Titta

UR Samtiden - Varning för ras

UR Samtiden - Varning för ras

Om UR Samtiden - Varning för ras

I Sverige, ett land som gärna ser sig som antirasistiskt, är begreppet ras ett närmast förbjudet begrepp. Men självbilden och verkligheten stämmer inte överens. Under två dagar samtalar forskare och debattörer om hur ras och vithet hjälper till att forma klyftor i samhället. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Varning för ras: Kärlek utan gränserDela
  1. Det känns verkligen stort
    att vara här-

  2. -på den första konferensen
    om ras och vithet i Sverige.

  3. Jag vet vad som krävs
    för att synliggöra ras-

  4. -i sammanhang
    som inte ens uppfattas som vita.

  5. Man är inte medveten om vitheten.
    Hörs jag ordentligt?

  6. Jag hoppas
    att alla transnationella importer-

  7. -från USA och Kanada...

  8. Jag har just korsat Atlanten, precis
    som många färgade från Europa.

  9. Jag fick korsa Atlanten eftersom det
    var svårt att prata om frågorna här.

  10. Men det händer intressanta saker-

  11. -delvis inom institutioner
    och delvis utanför-

  12. -som vi kanske kan prata om.

  13. Hur kan man stötta yngre
    färgade människor från Europa-

  14. -som ofta arbetar med det här-

  15. -utan några mentorer.

  16. Det var intressant att lyssna
    på föredragen tidigare i dag.

  17. Jag visste inte exakt vad de skulle
    handla om, men mycket sammanfaller.

  18. Eduardo sa att vit makt fungerar
    bättre med ett icke-vitt ansikte.

  19. Hur muterar rasism
    i ett nyliberalt sammanhang-

  20. -där man gärna pratar om mångfald,
    samtidigt som rasismen finns kvar.

  21. Du tog upp skiftet från välfärd
    till välbefinnande-

  22. -och rasifierade kroppars roll.

  23. Det dyker liksom upp
    från andra hållet.

  24. Jag ska ta upp olika saker.
    Jag börjar med något positivt.

  25. Det är ämnet för min nya bok
    "The Biopolitics of Mixing".

  26. Jag kommer att avsluta med
    att gå från det till något negativt.

  27. Jag går från kärleken utan färg
    till det obotliga hatet.

  28. Det handlar mer om mitt projekt
    om rasifiering av sexualpolitik-

  29. -anti-muslimsk rasism i Europa,
    gentrifiering och postfordism.

  30. Jag ska fortsätta med ett tredje
    projekt om vilken roll miljön spelar.

  31. Både som metafor för rasifierade
    familjer och dysfunktionella barn-

  32. -och som vår faktiska miljö
    med vissa resurser.

  33. Läget håller ju på att förvärras.

  34. Jag ska försöka
    hålla båda bollarna i luften-

  35. -men jag kan inte göra dem rättvisa.

  36. Men vi har ju alltid
    boken och frågestunden.

  37. Jag börjar med mitt projekt om ras
    som uppstod under en märklig period.

  38. Det började på 2000-talet-

  39. -under årtiondet för kriget mot
    terrorismen, integrationspanik-

  40. -och kriser inom multikulturalismen,
    som Titley och Lentin säger.

  41. Multikulturalismen har dödförklarats-

  42. -men en del av dess symboler
    finns kvar och har fått nytt liv.

  43. En av dem är
    det multirasifierade subjektet.

  44. "Multi" är en motkraft-

  45. -till assimileringen
    av dem som inte tillhör vitheten.

  46. "Rasifierade" påminner om
    att påståendet om en ny befolkning-

  47. -spelar en viktig roll i biopolitiska
    och nekropolitiska krafter-

  48. -som låter vissa leva
    och sorterar bort andra.

  49. Boken handlar om 22 personer-

  50. -med thailändska
    och icke-thailändska föräldrar-

  51. -som får förklara sina kroppar
    för omgivningen-

  52. -och hantera olika tolkningar. Jag
    kan inte göra komplexiteten rättvisa.

  53. Det multirasifierade subjektet
    uppfattas som idealt-

  54. -i en framtid utan ras, för att hen
    har föräldrar av olika härkomst.

  55. Jag ska säga något om pronomen.
    När jag talar om mig själv-

  56. -och när jag talar om subjekt
    i olika exempel-

  57. -där kön inte är relevant-

  58. -brukar jag använda könsneutrala
    pronomen som "hen" och så vidare.

  59. Jag använder manliga pronomen
    när man föreställer sig en man.

  60. Jag kommer att prata om
    den rasifierade brottslingen senare.

  61. Den här multirasifierade
    subjektiviteten-

  62. -som Eduardo beskrev så bra,
    där är Obama ett typexempel.

  63. Det var mycket sådant
    i hans första valkampanj.

  64. Personerna jag intervjuade
    ingick i det här-

  65. -även om de sällan kunde
    använda det som identitet.

  66. I intervjuerna får föreställningar om
    den vackra personen av olika raser-

  67. -kärleken utan färg,
    den genetiskt berikade hybriden-

  68. -och den mångkulturella stadsbon-

  69. -tävla mot föreställningar om mannen
    som är förvirrad i sin identitet-

  70. -den thailändska prostituerade-

  71. -och andra exempel som trots allt
    överlever och lurar runt hörnet-

  72. -för att återta den
    som har kommit undan.

