Titta

Liv med autism

Liv med autism

Om Liv med autism

Möt barn och ungdomar med diagnos inom autismspektrumet. Deras familjer berättar om utredningar, träningsprogram, skolformer, boendealternativ och om möten med läkare, psykologer, pedagoger och assistenter. Sorg, kamp och frustration speglas i programmen, men också hopp och förtröstan. Vi möter en rad pedagoger, assistenter och behandlare som säger sig ha gjort sitt livs yrkesval den dagen de började arbeta med barn och unga med autism. Föreläsare och forskare kompletterar de personliga berättelserna med teoretiska fakta. Medverkar gör bland andra Christopher Gillberg, professor, Gunilla Gerland, författare och utbildare, Bo Hejlskov Elvén, psykolog och föreläsare och Christina Renlund, psykolog och psykoterapeut.

Till första programmet

Liv med autism: Albins väg tillbakaMaterialDela
  1. Hopp och hopp!

  2. Bra. Titta!

  3. Snyggt.

  4. Jättebra, Albin.

  5. Varsågod.

  6. Snyggt, Albin!

  7. Jag hade aldrig jobbat med barn
    tidigare i hela mitt liv-

  8. -och hade väl krasst redan sagt
    att barn klarar jag nog inte.

  9. Jag såg det som en utmaning
    och tänkte att jag måste försöka.

  10. Jag kastar mig gärna in i nya saker.

  11. Det började egentligen med att Lena
    Pettersson tog kontakt med oss.

  12. Hon kände någon som hade en hund som
    skulle utbilda sig till terapihund.

  13. De ville ha någon
    som motsvarade Albins person.

  14. Som älskar djur. Det gör Albin.

  15. Det var när han gick i sexan.

  16. En gång i veckan var vi på Hundteamet
    och hade lite hundträning.

  17. Han växte i detta för det
    var nånting han verkligen fixade.

  18. Han klarade det och tyckte om det.

  19. Det var första gången han ville
    fortsätta med någonting.

  20. Essie! Det var en redig tjej.

  21. Kan du hjälpa henne, Albin?
    Plånboken och spannen, va?

  22. Jag tror det. Essie... Kolla här.
    Ser du nånting om jag gör så här?

  23. Det gick.

  24. Vi visste redan
    när Albin var spädbarn-

  25. -att det var något som inte stämde.
    Framför allt jag, tror jag.

  26. Det var för mycket som inte
    fungerade. Han var aldrig nöjd.

  27. Han grät jämt. Det fungerade inte
    med amning och inte med maten.

  28. Det var först när han var fem år-

  29. -som vi äntligen lyckades få gehör-

  30. -för att vi verkligen
    ville ha en utredning.

  31. Då fick vi vänta ett år
    på en utredning.

  32. Såsmåningom fick vi den äntligen.

  33. Han var sju år när han fick diagnosen
    autismliknande tillstånd.

  34. Det var väldigt skönt
    när han fick sin diagnos.

  35. Även om man inte vill att barnet
    ska ha en diagnos-

  36. -var det väldigt skönt att få en för-
    klaring till att saker inte stämmer.

  37. Och att det inte är vårt fel.

  38. Nu ska Essie hjälpa dig.

  39. Vi gör så här, Essie,
    så kan vi kolla.

  40. Jag förstod mer allt eftersom
    jag lärde känna honom.

  41. Hur han är som person och hans behov.

  42. Och jag hade lite fakta
    om vad en autistisk pojke behöver.

  43. Att man måste strukturera
    och vara tydlig.

  44. -Är du med?
    -Ja.

