Titta

UR Samtiden - Skolans drivkrafter

UR Samtiden - Skolans drivkrafter

Om UR Samtiden - Skolans drivkrafter

Under temat forskning och skolutveckling talar några av Sveriges och Europas främsta forskare och inspiratörer inför rektorer och skolledare från hela landet om IT, passion som grunden för lärandet och undervisning med vetenskaplig grund. Moderator är Gunilla Söderström. Originaltitel: Skolans ledarkonvent. Inspelat i november 2012. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolans drivkrafter : Att leda in i det okändaDela
  1. Vilket fantastiskt ställe.
    Jag älskar att komma till Stockholm.

  2. Ni är mycket vänligare
    än engelska pedagoger.

  3. De är väldigt läskiga. Fast
    jag tänkte på det här tidigare-

  4. -och pratade med några av er-

  5. -och jag är inte förvånad över
    att dagens pedagoger är så arga.

  6. Och så stressade.
    Det har nog aldrig varit svårare-

  7. -att vara lärare eller rektor-

  8. -än i klimatet många av oss
    upplever nu.

  9. Man tycks, åtminstone i västvärlden,
    vara besatt-

  10. -av ligatabeller, eller PISA.
    Låt oss kalla det för PISA.

  11. Vi använder dagen som terapi.

  12. Jag återkommer till PISA senare,
    och min uppfattning om det.

  13. Men jag tycker att det verkar-

  14. -som om de flesta västländer-

  15. -har glömt att utbildning
    handlar om barn.

  16. Man tycks vara besatt av
    att behandla utbildning-

  17. -som en ligatabell inom fotboll.

  18. Och tydligen är Finland
    rena rama Manchester United.

  19. Vi kör lite mer terapi -
    vi kan prata om Finland också.

  20. Är ni inte trötta på allt snack
    om Finland och Nya Zeeland?

  21. Så i dag tänkte jag prata
    om det jag tycker är viktigt-

  22. -inom utbildning.

  23. Vilka våra största utmaningar är...

  24. ...när det gäller ledarskap.
    - Får jag röra mig över huvud taget?

  25. Och det jag tror att vi
    måste få in i skolan igen-

  26. -för att våra kollegor ska åter-
    upptäcka sin passion för lärandet...

  27. För det är nog
    vår yrkesgrupps största utmaning.

  28. Jag pratade om en sak tidigare
    som jag nu ska dela med mig av.

  29. Vi spelar politikerna
    rakt i händerna.

  30. Vi låter politikerna utkämpa den här
    kampen på sitt eget territorium.

  31. Jag säger det för att man
    gjorde samma misstag i USA-

  32. -och i Storbritannien,
    och tydligen här med.

  33. Våra fackförbund
    hjälper inte till för tillfället.

  34. De bråkar om strukturer,
    system, löner och pensioner-

  35. -vilket gör det lätt för politikerna,
    för sånt är de bekväma med.

  36. De är experter på politik.

  37. Vi måste, som en grupp engagerade
    och passionerade människor-

  38. -flytta platsen för den här kampen.

  39. För så snart vi börjar prata
    som en grupp-

  40. -om barn och om att undervisa-

  41. -så tvingar vi ut politikerna
    från deras bekvämlighetszon.

  42. Och då kommer vi även att kunna
    skapa en gemensam värdebas-

  43. -som gör att föräldrarna
    och allmänheten-

  44. -kan delta i samtalet.

  45. Så det jag vill göra nu, och även
    under frågestunden senare -

  46. -är att jobba med folk för att vi ska
    kunna återupptäcka vår passion-

  47. -och hitta argumenten vi behöver-

  48. -och debatterna vi måste föra
    för att försäkra oss om-

  49. -att vi tar tillbaka agendan
    i utbildningsdebatten-

  50. -så att den handlar om barnens behov.

  51. Som Gunilla just sa så har jag haft
    turen att få resa mycket på sistone.

  52. Nu vågar jag inte ens röra mig.
    Jag vill inte flytta på mig.

  53. Jag skulle vilja flytta bordet...
    Nej.

  54. Jag har fått resa runt världen,
    och jag har sett fantastiska saker-

  55. -och en del vill jag berätta om,
    för de kanske överraskar er.