  73. I boken använder jag mig av Avery
    Gordons och Herman Grays arbete-

  74. -för att förstå det där,
    och för att få grepp om de resterna.

  75. Synen på blandad härkomst är kluven,
    men nu hyllas det oftast.

  76. Det lyckliga blandade subjektet
    i ett mångkulturellt samhälle-

  77. -var närvarande överallt, i medierna,
    politiken och intervjuerna.

  78. Här är svar på frågan om
    vad andra tycker om deras härkomst.

  79. Ni kan inte läsa det längst bak.

  80. Jag skrev ut...

  81. Jag skriver mycket om metodik i
    min bok och hur problematiskt det är-

  82. -att dissekera,
    även från rasifierade positioner-

  83. -när man dissekerar rasifierade
    subjekt. Jag tänker på Fanon.

  84. Vi kan problematisera det här sedan,
    men jag har ändå gjort så här.

  85. Jag intervjuade en person från London
    och en från Berlin.

  86. Mark sa att folk tycker att det är
    spännande med folk av olika raser-

  87. -eftersom de är nya och öppensinnade.

  88. Att vara av blandad härkomst och vara
    trångsynt är en självmotsägelse.

  89. Personen av blandad härkomst får
    representera mångkulturella London.

  90. Det är också ett tema
    i litteraturen om kosmopolitism.

  91. Michael från Berlin
    säger att Berlin är "multikulti".

  92. Folk frågar var man kommer ifrån,
    men de gillar det.

  93. Jag har blivit intresserad av det jag
    kallar ett metronormativt synsätt.

  94. Jag utgår från
    Halberstam och Tongson.

  95. Nya kroppar från en rasfri framtid-

  96. -existerar alltså i toleranta
    metropoler som London och Berlin.

  97. Mina intervjuobjekt
    är inte ensamma om sin uppfattning.

  98. Jag läser litteratur som hyllar dem
    som de ideala världsmedborgarna-

  99. -och litteratur om kapitalistisk
    konsumtion som hyllar hybriditet.

  100. Ett av mina nördiga intressen
    är att titta på stadsplanering-

  101. -och idén om en bra social blandning.

  102. Det är ett slags pånyttfödelse.

  103. Men det står ändå för social död.

  104. Människor som hölls inom ett område
    trängs undan.

  105. De trängs bort så fort det området
    "återhämtar sig". Det är intressant.

  106. När det gäller Berlin och London
    så skiljer sig de platserna-

  107. -från hur det är i Paris eller
    Stockholm där innerstaden är helvit.

  108. Den rasifierade befolkningen
    bor längst ut.

  109. Men folk flyttar till Fittja nu-

  110. -så det vore väldigt intressant att
    få reda på mer om Fittjas historia.

  111. Hyllandet verkar välvilligt-

  112. -men man skiljer ändå mellan personer
    som erkänns som "blandade"-

  113. -och personer vars hybriditet
    inte ses på det sättet.

  114. Deras sociala orörlighet,
    frivilliga segregation-

  115. -dysfunktionella tvåspråkighet
    och våldsamhet-

  116. -ses som symtomatiskt
    för deras vägran att blanda sig.

  117. En text som jag undersöker i min bok-

  118. -tillsammans med
    berättelserna från intervjuerna-

  119. -är programmet "Mixed Britannia"
    som sändes förra året.

  120. Storbritannien beskrivs
    som ett pionjärland inom blandning-

  121. -eftersom blandningen
    började med kolonialismen.

  122. Det bygger på en uppfattning om
    att ras numera är oviktigt.

  123. Fortier menar att Storbritannien-

  124. -och det gäller även nordvästra
    Europa, är anti-muslimskt.

  125. Vi kan använda en relationsanalys
    av globaliserad rasism-

  126. -för att se hur rasism här
    överlappar annan rasism.

  127. Vi kan ha ett transatlantiskt samtal-

  128. -med Jared Sextons tes
    att multirasdiskursen i USA-

  129. -blir anti-svart, då afroamerikaner
    ses som motståndare till blandning.

  130. Man patologiserar dem som redan
    har drabbats hårt av kriminalisering.

  131. Vi ska koppla det fina blandade
    subjektet till andra hybriditeter.

  132. Fortier undersökte hur
    rasifierade ungdomar framställdes-

  133. -i Storbritannien,
    och fann två kategorier.

  134. Den "utopiska modellen", en vacker
    person med svart och vit härkomst-

  135. -i vilka nationen framstår som så
    sympatisk som den skulle vilja vara.

  136. "Det dystopiska odjuret"-

  137. -representeras av ungdomar i upplopp
    och segregerade muslimer.

  138. Man patologiserar dem
    som inte är tillräckligt blandade.

  139. Deras hybriditet passar inte
    inom diskursen om lycklig blandning.

  140. Jag vill undersöka
    de patologiserade hybriditeterna.

  141. Inte som distinkta grupper med
    objektivt mätbara utmärkande drag-

  142. -som man skulle göra
    inom antropologi och rasbiologi-

  143. -utan som en bild
    som hör ihop med blandning-

  144. -för att visa hur bilderna skapas
    i en rasistisk och nyliberal kontext.

  145. Det blandade och otillräckligt
    blandade subjektet dyker ofta upp.

  146. Bland annat i den nya rasforskningen
    efter Human Genome Project.

  147. Jag undersöker
    en populärvetenskaplig dokumentär.

  148. Det handlar om
    hur multirasifierade subjekt-

  149. -i dagens post-rasistiska
    och post-rashygieniska genprojekt-

  150. -blir dissekerade ännu en gång, men
    nu ses deras härstamning som bättre.