  45. Essie. Där.

  46. Okej. Gömma godis.

  47. När Albin började skolan fungerade
    det bra de första åren.

  48. Vi märkte av det hemma
    att han tyckte att det var jobbigt.

  49. Han behärskade hela skoldagarna
    och gjorde det han skulle göra.

  50. Men när han kom hem
    orkade han inte hålla humöret uppe.

  51. Han blev riktigt arg
    och kunde få otroliga utbrott.

  52. När Albin gick i fyran började det
    bli riktigt jobbigt.

  53. Det var längre perioder
    när han inte ville gå till skolan.

  54. Tillsammans med läraren
    försökte vi hitta lösningar-

  55. -genom att förkorta dagarna...
    Vi...

  56. ...ändrade innehållet lite grann.
    Vi hade det mer schemaanpassat-

  57. -så det var tio minuter matte,
    sen var det en halvtimme läsa saga-

  58. -eller datalek eller något sådant.

  59. Det var en lösning som fungerade
    under en kort tid.

  60. Sen fungerade inte ens det.

  61. Till slut gick det så långt
    att lärarna inte klarade av-

  62. -att hålla kvar honom där och
    vi klarade inte att få iväg honom-

  63. -för han mådde så dåligt
    att han ville ta livet av sig.

  64. Det slutade med att han under några
    månader var hemma, helt och hållet.

  65. Utan någon undervisning.

  66. Albin är inte det enda barnet
    med autism i Sverige-

  67. -som varit hemma från skolan
    en längre tid.

  68. När man pratat med föräldrar
    har man kommit fram till-

  69. -att ungefär sex av tio autistiska
    barn har haft en längre skolfrånvaro-

  70. -som inte handlat om sjukdom.
    När ett barn stannar hemma-

  71. -är det ett nederlag i första hand
    för skolan, barnet och familjen.

  72. Det är en tung tid.

  73. Jag är specialpedagog
    och anställd av Alingsås kommun.

  74. Mig kan skolor ta kontakt med
    om de har barn som visar symptom-

  75. -som kanske Lena
    kan komma med tankar kring.

  76. Jag blev inbjuden av Albins gamla
    skola att vara med och tänka.

  77. Vill du inte vara här?

  78. Jag lärde känna Albin
    när skolan hade beslutat-

  79. -att han skulle vara hemma från
    skolan och få hemundervisning.

  80. Då tänkte jag att vi skulle göra
    något bra av den tiden.

  81. "Vem är Albin? Vad visar han?
    Vad kan det finnas att spinna på?"

  82. När jag besökte Albin
    i hans hem kunde jag se-

  83. -att när han var med sina två katter
    var han glad, lugn-

  84. -öppen för att kommunicera med mig,
    lärde mig mycket om sina katter.

  85. Där fanns det nånting att bygga på.

  86. Så var det så lyckat att vi kom
    i kontakt med Charlotte.

  87. Bra! Jättefint.

  88. Snyggt. Kalas! Bra jobbat!

  89. -Kommer du ihåg slalom mellan benen?
    -Det är möjligt.

  90. Jag sätter inga krav på Albin.
    Jag säger inte: "Nu gör du så här."

  91. "Nu ska du lösa den här uppgiften."

  92. Jag går egentligen bakvägen
    och bygger på andra former.

  93. Det är en kommunikation
    mellan honom, mig och Essie.

  94. I och med att alla uppgifter går via
    Essie som han och jag älskar...

  95. ...så har vi något gemensamt, vilket
    gör att vi får god kommunikation.

  96. Jag tycker kommunikation och
    samspel är jättespännande.

  97. Hur går det egentligen till
    när människor förstår varandra-

  98. -och känner oss trygga med varandra?

  99. Det får man tränga in i mycket
    när man möter personer med autism.

  100. Det är just det där med samspel
    som är svårt för dem.

  101. Hur kan man lära en person
    vad samspel kan vara-

  102. -och vad man kan vinna på
    att samspela med andra-

  103. -om man inte riktigt har de
    förmågorna med sig från början?

  104. High ten! High ten!

  105. -Du kan pussa mig i stället.
    -Du vill ha en puss av Albin.