  56. Förra veckan talade jag
    på en konferens i Kuala Lumpur-

  57. -för en organisation
    som jag jobbat med förut.

  58. En organisation
    som jag har en enorm respekt för.

  59. Den heter Beaconhouse.

  60. När jag frågar pedagoger
    runt om i världen-

  61. -hur många
    som har hört talas om Beaconhouse-

  62. -så brukar det inte vara så många.

  63. Men Beaconhouse är en av
    världens största privatskolor.

  64. De utbildar för närvarande
    250 000 barn.

  65. De flesta känner inte till dem-

  66. -eftersom organisationen bildades
    och verkar i Lahore i Pakistan.

  67. Där ligger huvudkontoret, och de
    flesta av eleverna är pakistanier.

  68. När jag säger privatutbildning-

  69. -så menar jag inte ett vinstdrivande
    system som kostar skjortan.

  70. Det måste vara privat-

  71. -eftersom Pakistan
    saknar ett statligt skolsystem.

  72. Den genomsnittliga skolavgiften
    för ett barn i en Beaconhouse-skola-

  73. -ligger på strax under 1 000 dollar.
    Så billigt som det bara går.

  74. Men här kommer det som är
    så fantastiskt med Beaconhouse.

  75. För 37 år sen fanns inte Beaconhouse.

  76. Skolan bildades
    av en medelklasskvinna i Lahore-

  77. -vid namn Nasreen Kasuri.

  78. Hon startade skolan i
    sina föräldrars vardagsrum i Lahore.

  79. Anledningen var
    att hon ville utbilda sina egna barn.

  80. Hon hittade ingen skola i Lahore
    dit hon ville skicka sina barn-

  81. -så hon startade en egen skola
    i föräldrarnas vardagsrum.

  82. 37 år senare - mindre än vår livstid-

  83. -så utbildar hennes skolsystem
    250 000 barn.

  84. Inte nog med det. Hon startade
    ett eget läraruniversitet-

  85. -för att se till att hon ständigt
    fostrar och utvecklar-

  86. -nästa generation lärare.

  87. Är det inte fantastiskt?

  88. När jag besökte Beaconhouse,
    både i Lahore-

  89. -och i Kuala Lumpur förra veckan,
    så träffade jag några elever.

  90. Det intressanta
    med det här systemet...

  91. När Nasreen skapade det var hon
    enormt modig och framsynt.

  92. Hon sa att skolorna var skapade
    för ett enda syfte.

  93. Att utbilda framtidens medborgare.

  94. Och hon har gjort två enormt modiga
    saker i Pakistan-

  95. -som har stått henne dyrt.

  96. Hon visste redan för 37 år sen -
    och det har hon hållit fast vid-

  97. -att det fanns två principer
    som hon måste hålla fast vid-

  98. -om hennes barn
    skulle bli världsmedborgare.

  99. Ett: Hennes skolsystem
    måste vara sekulariserat.

  100. Inga religiösa kopplingar.

  101. Fundera över hur det
    gick hem i Pakistan.

  102. Och den andra principen,
    som var ännu farligare i Pakistan-

  103. -var att hon skulle utbilda
    flickor och pojkar på lika villkor.

  104. Tänk på vad som hände nyligen
    med Malala.

  105. Med sitt mod och sin framsynthet-

  106. -har hon byggt detta fantastiska
    system, med dess otroliga elever.

  107. På 37 år byggde hon ett system
    som är inriktat på framtiden.

  108. Inte på ligatabeller eller politik.

  109. Inte på föränderliga policyer
    eller strukturer eller system.

  110. Utan helt och hållet
    på ungdomarnas utveckling.

  111. Och om vi tycker att vi är pressade-

  112. -kan ni bara föreställa er
    den religiösa och politiska pressen-

  113. -hon har fått utstå med sitt sekular-
    iserade och könsneutrala system.

  114. Den här kvinnan och hennes skolor-

  115. -har utsatts
    för upprepade självmordsattacker.

  116. Men hon har aldrig slutat göra
    det hon tror på.

  117. Och en av sakerna
    som gör mig stolt-

  118. -över att ha träffat Nasreen och
    de otroliga pedagogerna och eleverna-

  119. -på Beaconhouse, är modet de
    ger mig, som västerländsk pedagog.

