Titta

UR Samtiden - Varning för ras

UR Samtiden - Varning för ras

Om UR Samtiden - Varning för ras

I Sverige, ett land som gärna ser sig som antirasistiskt, är begreppet ras ett närmast förbjudet begrepp. Men självbilden och verkligheten stämmer inte överens. Under två dagar samtalar forskare och debattörer om hur ras och vithet hjälper till att forma klyftor i samhället. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Varning för ras: Sverige - självbild utan grundDela
  1. Under det senaste året har vi sett
    en backlash mot den svarta diasporan-

  2. -på bägge sidor om Atlanten,
    alltså i västvärlden i stort-

  3. -bl.a. med upploppen i Tottenham
    och Trayvon Martin-skjutningen.

  4. Då kunde vi se att meningsskapandet
    kring såna händelser-

  5. -kan få global spridning
    på ett ögonblick.

  6. Det i sig är inget speciellt-

  7. -men vi kan också se hur receptionen och
    diskussionen av såna händelser-

  8. -bidrar till att accentuera
    de lokala diskursiva referensramarna.

  9. Vad kan sägas? I vilket register?
    Utifrån vilka nyckelord?

  10. Händelser som cakegate
    på Moderna museet i våras-

  11. -Tintin-gate och Liten skär, m.fl.-

  12. -skulle kunna bli
    just den pressbaserade studie-

  13. -som en byxlös DN-skribent
    önskade sig.

  14. Händelserna skulle kunna infogas
    i en internationell fallstudie-

  15. -av hur Europa har genomgått en snabb
    kulturpolitisk glidning mot höger-

  16. -där det har blivit alltmer tillåtet att
    sprida grövre rasstereotyper.

  17. Vi som diskuterade det senaste...

  18. Det droppar in bilder och saker
    varje dag.

  19. I början rasade det in saker nån gång i
    kvartalet, sen en gång i månaden-

  20. -varje vecka, flera gånger i veckan,
    varje dag, flera gånger om dagen...

  21. Så håller det nu på-

  22. -så för en del känns det påtagligt.

  23. Men vi skämtade häromdagen om
    att barn erbjuds ett blackface-kit-

  24. -som lär dem att betrakta skillnader-

  25. -som ett slags spektakelkultur
    att träda in i själv.

  26. Zwarte Piet-traditionen i Holland
    är sån, så skämtet om blackface-kit-

  27. -kan vara allvar.

  28. För då ritar barn på sig blackface-

  29. -och deltar i
    ett firade av Zwarte Piet i december.

  30. Sverige ingår i kretsloppet
    av betydelseskapande-

  31. -men har vissa diskursiva accenter
    vad gäller språk och kulturpraktiker-

  32. -så många som har studerat
    nordisk och svensk exceptionalism-

  33. -petar gärna i det.

  34. De flesta vet vad begreppet betyder, men
    jag kan kort definiera det-

  35. -som ett antagande om att Norden
    inte har ett kolonialt förflutet.

  36. Att vi har ett det är vederlagt-

  37. -men exceptionalistiska
    förhållningssätt fortlever ändå.

  38. Mitt intresse för det här kommer
    från min blick på populärkulturen-

  39. -och på glappet mellan
    vad som kan betraktas-

  40. -som rimligt att ringa in
    i vardagligt språkbruk-

  41. -och vad som praktiseras
    genom materiella relationer.

  42. Det är t.ex. helt tillåtet-

  43. -att frammana bilder av rasialiserad
    skillnad visuellt och materiellt-

  44. -men inte att kommentera dem kritiskt
    genom att tala om hur skillnaden-

  45. -reproduceras i vår kultur. Om det ska
    vi inte tala, tycker en del-

  46. -för då bestjäl vi
    en del av den vita kultureliten-

  47. -på sockret i deras saft,
    som det har sagts.

  48. Andra har ropat "censur!" när grupper
    kommenterar hur de representeras.

  49. Läget bedöms nu
    som hotande och odemokratiskt.

  50. Man är rädd.

  51. Tidigare hölls svenska diskussioner om
    ras-

  52. -i ett lugnare tonläge
    än i andra sammanhang.

  53. Med det menas inte
    att de var lugnare i sig-

  54. -utan att de filtrerades genom ett
    imperativ till konsensus och balans.

  55. Det har inneburit
    att våra diskussioner-

  56. -oftast har hållits i ett svalare
    känsloregister eller känslopolitik-

  57. -än i internationella sammanhang,
    där koloniala arv legat i öppen dag-

  58. -och man erkänt att det råder kamper om
    tolkningsföreträde.

  59. Den diskussionen har haft
    en mer legitim plats.

  60. Men nyliberala och nykonservativa
    strömningar har skapat en backlash-

  61. -och överfört politiska strider från
    politikens till kulturens arenor.

  62. I det sammanhanget har Paul Gilroy, Sara
    Ahmed och Wendy Brown, t.ex.-

  63. -pekat på hur känsloekonomier
    har blivit viktiga redskap-

  64. -för vita förhållningssätt
    i det postkoloniala.

  65. Deras hantering
    av kulturell skillnad-

  66. -kanaliseras genom politik
    som känslor-

  67. -av hot, utsatthet och sårbarhet.

  68. I det här sammanhanget ventileras vithet
    som en typ av företräde-

  69. -genom att nyckelbegrepp,
    som t.ex. tolerans, används-

  70. -för att hantera det som betraktas som
    en kulturförskämmande aspekt-

  71. -praktik eller grupp.

  72. Att värna om och oroa sig för nationens
    framtida öde-

  73. -stöder sig på en raskodad fördelning
    av känslotillstånd och dispositioner-

  74. -länkade till berättigande.