  106. En person med autism har
    ett väldigt konkret sätt att tänka.

  107. Som gör att de har svårt att tänka
    om det som inte är här och nu.

  108. T.ex. att se sig själv i en annan
    situation än den som är.

  109. Om personen känner att de skulle
    vilja att deras liv var annorlunda-

  110. -har de väldigt svårt att beskriva
    hur det skulle vara.

  111. De blir väldigt beroende av hur
    omgivningen tolkar deras reaktioner-

  112. -och det de visar.

  113. Jag brukar ofta säga att när man
    möter personer med autism-

  114. -måste man ha
    ett erbjudande förhållningssätt.

  115. Man måste ge svar på de frågor
    som personen inte ställer.

  116. Ser du hur hon njuter?

  117. När Charlotte berättade vad som hände
    mellan Essie och Albin-

  118. -frågade jag om den här aktiviteten
    skulle gå att flytta till skolan-

  119. -och det trodde hon. Hon hade också
    tankar på hur man skulle kunna-

  120. -presentera skolan som fysisk byggnad
    för Albin med hjälp av Essie.

  121. Vad gjorde ni i går?
    Körde ni agility?

  122. Ja, typ.

  123. Gick det bra?

  124. När Albin kom i augusti förra året
    kom han krypande nedför trappan-

  125. -och höll sig in till väggarna
    och smet in i det rum vi ordnat-

  126. -för att han skulle få
    vara alldeles ifred.

  127. Albin är här måndagar, onsdagar
    och fredagar. Halv nio till halv ett.

  128. På den stunden försöker vi lägga upp
    en någorlunda vanlig skoldag.

  129. Promenader med Essie
    brukar finnas med.

  130. När vi kände
    att han ville komma till skolan-

  131. -och han kände Essie och tryggheten
    o.s.v. har vi byggt därifrån.

  132. Vi har infogat Essie i skolämnen.

  133. Var är Albin?

  134. Där är Albin.

  135. Vi har också sett hur viktigt det är
    för Albin att allt utgår från Essie.

  136. Om vi ska göra om uppgifter,
    "essifierar" är vårt eget uttryck-

  137. -är det Charlotte som gör det bäst
    eftersom hon känner Essie bäst.

  138. Har du lust att byta?

  139. Jag vill inte vara med på det här.

  140. -Jodå. Du klarar det.
    -Nej. Jag menar det.

  141. Men...

  142. Jättebra, Albin.
    Vi gör det för hundarna.

  143. Där är Albin. Duktig tjej.

  144. Fick du alla på en gång?
    Det var inte illa.

  145. -Jag hann inte stänga den innan.
    -Precis.

  146. Essies mattepyssel. I min leklåda
    ligger det femton bollar.

  147. Zoccer vill ha
    en tredjedel av bollarna.

  148. Hur många ska jag ge till honom?

  149. -Fem.
    -Ja! Bra! Vi skriver det.

  150. Perfekt. Du kan bara skriva ner det
    som du gjort innan.

  151. Hans problem är att han tycker
    att det är svårt-

  152. -i stora sociala sammanhang.
    I en klassrumssituation t.ex.

  153. Eller i en matsalssituation eller
    bara klara gå runt i korridorerna.

  154. Det tröttar ut Albin väldigt mycket.
    Han blir väldigt osäker och trött.

  155. Här nere har han hittat trygghet
    och då funkar det att ta hit folk.

  156. Hans klasskamrater
    kommer hit och jobbar.

  157. Nästa steg för Albin är att börja
    vara i sin klass mer och mer.

  158. Det kommer nog bli tufft vissa dagar,
    men jag tror vi har en bra grund-

  159. -för Albin och hans klasskamrater.
    Jag tror det kommer funka.

  160. Men det tar tid.

  161. Jag skulle vilja ha med mig
    Edgar, Algot och Emilia.

  162. Ni kommer med till Essie. Tack.

  163. Jag har pratat med klassen
    ganska mycket.

  164. Vad det handlar om,
    vad Albin är för person-

  165. -och varför han behöver
    vara så här just nu.