  120. För mitt första budskap är detta:

  121. Vi tror att vi är pressade,
    men vi vet ingenting.

  122. Om hon har modet
    att kämpa mot allt det här-

  123. -för att se till att hennes elever
    får det de behöver-

  124. -så ska väl ändå vi
    kunna göra likadant?

  125. Och inte ge upp eller känna
    att vi inte kan kontrollera systemet-

  126. -på grund av några politiker
    som fäller dumma kommentarer-

  127. -och fortsätter att mata oss
    med sin usla politik.

  128. Det känns bra att vara här,
    för om ni tror att ni har problem-

  129. -så har ni inte träffat
    Englands utbildningsminister.

  130. Jag ska ge er ett exempel på
    hur korkad han är.

  131. Det är så skönt att vara här!

  132. Förra veckan höll han ett tal.

  133. Ett av många tal.
    Han gillar att höra sin egen röst.

  134. Även om ingen annan gör det.

  135. Han höll ett tal
    där han argumenterade för-

  136. -varför olika sorters prov
    enligt honom är det viktigaste-

  137. -när det kommer till utbildning.
    Jag vet, han är galen!

  138. Han har aldrig undervisat barn.

  139. Han försökte en gång.
    Förra året gjorde han en stor...

  140. Politiker gillar
    såna där tv-framträdanden-

  141. -och de försöker ofta
    samla en grupp barn-

  142. -för att utbilda dem. Det finns
    en underbar video på Youtube-

  143. -där han föreläser
    för en grupp fjortonåringar.

  144. Och de håller på att somna.
    Det är en underbar video!

  145. Och han berättar för oss hur man...!

  146. Förra veckan höll han ett tal om
    varför proven var det viktigaste.

  147. Och jag citerar... Så här sa han:

  148. "Anledningen till varför proven
    är så viktiga inom utbildningen"-

  149. -"är att det är det bästa sättet
    att motivera eleverna."

  150. Jag skrev ett brev till honom,
    men han har inte svarat.

  151. Jag skrev: "Om du tror på det
    är ditt system verkligen trasigt."

  152. Prover ska inte ha nåt att göra
    med att motivera eleverna.

  153. Om vi bara kan motivera eleverna
    genom att få dem att skriva ett prov-

  154. -så har vi misslyckats.

  155. Det är som våra disciplinära system.
    Om vi bara kan hålla ordning-

  156. -genom att muta barnen
    med belöningar-

  157. -så har våra disciplinära system
    misslyckats.

  158. Barn ska vilja lära sig saker-

  159. -för att de inte vill göra nåt annat
    under dessa timmar av dagen.

  160. Och det vet vi som pedagoger.

  161. Jämför det mot vad den nya
    kinesiska utbildningsministern-

  162. -sa förra veckan
    när maktöverlämnandet skedde.

  163. Den engelska utbildningsministern sa
    att proven var det allra viktigaste.

  164. Det är så man motiverar eleverna.

  165. Jag vet inte om nån hörde talet,
    men det är värt att dela med sig av.

  166. Den kinesiska utbildningsministern
    sa:

  167. "Kinas utbildningssystem
    måste göras om dramatiskt"-

  168. -"de kommande tio åren."

  169. "För om Kina ska ha en framtid"-

  170. -"måste vi upptäcka
    nästa Steve Jobs."

  171. "Och vårt utbildningssystem
    är inte utformat"-

  172. -"för att hitta nästa Steve Jobs."

  173. Det är rätt tänkvärt.
    För om Kina får ordning på det här-

  174. -och skapar ett rikstäckande,
    entreprenörsdrivet utbildningssystem-

  175. -så har vi snart
    1,3 miljarder människor-

  176. -med en utbildning som är anpassad
    för 2000-talet.

  177. Här kommer poängen.

  178. Vi måste sluta bråka med politikerna
    om ligatabeller och prov-

  179. -för om vi inte börjar
    göra om systemet så att våra barn-

  180. -lär sig att tänka själva, att vara
    entreprenörer, att vara nyfikna-

  181. -att vara kreativa och företagsamma-

  182. -så kommer våra barn snart
    att bo i tredje världen.

  183. För om länder som Pakistan och Kina-

  184. -verkligen vill förändra sina system,
    så är det kört för oss.

