Titta

UR Samtiden - Varning för ras

UR Samtiden - Varning för ras

Om UR Samtiden - Varning för ras

I Sverige, ett land som gärna ser sig som antirasistiskt, är begreppet ras ett närmast förbjudet begrepp. Men självbilden och verkligheten stämmer inte överens. Under två dagar samtalar forskare och debattörer om hur ras och vithet hjälper till att forma klyftor i samhället. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Varning för ras: Publikens frågor till Eduardo Bonilla-SilvaDela
  1. Tack för en bra och uppfriskande
    föreläsning som vi behövde höra-

  2. -inte enbart för att få ett nytt
    och kritiskt perspektiv på USA-

  3. -utan också för att få
    en spegling av Sverige.

  4. Sverige är mer likt USA
    än vi ofta tror.

  5. I Sverige tror vi...

  6. Vi har ingen social rörelse
    att luta oss emot.

  7. Idén om färgblindhet
    är egentligen det enda vi har.

  8. Jag skulle vilja be dig
    att tala lite om-

  9. -sambandet mellan färgblindhet
    och vitmaktrörelsen.

  10. Du talade om det innan, men...

  11. Jag talade om färgblindhet i världen.

  12. För tolv år sen... Jag sover inte
    mycket så jag läser och ser strunt.

  13. Därför skrev jag om grammatik.

  14. Jag läste en bok
    om ras i Nya Zeeland.

  15. Jag har aldrig varit där
    och vet inte mycket om det-

  16. -men jag kände igen
    kommentarerna från vita-

  17. -om minoritetsbefolkningen,
    maorierna.

  18. De var emot kvotering och tyckte
    att minoritetsbefolkningen var lat.

  19. Hur kommer det sig att folk i Nya
    Zeeland tänker som de i USA?

  20. Efter det
    började jag läsa om ras i Europa.

  21. Jag läste om Frankrike, England,
    Tyskland, Italien, Spanien-

  22. -och några böcker
    om rasfrågan i Sverige.

  23. Jag trodde inte ras fanns i Sverige-

  24. -men det är ett fenomen,
    och ni har rasifierat era invandrare.

  25. Ras är konstruerat. Ni konstruerar
    folk som jag anser vara vita.

  26. De från Spanien eller Portugal ser
    jag som vita, men här nedgraderas de.

  27. Du kanske ser vit ut, men om du
    är muslim rasifieras du nedåt.

  28. Jag insåg att de färgblinda argument
    som jag trodde var typiska för USA-

  29. -är en del av den rasdiskurs
    som finns i västvärlden.

  30. Jag växte upp i Puerto Rico
    som i princip uppfann färgblindheten.

  31. Om ni har varit i Puerto Rico,
    Mexiko, Kuba eller Brasilien-

  32. -vet ni att vi inte
    anser oss ha raser.

  33. Men om ni har varit där vet ni att
    färgade har det sämre i de länderna-

  34. -än de har det till och med i USA.

  35. Skillnaderna i inkomst och utbildning
    är stora i de s.k. rasdemokratierna.

  36. Därför har idén om färgblindhet
    som har funnits i tredje världen-

  37. -flyttat och blivit norm
    även i i-världen.

  38. Det betyder att alla blir färgblinda.

  39. Vi kan besluta att inte
    föra statistik baserat på ras.

  40. I Sverige har ni inte sån statistik.

  41. Då kan man inte dokumentera
    skillnader i inkomst, utbildning etc.

  42. Att dokumentera det är problematiskt,
    men vi måste ta ställning.

  43. I framtiden kan vi få en färgblind
    värld där färgade har det sämre.

  44. Färgblindhet är en rasdominans.

  45. Man fråntas nämligen utrymme
    att tala om ras.

  46. Diskursutrymmet
    för att tala om ras elimineras.

  47. Man säger att ras inte spelar roll.

  48. Man behåller sin rasdominans och tar
    bort möjligheten att tala om ras.

  49. Det är så det har varit i Sverige.
    Om du talar om ras är du rasist.

  50. Om man vill föra statistik
    utifrån ras är man rasist.

  51. Man kallas nazist
    bara för att man vill dokumentera-

  52. -om vita har förmåner
    inom arbete och utbildning.

  53. Det är framtiden - färgblindhet och
    sen en djupare form av rasdominans-

  54. -utan möjlighet
    att göra motstånd mot rasförtryck.

