Titta

UR Samtiden - Varning för ras

UR Samtiden - Varning för ras

Om UR Samtiden - Varning för ras

I Sverige, ett land som gärna ser sig som antirasistiskt, är begreppet ras ett närmast förbjudet begrepp. Men självbilden och verkligheten stämmer inte överens. Under två dagar samtalar forskare och debattörer om hur ras och vithet hjälper till att forma klyftor i samhället. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Varning för ras: Från Martin Luther King till ObamaDela
  1. God morgon.
    Har ni druckit ert kaffe?

  2. För fyra år sen trodde
    nästan alla i USA-

  3. -att vi hade ändrat
    historiens gång för alltid.

  4. Alla möjliga experter ansåg att valet
    av Obama som USA:s 44 president-

  5. -innebar att vi hade uppfyllt
    dr Kings dröm och blivit en nation-

  6. -"där en människa bedöms utifrån
    sin karaktär och inte sin hudfärg."

  7. Som icke-vit forskare med brytning-

  8. -önskar jag uppriktigt
    att detta vara sant-

  9. -och att USA hade blivit det
    förlovade landet för minoriteter.

  10. Men jag trodde inte på det. Jag
    hävdade - vilket irriterade många-

  11. -att Obama
    inte är en radikal visionär-

  12. -i dr Martin Luther Kings tradition,
    utan en center-högerpolitiker-

  13. -som knappast skulle förändra
    den amerikanska politiska ordningen.

  14. Jag förargade vita som
    i sitt önsketänkande inbillade sig-

  15. -att en röst på Obama befriade dem
    och nationen från deras synder.

  16. Men jag retade också upp många ur
    minoritetsgrupper, särskilt svarta-

  17. -som upplevde ett förblindande
    nationalistiskt ögonblick.

  18. De ville att jag skulle ta upp
    den rasistiska Tea Party-rörelsen-

  19. -och birther-rörelsen,
    som hävdar att Obama-

  20. -är från Kenya och Mau-Mau-
    anhängare. Om det ändå vore så väl!

  21. De ville att jag skulle ta upp
    åtgärder mot invandring-

  22. -ökningen av rasistiska grupper
    och rasistiskt våld i landet-

  23. -och republikanernas rasistiska
    försök att undertrycka väljare-

  24. -i presidentvalet 2012.

  25. Men att göra detta vore
    att berätta den enkla historien.

  26. Den förklarar inte det
    som jag tycker kräver en förklaring:

  27. Varför valdes Obama?

  28. För det andra, vilken var
    och är nu när han har blivit omvald-

  29. -betydelsen av valet
    i rashänseende för landet.

  30. I dag ska jag fortsätta irritera
    folk. Ni får gärna bli arga på mig.

  31. Den intellektuelles uppgift är att
    tänka noga, gå igenom uppgifterna-

  32. -och tala sanning inför makten
    i alla lägen.

  33. Annars blir vi bara papegojor-

  34. -som upprepar det ofta felaktiga
    "sunda förnuftet" om ras.

  35. Jag ska argumentera på tre sätt:

  36. För det första ska jag beskriva
    egenskaper och praxis-

  37. -inom USA:s rasordning
    efter medborgarrättsrörelsen.

  38. För det andra... - Tack, Mary!

  39. För det andra vill jag tala om
    den rasideologi som råder i USA.

  40. Min fru hjälper mig
    med powerpointen.

  41. För det tredje ska jag visa
    hur Obama passar in-

  42. -och lägga fram
    ett väldigt kontroversiellt argument:

  43. Att vit överhöghet
    kanske fungerar bättre i blackface.

  44. Jag sa ju att det
    var kontroversiellt.

  45. Jag ska ta upp några grundläggande
    fakta om ras i USA.

  46. Utvecklingen har avstannat
    de senaste decennierna-

  47. -och inom många områden
    gått tillbaka en aning.

  48. Det har gått mer än fyrtio år sen
    Kerner-kommissionens rapport:

  49. "Vårt land rör sig
    mot två samhällen."

  50. "Ett svart och ett vitt,
    separata och ojämlika."

  51. De etniska klyftorna
    är stora även i dag-

  52. -och det rör sig snarare om
    tre eller fyra samhällen.

  53. Det finns tydliga belägg för detta.

  54. Minoritetsgrupper tjänar ungefär
    60 procent av vad vita tjänar.

  55. När det gäller ekonomiska tillgångar
    hade vi förut en tiondel-

  56. -men 2009 hade skillnaden ökat
    till en tjugondel.

  57. Vi äger vår bostad
    hälften så ofta som vita människor-

  58. -och vad gäller utbildning och yrke
    ligger vi långt efter vita.

  59. Diskriminering är fortfarande
    en del av det amerikanska samhället-

  60. -och det finns även
    en ny sorts diskriminering.

  61. Den syns inte lika tydligt,
    och verkar inte vara rasistisk.

  62. Därför talas det inte om det i media.

  63. Det innebär att folk inte får reda
    på det och inte pratar om det.

  64. Hur kan det vara så?
    Rasism avskaffades väl på 60-talet-

  65. -och blev USA inte
    en färgblind nation?

  66. Svaret är att rasism,
    som en social struktur-

  67. -som ett system av mekanismer
    för att bevara vita privilegier-

  68. -inte försvann på 60-talet.

  69. Rasismen bytte skepnad
    till en mer sofistikerad ordning-

  70. -som jag har gett namnet
    "den nya rasismen."

  71. Detta är den subtila och till
    synes icke-rasistiska karaktären-

  72. -hos offentligt förfarande kring ras.

  73. För mer om det,
    se kapitel fyra i min bok.

  74. Denna praxis, som nästan har ersatt
    de tidigare Jim Crow-lagarna-

  75. -dök upp i slutet av 60-talet-

  76. -som en följd
    av medborgarrättsrörelsen.

  77. Förutom Martin Luther King
    har vi Malcolm X.

  78. 1960-1970 ägde 250 rasupplopp rum,
    - jag föredrar att säga "rasuppror"-

  79. -i olika städer, främst i norra USA.

  80. För det andra migrerade svarta
    från Södern.

  81. Jim Crow-ordningen kom från Södern,
    så när svarta flyttade därifrån-

  82. -blev det ett problem
    att upprätthålla rasdominans.