  185. En sak jag uppmanar pedagoger till
    i länder som våra-

  186. -är att offentliggöra kraven
    vi borde ställa på våra politiker.

  187. Sakerna vi borde vi säga
    till våra utbildningsministrar.

  188. Hur ska PISA:s ligatabeller
    hjälpa oss-

  189. -att hitta nästa Steve Jobs?
    För annars kommer Kina att göra det.

  190. Och då kan vi
    lika gärna packa väskorna.

  191. Låt oss ägna en liten stund-

  192. -åt att minnas varför
    vi började arbeta med det här.

  193. För i vår roll som ledare-

  194. -är det här
    en moralisk utmaning för oss.

  195. Jag gissar att många av era lärare
    i era skolor-

  196. -fruktar er återkomst till arbetet
    senare i veckan.

  197. De sitter och funderar över
    vilka nya idéer-

  198. -ni kommer att ha med er
    från den här konferensen.

  199. När ni kommer i morgon
    blir det som i en västernfilm.

  200. Dörrarna slår igen i ansiktet på er-

  201. -och ni får vandra längs en öde väg.

  202. För ingen vill prata med er.

  203. Men visst vore det underbart
    om ni kom tillbaka i morgon-

  204. -utan några nya system, policyer,
    strukturer eller strategier?

  205. Om ni i stället sa: "Vet ni vad vi
    ska göra de kommande veckorna?"

  206. "Vi ska bara prata"-

  207. -"om sånt som är viktigt
    för oss som pedagoger."

  208. Jag minns när jag fick ta över skolan
    som jag var rektor på.

  209. Så började jag, för min personal hade
    jobbat i en skola som inte fungerade.

  210. De hade bombarderats
    med nya initiativ och strategier.

  211. "Gör si och gör så. Nej, glöm det
    och gör så här i stället."

  212. Vi skulle ha byggt upp
    vår skolas kapacitet-

  213. -genom att tänka
    på det här och det här.

  214. Anledningen till att vi blev lärare.

  215. Jag skulle vilja dela med mig av mina
    tre principer för en bra utbildning.

  216. Jag hävdar inte
    att jag har alla svar-

  217. -men jag vill berätta om sakerna
    som får mig ur sängen om morgonen.

  218. Varför jag blev pedagog och varför
    jag fortfarande är så passionerad.

  219. Den första av dessa principer-

  220. -är att utbildningens roll
    framför allt är-

  221. -att lära våra ungdomar makten
    och magin i att leva livet fullt ut.

  222. För mig handlar det om att öppna
    en dörr till olika möjligheter.

  223. Det handlar om att bygga upp våra
    barns strävanden, hopp och tro.

  224. Det handlar om att få dem att förstå-

  225. -att de tillåts ha strävanden, men
    framför allt att de har ett värde-

  226. -som medborgare,
    och att deras intressen, lidelser-

  227. -färdigheter och beteenden
    har ett värde.

  228. Ett av problemen med hur politikerna
    ser på vårt nuvarande system-

  229. -är att de inte tänker på barnen
    som människor.

  230. De ser dem som maskiner som måste
    slussas genom samma system-

  231. -och mätas på samma sätt,
    så att alla blir likadana.

  232. Det fantastiska med människan...
    Det som gör oss till människor-

  233. -är mångfalden hos människorna vi
    är och människorna vi kommer att bli.

  234. Men våra elever
    känner nog inte att det är så.

  235. Jag upptäckte en fantastisk bok
    för länge sen.

  236. Jag vet inte om den finns på svenska,
    men den går att köpa på engelska.

  237. Den heter "The School I'd Like".
    Ni kan få veta mer efteråt.

  238. Den skrevs
    av två professorer i pedagogik.

  239. Catherine Burke och Ian Grosvenor.
    De gav ut den vid millennieskiftet.

  240. De reste runt i Storbritannien
    och pratade med ungdomar-

  241. -mellan 3 och 18 år gamla.

  242. De ställde en enda fråga: "Hur
    skulle din perfekta skola se ut?"

  243. Och boken är full av citat
    och fantastiska insikter-

  244. -från unga mellan 3 och 18 år gamla.

  245. Det är en sån där bok
    som man öppna var som helst-

  246. -och hitta nåt som är tankeväckande.

  247. Men det var
    speciellt ett citat i boken-

  248. -som var som ett slag i magen.