  55. Du har kallat den strukturen
    för en typ av rasgrammatik.

  56. Kan du säga lite om det, om hur vi
    strukturerar vår interaktion-

  57. -och vår ekonomi med mera?

  58. Okej, kortfattat. Jag jobbar
    med ett projekt som ska bli en bok.

  59. Jag gjorde en avstickare
    när Obama blev president.

  60. Jag är professor och forskare-

  61. -men jag är också färgad
    och engagerad i social rättvisa.

  62. Därför beslöt jag mig för att
    bege mig in i det politiska området.

  63. Jag reste runt
    och kritiserade Obama från vänster-

  64. -vilket var väldigt ensamt.

  65. Folk som brukade tycka om mig
    började hata mig.

  66. "Jag trodde att du var svart!"

  67. Jo, men i Västindien har svarta
    presidenter nästan tagit kål på oss.

  68. Det handlar om att ha en person med
    rätt åsikter, inte bara rätt färg.

  69. Projektet var idén
    om att rasdominans-

  70. -blir mer effektiv
    om den blir grammatisk.

  71. Man lär sig grammatik i skolan-

  72. -men egentligen får man den genom
    social samvaro. Den blir ett faktum.

  73. Det finns en rasgrammatik
    som vi inte ifrågasätter.

  74. I USA kan man gå
    på "ett svart universitet".

  75. Vi kallar dem
    Historically black colleges.

  76. HBCU:s, Historically black colleges
    and universities.

  77. 90 procent av universiteten är vita.

  78. De kallas inte HWCU, Historically
    white colleges and universities.

  79. Om en film i USA har 3-4 svarta
    kallas det "en svart film".

  80. De flesta filmer är vita, men det
    säger vi inte. De är normen.

  81. Man kan gå till en affär
    och köpa handkräm.

  82. På krämen står det:
    "För normal till mörk hy."

  83. "För normal till mörk hy."

  84. Det normala är alltså...?

  85. Vitt.

  86. Man kan köpa plåster
    som kallas hudfärgade.

  87. Vems hudfärg? Min vackra,
    bruna hudfärg är det då inte.

  88. Man utgår från att det finns en norm.

  89. Allt som avviker från normen,
    det vill säga vitt, blir avvikande.

  90. Man har det "normala".

  91. Jag tar inte bara upp
    såna här småsaker.

  92. Jag tar upp saker som kidnappning.

  93. När man i USA pratar om kidnappning
    på tv, och det är viktiga saker...

  94. Om ett barn från en minoritetsgrupp
    blir bortfört och inte tas upp på tv-

  95. -minskar chansen
    att det barnet hittas.

  96. Även i dessa berättelser
    finns färgade barn-

  97. -som riskerar att kidnappas,
    inte med.

  98. De är inte normen, och man tror inte
    att publiken kan relatera.

  99. Det är grammatiken igen,
    vad är normen och vad är tillåtet?

  100. Vad ses som universellt,
    och vad ses som annorlunda?

  101. -Fungerar det så i Sverige?
    -Ja. Vi...

  102. Vi ska låta publiken ställa frågor.

  103. Jag har fler frågor, men varsågoda.

  104. Tack, för din föreläsning.
    Banafsheh Hejazi från Riksteatern.

  105. Jag har en fråga om postrasistiska
    minoritetspolitiker.

  106. Tror du
    att det att det finns en strategi-

  107. -bakom de här så kallade
    postrasistiska politikerna-

  108. -att satsa på evolution snarare än
    revolution för att få makt?

  109. Har Obama gjort ett medvetet val
    att inte vara revolutionär-

  110. -som Jesse Jackson, och i stället
    valt en mer strategisk väg?

  111. Sen undrar jag också
    om utvisningarna.

  112. Är det delstatslagar
    eller federala lagar?

  113. -Hur mycket styr Obama...
    -Det är en federal lag.

  114. Vissa delstater vill agera
    som om de vore federalstater.

  115. Deporteringarna styrs
    av den federala regeringen.

  116. De 400 000 är inte något
    som Arizona och Texas styr över.

  117. Den första frågan är mer komplicerad.

  118. För den behöver jag förklara lite
    om USA:s historia.

  119. De politiska partierna i USA
    styrs av eliten.

  120. Bourgeoisien kontrollerar partierna.

  121. Delar av bourgeoisien ger pengar...

  122. Både den mer konservativa delen
    av bourgeoisien-

  123. -och de mer liberala satsar brett.