  151. Blandad härkomst ger bättre gener.
    Det kallades "korsningsvitalitet".

  152. Nu kallas det "heterozygoti".

  153. Det passar med "heterosexualitet".

  154. Jared Sexton och många andra
    multirasteoretiker, speciellt queera-

  155. -menar att blandad härkomst bara
    anses intressant vid fortplantning.

  156. Degenerering lever ändå vidare
    i det inavlade rasifierade subjektet-

  157. -som inte utbyter gener och
    t.ex. fortsätter med kusinäktenskap-

  158. -vilket leder till en sämre avkomma.

  159. Vi känner igen idén om degenerering
    från moralpaniken kring integration.

  160. Ett tyskt exempel är Thilo Sarrazin.

  161. Direktören
    för den tyska centralbanken-

  162. -uttalade sig om den judiska genen
    och muslimers låga intelligens.

  163. Det är ett transnationellt tema.

  164. "The Bell Curve" dyker upp
    i Europa i ett annat sammanhang.

  165. Det multirasifierade subjektet
    bekräftar degenererade "andra".

  166. Funktionsnedsatta personer vars
    föräldrar har fortplantat sig fel.

  167. De har inte tagit ansvar-

  168. -för sin egen hälsa
    eller för folkhälsan.

  169. I dag vill jag ta upp
    debatterna om integration och brott-

  170. -från Tyskland på 2000-talet.

  171. Vi måste undersöka det på ett sätt-

  172. -där vi lägger märke till kunskaper
    om fängelse och biomedicin.

  173. Mycket av litteraturen jag tar upp
    hänvisar till litteratur på engelska-

  174. -som tittar på andra rasifierade
    grupper, speciellt afroamerikaner.

  175. Framför allt de här rapporterna som
    beskriver en ny typ av brottsling.

  176. "Die Intensivtäter"
    är en återfallsförbrytare.

  177. Det är en administrativ kategori-

  178. -men den spelar en viktig roll för
    kontrollen av rasifierade ungdomar.

  179. Om man får den etiketten...
    Medierna beskriver dem som odjur.

  180. Men det kan räcka med att man har
    blivit kroppsvisiterad någon gång.

  181. Deras omgivning och umgänge-

  182. -och människor som bor i närheten
    kan också bli kontrollerade.

  183. En forskare i juridik kan undersöka
    hur det används i domstolarna.

  184. Men mycket information blir
    lättillgänglig för olika myndigheter.

  185. Skolor, människor som arbetar
    med ungdomar och polisen.

  186. Det blir lättare
    att kriminalisera ungdomar.

  187. Jag tittade på olika rapporter och
    artiklar om den här nya kategorin.

  188. Problemet
    presenteras med hjälp av siffror.

  189. Zuberi och Bonilla-Silva menar
    att statistik, rashygien och rasism-

  190. -hänger ihop som vit logik.

  191. Ofta har det samma ursprung
    och tänkandet liknar Francis Galtons.

  192. Metoderna är redan globaliserade.

  193. Yasemin Yildiz menar att skapandet
    av muslimen som ersättning-

  194. -för äldre idéer om den brittiska
    asiaten och den franska araben-

  195. -har gjort det möjligt för Europa
    att hänga ihop-

  196. -i ett släktskap med västvärlden.

  197. Det här transnationella utrymmet
    gör att ideologi sprids lätt-

  198. -och nationernas egenart bevaras.

  199. Den brittiska sammanhållningsutopin-

  200. -kontrasteras mot den tyska dystopin
    med ett parallellsamhälle.

  201. Men båda delar "den andra"-

  202. -som representeras av andra och
    tredje generationens invandrare.

  203. Deras hybriditet framställs inte alls
    som den upphöjda hybriditeten.

  204. I rapporterna om integration och
    brott leder det till en sortering-

  205. -av olika grupper som jämförs
    och ställs mot varandra-

  206. -vad gäller integrering, religiositet
    och brottslighet. Det blir synonymt.

  207. Rapporten som befäste moralpaniken
    kring "die Intensivtäter"-

  208. -är den så kallade Pfeiffer-studien.

  209. Den spreds via rubriker
    som "Ung, muslim, brutal".

  210. "Muslimer" anses mest våldsamma-

  211. -och så kallade "asiater" framstår
    som den minst våldsamma gruppen.

  212. Och "tyskar"...
    Det är nog likadant i Sverige.

  213. Man säger inte "vita tyskar",
    men tyskar är vita.

  214. De hamnar någonstans i mitten.

  215. Rapporten förstärker bilden av ett
    farligt muslimskt Främre Orienten-

  216. -och ett fredligt
    icke-muslimskt Fjärran Östern.

  217. "Tyskhet" är något vitt och kristet.

  218. Skolbarnen som inte...
    Så här står det i studien.

  219. Skolbarn som inte är tyska medborgare
    eller inte är födda i Tyskland-

  220. -eller om det gäller deras föräldrar,
    räknas inte som tyskar i studien.

  221. Det påminner om Nürnberglagarna.

  222. Det räcker med en farförälder.

  223. Men när de svarar att de
    inte ser sig själva som tyskar-

  224. -så sjunker deras integrationsindex,
    och då stiger deras våldsindex.