  166. I en klass finns det många elever
    som har många olika erfarenheter-

  167. -och bakgrunder som kan känna igen
    mycket av det här.

  168. Det är inget problem att förstå
    det här. Det är ganska självklart.

  169. Det är en bra klass
    Albin har hamnat i också...

  170. Nu kanske det funkar.

  171. Nu när Albin klappar på magen
    funkar det garanterat.

  172. Fem.

  173. -Vad ska vi göra nu?
    -Hur stor del av Essies kropp är nos?

  174. Hur många femmor går det på åttio?

  175. -Sexton.
    -Wow!

  176. En sextondel, då.

  177. Tre har jag.

  178. Vi har valt ut några ämnen
    som vi koncentrerar oss på i taget.

  179. För att det inte ska bli
    för rörigt för Albin-

  180. -och för att vi ska kunna lägga upp
    en vettig skoldag för honom.

  181. Just nu har vi matte,
    engelska och NO.

  182. Nu har vi tur att vi har en kille här
    som har det väldigt lätt för sig.

  183. Som ligger långt fram, kanske
    ligger före sina klasskamrater.

  184. Det gör att vi kan arbeta mer
    kring Essie och det sociala-

  185. -som Albin behöver träna mycket på.

  186. Hur många öron går det
    på en Essie-kropp?

  187. Femton.

  188. Vad bra. Bra jobbat.

  189. Alla är välkomna hit
    till det här avstämningsmötet.

  190. Jag var inte med på förra mötet.

  191. Vi kan titta lite på hur det är nu
    och vad det var vi bestämde först.

  192. Jag tänker framför allt att vi
    behöver få barnen till skolan.

  193. Det finns en grupp barn
    som har speciella hinder-

  194. -som vi lätt kan misslyckas med.

  195. Det gäller att försöka
    hitta vägen fram till dem.

  196. Hur når vi varje elev? Vi måste
    titta individuellt på varje elev.

  197. Även när vi lägger upp planen
    för hur vi ska jobba-

  198. -så handlar det om vilka vägar
    vi måste möta eleven på.

  199. I dag har vi grundskola och
    grundsärskola. Det har vi här också.

  200. Men gruppen vi pratar om nu
    är inom grundskolan.

  201. Det skapar en flexibilitet så vi
    ska kunna hitta vägar för alla barn.

  202. Jag är övertygad om att om man
    verkligen är riktigt nyfiken-

  203. -och försöker hitta
    hur vi kan nå ett visst barn-

  204. -så kan vi det
    i de allra flesta fall.

  205. Vi är fortfarande inne på tre dagar.

  206. Ja, det blev lite för mycket
    för Albin med så mycket nytt.

  207. Både utökade dagar
    och de sociala kontakterna.

  208. Vi hade ett rätt
    så bra genombrott sist-

  209. -när vi jobbade mer aktivt
    med Essie i matten.

  210. Vi märkte att han blev rätt låst
    när det var större grupper-

  211. -och han skulle jobba från boken.

  212. Han har fattat lite tycke för de
    elever som var med första gången.

  213. Så vi har märkt att det är rätt
    så bra att hålla sig till dem-

  214. -ett tag åtminstone så det inte
    blir för många nya kontakter.

  215. Nu var det väl de tre
    som var med sist här nere.

  216. Då var han väldigt positiv och glad.

  217. -Berättar han om det hemma?
    -Ja, det gör han faktiskt.

  218. Han tycker det är roligt.

  219. Det är det som är så härligt,
    för då berättar han om det.

  220. Då är det positivt
    och nånting man ska ta vara på.

  221. Albin måste få vara med
    om detta många gånger-

  222. -för att förstå
    att han faktiskt fixar detta.

  223. Framgångsfaktorer för en skola
    som ska ta emot ett barn som Albin-

  224. -går att definiera
    ganska så kortfattat.

  225. Det handlar om att acceptera
    barnet sådant som det är.

  226. Och att ha kunskap om vad
    funktionsnedsättningen handlar om.

  227. Det handlar om att bygga upp
    ett gott samarbete-

  228. -tillit mellan familj och skola.

  229. Vi behöver vara en skolledning
    som är modig.

  230. Som vågar pröva ovanliga lösningar
    och skapa förutsättningar för det.

  231. Jag hade inte en tanke på att jag
    skulle få jobba på skolan med Essie.

  232. Det fanns inte i min världsbild
    eftersom jag vet hur svårt det är-

  233. -att få in en hund
    i vilken verksamhet som helst.

  234. Det är fantastiskt att det har hänt,
    att de har sett Albins behov.

  235. Jag tyckte det var
    spännande att använda...

  236. Jag har läst att en del barn
    med vissa hinder-

  237. -där har man forskningsmässigt sett
    att det händer nånting med barnen-

  238. -vid kontakt med djur. Precis som
    vi sett att det händer nånting-

  239. -med alla människor
    vid kontakt med djur.

  240. Jag tyckte det var självklart att
    vi skulle försöka använda den idén.

  241. Och så hade vi lokaler
    som lämpade sig väldigt bra.

  242. Det är skönt att ni ser...

  243. Jag tror ni känner honom så pass bra
    att ni vet vad som går bra-

  244. -och vad som inte går bra.

  245. Det är skönt att ni inte alltid
    följer... "Nu ska det vara så här".

  246. Ni tar det till Albins...
    Där han är just den stunden.

  247. Det är ju lite så.

  248. -Tänk på belöning.
    -Jag vill inte ha nån belöning.

  249. Albin uppnår inga mål. Tror vi nu.

  250. Han har halkat efter rejält.

  251. Men det har inte varit
    det viktigaste för oss.

  252. -Nej, absolut inte.
    -Man har knappt tänkt på det.

  253. Det är mer lärarna som tänker på det.

  254. Det viktiga för oss är
    att han kommer i väg till skolan.

  255. Att han lär sig hantera att göra
    något annat än att bara sitta hemma.

  256. Att han förstår att han mår bra
    av att vara lite social.

  257. Att träffa annat folk.

  258. Att han mår bra. Att han är glad.
    Det är det viktigaste.

  259. Sen om han inte uppnår målen eller
    får betyg i ämnena är inte viktigt.

  260. Det löser sig ändå längre fram.

  261. Det var jag och så mamma...

  262. Emil har rätt.
    Det var jag som gjorde fel nu.

  263. Tidigare hade vi otroligt
    mycket konflikter.

  264. Då menar jag utbrott och stora bråk.

  265. När han var arg
    och inte visste vad han gjorde.

  266. Det påverkade hela familjen så klart.

  267. Nu är det mycket mer harmoniskt.
    Vi kan sitta så här.

  268. Det kunde vi inte förut.
    Det är jätteskönt.

  269. Man kan koppla av på ett annat sätt.

  270. Man behöver inte gå på jobbet
    och ständigt ha en klump i magen-

  271. -som man hade under flera års tid.

  272. Ha det så gott. Vi ses!

  273. -Hej då.
    -Hej då.

  274. Det är inte många jobb där man
    försöker jobba bort sig själv.

  275. Jag arbetar för att han ska klara av
    den miljö han befinner sig i nu-

  276. -utan att vi ska vara som
    en motiverande faktor och komma dit.

  277. Tanken är att vi ska
    minska Essies tid i skolan-

  278. -så att han successivt tränar sig
    att klara av den miljön utan oss.

  279. Jag hoppas och tror
    att det kommer gå.

  280. I alla fall som det ser ut i dag.

  281. Autism & Asperger-förbundet -
    Nicklas Mårtensson.

  282. -Hejsan. Jag heter Rebecca.
    -Hej, Rebecca.

  283. Jag har en son som ska fylla 14 år-

  284. -och han har
    autismliknande tillstånd.

  285. Vi har lite frågor
    angående hans skolgång.

  286. -Då kan jag visst prata med dig.
    -Absolut.

  287. Jag jobbar som ombudsman på
    Autism- och Asperger-förbundet-

  288. -och jag har dagligen samtal
    med våra medlemmar.

  289. Det är dels personer med egen
    diagnos, dels professionella-

  290. -till exempel lärare och assistenter.

  291. Och även mammor och pappor
    som berättar om situationer i skolan.

  292. Hur det fungerar och inte fungerar.
    Det är ganska rättsosäkert.

  293. Vissa skolor är jättebra,
    andra är inte alls bra.

  294. Vi hjälper till att lyfta att
    man behöver kompetens och utbildning.

  295. Finns inte det hjälper vi till med-

  296. -hur man kan påverka
    genom åtgärdsprogrammet.

  297. Det är ett tungt juridiskt dokument
    som man kan knyta an till.

  298. Om det behövs kan vi hjälpa till att
    överklaga eller vara med på möten-

  299. -överklaga till
    Skolväsendets överklagandenämnd-

  300. -eller anmäla till Skolinspektionen
    för att visa på när det ej fungerar.

  301. När skolan inte gör
    vad den är ålagd att göra.

  302. Då kan man anmäla vidare.

  303. Om Albin inte når sina mål
    när han har gått ut nian-

  304. -vilket han förmodligen inte
    kommer att göra. Vad händer då?

  305. Måste han gå om eller
    får man lov att avsluta skolan-

  306. -om man känner
    att det inte är någon idé?

  307. Det finns några alternativ -
    ett är att gå det han gör nu-

  308. -och det under förutsättning att ni
    tycker det är något att sträva efter.

  309. Han kan gå kvar i upp till två år.

  310. Det andra alternativet är att han går
    introduktionsprogram på gymnasiet-

  311. -där han läser upp
    de mest prioriterade ämnena.

  312. Svenska, engelska, matte,
    samhällskunskap och så.

  313. Att ha autism eller Aspergers syndrom
    är ett annorlunda sätt att fungera.

  314. Det är ingen utvecklingsstörning i
    sig utan snarare ett annorlunda sätt-

  315. -att utvecklas. Får man rätt stöd
    har man lika bra förutsättningar-

  316. -att kunna få utvecklas
    som alla andra.

  317. Lära sig nå målen i skolan, få
    behörighet till nationella program-

  318. -och till slut få ett jobb.

  319. Kan vi som föräldrar kräva-

  320. -att Albins lärare ska vara kunniga
    eller utbildade inom autism?

  321. Det är en förutsättning
    för att skolan ska kunna lyckas.

  322. Det är viktigt att de har erfarenhet
    av att undervisa den här elevgruppen-

  323. -dessutom att de har gått
    kurser och utbildningar.

  324. Sen tycker jag
    den personliga fallenheten-

  325. -att man har viljan att nå elever,
    förstå att det handlar-

  326. -om ett annorlunda sätt att tänka på,
    kunna ta till individuella lösningar-

  327. -och kunna locka fram elevens driv-
    kraft och skapa bra förutsättningar.

  328. -Det är definitivt ett viktigt krav.
    -Detta har vi där han går nu.

  329. Det verkar som ni har förstående per-
    sonal som hittar en flexibel lösning.

  330. Varje år föds ungefär
    hundra tusen barn i Sverige.

  331. Man säger att en procent skulle kunna
    få en diagnos inom autismspektrum.

  332. Det betyder ett tusen barn varje år.

  333. Lägger man då till att det är nio år
    i grundskolan och tre i gymnasiet-

  334. -och en annan större mängd i sär-
    skolan så är det här en stor grupp.