  124. Titta på kampanjdonationerna.

  125. Vissa företag kan ge
    70 procent till republikanerna-

  126. -och 30 procent till demokraterna.

  127. Varför?

  128. Riskminimering. Du kommer
    att ha band med vem som än vinner.

  129. Obama valdes genom den processen.

  130. Vad folk tänkte
    under valkampanjen 2008-

  131. -var att han fick vara försiktig
    med rasfrågan. Han måste bli vald.

  132. När han väl blev vald
    skulle han kunna vara radikal.

  133. Nu kan vi konstatera
    att det inte hände.

  134. Nu under 2012 har folk sagt:

  135. "Han måste vara strategisk. Han
    har inte gjort mycket under fyra år"-

  136. -"men nu när han inte kan bli omvald
    kommer han att ta upp rasfrågan."

  137. Ska vi slå vad? Jag gör som Romney.

  138. Jag slår vad om 10 000 dollar
    som jag har i fickan-

  139. -att Obama inte gör mycket
    kring ras eller progressiv politik.

  140. Det här har jag frågat folk
    både i USA och i Europa.

  141. Hur mycket visste ni om Obama
    innan 2008? Var ärliga nu.

  142. Mycket lite.

  143. Det var inte som Jesse Jackson eller
    Bill Clinton som vi visste lite om.

  144. Om Obama visste vi inget,
    vi visste bara-

  145. -vad media och hans strateger
    ville visa.

  146. Han blev en mirakelfigur,
    denna svarte man-

  147. -till hälften vit,
    till hälften afrikan.

  148. Det hjälpte i USA på den tiden.

  149. Om hans pappa hade varit
    en svart man från södra Chicago-

  150. -hade det skrämt vettet ur USA.

  151. Det anses bättre att ha en afrikansk
    förälder än en afroamerikansk.

  152. Det har ändrats under senare år
    som en del i raskampen.

  153. Den som tror att han ska leverera
    under sin andra period drömmer.

  154. Om jag har fel får ni bjuda hit mig
    igen. Jag kan betala själv.

  155. Då kan ni få säga att jag hade fel,
    och att han blev progressiv.

  156. Men jag tror inte mycket på det-

  157. -för han har redan förbundit sig
    ekonomiskt och politiskt till eliten.

  158. Och det är ju när en president avgår
    som han börjar tjäna pengar.

  159. Bill Clinton
    får 100 000 dollar för ett tal.

  160. När han bjuds exempelvis till Dubai
    får han 200 000 dollar för ett tal.

  161. -Det var en fråga där bak.
    -Det var en fråga här.

  162. Lory Dance, från Lunds universitet.

  163. Jag är också professor på University
    of Nebraska där det är helt tokigt.

  164. Där frodas Tea Party-rörelsen.

  165. Du beskriver nyanserna
    inom den nya rasismen-

  166. -men jag skulle vilja höra mer om
    hur den färgade medelklassen-

  167. -är del av problemet,
    vilket också stämmer i Sverige.

  168. De som blir en del av majoriteten
    börjar stödja de värderingarna.

  169. Vi kan jämföra Jim Crow-regimen
    med den nya rasismen.

  170. Under Jim Crow-perioden
    fanns det en svart elit.

  171. De bodde ändå i ghettot. Endast
    de som kunde passera kunde lyckas.

  172. I USA kunde människor
    som var svarta-

  173. -men som inte såg typiskt svarta ut
    passera som vita innan 1960.

  174. Nu behöver de inte det längre.

  175. Du känner säkert många av dem. Jag
    kallar dem den svarta aristokratin.

  176. Den svarta aristokratin
    vill inte vara svart.

  177. När Obama valdes började de säga
    att det räckte med ursäkter.

  178. De pratar om svarta
    som om de pratade om någon annan.

  179. De vill rekonstruera om sin ras-
    identitet och sin roll i hierarkin.

  180. Inget nytt under solen. Ras
    är en ständigt föränderlig kategori.

  181. Den svarta medelklassen
    gör allt för att inte vara svart.

  182. De kallar sig "amerikaner",
    "tvårasiga", "flerrasiga".

  183. De kallar sig "människor",
    "före detta svarta".

  184. De kallar sig allt. De anstränger sig
    för att avlägsna sig från det svarta.

  185. "Svart" är en lägre kategori i USA.