  83. De var inte längre jordbruksarbetare.

  84. För det tredje var det USA:s respons
    på kritik från Sovjetunionen-

  85. -och andra länder,
    däribland det oberoende Indien.

  86. USA:s demokrati omfattade inte
    etniska minoriteter, menade man.

  87. Dessutom var det nödvändigt
    för företagen, liksom i Sydafrika.

  88. Sydafrikanska kapitalister
    är också rasister-

  89. -men de älskar
    en färg framför andra - grönt.

  90. De var villiga
    att förhandla om en ny regim-

  91. -för att skydda vinster. När städer
    brinner är det svårt att sälja varor.

  92. Det var ett skämt.
    Ja, ni får lov att le.

  93. Låt mig ge er några specifika exempel
    på den nya rasismen.

  94. Boendesegregation.

  95. Detta upprätthölls
    i USA före 1970-talet-

  96. -genom etnisk terrorism från de vitas
    sida. Det sker fortfarande ibland.

  97. Genom överenskommelser mellan
    boende och potentiella köpare-

  98. -om att köparen går med på
    att inte sälja eller hyr ut bostäder-

  99. -till icke-vita, judar och så vidare.

  100. Genom grannföreningar och genom
    aktivt deltagande från statens håll.

  101. Bland annat godkände
    man en rasistisk utlåningspraxis.

  102. Det kallas "redlining".
    Banker ringade in ett område i rött.

  103. Den som kommer från
    ett område där många minoriteter bor-

  104. -får högre ränta på lån,
    även justerat för andra faktorer.

  105. Slutligen lade staten
    flera miljarder dollar-

  106. -på att bygga vita förorter.

  107. Där var minoriteter inte välkomna
    och kunde inte få bostadslån.

  108. Det här blev olagligt
    på 40- och 60-talet.

  109. I så fall borde boendesegregeringen
    ha sjunkit snabbt.

  110. Men så är inte fallet,
    och frågan är varför.

  111. Den rådande bostadsegregeringen-

  112. -beror inte på att
    minoriteter "självsegregerar" sig.

  113. När många icke-vita bor i ett område
    får man höra argumentet från vita-

  114. -att de är där
    för att de vill självsegregera.

  115. Forskning visar att minoriteter
    föredrar att bo i blandade områden.

  116. Det innebär tillgång till bättre
    skolor, affärer och så vidare.

  117. Om man bor i minoritetsområden
    är kvaliteten sämre.

  118. Skälet till att integrationen
    inte sker är att vita använder-

  119. -nya rasistiska förfaranden för att
    upprätthålla ett "boendeapartheid."

  120. I "More Than Money", en rapport
    från ett team vid Harvard, står det:

  121. "De främsta skälen
    till fortsatt segregering"-

  122. -"är styrning
    av fastighetsmäklare..."

  123. De tar vita till vita områden och
    minoriteter till minoritetsområden.

  124. För det andra är det subprimelån.

  125. Vi - även om jag är professor
    så är jag mörkhyad-

  126. -och på banken behandlas jag
    som andra minoritetspersoner.

  127. Vi fick subprimelån,
    och under finanskrisen i USA-

  128. -upptäckte man att icke-vita kunder
    fick sämre lån.

  129. De gavs främst
    till svarta och latinos.

  130. Det sista skälet är
    brist på agerande från kommuner.

  131. Man gör tester där man skickar vita
    och svarta eller latinos-

  132. -som är likadana
    bortsett från hudfärg.

  133. De ska försöka få lägenheter
    eller höra sig för om bostäder.

  134. Mörka testare blev diskriminerade
    i 45 procent av fallen-

  135. -och för svarta var det 50 procent.
    Tänk på det.

  136. Varannan gång en svart person
    försöker få en lägenhet-

  137. -blir han eller hon diskriminerad.

  138. Rapporten visade att den viktigaste
    taktiken för diskriminering var-

  139. -att ge kunder olika information.

  140. Vita hade fem till sex gånger
    så stor chans-

  141. -att få veta
    att det fanns tillgängliga bostäder.

  142. En svart testare
    tittade på en lägenhet-

  143. -och fick höra att den inte var
    tillgänglig förrän den 1 januari.

  144. Den vita testaren fick höra
    den 1 september, en månad tidigare.

  145. Två testare, en vit och en latino-

  146. -mejlade en mäklare
    och lämnade röstmeddelanden.

  147. Den vita testaren fick bilder på
    lägenheten och bokade en visning.

  148. Latinon fick inget svar.
    Tänk nu på den nya rasismen.

  149. Man försöker få en lägenhet,
    men man får inget svar.

  150. Om man inte kan jämföra med vita-

  151. -kan man inte hävda
    att man diskrimineras.

  152. Man kan hävda att nån var otrevlig,
    att mejlet försvann och så vidare-

  153. -men man kan inte
    anmäla för diskriminering.

  154. Angående bankindustrin
    så släpptes 2006 en rapport-

  155. -baserad på 180 000 lån
    i North Carolina-

  156. -där jag och min fru bor.

  157. Man justerade för andra faktorer,
    vilket vi sociologer gör-

  158. -så att man inte kan säga att det
    beror på inkomst, utseende o.s.v.

  159. Ändå fick svarta
    i 30 procent av fallen högre ränta-

  160. -på fasta bolån.
    I juni 2012, alltså nyligen-

  161. -ingick Wells Fargo, USA:s största
    bolånegivare, en uppgörelse-

  162. -och fick betala 125 miljoner
    för att olagligen ha diskriminerat-

  163. -kvalificerade låntagare
    som var svarta eller latinos.

  164. Jaha, det är kolsyrat...

  165. Kan jag få vanligt vatten?
    Jag gillar inte kolsyrat.

  166. Dessa förfaranden exemplifierar
    en ny sorts rasism.

  167. De är svåra att upptäcka, och att
    påvisa rasism är ännu svårare.

  168. Hur bevisar man att banker, mäklare
    och hyresvärdar diskriminerar?

  169. I bankernas fall måste man ha
    tillgång till alla godkända lån.

  170. Det gör staten då och då
    och påträffar alltid diskriminering.

  171. Men en privatperson
    har inte tillgång till dessa data.

  172. Eller så krävs det nån från insidan
    som avslöjar diskrimineringen-

  173. -och visar världen
    bankens rashyckleri.