  75. Vita ses som bärare av nationen.

  76. De oroar sig för och kan mobilisera hopp
    om nationens bästa.

  77. De känner smärta, rädsla och hat inför
    närvaron av det hotande andra-

  78. -i Sverige nu senast mördarsniglar.

  79. Vi mördarsniglar
    är oerhört skrämmande.

  80. Precis som flera teoretiker visar-

  81. -etableras
    en inverterad makthierarki-

  82. -i anspråken på sårbarhet, marginalitet
    och hotad oskuld.

  83. De som har makt i samhället ser sig som
    offer för politisk korrekthet-

  84. -och tror att de är i stor fara.

  85. I kontrast till
    högt uppskruvade känslostämningar-

  86. -har man haft exceptionalism
    som buffert från konfrontationer.

  87. Den svenska vita oskulden
    har kommit ur-

  88. -kollektiva nationsberättelser
    om Sverige som historiens goda aktör-

  89. -vilka gör en vit svensk
    lugn och ohotad.

  90. Därför undviker vi att fundera över
    hur postkolonialt betydelseskapande-

  91. -är en del av hur Sveriges plats
    i världen gestaltas.

  92. Många som ligger bakom konferensen-

  93. -och många i publiken och akademien-

  94. -har sen länge skrivit om Sveriges
    rörelser inom vithetsproblematiken.

  95. Jag tar avstamp-

  96. -i det som tills nyligen var
    ett relativt svalt diskussionsläge-

  97. -för att se hur framställningar av
    balans, lugn och sans mobiliseras-

  98. -för att bemöta talet
    om konflikt, antagonism och patos.

  99. Det här är ett "work in progress"-

  100. -och en fortsättning
    på artikeln i Bang.

  101. Den handlade om ett nyliberalt begär
    efter neutralitet och förnöjsamhet-

  102. -när konflikter kommer till ytan.

  103. Jag återvände till Susan Sontags
    brev från Sverige som hon skrev 1969-

  104. -efter en längre vistelse här.

  105. När jag läste det, tycktes många av de
    resonemang vi har fört genom åren-

  106. -falla på plats historiskt
    på nya sätt.

  107. Plötsligt såg jag
    att det hon belyste 69-

  108. -kan betraktas som en vithetskritik.

  109. Hon skrev konkret om det som senare
    kom att kallas svensk exceptionalism-

  110. -d.v.s. den nationella berättelsen om
    Sverige som internationellt föredöme-

  111. -inom jämlikhet, tolerans
    och demokrati.

  112. Sontag skriver att svenskarnas
    "höga grad av självmedvetenhet"-

  113. -"kan man delvis förvänta sig
    av ett folk med stark övertygelse"-

  114. -"om sitt lands
    moraliska överlägsenhet".

  115. Hon talar om svala känslostrukturer-

  116. -och frånvaron av
    konflikt och nyfikenhet.

  117. "Så långt det går har situationer ord
    för vad de utger sig för att vara."

  118. Det här är en nyckelformulering.

  119. Jag och andra har sett många exempel
    på det förhållningssättet.

  120. Jag ska berätta om en egen erfarenhet
    från en undervisningssituation.

  121. Det var en föreläsning på dåvarande
    Statens ljud- och bildarkiv.

  122. Där hade jag ordnat en visning
    av kortfilmen "Vita myror"-

  123. -som inkluderade ett anförande
    av regissören Bo Bjelfvenstam själv.

  124. Filmen visar svenska aktörers intressen
    i Afrika.

  125. De kan enligt filmen inte separeras från
    den rasistiska maktdynamik-

  126. -som i slutet av 60-talet råder
    i de avkoloniserade områdena.

  127. Den lyfter fram västs ekonomiska
    exploatering av syd generellt-

  128. -och visar hur svenska utvecklings-
    experter, missionärer och ingenjörer-

  129. -städslar den svarta befolkningen
    som sina tjänare och arbetare.

  130. På samma sätt som övriga européer
    går de in i en given härskarposition-

  131. -i länder som Kenya och Tanzania.

  132. Tjänstefolket visas i bild
    liksom deras arbete.

  133. Efter visningen räckte nån i publiken
    upp handen för att fråga:

  134. "Vad är egentligen problemet
    i relationen?"

  135. "Piskade de vita de svarta?"

  136. Det var det visuella beviset för att
    en maktojämlikhet skulle kunna råda.

  137. Ingenting mindre sågs som ett bevis.

  138. Sån brist på föreställningsförmåga
    ses ofta som saklighet och distans.

  139. Själv ser jag det, flera år efteråt, som
    en naiv och brutal utblick.

  140. Den taggar in i den impuls som i höst
    har tillåtit många att tycka-

  141. -att nästan ingen nivå
    av rapporterad rasism kan bevisa-

  142. -att en rasistisk handling har skett.

  143. Detsamma gäller det offentliga samtalet
    om stereotyper.

  144. Egen etisk reflektion eller beläsenhet i
    ämnet ska inte behövas

  145. Snarare ska en neutral betraktare,
    som är vit-

  146. -bedöma
    vad som verkligen är rasistiskt.

  147. En Facebook-vän betraktade det här
    som en allergi-

  148. -som hon kallade
    "informationsintolerans".

  149. Det som inte syns på ytan
    eller inte räknas äger inte rum.

  150. Jag tänkte låta mig inspireras
    av vad Eduardo Bonilla-Silva sa-

  151. -om sin position som svart
    i ett prestigefyllt yrke-

  152. -för att belysa det som inte syns. Jag
    är inte så viktig i sammanhanget.

  153. Men om jag som har en doktorsgrad, talar
    till er och verkar må fint-

  154. -så gör jag antagligen det,
    enligt en sån bedömning.