  186. Det är bra
    om man kan komma ifrån det svarta.

  187. De styrande är duktiga på
    att snappa upp det.

  188. Vi arbetar på universitet
    och vet vilka svarta personer-

  189. -som får en maktposition.

  190. De väljer inte någon av oss.

  191. Jag är chef över en institution,
    men min makt är begränsad.

  192. Det är min rörlighet.
    Jag ses inte som en blivande dekan-

  193. -som någon form av rektor.

  194. I det nya systemet kan man välja
    någon från minoritetsgruppen-

  195. -som gör jobbet
    och bibehåller ordningen.

  196. Utifrån ser det bra ut
    eftersom man har en mångfald-

  197. -men politiskt sett har man
    ingen mångfald. Alla är överens.

  198. Det är vårt dilemma, och det
    är därför jag är kritisk mot Obama.

  199. Jag är glad att vara här, men jag
    pratar ofta inför minoritetsgrupper.

  200. Både svarta och latinos
    säger till mig:

  201. "De vita hade inte stöttat Obama som
    president om han hade pratat om ras."

  202. Och det stämmer.

  203. Men vad får vi för att ha honom
    som vår svarta president?

  204. Om han inte tar upp våra frågor?

  205. Tänk på alla som har stöttat Obama:
    arbetarrörelsen, homorörelsen...

  206. De ville att han skulle ta bort
    "Don't ask, don't tell-policyn".

  207. Ni minns väl hur Obama ändrade sig
    angående rätten till äktenskap?

  208. Vet ni vad som hände?

  209. 2010 tog Tea Party-rörelsen över
    elektorprocessen.

  210. 2010 sa aktivisterna
    inom homorörelsen till honom:

  211. "Om du inte ändrar dig
    får du inga pengar."

  212. I en artikel i Washington Times
    stod det:

  213. "1 av 6 bundlers..." Man får inte
    donera hur mycket pengar som helst.

  214. Om man är i en organisation
    kan man försöka samla ihop pengar.

  215. En organisation kan be sina
    medlemmar om 2 500 dollar.

  216. 1 av 6 av dessa bundlers
    var öppet homosexuella.

  217. Därför var Obama tvungen att ändra
    sig för att inte förlora valet 2012.

  218. Han visste att republikanerna
    skulle få mycket pengar.

  219. Det är läget i dag.

  220. Du sa att man måste vara en rörelse
    och gå ut på gatorna.

  221. Vad kan man lära sig
    av Occupy-rörelsen?

  222. Occupy-rörelsen ger oss hopp
    men visar också begränsningarna.

  223. Occupy-rörelsen
    var generellt en vit rörelse.

  224. Den diskuterade inte på någon nivå
    färgade människor.

  225. Om du minns bilderna från USA...

  226. Jag vet inte tillräckligt om Spanien
    där rörelsen faktiskt startade.

  227. I USA var det en väldigt vit rörelse.

  228. Det är inspirerande
    att de angrep kapitalistiska företag-

  229. -men när det gäller ras- eller
    genusfrågan gick de inte så djupt.

  230. Den var dessutom för kortlivad.

  231. En rörelse
    kan inte kollapsa när vädret...

  232. Tänk på Sverige! Om ni skulle sluta
    med politik när vädret blev dåligt-

  233. -skulle ni bara göra nåt på somrarna.

  234. Vi kan göra revolution
    från maj till augusti, sen går vi in.

  235. Vi behöver en ny strategi.

  236. Vi som arbetar med rasfrågan... Jag
    arbetar även med klass och genus-

  237. -och vill ta tag i homofobin.

  238. Mitt huvudfokus har varit raspolitik.

  239. På rasfronten måste vi
    se om vårt eget hus först.

  240. Sen går vi vidare.
    Jag ska citera Frantz Fanon.

  241. Jag går inte upp i det universella.
    Vi vet vad det har gett oss.

  242. Mina marxistiska vänner frågar...
    När jag kom till USA-

  243. -var jag fyrkantigt marxistisk.
    Klass var det enda viktiga.

  244. Sen upptäckte jag att marxiströrelsen
    var i huvudsak vit.

  245. De sa att ras var sekundärt.

  246. Men det var jag
    som råkade ut för en massa skit.

  247. Det varken låter
    eller känns sekundärt för mig.

  248. Erfarenheten från den rörelsen
    måste vara att färgade...

  249. Kvinnor förlitar sig inte
    på att män ska frigöra dem.

  250. De startar sin rörelse först,
    och sen expanderar de.

  251. Man måste ha en grund. Jag tror inte
    att vita kommer att "befria" mig.

  252. Jag organiserar mina egna först.

  253. Problemet i USA,
    vilket skiljer sig från Europa-

  254. -är att vi sedan 1980
    inte har haft några sociala rörelser.