  174. Liknande förfarande har
    dokumenterats inom andra områden.

  175. Jag vet inte om mitt exempel
    funkar på den här sidan av Atlanten.

  176. Men jag är icke-vit och när jag går
    in i en affär behandlas jag därefter.

  177. I USA finns det en ny
    parameter inom diskriminering.

  178. Folk måste vara listigare.
    En teknik som används i USA-

  179. -är att när jag närmar mig
    frågar de "Vill ni ha hjälp med nåt?"

  180. "Jag tittar bara."
    Och en halv minut senare:

  181. "Vill ni ha hjälp med nåt?"

  182. Första gången svarar jag artigt.
    Andra gången säger jag:

  183. "Jag tänkte stjäla den här rocken.
    Kan ni ge mig några tips?"

  184. Jag vet att det är diskriminering
    på grund av biträdets reaktion.

  185. "Jag menade inte så!"

  186. Men i så fall
    hade deras reaktion varit förvåning.

  187. På grund av
    denna nutida diskriminering-

  188. -måste vi icke-vita
    ta med en vit kompis-

  189. -när vi handlar, köper bil, ansöker
    om ett lån, köper hus, kör bil-

  190. -går på gatan eller vad som helst
    för att kunna bevisa diskriminering.

  191. Jag ska gå vidare till nästa del
    av föreläsningen:

  192. Den dominanta rasdiskursen
    om i USA.

  193. Jag har skrivit om det i boken
    "Racism Without Racists."

  194. Där hävdar jag
    att det förflutnas otäcka rasdiskurs-

  195. -på det hela taget har ersatts
    av en mer civiliserad rasism.

  196. Denna kallar jag "färgblind rasism".

  197. Med det menar jag
    den nya dominanta rasideologin-

  198. -förankrad i en utvidgning
    av liberala principer till rasfrågor-

  199. -på ett abstrakt sätt.
    Ni ska få exempel.

  200. Denna ideologi ger förklaringar
    som inte har med ras att göra-

  201. -för alla möjliga
    rasrelaterade spörsmål.

  202. Okej, det var genomskinligt, men jag
    är en svart man från Puerto Rico-

  203. -så jag måste göra allt
    för att sälja mina produkter.

  204. De centrala ramarna
    i den här ideologin är:

  205. Bagatellisering av rasism,
    kulturrasism-

  206. -naturalisering
    och abstrakt liberalism.

  207. Ni ska få ett exempel
    på abstrakt liberalism-

  208. -som är kärnan i ideologin.

  209. Den inbegriper
    liberalistiska grundsatser-

  210. -på ett abstrakt
    och avkontextualiserat sätt.

  211. Genom att uttrycka rasfrågor
    med liberalismens språk-

  212. -kan vita låta rimliga och moraliska-

  213. -och samtidigt motsätta sig alla
    praktiska åtgärder mot ojämlikhet.

  214. Till exempel har vi Jim,
    en 30-årig datorförsäljare:

  215. Han förklarar
    varför han motsätter sig kvotering.

  216. Det är alltså åtgärder
    mot diskriminering.

  217. Han är emot det
    och förklarar det på följande sätt:

  218. "Det är orättvist mot alla."

  219. "Diskriminering låter illa,
    men vi diskriminerar varje dag."

  220. "Man ska köpa öl i affären, och
    det finns allt från Natural Light..."

  221. Natural Light är en billig öl,
    och Sam Adams en finare sort.

  222. "...till Sam Adams. Man tittar på
    priset och sorten och gör ett val."

  223. "Man gör ofta såna val."

  224. "Ska staten sponsra Sam Adams och
    göra den billigare än Natural Light"-

  225. -"bara för att den bryggs i Boston?
    Varför skulle vi göra det?"

  226. "Eller göra den dyr,
    så att folk köper Natural Light?"

  227. En del av er kanske inte
    förstår det problematiska här.

  228. Det är därför jag är här.

  229. Eftersom Jim antar att anställnings-
    beslut är som marknadsval-

  230. -har han laissez faire-inställning.

  231. Problemet med Jims - och de flesta
    vita amerikaners - inställning i dag-

  232. -är att diskriminering
    på arbetsmarknaden-

  233. -påverkar svarta och latinos
    i 30-50 procent av fallen.

  234. Att hävda att man väljer utifrån
    produktens kvalitet är problematiskt-

  235. -eftersom det finns diskriminering
    på arbetsmarknaden.

  236. Jim, liksom de flesta vita, tror att
    anställningar tilldelas efter merit-

  237. -alltså att de mest kvalificerade
    får jobben.

  238. Men enligt forskning tilldelas
    upp till 85 procent av alla jobb-

  239. -genom informella nätverk.

  240. De som har kontakter har större chans
    att få de bättre jobben.

  241. Det gäller både bra
    och "dåliga" jobb.

  242. Det handlar inte bara om professorer,
    utan även rörmokare och elektriker.

  243. Jag rekommenderar boken "Race and
    the Invisible Hand" av D. Royster.

  244. Genom att hålla fast vid
    sin laissez faire-inställning-

  245. -men ignorera diskriminering
    på arbetsmarknaden-

  246. -kan Jim tala emot kvotering
    på ett till synes rasneutralt sätt.

  247. Men ideologier handlar också om
    hur man säljer och presenterar idéer.

  248. Särskilt hur idéerna presenteras-

  249. -i ett land där den offentliga
    uppfattningen har förändrats-

  250. -och det normativa klimatet
    för vad som kan sägas offentligt-

  251. -har förändrats drastiskt. Man
    måste se upp med vad man säger.

  252. I boken avslöjar jag fem komponenter
    av den här ideologin.

  253. Semantiska knep som
    "Jag är inte rasist, men..."

  254. Sen är det fritt fram.

  255. De har ju sagt
    att de inte är rasister. "Men..."

  256. Projektion. Ett exempel kan vara...

  257. Jag har en professur på ett stort
    universitet, så folk kan säga:

  258. "Du trivs väl inte här?
    Du är ju inte kvalificerad."

  259. För att bli professor
    som minoritetsperson-

  260. -måste man jobba dubbelt så hårt!
    Det är i alla fall projektion.