  155. Vad jag skulle berätta om mina
    dolda villkor har ingen betydelse-

  156. -för den genomsnittliga betraktaren
    vill se bevis på ytnivå.

  157. För att ytterligare försöka övertyga
    den som tvivlar-

  158. -ska jag ge en kort överblick-

  159. -av hur det nu kan se ut
    för den svarta minoriteten i Sverige.

  160. Det står sällan om det i tidningen, för
    det tillskrivs ingen betydelse.

  161. Det jag säger
    gäller i princip den senaste månaden-

  162. -och jag sorterar inte
    olika stora händelser-

  163. -för jag vill inte att man skiljer
    mellan små och stora rasismer.

  164. Det är annars en diskussion som
    dominerar det offentliga samtalet nu:

  165. Man sorterar rasismer,
    och jag vill vägra det.

  166. Det är en listning
    av händelser ute i samhället-

  167. -som jag har hört om
    främst genom Facebook.

  168. En vit mor hittar sitt bruna barn när
    det försöker tvätta bort sin hudfärg.

  169. En svart tonåring
    får båda armarna brutna.

  170. Det är ett av två svåra fall
    av misshandel samma vecka.

  171. En svart familj hotas av vräkning från
    sin lägenhet-

  172. -utan föregående varning
    eller konkreta bevis.

  173. De betecknas även som kriminella,
    också det utan bevis.

  174. Vid överlåtelsen av en lokal
    som hyrts av svarta-

  175. -vill en bostadsrättsförening
    få bort dem. Konflikten är olöst.

  176. Ett barn vill inte att hennes svarta
    pappa följer henne till förskolan-

  177. -då hon tvingas av kamraterna
    att säga att hon är en "N".

  178. En afrosvensk pojke blir av en vit
    kvinna bortkörd från sitt bussäte.

  179. Hon vill inte sitta bredvid en sån.

  180. Sen har jag en egen berättelse.

  181. Jag har två egentligen,
    men den ena har jag förträngt.

  182. Mitt eget tillägg:

  183. Jag ska precis kliva av bussen-

  184. -och utgången i mitten blockeras-

  185. -av en vit kvinna
    med vagn med en tvååring i.

  186. Hon glömmer världen för en stund
    och stannar i utgången-

  187. -för att trösta sitt barnbarn.

  188. När jag kommer av bussen ser jag-

  189. -att en ung, svart man
    vid de bakre dörrarna-

  190. -försöker komma på samma buss
    med sin barnvagn.

  191. Då stänger chauffören dörrarna.

  192. Mannen och jag tittar förfärat
    på varandra och sen på chauffören-

  193. -men ingen av oss skriker.
    Vi är bara stumma av häpnad.

  194. Jag har ett annat exempel på sånt som
    inte syns i det sociala samspelet-

  195. -och som diskuteras
    av Elisabeth Kaya Susanna-

  196. -som skriver en masteruppsats
    om svarta muslimska kvinnor.

  197. Min förhoppning var att hon skulle vara
    här och läsa stycket själv-

  198. -men hon kan nog inte det,
    för hon har ett litet barn.

  199. Då jag inte ser henne
    läser jag det själv.

  200. Det skulle kunna ringas in som
    en erfarenhet av att vara invandrare-

  201. -i vårdapparaten-

  202. -och bli problematiserad
    av myndigheter och vård.

  203. Texten heter:

  204. "Diagnosis: You are suffering
    from intersectional oppression."

  205. Jag ska läsa ett gott stycke
    och börjar "in medias res".

  206. "Kanske kan orättvisorna bli tydliga
    för dem som slipper känna av dem."

  207. "I undertiteln till texten
    finns ett hopp om att min psykolog"-

  208. -"alla kommunala tjänstemän
    jag tampats med och många vänner"-

  209. -"ska förstå vad
    intersektionellt förtryck betyder."

  210. "Det skulle göra mina besök
    hos psykologen mindre traumatiska..."

  211. "Det skulle göra besöken
    mindre traumatiska"-

  212. -"om jag slapp övertyga
    en vit medelklasskvinna"-

  213. -"om att min mentala hälsa"-

  214. -"inte bara beror på
    isolerade barndomshändelser"-

  215. -"som skadat mitt sätt att hantera
    min yttre och inre värld"-

  216. -"utan på systematiska övergrepp
    som definierat mig som 'den andra'"-

  217. -"som pågår än i dag,
    även i Sverige."

  218. "Hennes reaktion
    på mina problem i Sverige:"

  219. "'Inte alla, d.v.s. färgade,
    känner som du'"-

  220. -"eller 'rasismen finns överallt'".

  221. "'Mitt vita barn kallades...'"
    Nu berättar psykologen själv nåt.

  222. "'Mitt vita barn kallades -
    infoga kränkande tillmäle'"-

  223. -"'i ett invandrarområde,
    och det påverkade honom.'"

  224. "Att helt nivellera rasism
    så som min psykolog här gör"-

  225. -"är kanske inte menat
    att undergräva mig direkt."

  226. "Hon är nog inte medveten om sin
    vithet, men det är ett exempel på"-

  227. -"hur den vita rasens överlägsenhet
    tar sig uttryck i vardagen."

  228. "Det förringar det som de mest
    marginaliserade i Sverige upplever."

  229. "Jag försöker förklara
    att vi ingår i en maktstruktur"-

  230. -"och även om hennes vita barn
    påverkas tillfälligt av rasismen"-

  231. -"särskilt i det området"-

  232. -"har den isolerade händelsen
    ingen påverkan på hans möjligheter-"

  233. -"att skaffa jobb och bostad, eller
    att bli respekterad i samhället"-

  234. -"i Sverige så väl som utomlands."

  235. "Han är den positiva norm som ligger
    till grund för landets identitet."