  249. Ibland hör, ser eller läser man nåt
    om det man tror på-

  250. -och det gör så ont,
    för man vet att det är sant.

  251. Det är en av de mest provocerande
    sakerna jag har hört-

  252. -om utbildning.

  253. Det sades av en ung kvinna
    som heter Kirstie-

  254. -och hon var sexton år gammal
    när hon intervjuades.

  255. Och hon kom inte
    från ett medelklassområde-

  256. -utan från en tuff
    arbetarklassbakgrund.

  257. Hon fick frågan,
    och hon svarade så här:

  258. "I min perfekta skola"-

  259. -"behandlar ni oss inte längre
    som en enhetlig flock vilda djur"-

  260. -"som ska civiliseras
    för världen utanför."

  261. "Ni ska inse och respektera
    att det är min värld med."

  262. Är inte det nåt av
    det mest provokativa-

  263. -nån nånsin har sagt
    om massutbildning?

  264. Att det gjorde så ont
    beror nog på att hon har rätt.

  265. Vi måste jobba mycket hårdare-

  266. -för att våra elever inte ska känna
    att de är en i massan.

  267. Hur får vi dem att känna sig som
    individer? Hur får vi alla barn-

  268. -att känna att deras passioner
    och intressen närs och respekteras?

  269. Och en annan sak från det citatet
    kan ni ta med er till era skolor.

  270. En fråga.

  271. Hur mycket av det vi gör
    i våra egna skolor-

  272. -gör vi för att det är så
    de vuxna vill ha det?

  273. Och hur mycket gör vi
    för att det är det rätta för barnen?

  274. Många av er har nog haft
    liknande upplevelser.

  275. Ni har pratat med er personal
    om allt nytt ni vill göra.

  276. Era visioner,
    områden ni vill utforska.

  277. Det finns alltid en lärare...
    Getingsväljare, kallar jag dem för.

  278. De sitter så här på mötena.

  279. De säger att idén är kass,
    men de menar: "Jag gillar den inte"-

  280. -"för jag vill inte jobba
    på det sättet."

  281. Såna möten har vi alla haft.
    Och utmaningen...

  282. Vi pratar mycket om innovationer,
    nyfikenhet och risktagande-

  283. -och jag ska prata mer om det i dag-

  284. -men det är ju inte bara en lista på
    önskvärda egenskaper hos våra barn.

  285. Våra lärare måste uppträda så först-

  286. -om de ska kunna jobba
    kring dessa koncept med våra barn.

  287. För en stor del av förvandlingen
    som behövs inom utbildningsväsendet-

  288. -krävs att de vuxna lämnar
    sin bekvämlighetszon först.

  289. Före barnen.
    Vi kan inte skapa ett nytt system-

  290. -genom att göra
    det vi är bekväma med.

  291. För att skapa ett nytt system
    måste man ta risker.

  292. Vi måste utmana oss själva först.

  293. Så vi står inför en stor utmaning.

  294. Till att börja med: Hur ska vi
    hitta modet att uppträda så?

  295. För det andra: Hur ska vi
    träna om vår personal-

  296. -så att de accepterar att de
    måste tänka och handla så här.

  297. Och en tredje utmaning,
    riktat till lärarutbildningarna-

  298. -och sättet
    vi rekryterar lärare i framtiden.

  299. Hur kan vi rekrytera en ny sorts
    individer till läraryrket?

  300. Naturliga entreprenörer
    som är företagsamma, kreativa-

  301. -och vågade. Några tankar
    om det där första ordet.

  302. Det andra ordet är lärande.
    Och jag försöker inte vara rolig.

  303. Vi vet att lärandet är den största
    gåvan ett civiliserat samhälle-

  304. -kan ge sina unga.
    Ingen skulle säga emot det.

  305. Det som stör mig med politikerna-

  306. -är att så fort nån som jag pratar om
    att omdana utbildningsväsendet-

  307. -och lämna
    den här besattheten med prov-

  308. -så anklagas jag
    för att inte värdesätta lärandet.

  309. Och det gör mig riktigt arg-

  310. -för jag tror inte att nån värde-
    sätter lärandet mer än vi här inne-

  311. -och dem ni arbetar med.
    Det är därför vi blev pedagoger.