  255. Det enda vi har sett är Occupy-
    rörelsen, som varade i sex månader.

  256. Arbetarmarscherna i Washington
    och New York för två år sen.

  257. Jag vet inte om de nämndes i Europa-

  258. -men det var stort, miljontals
    människor marscherade i städerna.

  259. Vi har utbrott ibland, men vi
    har inte någon långsiktig strategi-

  260. -eller en långsiktig praktik-

  261. -så att vi kan fortsätta
    längre än bara sex månader.

  262. Var det ett svar?

  263. I USA är det viktigaste...
    Jag är sociolog.

  264. Jag är inte den
    som kan leda en rörelse.

  265. Min uppgift är att berätta
    att sociala rörelser behövs.

  266. Detaljerna är inte mitt jobb.
    Jag kan vara en del av rörelsen.

  267. Hur den kommer att se ut-

  268. -kommer vi, folket,
    att komma fram till.

  269. Jag heter Joyce,
    och jag vill fråga en sak.

  270. -Jag tyckte om din föreläsning.
    -Tack.

  271. Du har gett oss
    en tydlig bild av ett USA-

  272. -fast förankrat i rasåtskillnaderna.

  273. Jag vill inte gå härifrån
    och känna att det fanns en paradox.

  274. Du fokuserar på Obama
    som en individ-

  275. -men jag funderar på hur man,
    i en så djupt förankrad raskontext-

  276. -kan ha så höga förväntningar
    på en person?

  277. Är det ett problem
    att vara både forskare och aktivist?

  278. Jag kommer från en social rörelse
    i Puerto Rico.

  279. Jag kom till USA som vulgärmarxist-

  280. -social rörelse i klasstraditionen.

  281. Jag arbetade
    med bostadsfrågor för fattiga-

  282. -under tidigt 80-tal.

  283. Ledare är viktiga, men jag
    fokuserar aldrig på individen.

  284. Kritiken mot Obama är inte personlig.

  285. Jag pratar om honom som del av
    en struktur och ett politiskt parti.

  286. Tänk er att Obama vore vit.

  287. Föreställ er att Obama vore vit
    och hade gjort det han har gjort.

  288. Hur kritisk skulle du då vara?

  289. Om du hade skrivit ner allt utan
    att veta vem som hade gjort det-

  290. -hade du ifrågasatt insatserna
    i Afghanistan.

  291. Du hade undrat hur någon kunde
    få fredspriset utan att vara fredlig.

  292. Sen hade du undrat
    över behandlingen av Shirley Sherrod.

  293. Hon avskedades utan att ha fått
    berätta sin version av händelsen.

  294. Jag förstår så klart kontexten.

  295. Kontexten är inte bara USA
    och Europa.

  296. Folk tror att rasism enbart
    är det otäcka som Tea Party-rörelsen.

  297. Mitt fokus i dag var att vi måste...

  298. Jag bor i Södern
    så jag möter galningar dygnet runt.

  299. Vi har förändrat rasordningen-

  300. -men vi har kvar galningar.

  301. Men den normativa rasdomineringen är
    inte Ku Klux Klan eller Tea Party.

  302. Om det vore så
    skulle inte Obama ha blivit vald.

  303. 2008 fick Obama lika många
    vita röster som Bill Clinton.

  304. I årets val fick han
    39 procent av de vita rösterna.

  305. Det är ungefär vad demokraterna
    har fått i de senaste sex valen.

  306. Vi måste få bukt med normativitetens
    makt i stället för att se bakåt.

  307. Jag håller ögonen på galningarna,
    eftersom de kan döda en-

  308. -men jag håller också ögonen
    på dem som säger att de älskar mig-

  309. -och sen lägger till ett "men..."
    och blir galna de också.

  310. Tack. Jag kommer
    från Stockholms universitet.

  311. Jag har två frågor, och den första
    är något kontroversiell.

  312. Politiska val handlar ju ofta
    om vad vi inte vill rösta på-

  313. -men jag är nyfiken på varför du
    röstade på Obama första gången.