  236. "Sverige och övriga länder i norr
    exporterar framgångsrikt normen"-

  237. -"världen över,
    inte minst till utvecklingsländer."

  238. "Jag gillar hur Obama definierar
    vitas privilegier i sina memoarer:"

  239. "'Ni bär ert arv med er, och rasen
    öppnar dörrar världen över'."

  240. "'Känslan av att ha rätt
    att äga och ockupera världen'"-

  241. -"'är ett symptom på
    de vitas privilegier.'"

  242. "Min psykologs barn kan ha flera
    identiteter att anpassa sig till."

  243. "Han kan välja mellan många vita
    identiteter, eller skapa en ny."

  244. "Detsamma gäller inte för svarta,
    som Jan Peieterse Nederveen skriver"-

  245. -"i 'White on Black -
    Images of Africa and blacks...'."

  246. "Negativa bilder av vita
    skapade svarta afrikaner"-

  247. -"kan inte jämföras med kraften
    i bilder av svarta skapade av vita."

  248. "Svarta afrikaner har inte förslavat
    miljontals européer i flera sekler"-

  249. -"tvingat dem att emigrera"-

  250. "-ockuperat Europa och förstört
    deras ekosystem och samhällen."

  251. "De har inte heller försökt utplåna
    vita genom rasbiologiska planer"-

  252. -"och vetenskapliga studier i t.ex.
    antropologi, historia och medicin."

  253. "Svarta har inte begått fysiskt
    och kulturellt folkmord på vita."

  254. "Jag har gett psykologen min
    överlevnadsbibel 'Sister outsider'"-

  255. -"i hopp om att hon ska läsa den
    och förstå mig bättre."

  256. Det är en upptakt
    till det som inte syns.

  257. Det gäller diskrimineringsgrunder
    för många grupper i samhället-

  258. -men den svarta gruppen
    är särskilt utsatt-

  259. -för det som hamnar under era näsor och
    blir en nyhet är inte givet.

  260. För att återgå till Susan Sontag
    innan jag går vidare:

  261. På många sätt
    föregriper hennes iakttagelser...

  262. Hennes iakttagelse om att ta saker för
    vad de förefaller att vara-

  263. -föregriper vårt politiska läge-

  264. -liksom Åke Dauns skrivande
    om svenska mentaliteter-

  265. -där han ringar in i förväg
    det diskussionsläge vi har nu.

  266. Hans påpekande att svenskar ofta ser
    starka politiska ställningstaganden-

  267. -som nåt alarmistiskt och barnsligt-

  268. -har i höst
    aktualiserats flera gånger.

  269. Med "svenskar"
    menar jag alla svenskar.

  270. Inte bara vita svenskar tänker så,
    utan alla socialiseras in i det.

  271. Därför är det svårt
    att åstadkomma nån förändring.

  272. Den som i dag tycker att påståendet
    om vår kollektiva konflikträdsla-

  273. -har traderats och tömts på innehåll-

  274. -bör återvända
    till Sontags och Dauns observationer-

  275. -av välfärdens bieffekter, d.v.s.
    oförståelse för fara, konflikt-

  276. -och patosfyllt engagemang.

  277. Begäret efter balans, förnuft
    och neutralitet i höstens debatter-

  278. -sammanstrålar i exceptionalistiska
    förhållningar med historisk botten.

  279. De döljer delvis
    vad som står på spel-

  280. -i många politiska diskussioner
    i vårt postkoloniala samhälle.

  281. Vitt, liberalt, eller postpolitiskt
    tvivel inför angelägenhetsgraden-

  282. -i frågor om social ojämlikhet
    lägger sig allt oftare i vägen-

  283. -för möjligheterna att låta
    meningsskiljaktigheter ventileras.

  284. Det gäller både på hög och låg nivå -
    både högkulturellt och lågkulturellt-

  285. -som vi har sett med
    Liten skär, Forserum och Tintin.

  286. Vårt politiska läge påminner om det
    statsvetaren Chantal Mouffe talat om:

  287. Att postpolitiska förhållningssätt
    springer ur liberala föreställningar-

  288. -om att samhället
    inte längre är hegemoniskt-

  289. -och att politisk antagonism
    där gjorts överflödig.

  290. I en sån världsbild ses politisk
    konflikt som ett arkaiskt fenomen-

  291. -som bör elimineras och ersättas av-

  292. -transparent kommunikation
    mellan rationella parter-

  293. -som når konsensus
    om universella värden.

  294. Det ses som en okomplicerad process
    officiellt.

  295. Hon skriver: "De som utmanar denna
    optimistiska syn på demokratin"-

  296. -"uppfattas automatiskt
    som demokratins fiender."

  297. Politiska höger-vänster-motsättningar
    omvandlas till moraliska såna-

  298. -vilket får farliga konsekvenser-

  299. -då ömsesidighet inte längre ryms
    i intressekonflikten.

  300. Det spektrum av liberala perspektiv som
    ingår i en postpolitisk hegemoni-

  301. -erkänner inga meningsmotståndare-

  302. -bara fiender som ska utdefinieras eller
    kriminaliseras.

  303. I det svenska diskussionsklimatet
    har mediaoffentligheten-

  304. -snabbt godtagit premisserna för
    utvecklingen, utan att granska dem.

  305. Språkbrukets snabba förändring
    är ett av de mest tydliga tecknen.

  306. Fast de sociala klyftorna ökar-

  307. -får vi signaler om
    att frikoppla fenomenen-

  308. -från de betecknande beskrivningarna.

  309. Jag är inte den första att notera
    hur ordet "utanförskap"-

  310. -allt oftare använts på senare år,
    först i Europa och sen här hos oss.

  311. Det används för att man ska slippa närma
    sig frågor-

  312. -om hur en utveckling mot
    ökad segregation kan ha gått till.