  261. Diminutiv. Om man vill uttrycka
    en problematisk åsikt-

  262. -säger man "Jag är bara en aning
    mot kvotering - som jag hatar!"

  263. Undvikande av rasistiskt tal.

  264. Tidigare uttryck undviks offentligt.

  265. Privat gissar jag att de används
    mycket, särskilt när man har druckit.

  266. Slutligen, osammanhängande retorik.
    Ni ska få ett exempel på det sista.

  267. Det handlar om
    att folk blir obegripliga-

  268. -när man diskuterar frågor
    som är känsliga i rashänseende.

  269. Ett bra exempel är Ray,
    en student från Mellanvästern.

  270. Han var extremt vältalig
    under intervjun.

  271. Inom kvalitativ forskning
    får man inte bara jag eller nej.

  272. Vi pratar med folk, vilket är nyttigt
    för att analysera rasdiskurser.

  273. Folk vill ge ett bra intryck-

  274. -men när de pratar spricker ytan.
    Här är frågan:

  275. "Har du nånsin blivit attraherad
    av en icke-vit person?"

  276. Nu gick det inte att förstå Ray.

  277. "Svaret är nej."

  278. "Jag skulle inte låta bli att bli
    ihop med nån för att hon var svart."

  279. "Om det handlar bara om attraktion...
    Jag menar, jag tror, jag tror..."

  280. "Alla kvinnor
    har olika sorters skönhet."

  281. "Svarta kvinnor
    är annorlunda än vita."

  282. "Men jag menar, det är inget som
    skulle stoppa mig... Jag menar..."

  283. "Jag vet inte.
    Jag menar, jag får det intrycket.

  284. "Det är inte uteslutet
    att jag kan ha en svart flickvän."

  285. "Men jag är bara inte
    lika attraherad av svarta."

  286. "Det är inte fördomar."

  287. "Det är bara så jag ser vita
    jämfört med svarta."

  288. Det var en vit intervjuare,
    och vi utbildar dem väl-

  289. -så när han hade talat färdigt
    frågade intervjuaren:

  290. "Kan du förklara?"

  291. Så han återgick till
    "Jag menar, jag menar... Fattar du?"

  292. "Nej, det gör jag inte." Det här
    behöver jag nog inte förklara.

  293. Den sista komponenten
    av den färgblinda rasismen är:

  294. Rasifierade berättelser.
    En kategori är teman.

  295. En del av er känner
    kanske till det här.

  296. "Det förflutna är det förflutna".

  297. Eller "Jag har inte ägt slavar".

  298. Och bör inte heller gottgöra det
    eller stödja kvotering, får man anta.

  299. Sen har vi vittnesmål, och slutligen
    vi övriga sorter av berättelser.

  300. Jag ska bara diskutera vittnesmål.

  301. Vittnesmål är berättelser där
    berättaren själv har en huvudroll-

  302. -eller står personerna
    i berättelse nära.

  303. Jag använder vittnesmål mycket-

  304. -för att de tillåter folk
    att ge uttryck för fientlighet.

  305. Denna framstår som godtagbar,
    då de är personligen inblandade.

  306. Vill ni veta mer, kolla boken.

  307. Men egentligen har den intervjuade-

  308. -ofta bara en svag koppling
    till personerna i berättelsen.

  309. Fallet här är Bill.

  310. En pensionerad lärare
    som berättar varför han tror-

  311. -att svarta och vita är olika.

  312. Efter att ha påstått att svarta
    "verkar vara väldigt religiösa"-

  313. -och att de har köpt
    en kyrka i hans område-

  314. -hävdar han att de har tvingat
    en restaurang att stänga.

  315. "De gillar att äta.
    De fyller tallrikarna med mat."

  316. "Jag har inte sett det själv..."
    Han är gammal och virrig.

  317. "...men en kvinna hade
    en full tallrik med kyckling."

  318. "Strax därpå skulle de gå."

  319. "Hon kan inte ha ätit alltihop. Hon
    måste ha tagit med det i väskan."

  320. "Många gör så.
    Hur kan de tjäna pengar?"

  321. "Allihop är storvuxna,
    så jag antar att de äter mycket."

  322. "Jag vet inte
    vad jag ska säga om det."

  323. Det här är baserat på Bills
    gammalmodiga, rasistiska tolkning.

  324. Han växte upp
    under Jim Crow-perioden-

  325. -och har inte lyckats anpassa sig
    till nya tider.

  326. Men han använder det
    för att förklara sitt perspektiv:

  327. Att svarta äter mycket,
    är snåla och stjäl.

  328. Det är ett exempel på
    hur folk använder historier.

  329. Nu ska jag ta upp det mest
    kontroversiella i min föreläsning.

  330. Jag hävdar att valet
    av Barack Obama till president-

  331. -inte på ett meningsfullt sätt
    förändrade USA rasordning.

  332. Vid de senaste två valen
    såg vi amerikaner inte det uppenbara.

  333. Vi såg det
    som vi längtade efter att se.

  334. Svarta och andra minoriteter såg den
    omöjliga drömmen gå i uppfyllelse.

  335. Vita såg en bekräftelse på att USA
    verkligen är en färgblind nation.

  336. Men det finns mer historiskt och
    sociologiskt trovärdig förklaring-

  337. -till Obamas "mirakel".

  338. Jag hävdade det här
    ett halvår innan han blev tillsatt.

  339. Jag röstade för Obama 2008,
    trots min kritik.

  340. 2012 röstade jag inte. Det kan jag
    förklara under diskussionsstunden.

  341. Det faktum att ras
    påverkar alla delar av livet i USA-

  342. -medan en svart man är president
    tycks vara en motsägelse.

  343. Obama, hans kampanj och hans
    framgångar är resultatet av-

  344. -en fyrtioårig övergång
    från Jim Crow-ordningen-

  345. -till "Den nya rasismen"-

  346. -eller den vita överhöghetens nya
    ansikte... Den ser ut på olika sätt.

  347. ...i "Obamerica".

  348. Med det menar jag att Obama valdes
    utan stöd från en samhällsrörelse.

  349. Det mesta som icke-vita har uppnått
    har varit genom protester.

  350. Obama leder ingen samhällsrörelse.
    Han är en traditionell politiker.

  351. I Obamerica finns rasismen kvar,
    och det som bekymrar mig är-

  352. -att den blir ett ännu större hinder-

  353. -då Obamas "rasbefriade" hållning
    understödjer rasordningen.

  354. Jag har många vita vänner som
    fortfarande har en Obama-knapp.

  355. Jag frågar: "Tror du att det räcker?"

  356. Det handlar om
    vad de gör mot oss hela tiden.

  357. Min poäng är att Obama inte
    representerar en verklig förändring-

  358. -utan bara gammal skåpmat
    inom rasområdet.

  359. Vad är då kopplingen mellan Obama
    och den nya rasismen?

  360. En viktig del av rasordningen
    efter medborgarrättsrörelsen-

  361. -är att man väljer
    minoritetspolitiker.

  362. Detta utvecklades
    av "republikaterna".

  363. Har ni hört det uttrycket?

  364. Republikanerna och demokraterna
    utgör ett parti.

  365. Gore Vidal var en av USA:s
    främsta politiska observatörer.

  366. Han fick frågan
    om han ville ha ett tredje parti-

  367. -och svarade
    att han ville ha ett andra parti.

  368. Under de senaste trettio åren
    har båda partierna-

  369. -tagit in medborgarrättsledare
    som John Lewis och Andrew Young-

  370. -och tagit udden av deras politik.

  371. Man har skapat
    en ny sorts minoritetspolitiker.

  372. Dessa är inriktade på väljarkåren,
    liksom Obama.

  373. De kommer inte från samhällsrörelser,
    de går med i partiet som studenter-

  374. -och de klättrar snabbt inom partiet.

  375. De nya minoritetspolitikerna
    är inga radikaler.

  376. De pratar inte om revolution och
    att utplåna ett rasistiskt system.

  377. Som republikaner är de
    anti-minoriteter och konservativa-

  378. -som Louisianas guvernör
    Bobby Jindal.

  379. Han kanske kommer
    att vara presidentkandidat 2016.

  380. Susana Martinez, som är latina
    och New Mexicos guvernör-

  381. -eller Nikki Hayley,
    som är guvernör i South Carolina.

  382. Demokraterna har rasneutrala ledare
    som bedriver högerpolitik:

  383. Harold Ford, före detta
    kongressledamot från Tennessee.

  384. För er som ser på amerikansk tv
    - han är kommentator på MSNBC.

  385. Cory Booker, Newarks borgmästare-

  386. -Adrian Fenty,
    Washingtons före detta borgmästare-

  387. -och så förstås Barack Obama.

  388. Plutokrater älskar förstås
    de här minoritetspolitikerna-

  389. -eftersom de inte utgör ett hot
    mot maktstrukturen i USA.

  390. Obamas fall är illustrativt.

  391. 1987... Minns ni att Obama
    sålde in sig som social aktivist?

  392. Det sysslade han med i bara två år.

  393. Ni känner kanske till Saul Alinskys
    bok "Rules for Radicals".

  394. Obama övergav Alinsky
    och gav sig in i den breda politiken.

  395. Hans uppgång inom partiet
    var inget mirakel utan förutsägbart.

  396. 2003 prövades han
    av partiets donatorer-

  397. -under ett möte
    anordnat av Vernon Jordan.

  398. Han var en framstående aktivist.

  399. Senare blev miljonär
    och bryr sig nu bara om pengar.

  400. Han bjöd in donatorerna, som
    älskade Obama. Det här är 2003.

  401. Därför fick han en så framträdande
    plats på demokraternas konvent 2004.

  402. Det var planerat, och plutokraterna
    älskar honom av tre skäl:

  403. Han polariserar inte folk kring ras,
    som Jesse Jackson.

  404. För det andra
    är han inte fientlig mot företag.

  405. Och de älskar hans stil. Den smidiga
    stil som han utvecklade på Harvard.

  406. I kampanjen gillade vi Obama
    för att han var så vältalig.

  407. Som om vi icke-vita
    inte är vältaliga.

  408. Vad gjorde han då för att bli vald?
    Han jobbade med partiets mittfåra.

  409. Han samlade in pengar på samma sätt
    och från samma håll som alla andra.

  410. Han fick mer pengar
    från Wall Street än republikanerna.

  411. Det borde bekymra oss
    som är progressiva och radikala.

  412. Han får pengar av dem
    som utgör problemen.

  413. Men varför ändrade de sig då 2012
    och stödde Romney?

  414. De skyddar sina klassintressen.
    2012 vare Romney ett bättre val.

  415. 2008 kände varken amerikaner
    eller européer till-

  416. -att USA:s kapitalister
    inte litade på John McCain.

  417. John McCain var oberäknelig. Han
    kontaktade de här rika människorna-

  418. -och skällde ut dem för
    deras agerande under finanskrisen.

  419. Så hellre än McCain, som de inte
    kunde kontrollera, valde de Obama.

  420. Han drev också en messiansk kampanj
    som förenade olika intressen.

  421. Eftersom det saknades en samhälls-
    rörelse med en gemensam agenda-

  422. -undrade jag hur vi skulle få Obama
    att hålla sina löften.

  423. Hur skulle vi bli av med honom
    om han inte höll sina löften?

  424. Vad hände med de miljontals unga
    som hade mobiliserats inför valet?

  425. Som alltid mobiliseras folk inför
    valet och sen händer ingenting.

  426. Sen ringer de ett år innan nästa val.

  427. För det andra, den politik som
    han förespråkade under kampanjen-

  428. -och nu aktivt driver-

  429. -är inte radikal och kan inte
    åstadkomma det kampanjen utlovade:

  430. "Förändring". Minns ni?

  431. Hans syn på sjukvård
    är problematisk.

  432. Många här tror
    att hans sjukvårdsreform är bra-

  433. -men det är inte som svensk sjukvård.
    Vi kommer att ha ett privat system.

  434. Det fanns ett mittenförslag
    som kallades för "public option".

  435. Obama är ingen bra politiker. Han
    är en bra talare, trevlig och smart-

  436. -men han förstår sig inte på politik.

  437. Om vill hamna i mitten
    ska man börja åt vänster.

  438. Han började med public option
    och fick igenom ett förslag-

  439. -som hade stöd av Heritage
    Foundation och republikanerna.

  440. De konservativa hade
    lagt fram förslaget fyra år tidigare.

  441. Han hade ingen radikal syn på jobb.

  442. Han har inget seriöst program
    för att ta itu med arbetslösheten.

  443. Han gjorde inte mycket åt bokrisen.
    Vi som äger hus-

  444. -har förlorat 30-40 procent
    av värdet.

  445. Det är illa,
    men många blev av med sina hus.

  446. Och under finanskrisen
    lanserade han ett stimulanspaket-

  447. -men där
    borde han ha ställt villkor.

  448. Ett kort tag hade han
    kapitalistklassen under kontroll.

  449. Han kunde ha sagt till bankerna
    att om de skulle bli räddade-

  450. -skulle de bli tvungna
    att återinvestera en del i USA.

  451. Men han gav dem pengarna gratis,
    de har betalat tillbaka-

  452. -och är nu rikare och större...

  453. "För stora för att gå under", sa man.
    Nu är de rikare och större än förut.

  454. Så när nästa kris kommer
    slår den mot hela systemet.

  455. Jag har latinamerikansk bakgrund
    och är tekniskt sett amerikan-

  456. -min på USA:s gator
    ses jag som en invandrare.

  457. George Bush,
    som vi hatade så mycket-

  458. -deporterade 240 000 personer
    om året.

  459. Obama deporterar
    nästan 400 000 om året.

  460. Och det ser vi
    inga demonstrationer mot.

  461. Han avslutade förvisso kriget i Irak,
    men efterlämnade ett kaos.

  462. Jag vet att det inte är hans krig,
    men som president har han ansvaret-

  463. -och om man ska dra ut trupperna
    måste man organisera landet.

  464. Och däremot har han
    tredubblat insatsen i Afghanistan.

  465. Och vad gjorde vi i Europa och i USA?

  466. Minns ni när Bush satt vid makten?
    Massor av demonstrationer!

  467. Vad har vi gjort i Obamas fall?
    Ingenting.

  468. Historien kommer att underkänna oss,
    och vi lär få betala för det.

  469. För det tredje: Obamas framgång
    beror till stor del på-

  470. -hans strategiska
    - men inte taktiska - åtgärder-

  471. -mot avskaffandet av ras, och har
    anammat en rasbefriad hållning.

  472. Han har tagit avstånd
    från de flesta medborgarrättsledare.

  473. Ingen Jesse Jackson.
    Det är bara Obama.

  474. Från den baktalade pastor Wright.

  475. Han hade fräckheten att påstå
    att rasismen är utbredd USA.

  476. Och pastor Wright hade rätt!
    Rasismen är utbredd USA.

  477. Det har den varit i världssystemet
    i femhundra år.

  478. Men i Sverige har ni inga rasproblem.
    Ni är bortom det.

  479. Jag trodde väl det.

  480. Han undvek allt som fick honom att
    se för svart eller för politisk ut.

  481. Ett kort tag avlägsnade man
    Michelle Obama från kampanjen.

  482. Hon framställdes
    som en arg, svart kvinna.

  483. Sen återintroducerades hon
    i programmet "The View".

  484. Det är fyra kvinnor.
    Barbara Walters är programledare.

  485. Då blev hon ungefär
    en vit kvinna som råkar vara svart.

  486. De gjorde henne till en "fin dam".
    Jag råkar tro att Michelle Obama-

  487. -är smartare
    och mer begåvad än Barack Obama.

  488. Barack Obama är en bra talare,
    men han har en teleprompter!

  489. Michelle kan prata oförberett
    i tjugo minuter.

  490. Det är en gåva.
    Och vad gör hon nu i Vita huset?

  491. Säger till folk att äta rätt
    - äta lite tomater - och träna.

  492. Jämför det med Hillary Clinton-

  493. -som utnyttjade
    sin ställning som presidentfru.

  494. Ett par presidenthustrur,
    Eleanor Roosevelt och sen Clinton-

  495. -har utnyttjat sin ställning
    för att åstadkomma nåt.

  496. Michelle har gått tillbaka
    till träning, barn, kost-

  497. -och att odla tomater i trädgården.
    Snälla!

  498. Och när han höll sitt tal om rasism
    tog han upp frågan på fel sätt.

  499. Han antydde att både vita
    och icke-vita har blivit drabbade.

  500. Det som vita hörde var
    att Obama förstår-

  501. -att det finns omvänd diskriminering
    och att kvotering är fel.

  502. Men rasism handlar
    om rasdominans.

  503. Det handlar inte om
    att vi alla har fördomar.

  504. Fördomar och rasdominans
    är olika saker.

  505. Om jag vore anti-vit,
    vilket jag inte är-

  506. -hade jag inte haft makten
    att påtvinga andra det.

  507. Det handlar om vem som har makten
    att göra sina fördomar systematiska.

  508. Göra dem till den rådande ordningen.

  509. Obama har behållit
    sin rasbefriade inställning.

  510. Under de första presskonferenserna,
    när han fick frågan om rasism-

  511. -då sa han "Jag hör dig". I USA
    innebär det att de inte lyssnar.

  512. "Jag hör dig, men jag håller på att
    ta itu med allvarliga problem"-

  513. -"som finanskrisen och med två krig.
    Jag har inte tid med det just nu."

  514. Jag ser rasism
    som ett allvarligt problem.

  515. När vår förste svarte president
    säger att han inte har tid med det-

  516. -gjordes frågan om ras
    och jämlikhet mindre viktig.

  517. Sen hade vi Gates-kontroversen.
    Gates är en svart Harvardprofessor-

  518. -som utsattes för rasprofilering
    i sitt eget hus.

  519. Det har hänt mig också,
    men jag bor i Södern-

  520. -så jag kunde inte göra nåt.

  521. I Södern är folk skjutglada.
    De dödar oss för minsta lilla.

  522. På mindre än en vecka
    ändrade sig Obama-

  523. -från kommentaren "Polisen
    agerade dumt", vilket inte stämmer.

  524. Polisen agerade på ett förutsägbart,
    rasifierat vis.

  525. Så fort han sa
    "Polisen agerade dumt"-

  526. -blev bloggosfären som tokig.

  527. De vita som röstade på honom tänkte
    "Oj, han är verkligen svart!".

  528. Två dagar sa han att han
    borde ha valt sina ord bättre.

  529. Vid veckans slut kallade han till
    ett "ölmöte" i Vita huset.

  530. Om USA:s rasproblem
    kunde lösas genom att dricka öl-

  531. -då hade vi inte haft några problem.

  532. Amerikaner älskar alkohol.

  533. Rasproblemen beror inte på
    för lite ölkonsumtion.

  534. Hur har mina förutsägelser stått sig
    efter Obamas fyra år vid makten?

  535. På det hela taget
    hade jag kammat hem stora pengar.

  536. Han har fört en imperialistisk
    politik i Irak, Iran-

  537. -Pakistan och Afghanistan,
    liksom i Latinamerika.

  538. Efter att under ett kort tag ha
    upphävt Bushs "kontraterrorism"-

  539. -har han blivit som Bush.
    Han har inte stängt Guantanamo.

  540. I tredje utgåvan sa jag
    att han åtminstone skulle göra det.

  541. Jag borde ha väntat,
    för det gjorde han inte.

  542. Vi sysslar fortfarande
    med bortföring.

  543. Han lovade att ändra på det eftersom
    det är olagligt, men det fortsätter.

  544. Och jämfört med Bush har han
    femfaldigat antalet drönarattacker.

  545. Vi har nu en "teknoimperialism".

  546. Inom klassisk imperialism
    ser man i alla fall kriget.

  547. Här faller bomberna,
    och man vet inte vad som händer.

  548. Hans stimulanspaket riktade inte
    in sig arbetsklassen och minoriteter-

  549. -och har misslyckats.

  550. Sjukvårdsreformen
    ignorerade det viktigaste:

  551. Att kontrollera kostnader
    och att göra systemet allomfattande.

  552. Hans finansreform innehöll
    några positiva saker för konsumenter-

  553. -men gjorde inget mot Walls Streets
    hasardspel - med våra pengar-

  554. -eller mot banker
    som är "för stora för att gå under".

  555. De nya reglerna kommer inte
    att förhindra ännu en börskrasch.

  556. Slutligen har han inte gjort mycket
    på rasfronten.

  557. Ligger jag efter, Mary?

  558. Är det bra nu?

  559. Ni kan kanske filma henne här?

  560. Hon avskyr när jag gör så,
    men jag älskar henne.

  561. Hans regering är vitare
    än Bushs och Clintons.

  562. Jag är inte ute efter icke-vita,
    utan efter rätt politik.

  563. Färgen spelar ingen roll
    så länge man har en bra politik.

  564. Men eftersom en svart president
    skulle göra skillnad-

  565. -är det intressant att han utsåg
    främst vita och konservativa.

  566. Tim Geithner och Larry Summers,
    som är ultrakapitalister.

  567. Larry Summers är också
    ett sexistiskt, rasistiskt svin.

  568. Det är en korrekt beskrivning.

  569. Han har sagt att kvinnor inte är
    lämpade för att syssla med teknologi.

  570. När en utbildad ekonom säger
    biologistiska saker är det skumt.

  571. Under press har han gjort ett uselt
    jobb, till exempelvis i Gates-fallet.

  572. Jag vet inte om ni känner till
    fallet med Shirley Sherrod.

  573. Det var en svar kvinna
    som fick sparken-

  574. -på grund av ett klipp
    som en konservativ bloggare gjorde.

  575. Han klippte filmen
    så att hon framstod som anti-vit.

  576. Ett dygn senare hade hon fått sparken
    och hela filmen offentliggjordes.

  577. Det var raka motsatsen.

  578. Familjen som skulle ha diskriminerats
    sa att hon räddade deras gård.

  579. Men Obama ville inte hamna
    i dålig dager, och Glenn Beck...

  580. Glenn Beck är en tv-personlighet,
    superkonservativ.

  581. Han är en idiot. Ja, jag säger så.

  582. Obama var orolig att Glenn Beck
    skulle klämma åt honom.

  583. Och han är advokat!

  584. Hans första plikt är att respektera
    den här personens rättigheter.

  585. Fallet måste prövas,
    men i stället lät han avskeda henne.

  586. Sen visar det sig
    att hon är oskyldig.

  587. "Jag borde ha tänkt på
    hennes rättigheter."

  588. Och vi latinos
    borde vara förbannade på Obama.

  589. Vi hjälpte honom att vinna valet 2008
    i de tre viktiga delstaterna.

  590. USA har ett annat system.
    Vi har elektorer.

  591. Man vet redan att Södern
    kommer att rösta konservativt.

  592. New York och Kalifornien,
    demokraterna.

  593. Bara 8-10 delstater räknas.
    Av dem var tre viktiga:

  594. New Mexico, Colorado och Nevada,
    och latinos var avgörande där.

  595. Vad har vi då fått av Obama?

  596. Han har utsett
    två latinos till ministrar.

  597. Vet ni vilka dessa latinos är?

  598. Ken Salazar, inrikesminister-

  599. -och Hilda Solis,
    arbetsmarknadsminister.

  600. De viktiga posterna
    var internationella prylar-

  601. -och allt som berör ekonomin.
    Där är det bara vita.

  602. Han har inte avsatt pengar till oss,
    trots sin kritik av Arizona-lagen.

  603. Det var en lag som i princip
    riktade sig mot latinos.

  604. Han lovade oss en immigrationsreform
    under sitt första år-

  605. -men han väntade till
    ett halvår innan valet-

  606. -med att anta en drömlik lag-

  607. -för att barnen till papperslösa
    invandrare ska kunna gå på college.

  608. Det som europeisk media inte vet är
    att en vecka senare sa han:

  609. "Förresten så inkluderas
    dessa barn inte i sjukvårdsreformen."

  610. "Ni får gärna gå till stranden,
    men bli inte våta."

  611. Vi har alltså en svart president som,
    likt billig chokladglass-

  612. -har rätt färg
    men misslyckas med själva smaken.

  613. Jag ska avsluta med att först
    ge er mina viktigaste poänger.

  614. Rasism är en struktur
    eller ett system av förfaranden-

  615. -och detta tog inte slut på 60-talet.