  335. -Jag har fått de svar jag behöver.
    -Hör gärna av dig mer om du behöver.

  336. Jättegärna. Vad bra.
    Tack så mycket för hjälpen.

  337. Tack så mycket själv.
    Lycka till. Hej då.

  338. Textning: Fredrik Nygren
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Albins väg tillbaka

Avsnitt 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hunden Essie och en flexibel rektor spelar en stor roll i försöket att få skolvägrande Albin att återvända. Albin har sin hemvist i en vanlig grundskoleklass, men behöver mycket tid i mindre grupp med få elever och avgränsade och ljuddämpade arbetsplatser. Påfrestningarna i en klass med 30 elever är alldeles för stora för att Albin ska orka vistas där en hel skoldag. Men bara det att han återvänder till skolbyggnaden är ett stort steg framåt. Successivt ökas antalet skoltimmar, liksom antalet personer i hans närhet. Och Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne. Niclas Mårtensson, jurist på Autism- och Aspergerförbundet, tar dagligen emot samtal från och ger råd till familjer vars barn inte får det stöd de behöver i sina skolor och där eleverna ofta skolvägrar.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autism, Barn med autism, Elever med särskilda behov, Integrerad undervisning för personer med funktionsnedsättning, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Liv med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

En blick från Mimmi

Avsnitt 1

När 4-åriga Mimmi får diagnosen autism med utvecklingsstörning börjar familjens långa resa genom träningsprogram, skolformer och boendealternativ. Det är en berättelse om sorg och frustration, men också om hopp och förtröstan.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Avsnitt 2

Efter elva år med Kalles autism är den en del av familjen Hjelms vardag. På friskolan Kajan finns all den specialpedagogiska kompetens som Kalle behöver. Men vägen dit har kantats många utredningar, behandlingar och sökande efter rätt skolformer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Albins väg tillbaka

Avsnitt 3

Hunden Essie och en flexibel rektor spelar en stor roll i försöket att få skolvägrande Albin att återvända. Successivt ökas antalet skoltimmar, liksom antalet personer i hans närhet. Och Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Vi har alla autistiska drag

Avsnitt 4

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. När barnen märker att de för första gången har hamnat i rätt skolform, visar det sig också i resultaten. Här är inte normaliseringen det viktiga

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Två själar - samma patos

Avsnitt 5

Det är av största vikt att barn med någon grad av autism tidigt erbjuds anpassade skolformer och individuellt stöd. Specialpedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Målet är att ge dem bättre förutsättningar för utveckling av språk och social förmåga.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Se till mig som syskon är

Avsnitt 6

I familjer med autism riktas mest uppmärksamhet mot det diagnosticerade barnet och syskonen hamnar lätt i skuggan. Men de behöver själva tidigt stöd, egen tid och plats i familjen för att inte utveckla psykisk ohälsa.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Tvillingarna Lundholm

Avsnitt 7

Nils och Axel föds friska, men Nils får i späd ålder epilepsi och autism. Tillkommande fysiska sjukdomar gör att han får allt svårare att utvecklas och lära sig saker. Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Så nära ett jobb man kan komma

Avsnitt 8

Vad har livet efter skolan att erbjuda den som har autism? De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad daglig verksamhet. Detta är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi - blind, blåst och bortgjord

Del 3

Kan man plugga vidare trots dyslexi? Vi träffar bland andra studenten Peter Rosén och kriminologen Jerzy Sarnecki. Niklas Hyland testar några av de mirakelmetoder som finns på Internet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Lyftet som sänkte stämningen

Lärarlönelyftet var reformen som skulle lyfta läraryrket. Men i takt med att pengarna fördelas hörs allt fler missnöjesyttringar från både lärare och rektorer. Vad handlar det här missnöjet om? Varför upplevs inte ett tillskott på 3 miljarder till Sveriges lärare som positivt av alla? Och vad tänker ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson om hur lärarlönelyftet har tagits emot?

Fråga oss