Titta

UR Samtiden - Varning för ras

UR Samtiden - Varning för ras

Om UR Samtiden - Varning för ras

I Sverige, ett land som gärna ser sig som antirasistiskt, är begreppet ras ett närmast förbjudet begrepp. Men självbilden och verkligheten stämmer inte överens. Under två dagar samtalar forskare och debattörer om hur ras och vithet hjälper till att forma klyftor i samhället. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Varning för ras: Fixerad på vithetDela
  1. Jag ska tala om vit femininitet
    i relation till-

  2. -vad jag kallar kosmopolitiskt
    eller transnationellt helande-

  3. -och de nutida rasifierade
    följderna därav.

  4. Men innan jag kommer till det
    vill jag ägna några minuter-

  5. -åt det akademiska fältet
    vithetsstudier-

  6. -eftersom det kan vara obekant
    för en del i publiken.

  7. Jag ber er som känner till kritiska
    vithetsstudier att ha tålamod-

  8. -medan jag gör en kort presentation
    av grunderna inom området.

  9. Studiet av vithet i vardagen,
    till skillnad från tydligare former-

  10. -som exempelvis vit militans
    eller extrema hatgrupper-

  11. -har varit etablerad i nordatlantiska
    länder sen slutet av 1980-talet.

  12. Då publicerade filmvetaren Richard
    Dyer sin inflytelserika essä "White".

  13. Feministen Peggy McIntosh
    skrev också en inflytelserik artikel:

  14. "White privilege, male privilege".

  15. Grundidén som lades fram i
    dessa arbeten var att studier om ras-

  16. -dittills huvudsakligen
    hade handlat om icke-vita.

  17. Sällan hade man studerat-

  18. -hur vithet konstrueras som en norm
    i samhällen med vit dominans-

  19. -jämfört med vilken
    alla andra ses som avvikande.

  20. Jag citerar de berömda orden
    ur Richard Dyers artikel:

  21. "Att så ensidigt betrakta
    icke-dominanta grupper"-

  22. -"har förstärkt uppfattningen om"-

  23. -"att dessa grupper
    är underliga och annorlunda"-

  24. -"och att de avviker från normen.
    Under tiden har normen fortlevt"-

  25. -"som om den vore det naturliga,
    oundvikliga och normala."

  26. Målet var att avnaturalisera vithet-

  27. -alltså avslöja den konstruerade
    naturen hos de vardagliga beteenden-

  28. -genom vilket vithet får en normativ
    funktion och i alla sammanhang-

  29. -etablerar sin sociala, politiska,
    ekonomiska och kulturella hegemoni.

  30. Jag syftar förstås på
    nationer med vit dominans.

  31. Forskningen var viktig eftersom den
    inte bara granskade andra folkslag-

  32. -utan även den vita normen
    i samhällen med vit dominans-

  33. -för att visa hur vithet
    som system och struktur-

  34. -konstruerar sig som nåt givet,
    normalt och universellt-

  35. -alltså så som det ska vara.

  36. Därigenom skyddar den sig
    mot granskning och kritik.

  37. Vithetsstudier hävdade att vithetens
    attribut inte alls är naturliga.

  38. De är alla konstruerade
    och återfinns i maktrelationer-

  39. -som gör vitheten osynlig.
    Detta gör det svårt för vita-

  40. -och även i mindre utsträckning
    för icke-vita att se hur den utövas.

  41. Detta var startskottet-

  42. -som Richard Dyer beskrev med orden
    "att göra vithet främmande".

  43. Den feministiska forskaren Ruth
    Frankenberg bör även nämnas här.

  44. Sen 90-talet har forskningen
    om vithet ökat explosionsartat-

  45. -inom alla möjliga discipliner.

  46. Man talar redan om olika vågor
    av vithetsstudier.

  47. Man bör betona
    att med begreppet "vithet"-

  48. -avses inte främst
    enskilda vita individer-

  49. -utan snarare en sammansättning
    av betydelser och maktrelationer-

  50. -genom vilken vita socialiseras
    och produceras som "vita".

  51. "Vithet",
    till skillnad från "vita människor"-

  52. -avser större, strukturella frågor
    som producerar och socialiserar-

  53. -vita och ofta icke-vita människor
    till vithet.

  54. Därvid tilldelar man en mängd
    positioner och betydelser-

  55. -till alla som faller utanför de vita
    heteropatriarkala relationer-

  56. -som utgör
    den dominanta etniska normen-

  57. -i moderna västerländska nationer.

  58. Låt mig kort berätta om mitt eget
    arbete inom vithetsstudier.

  59. Jag argumenterar att vithet måste
    ses som ett transnationellt fenomen.

  60. Jag skiljer mellan begreppen
    transnationell och internationell.

  61. Mycket av det arbete som görs
    om vithet utgår från nationen-

  62. -och få försök görs-

  63. -att undersöka vithet i förhållande
    till frågor om transnationalism-

  64. -och hur vithet skapas och omskapas
    genom transnationella relationer-

  65. -även i en nationell kontext.

  66. Jag hävdar att ras inte är
    en nationalistisk konstruktion-

  67. -men att vi betraktar den som sådan-

  68. -så länge vår syn på ras
    håller sig inom nationens gränser.

  69. Rasrelationer inom en nation präglas,
    infiltreras, byggs upp och rivs ner-

  70. -av globala ojämlikheter och flöden-

  71. -oavsett om vi väljer
    att erkänna det eller inte.

  72. Jag citerar från min artikel 2011-

  73. -i tidskriften Critical Studies
    in Media Communication:

  74. "Då vithet skapas i sammanhang
    och dagens nationella kontexter"-

  75. -"formas av och i sin tur formar
    transnationella relationer"-

  76. -"bör transnationella kopplingar i
    skapandet av vithet inte ignoreras."