  313. Problemen skjuts över på de utsatta-

  314. -som om sociala orättvisor uppstod genom
    deras inneboende motsträvighet.

  315. Det är inget nytt problem.

  316. I USA talade man på 80-talet-

  317. -om nyliberalernas utpekande av
    "the undeserving poor".

  318. Om man går tillbaka till vår vardag-

  319. -finns det nåt skrämmande och rörande i
    den svenska postpolitiska impulsen-

  320. -att via ett maktundvikande språkbruk
    undanta Sverige från de problem-

  321. -som vi redan är involverade i,
    och alltid har varit.

  322. De diskreta ordvalens strategi-

  323. -skvallrar om en beröringsångest inför
    sociala orättvisor-

  324. -som det samhälleliga "viet"
    inte kan eller vill identifieras med.

  325. Snart tål ingenting
    att nämnas vid sitt rätta namn.

  326. Förra året försökte jag ifrågasätta det
    färgblinda språkbruk-

  327. -som vävdes kring bilder av
    invandrarskap och rasism i media.

  328. Nyhetsrapporteringen kring Malmö-
    skjutningarna hade formulerats så-

  329. -att man bidrog till att dölja
    att det var bruna och svarta offer.

  330. Då media inte ville diskutera det då
    eller tycktes fatta vad det innebär-

  331. -skriver jag det nu.

  332. Ängslan för att nämna hudfärg
    bland flertalet medieaktörer-

  333. -behövde uppenbarligen prioriteras
    till varje pris.

  334. I ett skarpt läge gavs normativ
    färgblindhet moraliskt företräde-

  335. -framför intresset att rädda liv.

  336. Den språkliga distanseringen
    från det som hänt-

  337. -blev ingen engångsföreteelse.

  338. I år när Peter Mangs
    stod inför rätta-

  339. -hade diskretionen
    i mediarapporteringen ökat.

  340. Han beskrevs som en "serieskytt",
    som om han ägnat sig åt en idrott.

  341. En del har raljerat över ordvalet-

  342. -men en brist på nyfikenhet
    råder i offentligheten-

  343. -kring hur man kommit fram till
    att kalla seriemördaren det.

  344. Är det ett slags
    freudiansk felsägning?

  345. Nu hoppar jag lite.

  346. Det framstår som om det blivit upptill
    de dominanta samhällsskikten-

  347. -att avgöra hur vår omvärld
    får upplevas och beskrivas.

  348. Man kan kalla hållningen
    passiv-aggressiv-

  349. -där ond tro-

  350. -och ett separatistiskt, expansivt
    lyckokrav samverkar-

  351. -och ger mandat att lägga
    alla andra hänsyn under sig.

  352. Den hållningen är knappast ny. Det som
    skrämmer mig i vårt sammanhang-

  353. -är att lyckokravets erfarenhet-

  354. -är att de lyckligt lottade
    är just lottade till det.

  355. Sara Granérs
    "Kan ni svälta lite tystare?"-

  356. -outade på ett tydligt sätt
    den här hållningen.

  357. Sara Ahmed menar att
    det postpolitiska kravet på lycka-

  358. -utgår från att om nåt känns bra för
    det normativa vita subjektet-

  359. -är det bra. Det individualiserade,
    framgångsbaserade lyckokriteriet-

  360. -underkastar marginaliserade grupper-

  361. -kravet att leva efter
    en önskebaserad verklighetsbild.

  362. Redan Susan Sontag menade att...

  363. ...exceptionalistiska
    affektiva register-

  364. -blir ett slags strategiska verktyg för
    att upprätta social stabilitet.

  365. Man dämpar konflikter på det sättet,
    och upprätthåller stabilitet.

  366. Om lycka i ett postpolitiskt klimat-

  367. -används för att definiera maktdynamiken
    i sociala relationer-

  368. -på nya eller nygamla sätt-

  369. -så har Ahmed följt dessa rörelser
    och envist återpolitiserat dem.

  370. Det är skillnad på om lyckokravet
    uttrycks under- eller ovanifrån.

  371. Hon citerar Audre Lordes berättelser om
    att som svart barn-

  372. -bli bespottad av vita på gatan-

  373. -och hur barnets mor
    torkar bort spottet-

  374. -och behandlar händelsen
    som om den vore utan betydelse.

  375. Senare blev det onämnbara minnen.

  376. Ahmed skriver i relation till det:

  377. "Vissa av oss väljer att inte tala om
    det som orsakar lidande"-

  378. -"för att skydda dem vi älskar eller
    oss själva från att bli sårade."

  379. "Det är åtminstone menat att skydda."

  380. "Även om vi tar skydd bakom lyckan
    fungerar den inte alltid som skydd."

  381. "Den kan dölja lidandets orsaker"-

  382. -"och få det att se ut som om
    andra själva åsamkar sitt lidande."

  383. Här är ett citat från Lorde själv:

  384. "'Att se saker från den ljusa sidan'
    är en eufemism för att mörka saker."

  385. Det svenska postpolitiska tillståndet
    föreskriver också förnöjsamhet-

  386. -oavsett vad som inträffar.

  387. Det ska enligt en sån normbild-

  388. -skapas en rågång mellan sunt förnuft
    och konstlad politisk korrekthet.

  389. "Viet" vars erfarenheter spelar roll ska
    inte nämna obehagligheter.

  390. Den här mentaliteten verbaliseras
    ner på banalaste vardagsnivå.

  391. Man "tar bort" husdjur
    när de blir gamla och sjuka.

  392. Förut vågade man säga
    att man avlivade dem.

  393. Hör, säg och se intet ont,
    så kan du leva i de bästa av världar.

  394. Sen kan du göra vad du vill.

  395. Om inget problematiskt
    kan spåras i språket försvinner det.

  396. Nu går jag över till en motreaktion mot
    det här känsloläget-

  397. -som utgår från "das plumpe denken".