  225. Hur man än gör så blir det fel.

  226. Om man växer upp i ett invandrartätt
    område, så stiger ens våldsindex.

  227. Studierna
    påminner deltagare och läsare om-

  228. -att färgade människor, speciellt
    muslimer, är farliga och inte tyska.

  229. När det gäller ett medborgarskap-

  230. -där man släpper på de biologiska
    gränserna är det här effektivt.

  231. Bilden av den segregerade invandraren
    blir ett sätt att dra en ny gräns.

  232. Fatima El-Tayeb granskar-

  233. -hur idén om den eviga invandraren
    håller Tyskland vitt.

  234. Om studierna flyttar gränsen-

  235. -för att flytta färgade människor
    till andra sidan-

  236. -antar de även att man måste ta sig
    över gränsen, och på ett visst sätt.

  237. Heterosexuellt och mot vithet.

  238. Förutom att det bara är intressant
    i relation till heterosexualitet-

  239. -är blandad härkomst också bara
    intressant i relation till vithet.

  240. Två färgade människor som får barn
    vore alltså helt ointressant.

  241. I rapporterna är en vit tysk
    som biologisk förälder-

  242. -eller ett äktenskap
    med en vit tysk av motsatt kön-

  243. -inte bara den enda vägen
    till integration och socialt kapital.

  244. Det är också nästan obligatoriskt.

  245. Thilo Sarrazin,
    som pratade om den judiska genen-

  246. -och muslimers låga intelligens-

  247. -menar att partnervalet
    visar benägenheten att integreras.

  248. Bara 3 % av unga män
    och 8 % av unga kvinnor-

  249. -med turkisk invandrarbakgrund
    gifter sig med en tysk partner.

  250. Integrationsrapporterna håller med
    och gör det respektabelt-

  251. -med en vetenskaplig metodik,
    även om de får fram andra siffror.

  252. Det viktiga är hur siffrorna används.

  253. Den här rapporten av Sonja Haug-

  254. -heter "Interetniska kontakter
    hos invandrare i Tyskland"-

  255. -och gjordes
    åt den federala byrån för migration.

  256. Omslaget är intressant i sig,
    eftersom det visar "integration".

  257. Ett ungt heterosexuellt medelklasspar
    som ler och verkar lyckliga.

  258. Hon är från Mellanöstern, han är vit.
    Siffrorna ger en mer komplex bild.

  259. Bara 8 % av vita tyskar-

  260. -är gifta med så kallade
    "tyskar med invandrarbakgrund".

  261. 18 % av män och 21 % av kvinnor
    med invandrarbakgrund-

  262. -är gifta med vita tyskar. Det är
    inget nytt när man studerar det här.

  263. Vita människor har historiskt sett
    varit emot blandäktenskap.

  264. Nu börjar det förändras lite-

  265. -och blandäktenskap
    blir ett tecken på tolerans.

  266. Muslimska män är mest benägna
    att gifta sig utanför sin religion.

  267. Haug menar dock att man överskattar
    antalet interetniska äktenskap-

  268. -om man bortser från att många tyska
    medborgare har invandrarbakgrund.

  269. Om man i stället ser till etnicitet-

  270. -väljer turkar och tyska turkar ofta
    en partner av samma etnicitet.

  271. Det betyder att invandrare
    inte är tillräckligt integrerade.

  272. Det är intressant att rapporterna
    som bryr sig om integration-

  273. -håller så hårt på vissa kategorier.

  274. De här nya kategorierna, som
    "person med invandrarbakgrund"-

  275. -betyder att många har ett pass,
    vilket tidigare var omöjligt.

  276. Nu när de är tyskar måste man
    skilja dem från "riktiga tyskar".

  277. Den sociala integrationen
    hos barn av blandad härkomst-

  278. -beskrivs som mer lovande
    än andra rasifierade barns.

  279. Men deras medlemskap i den tyska
    nationen och familjen är begränsat.

  280. Jag ber om ursäkt
    för det här tråkiga materialet-

  281. -men det är så fascinerande...

  282. I stället för familjer
    har de "relationsnätverk".

  283. Och de existerar för att ge dem
    "kulturella färdigheter".

  284. Ett intressant sätt att se på närhet.

  285. Medlemskap i den tyska nationen
    skjuts hela tiden på framtiden.

  286. Det hänger på kulturella färdigheter-

  287. -som måste förmedlas
    av riktiga tyskar.

  288. Bilden av "ett relationsnätverk"
    där barnet måste integreras-

  289. -skiljer sig från "den riktiga
    familjen", vars resurser man ärver.

  290. Hybriditetsdiskursen återkommer.

  291. Saker som inte kan blandas organiskt
    sätts ihop.

  292. Vi kan se det integrerade subjektet
    med en vit förälder eller partner-

  293. -som en skicklig aktör som lovas
    rättigheter medan den hålls utanför-

  294. -och kan bjudas in när man behöver
    exempel på integration och mångfald.

  295. Men för att ses som "kompetent"-

  296. -måste man rätta sig efter nationella
    och nyliberala värderingar.

  297. I Nottmeyers rapport om interetniska
    förhållanden och integration-

  298. -är gruppen
    "interetniska invandrare"-

  299. -öppen, kommunikativ, risktagande-

  300. -och nöjd med livet.

  301. Jag blev helt ställd när jag
    läste det. Tänk att man mäter det!

  302. Jag har svårt för siffror-

  303. -eftersom de har blivit så populära
    och har en viss effekt i ett läge-

  304. -när definitionen av vad som är tyskt
    förändras.