  77. "Det kan bekräfta uppfattningen om
    att maktrelationer inom en nation"-

  78. -"på nåt vis är skilda
    från större transnationella flöden."

  79. Särskilt i dagens värld saknas det
    empiriskt stöd för denna uppfattning.

  80. Det här gäller även mer generellt
    för forskningen om rasfrågor.

  81. Som forskare
    om feminism och rasfrågor-

  82. -intresserar jag mig alltid för
    vit femininitet.

  83. Hur narrativ om vit kvinnlighet
    i en given kontext-

  84. -befäster nationens rasåtskillnader
    i anglodominerade sammanhang.

  85. Mycket forskning
    har gjorts om vit kvinnlighet.

  86. Man har visat hur vita kvinnor
    konstrueras som "vita kvinnor"-

  87. -och hur det vidmakthåller det vita
    heteronationalistiska patriarkatet.

  88. Hur den vita kvinnokroppen
    och ideologier om vit femininitet-

  89. -reproducerar, både symboliskt
    och materiellt, vithetens praxis-

  90. -dess privatliv och intimiteter.

  91. Däremot har mindre forskning gjorts
    om förhållandet-

  92. -mellan vit femininitet och nationell
    identitet i dagens samhälle.

  93. Jag har inriktat mig på förhållandet
    mellan vit femininitet och nationen-

  94. -och hur denna relation ständigt
    påverkas av transnationella flöden.

  95. Som media- och kommunikations-
    forskare ser jag det som viktigt-

  96. -att förstå hur masskulturella
    framställningar av vita kvinnor-

  97. -inte bara präglar vår syn
    på vita kvinnor-

  98. -utan även på icke-vita kvinnor,
    kvinnor i den globala södern-

  99. -icke-vita män och
    icke-heterosexuella män och kvinnor-

  100. -och hur framställningar
    av vita kvinnor-

  101. -producerar nya visioner
    om nationell modernitet-

  102. -inklusive nya sorters kvinnokroppar
    som nationen anser begärliga-

  103. -samt vilka beröringspunkter allt det
    här har med transnationalism.

  104. Jag ska ta upp några frågor kring det
    som intresserar mig för närvarande:

  105. Hur utnyttjas vit femininitet
    för att överbrygga, hantera-

  106. -och ibland även absorbera global
    olikhet i det nationella systemet-

  107. -och samtidigt upprätthålla
    vithetens strukturella avgränsningar?

  108. Och i mötet med global olikhet-

  109. -vilka gamla idéer om ras bekräftas
    då och vilka nya blir synliga?

  110. Dessa frågor ligger till grund för
    mitt arbete och jag ska utveckla dem-

  111. -när jag kommer in på ämnet
    om en liten stund.

  112. Ni ska få några exempel på
    vad jag försöker fånga här.

  113. Vi ser hur global olikhet
    görs inhemsk eller nationaliseras-

  114. -i många narrativ
    om vita kvinnliga kändisar.

  115. Det gäller mode som uttrycker
    icke-västerländsk estetik-

  116. -såsom sari och salwar kameez,
    vilka är indiska plagg för kvinnor-

  117. -som är mycket populära och har nått
    Manhattans exklusiva modeskapare.

  118. Berättelser
    om internationell adoption.

  119. Vita kvinnor hämtar barn
    från andra världsdelar-

  120. -eller använder kvinnor från fattiga
    länder för att göra sina barn.

  121. Humanitärt engagemang
    bland kändisar har ökat kraftigt.

  122. Det representeras ofta av vita
    kvinnor som ägnar sig åt välgörenhet.

  123. Och snart ska jag prata om-

  124. -diskurser om alternativa,
    icke-västerländska hälsometoder-

  125. -som i allt högre grad används
    av vita kvinnor-

  126. -för att vitalisera kroppen
    och psyket-

  127. -genom en ytlig diskurs
    om kosmopolitiskt helande.

  128. Jag vill snabbt förtydliga
    uttrycket vit femininitet-

  129. -så som jag tänker använda det.

  130. Ofta missförstår folk
    vad vi menar med vit femininitet-

  131. -och undrar varför vi inte bara
    säger "vita kvinnor".

  132. De är utbytbara,
    men jag gör en åtskillnad.

  133. Med vit femininitet åsyftar jag inte
    en fysisk kropp eller egenskap-

  134. -med ett ontologiskt ursprung.

  135. Jag syftar på en ideologisk
    konstruktion eller sammansättning-

  136. -genom vilken betydelser om vita
    kvinnor och deras plats i samhället-

  137. -naturaliseras, stabiliseras
    och legitimiseras.

  138. Genom detta skrivs och omskrivs
    ständigt nationens rasstrukturer.

  139. För det andra ser jag vit femininitet
    som en mekanism-

  140. -för spridning av nationellt hopp.

  141. Dess roll är nämligen att fortplanta,
    biologiskt såväl som symboliskt-

  142. -nationens framtid ur rashänseende.

  143. Här hänsyftar jag på antropologen
    Ghassan Hages påstående-

  144. -att nationella samhällen är
    mekanismer för att sprida hopp.

  145. Som en förlängning av det
    påstår jag att en av de mekanismer-

  146. -genom vilken nationen
    sprider hopp är vit femininitet.

  147. Det här är en ikonisk bild,
    som kom ut efter den 11 september.

  148. Det är ett exempel just på
    att sprida nationellt hopp-

  149. -genom den vita, blonda flickan.

  150. Barn representerar ofta framtiden,
    så det här är väldigt betecknande-

  151. -vad gäller spridningen av hopp
    strax efter 11 september-attackerna.

  152. Det är omslaget till Newsweeks
    septembernummer 2001.

  153. För det tredje: Vit femininitet
    följer inte en oföränderlig mall.

  154. Dess yttringar kan aldrig förutses.

  155. Vi studerar inte vit femininitet för
    att förstå vit femininitet som sådan-

  156. -utan för att förstå hur den används
    i verkställandet och hanteringen-

  157. -av nationella rasrelationer.

  158. Den vita femininitetens politik
    är en politik utan garantier-

  159. -för att använda
    Stuart Halls uttryck.

  160. För det fjärde: Vit femininitet
    spelar en viktig roll-

  161. -för att hantera nationens oro
    och motsägelser-

  162. -däribland oro kring rasfrågor.

  163. I dag hanterar den
    oro och motsägelserna-

  164. -som nyliberalismen skapar-

  165. -när nyliberala paradigm omdefinierar
    medborgarnas tillhörighet-

  166. -genom att frikoppla medborgaren
    från statens stöd och välfärd.

  167. Jag har presenterat
    en grundläggande bakgrund-

  168. -mot vilken jag ska hålla min
    föreläsning:

  169. "Kosmopolitiskt helande
    - vithetens andliga snabbkur".

  170. Här intresserar jag mig för
    en viss sorts gränslöshet-

  171. -hos nutida vit femininitet-

  172. -som karaktäriserar
    vår nyliberala period i västvärlden.

  173. Det är en gränslöshet som bygger på
    en diskurs om andlighet-

  174. -välmående och helande.

  175. Ofta innefattar den icke-vita
    och asiatiskt färgade sedvänjor-

  176. -kring inre välmående,
    kontakt med planeten-

  177. -"finna sig själv"
    och förvärva "andligt kapital".

  178. Den här diskursen speglar
    en ökad fokus på interioritet-

  179. -i vilken vi uppmanas att omskapa oss
    själva genom inre välmående.

  180. Man söker inte stöd hos staten-

  181. -utan vänder sig inåt
    för att hela sig själv.

  182. De brittiska forskarna
    Wood och Newman menar-

  183. -att välmående
    i dag ersätter välfärd.

  184. Vart vi än vänder oss
    ser vi nutida populärkultur-

  185. -full av bilder på vita
    överklasskvinnor, särskilt kändisar-

  186. -som ägnar sig åt och
    därigenom väcker ett begär efter-

  187. -saker som astrologi,
    tarotkort, zonterapi-

  188. -akupunktur, kinesisk cupping,
    indisk ayurveda-

  189. -homeopati,
    energikristaller, gyttjebad-

  190. -örtmedicin, tarmrening
    - som har sina rötter i Egypten-

  191. -meditation, yoga, fengshui,
    mässande och så vidare.

  192. Listan kan göras mycket längre!

  193. Vita, kvinnliga kändisar, såsom
    Cherie Blair och prinsessan Diana-

  194. -som var en av de första symbolerna-

  195. -för den här fokusen på interioritet
    under 90-talet-

  196. -Gwyneth Paltrow, Goldie Hawn,
    Jennifer Aniston-

  197. -Donna Karan, Camilla Parker Bowles,
    Julia Roberts, Christy Turlington-

  198. -Suzanne Somers, Sarah Ferguson,
    Uma Thurman och många andra-

  199. -har setts ägna sig åt
    icke-västerländsk medicin.

  200. Om man i dag plockar upp en broschyr
    för en yoga- eller ayurveda-retreat-

  201. -i väst såväl som i Asien,
    är sannolikheten stor att denna-

  202. -innehåller bilder
    på vita kvinnokroppar.

  203. Att kändisar representerar icke-
    västerländska metoder är viktigt.

  204. De har nämligen makt att normalisera
    subjektpositionen för vita kvinnor.

  205. Vi dyrkar kändisar. Vi konstruerar
    dem som transcendenta varelser.

  206. Jag citerar sociologen Chris Rojek:

  207. "Kändisar upphöjer sig själva
    och sina fans."

  208. "De är himmelrikets ambassadörer."

  209. Så när de förkroppsligar
    denna fokus på interioritet-

  210. -verkar de redan
    inom ett kulturellt system-

  211. -som förknippar berömmelse
    med idoliserad och upphöjd vithet.

  212. Vidare är kändisar nationella
    personligheter.

  213. Kändiskultur påverkar
    nationellt subjektskapande.

  214. Nu ska jag visa en serie bilder-

  215. -så att ni får en uppfattning om
    vad jag pratar om här.

  216. Det här kommer nog att bli roligt.

  217. Det här är en bild på Julia Roberts-

  218. -som efter sin film "Lyckan, kärleken
    och meningen med livet"-

  219. -som delvis utspelade sig
    på ett ashram i Indien-

  220. -konverterade till hinduism.

  221. I september 2010 skrev Elle-

  222. -att efter filmen har Roberts
    blivit praktiserande hindu-

  223. -och att hela hennes familj
    går till templet tillsammans.

  224. Hon har döpt sitt produktionsbolag
    till Red Ohm Films-

  225. -och hennes barn
    har fått hinduiska namn.

  226. Hon överväger även att adoptera
    ett barn från Indien.

  227. Nu för tiden måste man göra det,
    annars saknas det nånting.

  228. Det här är Gwyneth Paltrow.

  229. Vi ser att hon har märken på ryggen
    efter en kinesisk cupping-behandling-

  230. -vid en premiär i New York.

  231. New York Post skrev om det
    på sin förstasida i juli 2004-

  232. -men jag vet inte
    om just den här bilden var med.

  233. Cupping är en kinesisk metod i vilken
    glaskoppar värms upp på insidan-

  234. -för att skapa ett vakuum
    och sen placeras på kroppen.

  235. Suget från kopparna drar i skinnet
    och sägs "suga ut" kroppens gifter.

  236. Det sägs förbättra blodcirkulation,
    öppna lungorna-

  237. -dra ut gifter ur dem
    och underlätta andningen.

  238. Återigen ser man den här diskursen
    om att rena och hela insidan.

  239. Det här är prinsessan Diana,
    och texten lyder:

  240. "Diana botar sig själv
    med skum vattenbehandling."

  241. Vad man syftar på är tarmrening.

  242. På bilden står det:

  243. "Hon slipper trötthet, anorexi,
    huvudvärk, allergi och depression."

  244. Det intressanta - och det
    kommer att synas allt tydligare-

  245. -är att en väldigt individualiserad
    frihetsretorik artikuleras.

  246. Det är ett uttryck för-

  247. -en extrem individualiserad form
    av självbestämmande.

  248. Den här bilden är från
    en serie i nio delar-

  249. -som Daily Mail publicerade
    efter Dianas död.

  250. Den heter
    "Diana, den okända berättelsen."

  251. Det här är nog nummer nio.

  252. Här får vi veta att Diana
    regelbundet besökte-

  253. -en kinesisk akupunktör
    i norra London, dr Lily Hua Yu.

  254. Hon fick behandling mot spändhet,
    stress och ätstörningar.

  255. Akupunktur är ju
    en gammal kinesisk behandling-

  256. -och sägs frigöra kroppens
    energiflöden med hjälp av nålar.

  257. På första sidan
    i det här numret får vi veta:

  258. "Diana bar vita kristaller,
    en symbol för ett klart medvetande"-

  259. -"stabilitet och harmoni."

  260. I en Daily Mail-artikel från 1998
    om Dianas akupunktur får vi veta:

  261. "Diana var mottaglig
    för alternativa terapier."

  262. "Nålarna fick henne
    att känna sig uppfriskad och aktiv."

  263. Man citerar personalen på centret
    som Diana brukade besöka.

  264. Personalen ska ha sagt följande:

  265. "Nålarna var avgörande
    för Dianas nyfunna vitalitet."

  266. "Vi återställde hennes inre balans."

  267. Man ska minnas att Diana
    mot slutet av sitt liv-

  268. -särskilt när Blair kom till makten,
    symboliserade det nya Storbritannien.

  269. Så det pågår en omnationalisering
    genom fokus på det inre.

  270. Det här är den amerikanska
    supermodellen Christy Turlington-

  271. -i tidningen Time 2001.

  272. Artikeln i det här numret
    heter "Yogans kraft".

  273. Jag är fascinerad av de inledande
    raderna, som ni kan läsa.

  274. "Stjärnor gör det, atleter gör det
    och domare gör det."

  275. "Alla ska göra yoga!"

  276. "Yoga är en 5 000 år gammal väg till
    upplysning med ursprung i Indien"-

  277. -"och har plötsligt blivit hett,
    coolt och trendigt."

  278. "Det är träning och meditation
    för det nya millenniet."

  279. Här ser man idén om modernitet.

  280. "Det handlar mer om
    att bli upprymd än utpumpad."

  281. Det intressanta här att här finns
    en underton av sexualisering.

  282. "Stjärnor gör det." Alla gör det,
    det är mycket intressant.

  283. Nästa bild
    är också på Christy Turlington.

  284. Det står "Planet yoga".

  285. Ordet "planet"
    för tankarna till en universalitet-

  286. -som gör vita kvinnor till spridare
    av globalt välmående-

  287. -vilket skapar nya tankemönster
    om vit universalitet.

  288. Det här är Cherie Blair, från Daily
    Mails webbplats i september 2006.

  289. Det står
    "Cherie Blair får öronterapi".

  290. De första raderna lyder...

  291. Det syns inte så tydligt,
    så jag läser det för er:

  292. "Glöm cupping och kristaller."

  293. "Öronakupunktur
    är den hetaste terapin just nu."

  294. "Alla kändisar värda namnet
    bär den avslöjande öronnålen"-

  295. -"som visar att de får behandling."

  296. "Cherie Blair
    använder det för att stressa av."

  297. Det här är den brittiska skribenten
    Anna Pasternak.

  298. Här ser vi henne när hon besöker det
    berömda spaet Chiva Som i Thailand.

  299. Hon recenserar olika spaanläggningar.

  300. Rubriken lyder: "Span i Thailand."

  301. "Här gräver man ut
    sorgens avlagringar ur själen."

  302. Inledningen lyder:

  303. "De bästa spaanläggningarna i dag är
    snarare flotta holistiska sjukhus"-

  304. -"än lyxhotell."

  305. "Här tar man till alla medel
    i sökandet"-

  306. -"efter fysisk, känslomässig
    och andlig toppform."

  307. I ett annat avsnitt av texten
    står det: "De avgiftar en..."

  308. "De" är den globala söderns kvinnor
    som arbetar här.

  309. "De avgiftar en, avstressar en,
    balanserar en"-

  310. -"tar bort fett och rynkor
    och till och med, i mitt fall"-

  311. -"gräver ut
    sorgens avlagringar ur själen."

  312. Den här bilden har cirkulerat.
    Jag vet inte om ni har sett den.

  313. Det är Goldie Hawn, när hon
    utför Ganga Aarti i november.

  314. Bilden var med i novembernumret
    av Indian Express år 2000.

  315. Ganga, som på engelska
    felaktigt uttalas "Ganges"-

  316. -är en helig flod i Indien. "Aarti"
    är ett hinduistiskt ord för bön.