  398. Dem som går emot förnöjsamhetens krav på
    neutralitet i verklighetsbilderna-

  399. -behandlas nu
    med allt större hänsynslöshet.

  400. Många av de liberala förespråkare
    som hörs mest-

  401. -tror att sunt tänkande människor alltid
    står i den neutrala mitten-

  402. -oavsett vilka åsikter de förfäktar.

  403. Vad som står på spel, och för vem, blir
    då av underordnad betydelse.

  404. Som de svenska mentaliteterna-

  405. -betecknas mitten som emblematisk
    för balans och förstånd.

  406. Man ska inte ta ställning,
    utan lugnt iaktta frågan på distans.

  407. Det här är naturligtvis inget nytt-

  408. -men högerkantringen har gått fort
    och har redan normaliserats.

  409. Det gav ett brutalt uppvaknande
    till snabbheten i förändringen-

  410. -att se Lena Anderssons
    rasistiska argumentation-

  411. -på ledarplats i Dagens Nyheter i år.

  412. Där liknar hon mångfald och migration
    vid horder av mördarsniglar.

  413. Ytterst få intresserar sig för det-

  414. -och krönikan gav endast upphov till
    ljumma reaktioner, om några alls.

  415. En del trodde att hon talade om riktiga
    mördarsniglar i allmänhet.

  416. Många sa sig inte förstå
    vad hon menade.

  417. Andra drog sig stumt undan
    när det fördes på tal.

  418. Det var tyst i cirka en månad.

  419. Sen blossade en liten diskussion upp
    på Facebook, i min bekantskapskrets.

  420. I andra kretsar
    har det kanske blivit större.

  421. Till slut skrev folk till Andersson för
    att fråga vad hon menade-

  422. -då de trodde att hon själv
    kunde förklara sina egna impulser-

  423. -och ärligt bekänna
    om hon verkligen var rasistisk.

  424. I dagsläget-

  425. -är den intentionsdrivna argumentationen
    ganska envis.

  426. Det är svårt att kritisera den.
    Folk vill tro på intentioner.

  427. Säger en skribent att hen menar väl
    så blir hen trodd.

  428. Den otaliga företrädaren för mitten-

  429. -får inte sättas i samband
    med nåt obehagligt-

  430. -som historia, världshändelser
    eller politiska strömningar.

  431. Det liberala jaget tyngs inte
    av att ingå i nåt sammanhang.

  432. Hur orimlig självbilden än är har ingen
    argumentation kunnat rubba den.

  433. Det offentliga samtalet ger mycket
    utrymme åt politisk amnesi.

  434. Saker hänger inte ihop.
    Vi lever inte i nåt sammanhang-

  435. -och ingen problematisk del
    av vår historia griper in i nuet.

  436. Så har jag ett inlägg som motargument
    mot toleransbegreppet-

  437. -och diskussionsläget.

  438. På senare tid har jag sett flera
    som vill återpolitisera-

  439. -den postpolitiska kampen
    om tolkningsföreträdet.

  440. De knyter an till Brechts kritiska
    estetik och "det grova tänkandet"-

  441. -eller "das plumpe denken".

  442. Det myntades under Weimarregimen.
    Som en del av den nya sakligheten-

  443. -utvecklades grovt tänkande för att
    väcka arbetarklassen till reflektion.

  444. Jag ska förklara hur grovt tänkande kan
    förstås och iscensättas-

  445. -för att sen länka Brechts kritiska
    estetik till samtidiga filmexempel-

  446. -där samhällets unga, diskriminerade
    talar till ett lomhört samhälle.

  447. Dem som betraktar sig själva
    som den neutrala mitten tilltalas.

  448. De marginaliserade, diskriminerade och
    segregerade ungdomarna-

  449. -ser sig som dem som mobiliserar hopp
    till skillnad från andra grupper.

  450. Det hoppar vi.

  451. Om man kort ska sammanfatta
    "das plumpe denken", kan man säga...

  452. Nu försvinner pappren.

  453. Det ursprungliga tyska begreppet
    "das plumpe denken"-

  454. -ger associationer
    till en grov tankepraktik.

  455. Car-Henning Wijkmarks översättning
    är "naivt tänkande"-

  456. -vilket gör att det förlorar
    sin politiska udd och medvetenhet.

  457. I Hannah Arendts diskussion som
    översatts till engelska kallas det-

  458. -"crude thinking" - "grovt tänkande"-

  459. -och framstår
    som en reflekterad aktivitet-

  460. -en medveten grovhetens strategi-

  461. -som man både kan associera med
    rå sammanställning och grovhet.

  462. Hon resonerar via Walter Benjamin
    som menade att förhållningssättet-

  463. -var en teori som kunde bli praktik.

  464. En tanke måste vara grov för att komma
    till sin rätt i handling.

  465. Det grova tänkandets praktik innebär-

  466. -att några tar tolkningsföreträdet-

  467. -genom politiserade förenklingar
    i sin tolkning av sociala relationer.

  468. Via estetiska representationer
    av ett givet socialt sammanhang-

  469. -försöker de skala bort de lager av
    acceptans, försoning och förtroende-

  470. -som är viktiga delar i ett samhälles
    vardagliga maktdynamik.

  471. Den grova tankens estetik visar däremot
    naket på sakernas tillstånd-

  472. -exempelvis intressekonflikter.

  473. Man vill skapa oavvisliga påståenden-

  474. -om den fiktiva värld som representeras
    och om världen utanför.

  475. Enligt Benjamin, som tolkade Brecht-

  476. -kunde de vardagliga ordspråken kallas
    en skola i grovt tänkande-

  477. -då de tydliggjorde oundviklig logik.