  314. Så du röstade inte på honom
    den andra gången?

  315. Jag röstade inte på Obama i år,
    men första gången gjorde jag det.

  316. Delvis var det ett taktiskt val,
    jag känner min omgivning.

  317. Först organiserar jag mina logiska
    allierade, de färgade grupperna.

  318. Om jag inte hade röstat på Obama
    hade mina redan små möjligheter-

  319. -att kritisera honom
    varit nästan obefintliga.

  320. Trots att jag röstade på honom,
    vet ni vad folk frågade mig?

  321. "Är du republikan?" Nej,
    jag tycker att McCain är en fascist.

  322. Kan jag vara tydligare i min kritik
    av det republikanska partiet?

  323. Sen pratade jag om problemet att vi
    tror att politik handlar om val.

  324. Det är en liten del av politiken.

  325. Det är mer tydligt i USA.

  326. Där är de tränade
    att tro att politik handlar om val.

  327. Politik handlar om sociala rörelser.

  328. Val är besläktat men inte avgörande
    för olika gruppers politik.

  329. I USA har politik reducerats
    till att man röstar vart fjärde år.

  330. Jag röstade även för att min fru
    hade problem med Hillary Clinton.

  331. På valdagen, då det regnade,
    funderade jag på att inte rösta.

  332. Som koloniserad tänkte jag:

  333. "Varför ska jag bry mig om det?
    Inget kommer ju att ändras för mig."

  334. Men min fru menade att det var
    ett viktigt, historiskt val.

  335. Ångrar jag att jag röstade?
    Ja, jag har några invändningar.

  336. Jag hade ett val,
    och det var inte McCain.

  337. Det var en svart kvinna.
    Vad hette hon?

  338. Minns du? Den svarta kvinnan
    som åkte till Palestina?

  339. Det fanns val.

  340. Den här gången hade jag redan
    mitt taktiska svängrum.

  341. Jag behöver inte göra samma misstag
    två gånger. Du hade en fråga till.

  342. Blir din analys mer komplicerad
    om du lägger till en genusanalys?

  343. Om man tittar på Obama-

  344. -och begreppet svart maskulinitet
    i jämförelse med Hillary Clinton-

  345. -och den diskussion
    som var runt det första valet.

  346. Genusaspekten på Obama...

  347. De två kommande föreläsarna-

  348. -kommer att diskutera det djupare,
    men jag kan säga något om manlighet.

  349. I dagens USA-

  350. -tenderar de män
    som har framgång inom politiken...

  351. Jag väljer mina ord försiktigt nu.
    De är mjukare.

  352. Jag vill använda ett annat begrepp.

  353. I USA, om de vita vill tycka om
    någon av oss-

  354. -gör de oss
    till "exceptionella svarta".

  355. Obama blev under valkampanjen
    "en exceptionell svart man".

  356. Han var trevlig. Det här sades
    under valkampanjen 2008.

  357. Han var välartikulerad och stilig.

  358. Han pratade inte ständigt om ras.
    Han var till hälften vit etc, etc.

  359. I konstruktionen av maskulinitet
    finns en variant...

  360. Det finns ju
    en hegemonisk vit maskulinitet.

  361. De skapar en svart man-

  362. -som är mjukare
    och lättare att förhålla sig till.

  363. I kontrast till exempelvis
    Al Sharpton-

  364. -eller Jesse Jackson
    som anses vara för starka.

  365. Samma gäller för svarta kvinnor
    inom politiken.

  366. Michelle Obama gick från arg, svart
    kvinna till att mer likna en vit dam.

  367. Om de ska tillåta oss... Kom ihåg
    att det finns en kontrollerande makt.

  368. Obama hade aldrig kunnat passera
    om inte systemet hade tillåtit det.

  369. Som sagt:

  370. Plutokraterna inom partiet var
    en förutsättning för hans framgång.

  371. Man får alltså tillåtelse om man
    är en viss typ av svart politiker.

  372. Republikanerna tillåter starka...

  373. Det finns en person som,
    tack och lov, förlorade i valet.

  374. Det var en svart man, West,
    från Florida.

  375. Totalt galen och fascistisk,
    men en stark svart man.

  376. Det är okej hos republikanerna-

  377. -att vara stark om man är anti-
    minoriteter och från en minoritet.