  305. De här företagsamma egenskaperna-

  306. -jämförs med det som kallas
    de fem stora personlighetsdragen.

  307. Jag kollade upp det.
    Det är en psykologisk modell.

  308. Wikipedia-sidan
    refererade till Francis Galton...

  309. Dragen är öppenhet, extraversion,
    samvetsgrannhet, värme, neuroticism.

  310. De används för att förutspå hur en
    individ kommer att lyckas ekonomiskt.

  311. "Interetniska invandrare" är mer
    välutbildade och mer framgångsrika-

  312. -som det leende medelklassparet.

  313. Nottmeyer patologiserar inte personer
    som inte har relationer med vita.

  314. Men hon menar att de som har det
    känner sig mindre diskriminerade-

  315. -än invandrare
    i intraetniska relationer.

  316. Den lyckliga invandraren lever alltså
    ett gott liv i en vit familj-

  317. -som är ett direkt resultat av fria
    val och en icke-paranoid läggning.

  318. Vi tittar lite på lycka. Vi kan
    använda oss av affektforskning.

  319. Sara Ahmed kommenterar de ständigt
    närvarande berättelserna om lycka-

  320. -och ser lycka
    som ett sätt att orientera sig.

  321. Den leder oss till de rätta objekten
    och grupperna där vår lycka finns.

  322. Lycka kommer ofta till dem
    som hittar eller stannar vid-

  323. -det vi vet gör oss lyckliga,
    som ett äktenskap eller en karriär.

  324. Om privilegier gör oss lyckliga
    är även det omvända sant.

  325. Heather Love menar att amerikansk
    kultur värderar gladlynthet högt.

  326. Lyckliga personer är goda medborgare-

  327. -och tillståndet är kopplat till vår
    förmåga att producera och konsumera.

  328. Att anpassa sig känslomässigt
    är ännu viktigare för de förtrycka.

  329. Berlant diskuterar ekonomi, känslor
    och det postfordiska medborgarskapet-

  330. -och menar att tillhörighet
    förutsätter optimism och uthållighet-

  331. -för att uppnå de mål
    som bidrar till att vi bryts ner.

  332. Att behålla jobbet, bli respektabel
    och heterosexuellt åtråvärd.

  333. Komplexa löften följer
    för dem som investerar i lyckan.

  334. Förutom att undersöka löftena-

  335. -kan vi titta på straffen
    för dem som inte är lyckliga.

  336. Lycka är ett slags samarbete-

  337. -som skapas av governmentalitet, det
    du själv gör för att anses trevlig-

  338. -och disciplin, det du tvingas visa
    för att klara kontrollen.

  339. Det är ett slags känslomässig
    anpassning till förtryck-

  340. -som ligger nära opassande känslor,
    som ilska och depression.

  341. Sådana känslor
    straffas och patologiseras.

  342. Bilden av lycka fyller
    en bio- och nekropolitisk funktion.

  343. Den skiljer lyckliga grupper
    från olyckliga grupper-

  344. -som måste segregeras.

  345. Martin Luther King talar om att vara
    stolt över att vara missanpassad.

  346. Det är inte så vanligt nu för tiden.

  347. Är det en slump att den lyckliga
    invandraren älskar vita människor-

  348. -och inte känner sig diskriminerad?

  349. Under Obamas första valkampanj-

  350. -ansågs hans ungdomstid
    väldigt intressant.

  351. Han ska ha varit arg och besatt
    av ras och Malcolm X som tonåring.

  352. Men han lämnade antirasismen-

  353. -eftersom han älskade
    sin vita mamma och mormor.

  354. Om kärleken utan färg
    har en äldre liberal historia-

  355. -har den i en nyliberal kontext-

  356. -genomgått vissa förändringar.

  357. Jag vet inte hur många som minns
    de gamla undersökningarna.

  358. Skulle en vit dotter få gifta sig med
    någon med stigmatiserad etnicitet?

  359. Sedan jämfördes det med tidigare år,
    och rasismen hade minskat.

  360. Jag saknar nästan undersökningarna.

  361. Nu ställer man bara den här frågan
    till färgade människor.

  362. Man vill peka ut dem som intoleranta.
    Rasism har fått en annan betydelse.

  363. Jag experimenterade med det här...
    Jag brukar inte göra sådant.

  364. Inom tysk rasterminologi var det
    alltid svårt att prata om rasism-

  365. -ungefär som i Sverige-

  366. -utanför det som hände under
    nationalsocialismen 1933-1945.

  367. Man föredrar
    att prata om "främlingsfientlighet".

  368. Det förskönar, avpolitiserar
    och psykologiserar rasism-

  369. -som en naturlig reaktion
    mot utlänningar.

  370. Men nu har det här också förändrats.

  371. Främlingsfientligheten distraherar
    oss från det verkliga problemet.

  372. Fientlighet mot tyskar.
    Det har skapat riktig moralpanik.

  373. Det utspelar sig i samma miljö
    som producerar "die Intensivtäter":

  374. Skolgårdarna
    i Kreuzberg och Neukölln.

  375. Det gäller säkert Fittja också.

  376. Rasifierade ungdomar
    mobbar vita ungdomar.

  377. Det är ett stort problem, och lärarna
    måste ta i med hårdhandskarna.

  378. Det kan följas av aggressiva förslag.

  379. Det är vägen
    från skolan till fängelse.

  380. Det är dags att börja undersöka
    hur det ser ut här.

  381. Våra amerikanska kollegor kan hjälpa
    oss. Ni har mer erfarenhet av det.

  382. Den våldsamma brottslingen som inte
    är tacksam för det vi har gett honom-

  383. -spelar en stor roll i det här.