  317. Hon ber alltså en gudomlig bön
    vid Indiens heliga flod.

  318. Notera märket i vermilion, tilakan.

  319. Det är ett heligt märke, som visa
    män och guruer ofta har i Indien.

  320. En tilaka i vermilion
    vittnar om livskraft.

  321. Det rapporteras att Goldie Hawn
    planerar att göra en film-

  322. -om den heliga staden Varanasi-

  323. -där Ganges anses
    vara som allra heligast.

  324. Det är helt otroligt
    att se de här människorna!

  325. Det här är en bild
    som jag ville visa-

  326. -eftersom det man ser till höger
    är utförandet av shirodhara-

  327. -som Camilla Parker Bowles
    är alldeles tokig i.

  328. Nyligen besökte hon ett berömt center
    i Bangalore-

  329. -och ville göra shirodhara.

  330. Preparerad olja hälls på pannan
    ur en lerkruka.

  331. Det intressanta här,
    och jag ska snart prata mer om det-

  332. -är att den mörkhyade kvinnan
    är bortklippt.

  333. Hon är oviktig.
    Hon kan vara vem som helst.

  334. Och hon tjänar den vita kvinnan.

  335. Jag gjorde ett experiment
    inför den här presentationen-

  336. -och googlade de bäst säljande
    yoga-dvd:erna på Amazon.

  337. Vilka är de och hur presenteras de?

  338. Här är de första tio.

  339. Här är några bilder
    från de här dvd:erna.

  340. Ni ser hur de oftast representeras av
    vita kvinnokroppar och vita kvinnor.

  341. Vid det enda tillfället
    då en mörkhyad person används-

  342. -vilket ni kan se längst ner,
    då infinner sig en exotism.

  343. Det är den exotiska stereotypen av
    den asiatiska mannen, med långt hår.

  344. Det här är den sista bilden.
    Här har vi Jerry Hall-

  345. -som är Mick Jaggers före detta fru.

  346. Jerry Hall gjorde en serie i tre
    delar för BBC, "Jerry Hall's Gurus".

  347. Hon reste omkring i världen
    och intervjuade andliga guruer.

  348. Den andra delen
    ska tydligen handla om andligt mode.

  349. Jag är inte säker på vad det innebär.
    Det vore intressant att se.

  350. Jag vill snabbt nämna
    några fler exempel, utan bilder.

  351. Jag visar det här
    för att ni ska se mönstret.

  352. Det är en sammansättning
    i en särskild rasformering.

  353. Kanske är det ett annorlunda exempel
    på Eduardos nya rasism.

  354. Camilla Parker Bowles besökte alltså
    centret Soukya i Bangalore-

  355. -där hon fick uppleva shirodhara.

  356. Hon och även
    exempelvis Jennifer Aniston-

  357. -gör det som heter Surya Namaskar.

  358. "Surya" betyder sol
    och "Namaskar" betyder bön.

  359. Det är en av de mer avancerade
    positionerna inom yoga.

  360. På morgonen ber man till solen.
    Det ska ge en energi för dagen.

  361. Många av de här människorna
    är experter på Surya Namaskar.

  362. Jag vet inte alls hur man gör,
    och jag är från Indien.

  363. Cherie Blair, Diana och många
    filmstjärnor ägnar sig åt fengshui-

  364. -konsten att maximera positiva
    energiflöden med hjälp av inredning.

  365. Cherie har burit en bioelektrisk
    sköld med magiska kristaller-

  366. -för att skydda sig mot skadliga
    energier från mobiler och datorer.

  367. Det har rapporterats att när paret
    Blair flyttade till Downing Street-

  368. -anlitades en fengshui-expert
    för att balansera energiflöden.

  369. I sin senaste bok "Finding Sarah",
    som kom ut 2012-

  370. -berättar Sarah Ferguson
    om sitt inre helande i Kamalaya-

  371. -det berömda centret i Thailand.

  372. När Olivia Newton-John fick cancer-

  373. -ägnade hon sig åt buddistiskt
    mässande, akupunktur och meditation-

  374. -för att hantera sjukdomen.

  375. Kylie Minogue tog hjälp av
    en bioenergihelare-

  376. -som gav henne positiv energi
    när hon genomgick kemoterapi.

  377. Ni förstår nog
    att det är nåt som pågår här.

  378. Det som fascinerar mig är
    att den här inriktningen på det inre-

  379. -och förvärvandet av
    icke-västerländskt andligt kapital-

  380. -som populariseras av vita kvinnor-

  381. -pågår samtidigt som kvinnors kroppar
    hypersexualiseras-

  382. -och kommodifieras i konsumtions-
    kulturen på helt nya sätt.

  383. Ofta tolkas det genom
    en nyliberal retorik om frihet-

  384. -vilket forskare som skriver
    om postfeminism har hävdat.

  385. Det är även intressant
    att denna fokus på det inre-

  386. -på det som jag kallar
    "kosmoandligt"-

  387. -och på icke-västerländska
    holistiska metoder-

  388. -samt därmed den vördnad
    för naturen och miljön-

  389. -som dessa borde uppmana till-

  390. -har pågått sen mitten av 90-talet-

  391. -samtidigt som vita maskulinistiska,
    nationalistiska diskurser-

  392. -i exempelvis USA och Storbritannien-

  393. -har militariserat världen,
    förstört naturen och miljön-

  394. -och lett till försämrad sjukvård,
    i synnerhet vad gäller psykisk hälsa-

  395. -vilket är ett område där kvinnor
    är särskilt sårbara.