  378. Om man ska tillhöra demokraterna
    måste man vara...

  379. Jag vill addera en sak
    till ekvationen, nämligen fenotyp.

  380. I dag föredrar man svarta politiker
    med ljus hudton.

  381. Det är inte bara ras, utan även färg.

  382. USA har historiskt föredragit
    svarta människor med ljus hudton.

  383. Vilka svarta skådespelare och musiker
    är det som är framgångsrika?

  384. Ju ljusare, desto bättre.
    Det är samma i politiken.

  385. Obama är halvvit. Harold Ford
    skulle jag vilja visa en bild på.

  386. Han har ljusbruna ögon, väldigt ljus
    hy och är gift med en vit kvinna.

  387. Nåväl!

  388. Vi kommer att fortsätta med det här
    i eftermiddag.

  389. Hej, och tack för din föreläsning.

  390. Jag heter Alejandra och kommer
    från organisationen Interfem.

  391. För att visa solidaritet har jag nu
    gjort reklam för mitt arbete.

  392. Tack för all kunskap vi har fått-

  393. -och för den krydda
    som din rakhet och ärlighet ger.

  394. Jag skulle vilja fråga dig nåt
    som jag är nyfiken på.

  395. Det är angående sociala rörelser.

  396. Det verkar finnas ett före och efter.

  397. Har du någon teori om varför
    det har blivit ett sånt avbrott?

  398. Tidigare fanns det sociala rörelser-

  399. -men nu är de urvattnade
    eller saknar kontinuitet.

  400. Jag tänker speciellt eftersom
    en stor del av USA:s befolkning-

  401. -är människor från länder
    med starka sociala rörelser.

  402. Jag utgår från en mexikansk kontext.

  403. Kan du prata lite om det?

  404. Jag har en hypotes om det.

  405. Invandrargrupperna kanske
    har en tradition av att kämpa-

  406. -men de flesta, exempelvis
    mexikanerna, som utvandrade till USA-

  407. -är fattiga papperslösa arbetare
    vars främsta fokus är att överleva.

  408. Om man tjänar så lite engagerar man
    sig inte i sociala rörelser.

  409. Om man behöver oroa sig för att bli
    utvisad protesterar man inte.

  410. Det förklarar varför latinamerikaner
    i USA inte engagerar sig mer.

  411. Vad gäller USA
    tror jag att det som hände var-

  412. -att nästan alla sociala rörelser
    kollapsade på 80-talet.

  413. Sociala rörelser har en viss cykel.

  414. De växer långsamt tills de
    professionaliseras sen kollapsar de.

  415. Inom genusfrågan, minoritetsfrågan
    och klassfrågan-

  416. -var de sociala rörelserna starka
    på 60-70-talen.

  417. Runt 1980
    hade samtliga professionaliserats.

  418. Professionella organisationer
    representerar kvinnor-

  419. -och minoriteter
    och folket flyttades åt sidan.

  420. Experter och proffs
    blev talespersoner för oss.

  421. Se upp för experterna, inklusive mig!
    Lita på mig, men dubbelkolla allt.

  422. Rörelserna professionaliserades
    på 80-talet-

  423. -och Ronald Reagan valdes
    till president. Det var avgörande.

  424. Den amerikanska vänstern
    som redan var på nedgång-

  425. -gifte sig med demokraterna.

  426. Innan dess hade de haft en kritisk
    inställning till demokraterna.

  427. Efter 1980 kritiserades demokraterna-

  428. -ytterst sällan från vänster.

  429. Sedan 1980 har vi haft
    ett helt gäng val.

  430. Varje gång är det samma sak.

  431. Vart fjärde år dras samma slutsatser.

  432. Alternativen är fascisterna
    från republikanerna-

  433. -eller nyliberalerna
    från demokraterna.

  434. Om man måste välja mellan dem
    tar man nyliberalerna.

  435. Snart kommer vi se att nyliberalism
    är förklädd fascism.

  436. Vad kan vi då göra
    för att väcka nytt liv i rörelserna?

  437. Andan finns. Folk är arga.

  438. Det händer saker ibland.

  439. Vänstern kunde inte kontrollera
    Occupy-rörelsen.

  440. En politizen dök upp
    utan att kunna kontrolleras.

  441. Det kan hända i Frankrike
    eller i USA.

  442. Mobiliseringen sker
    för att sedan kollapsa.

  443. Den arabiska våren var inte heller
    organiserad. Ingen ledde den.

  444. Först och främst
    måste vi acceptera var vi är.

  445. Den amerikanske vänstern
    måste tänka efter och fråga sig:

  446. "Varför övergav vi den arenan"-

  447. -"och hur kan vi rekonstruera
    den sociala rörelsen?"