  384. I Pfeiffer-studien korrelerade
    våldsbenägenhet med diskriminering-

  385. -fientlighet mot tyskar
    och homosexuella.

  386. När en ung människa som upplever
    rasism ses som en våldsam person-

  387. -som hatar vita människor,
    försvinner inte bara rasismen.

  388. De som uppfattar den i sin mest
    nedtonade form som diskriminering-

  389. -stämplas som farliga
    och lämpliga för segregering.

  390. De senaste åren har jag tittat på hat
    och sambandet med kriminalisering.

  391. Jag började med att studera hatbrott
    som ny, globaliserad LGBT-politik.

  392. Jag har inte pratat så mycket om det.

  393. Jag såg att det kom till Tyskland
    på samma sätt som brottspaniken.

  394. Jag undersökte hur homosexuella
    medier och nya experter-

  395. -beskriver den nya hatiska homofoben.

  396. Det existerade tidigare,
    men i en annan form.

  397. Aktivister pratade inte nödvändigtvis
    om "kriminell" eller "hatisk".

  398. Ett årtionde av homonationalistisk
    aktivism gjorde hatbrottslingen...

  399. När den metodiken
    kom från USA och Storbritannien-

  400. -blev det genast den unga muslimen,
    samma person som "die Intensivtäter".

  401. Båda beskrivs på liknande sätt.
    De kommer från problemområden.

  402. De kommer från patriarkala kulturer
    och talar inte tyska hemma.

  403. Jag kommer tillbaka till det sedan.

  404. De kommer från lågutbildade,
    dysfunktionella familjer-

  405. -med en överdriven könsuppdelning
    som är en variant av en äldre profil-

  406. -av vita arbetarklassfamiljer
    som saknar könsuppdelning.

  407. Men våld appliceras på rasifierade
    människor på ett ännu värre sätt.

  408. Litteraturen om "die Intensivtäter"
    är full av psykiatri och diagnoser.

  409. Inklusive ADHD
    och antisocial personlighetsstörning.

  410. Jag har inte det här. Det var det jag
    syftade på med min frågeställning.

  411. Psykiatrer upptäcker en ny grupp.

  412. I en kontext där icke-västerländska
    uppfattningar om hälsa-

  413. -tas över av dem
    som faktiskt förtjänar riktig vård.

  414. Snarare än isolering.

  415. Jag tänkte ta med mig
    personlighetsprofilen.

  416. Om man har fler än tre drag har man
    antisocial personlighetstörning.

  417. Den betonar ilska,
    bristande impulskontroll-

  418. -och oförmåga att följa lagen.
    Den blandar lag och biomedicin.

  419. Den är likadan överallt,
    men inte helt och hållet.

  420. I engelsktalande sammanhang-

  421. -kallas det ofta
    asocial personlighetsstörning.

  422. I Tyskland kallas det inte "asocial".
    Det var människor ur arbetarklassen-

  423. -lesbiska eller andra avvikare som
    skickades till koncentrationsläger.

  424. Det finns något gammalt där
    som måste hållas på avstånd.

  425. "Die Intensivtäter" och hans gelikar
    är ett område där biopsykiatrer-

  426. -kan pröva sina teorier om våldsamma
    gener och defekta framhjärnor.

  427. Där sitter impulskontrollen
    och medvetandet.

  428. Här är ett extremt exempel.

  429. Två forskare,
    en kriminolog och en psykolog-

  430. -undersökte uppgifter om ungdomar
    som kallades "Intensivtäter"-

  431. -och utan någon direkt anledning
    listade de funktionsnedsättningar.

  432. Men utan att kalla dem för det,
    för det vore för tydligt.

  433. Jag blir förvånad över
    att vissa av mina kollegor-

  434. -ser optimistiskt på det här.

  435. De insisterar på att man
    måste bryta sig loss från rashygien.

  436. Rose menar
    att dagens biokriminologer-

  437. -inte pratar om ärftlig våldsamhet,
    utan ärftlig våldsbenägenhet-

  438. -som måste utlösas på något sätt. Men
    det sker oftast genom barnmisshandel.

  439. Så på sätt och viss präglas man ändå
    av sin degenererade släkt.

  440. Oavsett om man föddes med det eller
    om man hade våldsamma föräldrar.

  441. Det här är tabeller
    från en del av våldsrapporterna.

  442. Det är intressant
    att se vad det är som gör en våldsam.

  443. Eller vad det är man mäter.

  444. Det här säger något även
    om de inte hittar något samband.

  445. Bara det att man räknar in religion
    eller avhopp från skolan...

  446. ...eller hur integrerad man är.

  447. De mäter hur det gick i skolan-

  448. -i ett av de mest klasspräglade
    utbildningssystemen i världen.

  449. Det hänger på statligt understöd. Den
    asociala personligheten återkommer-

  450. -i en annan skepnad.

  451. Jag undrar hur arv
    och miljö-diskursen om våld-

  452. -får med sig socialkonstruktivister,
    maskulinitetsforskare-

  453. -genusforskare, socialarbetare
    och homoaktivister-

  454. -som inte skulle demonisera
    de här ungdomarna normalt sett.

  455. Berättelsen
    om den hatiska brottslingen-

  456. -sägs ofta handla om empati.
    Det låter inte så empatiskt hittills.

  457. I medierna beskrivs brottslingarnas
    egna upplevelser av övergrepp-

  458. -på ett till synes lyhört sätt.

  459. Det här kommer
    från queertidningen Siegessäule.

  460. Intervjuobjektet kallas vanligtvis
    för expert på "die Intensivtäter".

  461. Men efter moralpaniken
    kring homofobiska muslimer-

  462. -och diskussionen om hatbrott-

  463. -fick han också uttala sig
    om den gruppen.

  464. Det är tydligen samma grupp.

  465. Han säger: "Brottslingarna
    har svårt att prata om känslor."

  466. "De får aldrig lära sig att prata
    om känslor eftersom det är omanligt."

  467. Det är alltså raka motsatsen till
    den självförverkligade vita kvinnan.

  468. Det är utanförskap
    för den nyliberala medborgaren.

  469. Nikolas Rose och Beverley Skeggs
    beskriver hur hanteringen av känslor-

  470. -att kunna prata om känslor och
    strävan efter självförverkligande-

  471. -är det som definierar
    den nyliberala medborgaren.

  472. "Die Intensivtäter" lider av samma
    oförmåga att prata om känslor.

  473. Ungdomarna Serkan A och Spyridon L-

  474. -och fallet som spred paniken till
    den tyska tv-publiken är ett exempel.

  475. Serkan A har en våldsam pappa.

  476. Serkan satt på barnhem och Spyridon
    på en psykiatrisk institution.

  477. Vår empati kontrasteras
    mot deras känslokyla-

  478. -som i den här profilen av Serkan A
    i tidningen Stern.

  479. "Poliserna förstummades av kylan."

  480. "De här ungdomarna
    har svårt att prata om sina känslor."

  481. "Vi vet inte om det beror
    på brister i språket"-

  482. -"eller bristande erfarenhet."

  483. Vår empati gör
    att vi vänder oss bort från Serkan A.

  484. Den kontrasteras mot hans brist
    på empati och känslor.

  485. Vi vet att Serkan A och Spyridon L-

  486. -har misshandlat en vit pensionär
    strax före jul.

  487. Offret är en gammal man
    som säger till domaren:

  488. "Jag har varit lärare hela mitt liv,
    och sedan..."

  489. I flera månader spelas
    övervakningsfilmen upp på tv-

  490. -med en intensitet och brutalitet
    som uppmuntrar till hårdare straff-

  491. -och deportation av tyska ungdomar.

  492. Men avfärdar människor
    som omänskliga i talet om reformer.

  493. Pedagoger och maskulinitetsforskare
    undrar hur vi kan lära de här barnen-

  494. -att kontrollera sin ilska
    och känna empati.

  495. Att vi ska bli förstummade signalerar
    att sådana försök är meningslösa.

  496. Det verkar hopplöst att försöka
    hjälpa ungdomar som är så hatiska.

  497. Låt mig gå från den hatiska individen
    till den hyllade individen.

  498. Istället för att kontrastera
    en lycklig, välanpassad grupp-

  499. -som inte känner sig diskriminerade
    mot en hatisk grupp som gör det-

  500. -kan vi se kärleken utan färg och det
    obotliga hatet som besläktade idéer-

  501. -som uppstår i en kontext av rasism,
    assimilationism och nyliberalism.

  502. Tvåspråkighet betraktas både som
    ett negativt drag hos de segregerade-

  503. -som vi kan göra oss av med
    på grund av deras kriminella kultur-

  504. -och som en symbol för nyliberal
    mångfald och världsmedborgaren.

  505. Mina intervjuobjekt
    blev ofta tolkade på det här sättet.

  506. "Vad tycker andra om din härkomst?"
    "En annan kultur är intressant."

  507. De frågar om hon pratar thailändska.
    Hon brukar svara nej. Vi skrattar.

  508. Luzia hyllas som en världsmedborgare,
    men hon upplever inte sitt liv så.

  509. Samhället bestraffar föräldrar
    som uppfostrar ett barn tvåspråkigt-

  510. -så hon fick
    lära sig thailändska själv-

  511. -i stället för att ärva det
    av sin mamma.

  512. Den tvåspråkiga är inte en person,
    utan en magisk varelse.

  513. Man utgår från
    att Luzia pratar thailändska.

  514. Hennes intressanta
    blandade härkomst-

  515. -finns bara i betraktarens fantasi.

  516. Den andra kulturen har skurits bort,
    men nu klistras den på hennes kropp.

  517. Det blir en kvasi-genetisk egenskap
    hos en yta-

  518. -som sätter i gång en melankolisk
    jakt på något som har förstörts.

  519. Rey Chow vill undersöka
    i hur hög grad den etniska personen-

  520. -förväntas likna det som är tydligt
    etniskt som "tvingande mimetism".

  521. Vi förväntas objektifiera oss själva
    i enlighet med det redan kända.

  522. På så vis bekräftar vi uppfattningen
    om oss som "etniska personer".

  523. Hur kan vi förklara att
    tvingande mimetism sammanfaller-

  524. -med tvingande assimilationism,
    kärlek utan färg och obotligt hat-

  525. -utan att godkänna essentialistiska
    skillnader mellan "östasiater"-

  526. -och "kriminella,
    lågutbildade västasiater"-

  527. -eller mellan par av olika raser
    och hatiska andra?

  528. Exemplen
    med känslomässig anpassning-

  529. -och tvåspråkighet som ett oönskat
    drag hos den hatiska brottslingen-

  530. -och något som man måste projicera
    på den mångkulturella medborgaren-

  531. -är lärorika. I båda fallen upplever
    det rasifierade subjektet social död.

  532. Jag refererar till Orlando Patterson-

  533. -Avery Gordon, Povinelli...

  534. Personer som betraktar döden
    som mer än slutet på biologiskt liv.

  535. Det kan också handla om assimilering
    eller grupper som hamnar i fängelse.

  536. Ruthie Gilmore tar upp-

  537. -den helt urspårade expansionen
    av fängelsesystemet i USA.

  538. Hyllandet av mina intervjuobjekt
    kräver en viss glömska.

  539. Föreställningar
    om den vackra eurasiern-

  540. -eller exotisk thaimat
    förblev abstrakta.

  541. De var upprepningar av idéer om att
    alla av blandad härkomst är vackra-

  542. -och att alla gillar thaimat.

  543. De göder den dominerande fantasin,
    men förblev fenomenologiskt tunna.

  544. De skiljer subjektet
    från upplevelser-

  545. -från minnen av en tvåspråkig
    eller enspråkig uppväxt.

  546. De skiljs framför allt
    från dem som producerade dem.

  547. Arbetet med
    att uppfostra barn transnationellt-

  548. -att reproducera
    intimiteter mellan raser-

  549. -eller att uppfattas som lycklig,
    blir sällan en del av berättelsen.

  550. När vi tar upp rasifierade grupper-

  551. -måste vi också tala om makt och de
    mördande villkoren för vitalisering.

  552. Melameds tankar om nyliberal
    multikulturalism är intressanta.

  553. Liberal multikulturalism
    handlade om jämlikhet mellan raser-

  554. -till exempel jämlikhet på marknaden.

  555. Men nyliberal multikulturalism
    har gjort det mer abstrakt.

  556. "Det går från en allt annat än ideal
    relation till konkreta grupper"-

  557. -"till ett ekonomiskt system."

  558. Man kan uppskatta mångfald
    så länge allt förblir oförändrat.

  559. Du beskrev det bra
    som vit makt med "blackface".

  560. Det finns olika rasifierade grupper.

  561. Det finns världsmedborgare
    som passar nyliberal subjektivitet.

  562. Det finns även grupper som kallas
    monokulturella och kriminella.

  563. Rasismen ökar,
    men globaliseringen gör också-

  564. -det mångkulturella till ny vithet.

  565. Vad innebär det om vi vägrar att
    spela rollen som världsmedborgare?

  566. Som Mbembe och Foucault säger:
    Vem måste dö för att vi ska få leva?

  567. Vilka möjligheter skulle visa sig
    om vi upptäckte oss själva-

  568. -genom släktskapet med dem
    som är dömda till en för tidig död?

  569. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kärlek utan gränser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I sin forskning har Jin Haritaworn studerat hur rasismen ser ut i en gränslös värld, där kön, hudfärg, sexualitet och etnicitet blandas i allt högre grad. Iden om ett "progressivt" Västeuropa rymmer också den en rasistisk hållning, där den moderna världen står i kontrast till andra, mindre "öppna" kulturer, enligt Haritaworn. Arrangör: Mångkulturellt centrum. Inspelat i november 2012.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Intersektionalitet, Minoriteter, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Varning för ras

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Från Martin Luther King till Obama

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, berättar varför Obamas vinst i det amerikanska presidentvalet inte betydde någonting för de svartas situation i USA. Obama är en borgerlig politiker - ingen radikal visionär, menar Bonilla-Silva.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Publikens frågor till Eduardo Bonilla-Silva

Eduardo Bonilla-Silva, professor i sociologi, svarar på publikens frågor efter sitt föredrag om Obama som upprätthållare av status quo i det amerikanska samhället.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Fixerad på vithet

Raka Shome, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, visar hur den vita feminina identiteten representeras och skapas med hjälp av mindfulness och östasiatiska traditioner.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Kärlek utan gränser

I sin forskning har Jin Haritaworn studerat hur rasismen ser ut i en gränslös värld, där kön, hudfärg, sexualitet och etnicitet blandas i allt högre grad.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt

Hur antirasistiskt är Sverige? Samtidigt som Sverige uppfattar sig som det är skillnaden i levnadsstandard mellan människor med olika hudfärger större än i andra länder. Med Eduardo Bonilla-Silvia, Raka Shome, Jin Haritaworn och Catrin Lundström.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Är gult fult?

Astrid Trotzig läser ur sin debutroman "Blod är tjockare än vatten" och resonerar om hur rasismen i Sverige ser ut idag. Hennes slutsats är kort: "Det har inte blivit så mycket bättre".

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Sverige - självbild utan grund

Forskaren Ylva Habel ger en bild av hur den svenska exceptionalismen står i bjärt kontrast till den rasism som präglar det svenska samhället. Rasismen avtar heller inte, utan ökar, hävdar Habel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varning för ras

Debatt: Varför behöver vi tala om ras?

"Ras" har länge varit ett bannlyst begrepp i Sverige, men debattörerna menar att rasbegreppet behövs för att synliggöra den rasism som finns i det svenska samhället. Med Kitimbwa Sabuni, Sissela Nordling Blanco, Victoria Kawesa och Nathan Hammelberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.

Fråga oss