  396. Erkännandet av dessa motsägelser
    tvingar oss att fråga-

  397. -vad en fokus på interioritet,
    symboliserad av vita kvinnor-

  398. -kan tänkas ha för funktion.

  399. Varför tilltar en rasifierad retorik
    om könsbestämd interioritet-

  400. -samtidigt som en retorik
    om militarisering och säkerhet?

  401. Hur kommer det sig att i stället
    för att skapa ett motstånd-

  402. -kan denna fokus på det inre jaget
    och asiatiska holistiska metoder-

  403. -existera jämsides med och till och
    med bidra till hyperkommersialism?

  404. Donna Karan har en studio i L.A.
    som heter Urban Zen.

  405. Varför ser vi
    en ny transcendens av vithet-

  406. -genom fokus på det inre och kanske
    även en flykt från den vita kroppen-

  407. -då vi nu tillhör samma flöde
    av liv och energier-

  408. -samtidigt som den vita kroppen
    har kritiserats så mycket-

  409. -i multikulturella diskurser
    på grund av dess privilegier.

  410. Och varför marknadsförs
    den här interioritetsretoriken-

  411. -på sätt som tillåter vita kvinnor
    att bortse från bakgrund och kontext-

  412. -för icke-västerländsk medicin-

  413. -men inte lär dem att tala för
    just de kulturer och miljöer-

  414. -från vilka många av de här metoderna
    för inre helande hämtas.

  415. Inre välmående frikopplas
    från kulturell rättvisa-

  416. -och skapar det som Chantal Mouffe
    kallar för postpolitiska subjekt-

  417. -vilket är
    nyliberalismens idealmedborgare.

  418. Vidare noterar Sherene Razack:

  419. "Ursprungskulturer utmålas
    som bärare av hälsa och helhet"-

  420. -"för vita, särskilt vita kvinnor."

  421. Så det ligger mycket
    bakom denna fokus på det inre.

  422. Jag kan inte ta upp allt i dag men
    uppmanar er till att tänka på det.

  423. Forskare har observerat
    framväxten av en självhjälpsdiskurs-

  424. -och herravälde över själen
    som en nyliberal tankegång.

  425. Då tänker man i första hand
    på Nicholas Roses arbete.

  426. Men det har talats väldigt lite
    om diskursen om globalt helande-

  427. -som tar plats i vita kvinnokroppar-

  428. -och de nya nationaliserade
    subjektpositioner för vithet-

  429. -som artikuleras genom
    den vita kvinnokroppen.

  430. Jag teoretiserar inte
    om postfeminism i sig-

  431. -men tankarna om vit femininitet
    som uttrycks-

  432. -är förenliga med observationer
    från forskare inom postfeminism.

  433. Postfeminism är idén
    inom populärkulturen-

  434. -att vi har uppnått jämställdhet
    och därför inte behöver feminism.

  435. Den här diskursen kritiseras
    under benämningen postfeminism.

  436. Tasker och Negra noterar att en av
    postfeminismen främsta funktioner är-

  437. -att förlika oss med
    nutida institutioners misslyckande-

  438. -och eventuell social död.

  439. Postfeminism utmålar ofta femininitet
    som ett tillstånd av vitalitet-

  440. -i opposition till de symboliskt döda
    sociala och ekonomiska områdena-

  441. -i nutida västerländska nationer.

  442. Problemet med att representera
    vitaliserade interioriteter-

  443. -genom bilder på vita kvinnor-

  444. -som anammar icke-västerländska
    metoder som kretsar kring livsenergi-

  445. -är att det lägger skuld på dem
    som inte kan lyfta upp sig själva-

  446. -och "gräva ut
    sorgens sediment ur sin själ"-

  447. -som Anna Pasternak uttryckte det.

  448. Hur mycket tid har jag kvar?

  449. Diskurserna som jag har beskrivit-

  450. -belyser de sätt på vilka en
    kosmopolitisk könsbestämd vithet-

  451. -nationaliserar sig själv
    i våra tider.

  452. Särskilt riktar de uppmärksamhet
    på hur intimiteter-

  453. -som här uttrycks genom interioritet-

  454. -hos vita västerländska kvinnor
    omkonstrueras och omnationaliseras-

  455. -genom den globala söderns synliga
    eller osynliga inhemska kultur.

  456. Förnyandet av vita kvinnliga
    nationella subjekt-

  457. -genom anammandet
    av asiatiska holistiska terapier-

  458. -är en del av samma sammansättning
    som återfinns på salonger och span-

  459. -där asiatiska kvinnor ansar,
    masserar och avgiftar vita kvinnor-

  460. -och vitaliserar dem
    som lämpliga nationella subjekt-

  461. -som känslomässigt kan klara av
    påfrestningarna i dagens samhälle.

  462. Det är också en del
    av samma globala sammansättning-

  463. -som gör transnationellt
    värdmödraskap populärt.

  464. Det innebär att fattiga kvinnor
    - och det är vanligt i Indien-

  465. -föder barn åt vita kvinnor i norr-

  466. -förnyar vita kvinnors interioritet
    och fyller dem med hopp och kärlek.

  467. Surrogatmoderns energi, känslor
    och möjlighet att föda-

  468. -förbrukas alltmer. Det tillhör
    även samma sammansättning-

  469. -i vilken människor från den globala
    södern arbetar i vita hem-

  470. -alltså för den nationella familjen.

  471. Ett av mina argument här är
    att vita kvinnors intimiteter-

  472. -och i det här fallet är hennes inre
    en plats för intimitet-

  473. -sköts om och betjänas
    av kvinnor från den globala södern.