  448. Tyvärr sker inte detta
    för den amerikanska vänstern-

  449. -som länge har varit på nedgång,
    är nu gift med demokraterna.

  450. Det finns folk, kommunister,
    som säger till oss progressiva-

  451. -att vi ska stödja och ta över
    det demokratiska partiet.

  452. Då får vi inte vara för radikala
    och kan bara prata om fyra frågor.

  453. Någon fyra frågors-regel
    har jag inte hört talas om.

  454. Bill Domhoff har skrivit en bok
    som är viktig i USA.

  455. "Who rules America now?"

  456. Han har skrivit om den
    i cirka åtta upplagor nu.

  457. Han är en radikal intellektuell
    som har gått-

  458. -från arbetarkämpe och socialist
    till att vara för Obama.

  459. Han menar att den bästa strategin är
    att få Obama att gå lite åt vänster.

  460. Om det är vår enda möjlighet
    är vi illa ute.

  461. En ny värld är möjlig,
    och vi måste ha visioner.

  462. Jag vet att den inte
    kommer att komma från demokraterna.

  463. Kanske kommer den inte
    från vänstern.

  464. Tjusningen med de sociala rörelserna
    är denna:

  465. När man som minst tror att en social
    rörelse ska kunna komma fram-

  466. -då kommer den fram.

  467. Vem trodde att svarta på 50-60-talen
    skulle ställa sig upp mot Jim Crow?

  468. Det var otänkbart,
    men det hände ändå.

  469. Jag hoppas att det på något sätt...

  470. Jag bidrar så gott jag kan
    genom att hålla tal, argumentera-

  471. -och sammanföra människor.

  472. Jag hoppas att vi kan inspirera
    människor till nytänkande-

  473. -så att de ser
    att en ny värld verkligen är möjlig.

  474. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Publikens frågor till Eduardo Bonilla-Silva

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, svarar på publikens frågor efter sitt föredrag om Obama som upprätthållare av status quo i det amerikanska samhället. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Afro-amerikaner, Förenta staterna, Minoriteter, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Varning för ras

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Från Martin Luther King till Obama

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, berättar varför Obamas vinst i det amerikanska presidentvalet inte betydde någonting för de svartas situation i USA. Obama är en borgerlig politiker - ingen radikal visionär, menar Bonilla-Silva.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Publikens frågor till Eduardo Bonilla-Silva

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, svarar på publikens frågor efter sitt föredrag om Obama som upprätthållare av status quo i det amerikanska samhället.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Fixerad på vithet

Raka Shome, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, visar hur den vita feminina identiteten representeras och skapas med hjälp av mindfulness och östasiatiska traditioner.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Kärlek utan gränser

I sin forskning har Jin Haritaworn studerat hur rasismen ser ut i en gränslös värld, där kön, hudfärg, sexualitet och etnicitet blandas i allt högre grad.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt

Hur antirasistiskt är Sverige? Samtidigt som Sverige uppfattar sig som det är skillnaden i levnadsstandard mellan människor med olika hudfärger större än i andra länder. Med Eduardo Bonilla-Silvia, Raka Shome, Jin Haritaworn och Catrin Lundström.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Är gult fult?

Astrid Trotzig läser ur sin debutroman "Blod är tjockare än vatten" och resonerar om hur rasismen i Sverige ser ut idag. Hennes slutsats är kort: "Det har inte blivit så mycket bättre".

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Sverige - självbild utan grund

Forskaren Ylva Habel ger en bild av hur den svenska exceptionalismen står i bjärt kontrast till den rasism som präglar det svenska samhället. Rasismen avtar heller inte, utan ökar, hävdar Habel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt: Varför behöver vi tala om ras?

"Ras" har länge varit ett bannlyst begrepp i Sverige, men debattörerna menar att rasbegreppet behövs för att synliggöra den rasism som finns i det svenska samhället. Med Kitimbwa Sabuni, Sissela Nordling Blanco, Victoria Kawesa och Nathan Hammelberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Stopp! Min kropp!

Jannes Grudin, psykolog på Rädda barnen, talar om kampanjen och boken ”Stopp! Min kropp!”. Hur kan man prata om sexuella övergrepp utan att det blir pinsamt och gör mer skada än nytta? Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Tillhörighet

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss