt: Varför behöver vi tala om ras?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Ras" har länge varit ett avskytt och bannlyst begrepp i Sverige. Men debattörerna menar att rasbegreppet behövs för att synliggöra den rasism som finns i det svenska samhället. Med Kitimbwa Sabuni, Afrosvenskarnas riksförbund, Feministiskt initiativs talesperson Sissela Nordling Blanco, forskaren Victoria Kawesa och debattören Nathan Hammelberg. Moderator är Adrián Groglopo. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Minoriteter, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Varning för ras

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Från Martin Luther King till Obama

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, berättar varför Obamas vinst i det amerikanska presidentvalet inte betydde någonting för de svartas situation i USA. Obama är en borgerlig politiker - ingen radikal visionär, menar Bonilla-Silva.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Publikens frågor till Eduardo Bonilla-Silva

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, svarar på publikens frågor efter sitt föredrag om Obama som upprätthållare av status quo i det amerikanska samhället.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Fixerad på vithet

Raka Shome, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, visar hur den vita feminina identiteten representeras och skapas med hjälp av mindfulness och östasiatiska traditioner.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Kärlek utan gränser

I sin forskning har Jin Haritaworn studerat hur rasismen ser ut i en gränslös värld, där kön, hudfärg, sexualitet och etnicitet blandas i allt högre grad.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt

Hur antirasistiskt är Sverige? Samtidigt som Sverige uppfattar sig som det är skillnaden i levnadsstandard mellan människor med olika hudfärger större än i andra länder. Med Eduardo Bonilla-Silvia, Raka Shome, Jin Haritaworn och Catrin Lundström.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Är gult fult?

Astrid Trotzig läser ur sin debutroman "Blod är tjockare än vatten" och resonerar om hur rasismen i Sverige ser ut idag. Hennes slutsats är kort: "Det har inte blivit så mycket bättre".

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Sverige - självbild utan grund

Forskaren Ylva Habel ger en bild av hur den svenska exceptionalismen står i bjärt kontrast till den rasism som präglar det svenska samhället. Rasismen avtar heller inte, utan ökar, hävdar Habel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt: Varför behöver vi tala om ras?

"Ras" har länge varit ett bannlyst begrepp i Sverige, men debattörerna menar att rasbegreppet behövs för att synliggöra den rasism som finns i det svenska samhället. Med Kitimbwa Sabuni, Sissela Nordling Blanco, Victoria Kawesa och Nathan Hammelberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

UR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

Ett seminarium om möjligheterna att stoppa kemiska vapen med Ahmet Üzümcü, generaldirektör för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som tilldelades Nobels fredspris år 2013. Deltar gör också Paul Walker, mottagare av Right Livelihood-priset 2013, och utrikesminister Carl Bildt. Inspelat 12 december 2013. Arrangerat i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Inför valet

Gör min röst skillnad? Morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton.

Fråga oss