  474. På så vis upprepar dessa diskurser
    tidigare koloniala tankemönster-

  475. -under skenet av kosmopolitism,
    "andligt kapital"-

  476. -kontakt med planeten,
    alltså livskraft-

  477. -och inre välmående.

  478. Dessa diskurser lär oss inte mycket-

  479. -om de icke-västerländska
    kvinno- och ibland manskroppar-

  480. -som förnyar
    den vita kvinnans känslor och själ.

  481. Vilka är de? Varifrån kommer de?

  482. Hur mycket får de betalt för
    sina tjänster där de är anställda?

  483. Och deras inre hälsa och själar?

  484. Kan de använda
    dessa holistiska metoder-

  485. -som kostar tid och pengar
    och kommer från deras kultur-

  486. -för att ge ny kraft
    åt sina trötta liv och trötta själar?

  487. Om dessa avmaterialiserade metoder
    för att vårda vita kvinnors inre-

  488. -säger Kang:

  489. "De förstärker synen om att vita
    kvinnors kroppar" - och även själar-

  490. -"har ett särskilt värde."

  491. Samtidigt disciplineras de kroppar
    som utför arbetet.

  492. Dessa globala söderns kroppar-

  493. -blir tjänare åt den vita kvinnan
    och hennes själ.

  494. Hennes själ är mer värdefull.

  495. Detta okroppsliga renande av den
    vita, nationella kvinnliga själen-

  496. -genom icke-västerländska metoder-

  497. -förstärker en historielös och
    hybridiserad klipp-och-klistra-syn-

  498. -hos vit kosmopolitism.
    Man väljer vad man vill-

  499. -från vilken religion eller kultur
    man vill utan etiska hänsynstaganden-

  500. -för att skapa ett nytt vitt jag-

  501. -på sätt som inte leder
    till kulturell och global kritik.

  502. Det är viktigt.

  503. Detta i stället för att placera
    icke-västerländska terapier-

  504. -i en kontext av större icke-
    västerländska filosofier om livet-

  505. -och rollen som dessa terapier
    har spelat för postkolonial rättvisa.

  506. Som Jacqui Alexander
    har noterat i sitt arbete:

  507. "Dessa behandlingar är nu endast
    tekniker att välja mellan"-

  508. -"för att ingjuta ny livskraft
    i nationen genom vit femininitet."

  509. Det som jag ser som särskilt oroande
    i denna fokus på vit interioritet-

  510. -är att den naturaliserar både vita
    och icke-vita kulturer och nationer.

  511. I exemplen som vi har sett i dag
    möts vi av en retorik-

  512. -som menar att vita kvinnor och
    vithet besitter ett innersta väsen-

  513. -som kan tas fram, renas och
    till och med återknytas till naturen-

  514. -och att vita kvinnor och vithet
    kan representera en global själ.

  515. Minns ni bilden med Christy
    Turlington, kontakt med planeten?

  516. Filmer som "Lyckan, kärleken
    och meningen med livet"-

  517. -som handlar om vita kvinnors
    andlighet belyser frågorna.

  518. Sen 1990-talet har mycket av det som
    kan kallas "vithetens livsprojekt"-

  519. -outsourcats till och
    vitaliserats av den globala södern.

  520. Här blir jag påmind om
    en film som kom ut i år:

  521. "Hotell Marigold".
    En del av er har säkert sett den.

  522. Den uppmuntrar till outsourcing
    av brittisk pensionering till Indien.

  523. Notera kopplingen mellan pensionering
    och en inriktning på det inre.

  524. En sak angående vit femininitet
    som blir tydlig i den här diskursen-

  525. -är hur den verkar-

  526. -både genom befrielse från kroppen,
    som transcendens och andlighet-

  527. -och genom förkroppsligande.

  528. En annan implikation är hur man
    bortser från historia och sammanhang.

  529. Icke-västerländska terapier
    behandlar kroppen som en helhet.

  530. Det förekommer ingen standardisering,
    som i västerländsk medicin.

  531. Det är inte bara symtomen som
    behandlas utan personen som helhet.

  532. Detta ligger till grund för
    homeopati, som ni kanske vet.

  533. Den kartesianska dikotomin mellan
    kropp och själ fungerar inte här.

  534. Att göra inhemsk, nationalisera och
    absorbera den här sortens kultur-

  535. -i kontexten av de nordatlantiska
    ländernas kroppsfixerade kultur-

  536. -resulterar i ett missförstånd-

  537. -av filosofierna
    om människans villkor-

  538. -som många asiatiska terapier
    bygger på.

  539. Därför är det viktigt att notera-

  540. -att vi i dag ser begynnelsen till
    en reaktion-

  541. -från hinduer, inte bara i USA
    utan över hela världen-

  542. -till kommodifieringen och
    förvrängningen av yoga i USA.

  543. I och med framväxten av amerikanska
    påfund såsom nakenyoga-

  544. -gör man om yogans hinduistiska
    filosofi om livet och kroppen-

  545. -till nåt helt annat.

  546. Det har uppstått en rörelse bland
    hinduer för att återerövra yogan-

  547. -från den här sortens sexualiserade
    och kommodifierade varianter.

  548. En sista punkt.
    Jag vet att jag snart måste sluta.

  549. Några ord måste sägas
    om biologisk mångfald-

  550. -biostöld, biokolonialism och dess
    beröringspunkter med vita kvinnor.

  551. Detoxdieter, tarmrening
    - som har sina rötter i Egypten-

  552. -ayurveda, aromaterapi, homeopati
    örtmassage och så mycket annat-

  553. -som kvinnliga kändisar
    populariserar i väst-

  554. -och genom vilka de
    förnyar sina energier-

  555. -är beroende av en konstant tillgång
    av andra länders naturresurser.

  556. Vandana Shiva har hävdat följande
    i sitt arbete:

  557. I väst ökar oron för
    bekämpningsmedel och kemikalier-

  558. -i livsmedel, läkemedels-
    och skönhetsprodukter-

  559. -och för bieffekter
    av starka mediciner.

  560. Därför har man försökt patentera, få
    rättigheter till och ibland stjäla-

  561. -de naturresurser som alla dessa
    holistiska produkter är beroende av.

  562. Det leder till att inhemska kulturer-

  563. -förvägras äganderätten till
    sin egen mark, sina naturresurser-

  564. -och sitt alternativa medicinska
    kunnande-

  565. -när stora globala företag,
    ofta ihop med lokala företag-

  566. -försöker lägga beslag på resurserna.

  567. Det är inte bara en plundring
    av jord, natur och inhemsk kultur.

  568. Det är en kränkning
    av lokala kunskapssystem-

  569. -som i sekler har skapat alternativa
    förhållningssätt till kroppen-

  570. -och som fram till nyligen sågs ner
    på som irrationella och primitiva-

  571. -av europeiska koloniala system.

  572. Jag tror att ifall jag ägnar mig åt
    det här skulle jag ses som omodern.

  573. Det handlar om vem som får använda
    det och ändå ses som modern.

  574. Den nyliberala vitaliseringen
    av den vita kvinnliga själen-

  575. -vars roll är
    att ta hand om nationen-

  576. -och således av vithet som sådan,
    genom fokus på det inre-

  577. -äger rum i ett våldsamt geopolitiskt
    sammanhang av patentering.

  578. Patentering är i sig
    en väldigt eurocentrisk idé.

  579. För att summera, min föreläsnings
    två huvudteman var:

  580. Att vit nationell femininitet,
    av ett visst privilegierat slag...

  581. Det måste ju kompliceras med hänsyn
    till klass och heterosexualitet.

  582. Vit nationell femininitet ger uttryck
    för 2000-talets globala själ-

  583. -och förlitar sig konstant
    och utan att det syns-

  584. -på den globala söderns
    inhemska kultur-

  585. -för att iscensätta sin själskraft
    och förnya sig själv-

  586. -som en spridare av livskraft
    och nationellt hopp-

  587. -som inte söker stöd av staten-

  588. -utan vänder sig inåt
    för att hantera tillvaron.

  589. Detta är det nyliberala paradigmet.
    Mindre stat, fokus på självet.

  590. För det andra
    har föreläsningen betonat-

  591. -att vithet är
    ett transnationellt fenomen.

  592. Vithetens intimiteter,
    som uttrycks genom vit femininitet-

  593. -är beroende av den globala söderns
    intimiteter och inhemska kultur-

  594. -för sin åternationalisering.
    Tack för ert tålamod.

  595. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Fixerad på vithet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Raka Shome, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, talar om "whiteness studies", ett i Sverige ganska okänt forskningsområde. Hon visar hur vita människor exotiserar andra kulturer och ger exempel på hur den vita feminina identiteten representeras och skapas med hjälp av mindfulness och östasiatiska traditioner. Orignaltitel: White femininity and cosmopolitan healing - The spiritual fix of whiteness. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Etnicitet, Genusfrågor, Kvinnlighet, Kvinnofrågor, Normer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Varning för ras

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Från Martin Luther King till Obama

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, berättar varför Obamas vinst i det amerikanska presidentvalet inte betydde någonting för de svartas situation i USA. Obama är en borgerlig politiker - ingen radikal visionär, menar Bonilla-Silva.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Publikens frågor till Eduardo Bonilla-Silva

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, svarar på publikens frågor efter sitt föredrag om Obama som upprätthållare av status quo i det amerikanska samhället.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Fixerad på vithet

Raka Shome, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, visar hur den vita feminina identiteten representeras och skapas med hjälp av mindfulness och östasiatiska traditioner.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Kärlek utan gränser

I sin forskning har Jin Haritaworn studerat hur rasismen ser ut i en gränslös värld, där kön, hudfärg, sexualitet och etnicitet blandas i allt högre grad.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt

Hur antirasistiskt är Sverige? Samtidigt som Sverige uppfattar sig som det är skillnaden i levnadsstandard mellan människor med olika hudfärger större än i andra länder. Med Eduardo Bonilla-Silvia, Raka Shome, Jin Haritaworn och Catrin Lundström.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Är gult fult?

Astrid Trotzig läser ur sin debutroman "Blod är tjockare än vatten" och resonerar om hur rasismen i Sverige ser ut idag. Hennes slutsats är kort: "Det har inte blivit så mycket bättre".

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Sverige - självbild utan grund

Forskaren Ylva Habel ger en bild av hur den svenska exceptionalismen står i bjärt kontrast till den rasism som präglar det svenska samhället. Rasismen avtar heller inte, utan ökar, hävdar Habel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt: Varför behöver vi tala om ras?

"Ras" har länge varit ett bannlyst begrepp i Sverige, men debattörerna menar att rasbegreppet behövs för att synliggöra den rasism som finns i det svenska samhället. Med Kitimbwa Sabuni, Sissela Nordling Blanco, Victoria Kawesa och Nathan Hammelberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns upplevelser av våld i hemmet

Åsa Källström Cater, socionom och forskare vid Örebro universitet, redogör bland annat för skälen till att barn inte vågar berätta om de lider av våld i familjen. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.

Fråga oss