Titta

UR Samtiden - Varning för ras

UR Samtiden - Varning för ras

Om UR Samtiden - Varning för ras

I Sverige, ett land som gärna ser sig som antirasistiskt, är begreppet ras ett närmast förbjudet begrepp. Men självbilden och verkligheten stämmer inte överens. Under två dagar samtalar forskare och debattörer om hur ras och vithet hjälper till att forma klyftor i samhället. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Varning för ras: Sverige - självbild utan grund

Programmet är inte tillgängligt

Det här programmet går inte längre att spela upp på UR Skola.

Dela

Sverige - självbild utan grund

Produktionsår:
Längd:

Forskaren Ylva Habel ger en bild av hur den svenska exceptionalismen står i bjärt kontrast till den rasism som präglar det svenska samhället. Rasismen avtar heller inte, utan ökar, hävdar Habel. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Minoriteter, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Varning för ras

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt: Varför behöver vi tala om ras?

"Ras" har länge varit ett bannlyst begrepp i Sverige, men debattörerna menar att rasbegreppet behövs för att synliggöra den rasism som finns i det svenska samhället. Med Kitimbwa Sabuni, Sissela Nordling Blanco, Victoria Kawesa och Nathan Hammelberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Inledning

Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, inledningstalar. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Här hör du om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska, beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. Gymnasieeleven Rosell har blivit nedslagen på grund av att hon bär slöja och hon känner sig dagligen utsatt för rasism. Hennes svar på påhoppen är att le och informera om sin religion i förhoppning om att bryta ner fördomar. René León Rosales, fil doktor i etnologi, menar att föreställningar om att det finns olika raser lever kvar än idag. Han tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska genom att de, när de ständigt upprepas, skapar en struktur som markerar att man inte hör hemma i Sverige.

Fråga oss