  478. De säger nåt väsentligt
    om sociala maktrelationer.

  479. Ett exempel är det enkla
    "ingen rök utan eld".

  480. Brechts episka teater
    med sin kritiska teknik-

  481. -vände sig mot det han betecknade-

  482. -som borgerligt försjunkande
    i illusionsskapande berättelser.

  483. Den syftade i stället till att fostra
    publiken till politiskt uppvaknande-

  484. -så att de skulle granska
    sin egen situation.

  485. Tanken var att skapa distans och
    förvåning över pjäsens berättelser-

  486. -genom främmandegöring-

  487. -som plötsliga avbrott, sångnummer eller
    politiska tablåer-

  488. -som visar på
    konfliktfyllda ögonblick.

  489. Syftet var att åskådliggöra tillstånd
    snarare än berättelseutveckling.

  490. Numren rymde ofta distanserande
    kommentarer till berättelsen-

  491. -som därigenom ramades in som en typ av
    lärostycke för arbetarpubliken.

  492. Skådespelet skulle mana till förvåning
    snarare än empati.

  493. Idealt skulle den reflektera över
    karaktärernas livsvillkor-

  494. -och genom avbrotten
    stimulera politisk reflektion.

  495. Benjamin skriver om Brecht så här:

  496. "Den episka teatern riktar sig till dem
    som inte tänker utan anledning."

  497. I det sammanhanget spelar historia
    en viktig roll som retorisk resurs.

  498. Redan kända samhällsföreteelser-

  499. -ses som lämpliga berättelsemotiv,
    då de kan fungera som fabler.

  500. Man ville framställa oavvisliga
    påståenden med historien som stöd.

  501. För en stund sen...
    Nej, för en tid sen-

  502. -fick jag se filmen
    "Ras, rum, rörelse"-

  503. -som är ett sammandrag
    av Revolution Poetrys performance-

  504. -i somras.

  505. En del av dem som tar micken
    ser ut att framställa ett klasshat-

  506. -utifrån
    en "das plumpe denken"-logik.

  507. Antagonismen frammanas
    genom konfrontationer-

  508. -där poetens frasering och språk-

  509. -lyfter fram en konflikt om
    tolkningsföreträdet i samhället.

  510. Man försöker lyfta fram
    att en konflikt finns.

  511. Enligt min tolkning adresserar de
    den del av den vita majoritet-

  512. -som glider undan och inte ser sig som
    tilltalad av kritik.

  513. De vill slå hål på oskulden.

  514. Att kalla det "performativt klasshat"
    räcker egentligen inte-

  515. -utan det handlar om
    ett slags intersektionell övning.

  516. Man försöker
    tänja och vända på ordens valörer-

  517. -turnera olika idiomatiska uttryck-

  518. -lyssna på språket
    med ett musikaliskt öra-

  519. -och trotsa de etablerade betydelser
    som vardagsnivån i språket har.

  520. Det är alltså när vi känner
    att vi använder språket som verktyg-

  521. -utan att orden smakar nåt speciellt.

  522. Poeterna utsätter också den samtida
    kulturen och dess språkbruk-

  523. -för en intersektionell granskning-

  524. -som gestaltas
    som en kartläggning av livsvillkor-

  525. -i meditativa framställningar
    eller snabba ordkaskader-

  526. -men oavsett tempo
    blir det ett slags showdown.

  527. En av dem som gör det är
    "Så jävla Södermalm"-

  528. -ett livsstilsorienterat,
    vithetskritiskt hate speech-

  529. -mot det politiskt korrekta heteroskikt
    i samhället-

  530. -som säger sig bejaka queerhet,
    feminism, bruket av "hen" och olika.

  531. Det samhällsskikt
    som står i skottlinjen-

  532. -är nöjda, välbetalda människor-

  533. -som behagsjukt anammar
    det politiskt korrekta.

  534. Jag brukar tillbakavisa
    termen "politiskt korrekt"-

  535. -då jag själv och andra engagerade
    blir anklagade för det.

  536. Men styckena visar att det kanske finns
    en politiskt korrekt hållning.

  537. Möjligen... Vi får se.

  538. Vi är från den adliga linjen. Låt kungen
    abdikera, så Abdi kan regera.

  539. "Blått blod" heter den.

  540. De som vill ha kronan på huvudet
    har den i hälarna. Härliga hälare.

  541. Kedjerökande, tjejtjusande tjålare
    från rikets otryggaste område-

  542. -bedragen på lönedagen. Inga parra, men
    för stolt för bidragen.

  543. Kanske bryter lagen?
    Dags att bryta mönster.

  544. Trött på ramaskrin och att referera till
    Farbror blå. Vill citera Taube.

  545. Flickan i Havanna har inga pengar kvar.
    Sitter och vinkar åt en karl.

  546. Samtidigt dricker vi kubanskt och
    blir kära i guzzar med samma roll.

  547. Dags att bryta mönster.

  548. Förlåt mamma. Jag älskar dig, fast vi
    svär på ditt huvud när vi ljuger.

  549. Det blir komplext när även madonnan blir
    kallad för hora-

  550. -när tunnelbana 11 och 10
    gett dig tunnelseende.

  551. Carl Gustaf, jag slickar ditt huvud och
    postar ett vykort från en förort.

  552. En dag kör jag också italienskt
    och kysser nåt brasilianskt-

  553. -men tills dess sitter jag på tronen
    högt ovan marken och spottar ner.

  554. Vi kör "Så jävla Södermalm".

  555. Vi kör den med lite musik.

  556. Södermalm är så jävla Södermalm.

  557. Han eller hon eller hen som bor där är
    också så jävla Södermalm-

  558. -på grund av att de bara bor där
    för att det är så jävla Södermalm.

  559. Det är så jävla Södermalm att bo
    i en svindyr etta på tjugo kvadrat-

  560. -när man kan bo tjugo minuter utanför
    och mycket billigare.

  561. Men tjugo minuter utanför
    och mycket billigare-

  562. -är så inte Södermalm.

  563. Att få valuta för pengarna
    är inte Södermalm.

  564. Men framförallt: Utanför Södermalm
    finns inte ställen med spexiga namn-

  565. -som Underbara bar, eller konstgallerier
    som heter Konstigt.

  566. Utanför Södermalm kan man inte köpa
    begagnade kallingar för en tusenlapp-

  567. -och kalla skiten för vintage.

  568. Utanför Södermalm
    kallar man inte sånt här för kultur-

  569. -och det är därför du, ditt äckel,
    bor på Södermalm.

  570. Jag bajsar på Södermalm,
    för det är så jävla Södermalm.

  571. Jag bajsar på dig som bor där,
    för det är så Södermalm.

  572. Jag bajsar på din valsedel
    där du kryssar i Fi.

  573. Fi är så jävla Södermalm.

  574. Jag bajsar på att du jobbar
    med reklam, men kallar dig socialist.

  575. Jag bajsar
    på allt som gör dig till den du är.

  576. Jag bajsar på att du har "Vi gillar
    olika"-märket på ditt Facebook-foto.

  577. Du gillar egentligen inte olika.
    Du har inte en enda blattepolare-

  578. -och om du har en blattepolare-

  579. -så är han, hon eller fucking hen
    en jävla husblatte till iranier-

  580. -som inte heller har
    en enda blattepolare-

  581. -vars profilbild på Facebook
    också utger sig för att gilla olika!

  582. Som sagt, jag tror inte att det är hat
    mot Fi eller bruket av "hen"-

  583. -eller nåt i sig som står i fokus.

  584. På Facebook uppstod en diskussion
    om vem som egentligen var tilltalade-

  585. -och konfronterade i framförandet
    av "Så jävla Södermalm".

  586. Jag kan vara både okänslig
    och inte så lite heteronormativ-

  587. -då jag känner mig lugn, även om jag får
    för mig att jag är tilltalad-

  588. -som en ganska förljugen typ. Visst...

  589. En lesbisk väninna blev upprörd
    och diskuterade med dem.

  590. Hon tyckte att de var homofobiska.

  591. Jag tror inte att den vänder sig mot
    verklighetens HBTQ-

  592. -verklighetens hen, verklighetens Fi
    eller rörelsen "Vi gillar olika"-

  593. -utan mot det liknöjda
    men politiskt korrekta samhällsskikt-

  594. -som inte aktivt arbetar för detta men
    gillar allt detta-

  595. -mest som en politisk fjäder i hatten
    för sig själv och sin livsstil.

  596. Detta skikt av gissningsvis
    heteropersoner mitt i karriären-

  597. -har anammat
    allt som är politiskt korrekt-

  598. -och beskrivs
    som havande koketta vänsteråsikter-

  599. -men är egentligen entreprenörer
    som bejakar nyliberala värderingar.

  600. Den hållningen kritiserar man här.

  601. Gruppen distanserar sig från
    men kramar invandrare-

  602. -och förhandlar med tolerans genom att
    välja nån enstaka välkammad vän.

  603. Det här ser jag som ett exempel på grovt
    tänkande, grovt tolkande-

  604. -eller en skrikande
    misstankens hermeneutik.

  605. Översättning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sverige - självbild utan grund

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Ylva Habel ger en bild av hur den svenska exceptionalismen står i bjärt kontrast till den rasism som präglar det svenska samhället. Rasismen avtar heller inte, utan ökar, hävdar Habel. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Minoriteter, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Varning för ras

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Från Martin Luther King till Obama

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, berättar varför Obamas vinst i det amerikanska presidentvalet inte betydde någonting för de svartas situation i USA. Obama är en borgerlig politiker - ingen radikal visionär, menar Bonilla-Silva.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Publikens frågor till Eduardo Bonilla-Silva

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, svarar på publikens frågor efter sitt föredrag om Obama som upprätthållare av status quo i det amerikanska samhället.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Fixerad på vithet

Raka Shome, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, visar hur den vita feminina identiteten representeras och skapas med hjälp av mindfulness och östasiatiska traditioner.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Kärlek utan gränser

I sin forskning har Jin Haritaworn studerat hur rasismen ser ut i en gränslös värld, där kön, hudfärg, sexualitet och etnicitet blandas i allt högre grad.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt

Hur antirasistiskt är Sverige? Samtidigt som Sverige uppfattar sig som det är skillnaden i levnadsstandard mellan människor med olika hudfärger större än i andra länder. Med Eduardo Bonilla-Silvia, Raka Shome, Jin Haritaworn och Catrin Lundström.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Är gult fult?

Astrid Trotzig läser ur sin debutroman "Blod är tjockare än vatten" och resonerar om hur rasismen i Sverige ser ut idag. Hennes slutsats är kort: "Det har inte blivit så mycket bättre".

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Sverige - självbild utan grund

Forskaren Ylva Habel ger en bild av hur den svenska exceptionalismen står i bjärt kontrast till den rasism som präglar det svenska samhället. Rasismen avtar heller inte, utan ökar, hävdar Habel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt: Varför behöver vi tala om ras?

"Ras" har länge varit ett bannlyst begrepp i Sverige, men debattörerna menar att rasbegreppet behövs för att synliggöra den rasism som finns i det svenska samhället. Med Kitimbwa Sabuni, Sissela Nordling Blanco, Victoria Kawesa och Nathan Hammelberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Inledning

Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, inledningstalar. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.

Fråga oss