  616. I stället förvandlades den till
    vad jag kallar "den nya rasismen".

  617. För det andra, följeslagaren
    till den här nya rasismen-

  618. -är den slipade men oerhört effektiva
    färgblinda rasismens ideologi.

  619. Slutligen, valet av
    Obama representerar framför allt-

  620. -det högsta stadiet
    av den nya rasismen.

  621. I denna nya "rasbefriade" tid-

  622. -kan konservativa minoritetspersoner
    bli politiska ledare-

  623. -understödja rasdominans
    och legitimera USA-imperialism.

  624. Till er svarta i publiken: Vi har
    missat det historiska ögonblicket.

  625. Länge kunde vi hävda
    att USA:s imperialistiska krig-

  626. -var "den vite mannens krig", och att
    vi inte har nåt med dem att göra.

  627. Muhammad Ali pratade om det
    under Vietnamkriget.

  628. Men det går inte längre.

  629. Vår president är svart,
    och vi har svikit vår plikt.

  630. Vi borde ha sagt till om Afghanistan.

  631. Även om man stödjer honom
    kunde man ha kritiserat-

  632. -USA:s invasion av Afghanistan,
    men det gjorde vi inte.

  633. Det är inte längre den vite mannens
    krig, det är vårt amerikanska krig.

  634. Vad ska göras
    för att döda den nya rasdraken-

  635. -som terroriserar
    det amerikanska slottet?

  636. Om vi verkligen vill döda monstret-

  637. -måste vi återvända till det stundens
    nödtvång som dr King pratade om-

  638. -och samhällsrörelser.

  639. Vi får inte fastna
    i den enfaldiga politiska växel-

  640. -som vi har suttit fast i sen 1980.

  641. Sen Reagans tid hamnar vänstern
    i samma situation vart fjärde år.

  642. Vi stöder inte republikanerna-

  643. -så vi stöder vilken demokratisk
    kandidat som helst.

  644. Argumentet är att man stödjer
    det minst onda av två onda ting.

  645. För det första stödjer man då
    fortfarande ondska-

  646. -och för det andra, som den svarte
    kommentatorn Bill Fletcher sa-

  647. -kan Obama vara
    en mer effektiv version av ondska.

  648. Imperialism med blackface är värre.

  649. Vi är inte lika kritiska mot Obama
    som vi var mot Bush.

  650. Om vi vill ha en verklig förändring
    måste vi skapa vår egen historia.

  651. Vi måste återvända till gatan,
    organiserade och militanta.

  652. Men vi måste också vara kreativa
    och använda innovativa taktiker.

  653. Michael Moore,
    komikern och aktivisten-

  654. -har visat oss
    hur vi kan använda humor-

  655. -för att dokumentera diskriminering.

  656. Vi kan vara
    politiska, humoristiska och radikala.

  657. På så vis kan vi visa
    på vilket sätt ras spelar roll.

  658. Vi måste avslöja
    nya former av diskriminering.

  659. Jag avslutar
    med ett citat från Malcolm X.

  660. "Ingen kan ge dig frihet, jämlikhet,
    rättvisa eller nånting annat."

  661. "Om du är en man...", och här
    bör vi ändra till "människa"-

  662. -"...då tar du det." Den här andan
    hoppas jag att folk ska anamma-

  663. -om de vill ta oss ur träsket
    som de befinner sig i.

  664. Om vi lägger alla våra ägg
    i den politiska väljarkorgen-

  665. -vilket vi har gjort sen 1980-

  666. -kommer vi att sluta som Cheshire-
    katten i "Alice i Underlandet".

  667. Ett tynande leende
    som hänger ensamt-

  668. -på trädet som vi kallar för USA.

  669. Tack.

  670. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Från Martin Luther King till Obama

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, berättar varför Obamas vinst i det amerikanska presidentvalet, trots alla förhoppningar, inte betydde någonting för de svartas situation i USA. Obama är en borgerlig politiker - ingen radikal visionär i Martin Luther Kings anda. Istället, menar Bonilla-Silva, är USA nu på väg mot två samhällen. Orignaltitel: From Dr. King to president Obama - racial vision, racial blindness & racial politics in Obamerica. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Afro-amerikaner, Förenta staterna, Minoriteter, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Varning för ras

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Från Martin Luther King till Obama

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, berättar varför Obamas vinst i det amerikanska presidentvalet inte betydde någonting för de svartas situation i USA. Obama är en borgerlig politiker - ingen radikal visionär, menar Bonilla-Silva.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Publikens frågor till Eduardo Bonilla-Silva

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, svarar på publikens frågor efter sitt föredrag om Obama som upprätthållare av status quo i det amerikanska samhället.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Fixerad på vithet

Raka Shome, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, visar hur den vita feminina identiteten representeras och skapas med hjälp av mindfulness och östasiatiska traditioner.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Kärlek utan gränser

I sin forskning har Jin Haritaworn studerat hur rasismen ser ut i en gränslös värld, där kön, hudfärg, sexualitet och etnicitet blandas i allt högre grad.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt

Hur antirasistiskt är Sverige? Samtidigt som Sverige uppfattar sig som det är skillnaden i levnadsstandard mellan människor med olika hudfärger större än i andra länder. Med Eduardo Bonilla-Silvia, Raka Shome, Jin Haritaworn och Catrin Lundström.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Är gult fult?

Astrid Trotzig läser ur sin debutroman "Blod är tjockare än vatten" och resonerar om hur rasismen i Sverige ser ut idag. Hennes slutsats är kort: "Det har inte blivit så mycket bättre".

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Sverige - självbild utan grund

Forskaren Ylva Habel ger en bild av hur den svenska exceptionalismen står i bjärt kontrast till den rasism som präglar det svenska samhället. Rasismen avtar heller inte, utan ökar, hävdar Habel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt: Varför behöver vi tala om ras?

"Ras" har länge varit ett bannlyst begrepp i Sverige, men debattörerna menar att rasbegreppet behövs för att synliggöra den rasism som finns i det svenska samhället. Med Kitimbwa Sabuni, Sissela Nordling Blanco, Victoria Kawesa och Nathan Hammelberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Våldet genom barnens ögon

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv. I 41 år har Bris stöttat barn som ropat på hjälp. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.

Fråga oss