  312. Men vi värdesätter riktig utbildning
    och riktigt lärande.

  313. Och det måste vi vara tydliga med,
    för återigen...

  314. Dagens besatthet med
    systemstrukturer och prover-

  315. -har ett dåligt inflytande på sättet
    våra barn betraktar utbildning.

  316. En av sakerna som oroar mig
    med det traditionella sättet-

  317. -samhället ser på barndomen-

  318. -är att de tror att barndomen
    bara är en förberedelsefas-

  319. -tills man blir en riktig människa.

  320. Vi ser på barnen och tänker: "När
    du blir vuxen kan du... Då får du."

  321. "När du har utbildat dig
    så kan du..."

  322. Barndomen är lite
    som den katolska skärselden.

  323. Vi måste genomlida den
    för att bli riktiga medborgare.

  324. Och ibland känns det så
    i våra skolor.

  325. "Det här blir viktigt sen."

  326. "Det blir viktigt
    när ni gör det här provet."

  327. "Lär er det här, för då
    kanske ni får gå på universitetet."

  328. Allt vi gör när vi uppfostrar
    våra barn tycks ge dem signalen-

  329. -att julafton alltid är i morgon.

  330. Det vi känner till
    om de bästa lärarna-

  331. -och de bästa skolorna-

  332. -är att även om vi vet
    att vi lär barnen-

  333. -färdigheter
    både för framtiden och i dag-

  334. -så måste stämningen i klassrummet
    vara magisk i nuet.

  335. För barnen ska utbildningen kännas
    som om en fest för nuet.

  336. Inte som att livet blir en fest
    nån gång i framtiden.

  337. Det är därför jag inte
    är expert på de tidiga åren.

  338. Jag önskar att jag vore det.

  339. För den bästa utbildningsmodellen
    jag nånsin har sett-

  340. -hittar man i de bästa förskolorna.

  341. Och när folk frågar vilka skolor
    de ska åka och titta på...

  342. De som frågar är allt från
    universitetsprofessorer och nedåt.

  343. Då säger jag åt dem att hitta
    den bästa förskolan i närheten.

  344. Ta med personalen dit och fråga:
    "Hur gör vi det de gör?"

  345. Man slås av hur otroligt skickligt
    man undervisar på förskolan.

  346. Pedagogerna där förstår vilka
    färdigheter de lär de unga barnen-

  347. -som är viktiga även i framtiden.

  348. Men undervisningsmiljön får barnen
    att tro att det är för nuet.

  349. Allt har ett sammanhang,
    så det man ser-

  350. -är motiverade, unga människor
    som ofta sköter sitt eget lärande.

  351. De är elastiska och påhittiga och
    de jobbar flexibelt i olika grupper.

  352. De vill inte sitta bakom en skolbänk,
    där de blir tillsagda-

  353. -vad de ska lära sig, hur de ska
    lära sig det och hur det ska mätas.

  354. Det är rätt intressant.
    Och det finns en fin historia om...

  355. Hur många av er fick
    under studietiden läsa-

  356. -nånting av den amerikanske
    pedagogen John Holt?

  357. Hur många minns hans verk?
    Ett par stycken.

  358. Får jag be er...
    Får jag ge er lite hemläxa?

  359. Gå hem och ta en titt på
    vad John Holt har skrivit.

  360. Hans arbete är nog
    viktigare än nånsin i dag.

  361. Och det är inspirerande.

  362. När John närmade sig
    slutet av sin karriär-

  363. -så gjorde han en lista-

  364. -över saker han önskar att han
    hade gjort, men inte hunnit med.

  365. Han gjorde en lista över alla hobbyer
    och alla ämnen han ville studera.

  366. Men eftersom han var lärare
    hade han inte hunnit.

  367. Högst upp på listan hittade man
    en stor sorgsenhet över-

  368. -att han aldrig hade lärt sig
    spela ett musikinstrument.

  369. Samma här. Jag blir så avundsjuk
    på folk som kan spela ett instrument.

  370. Folk som kan plocka upp en gitarr
    och göra så här, eller ett piano...

  371. Hans fru visste det,
    och hon visste att instrumentet-

  372. -som John alltid
    hade velat lära sig var cellon.

  373. Så hon gick ut
    och hittade en musiklärare-

  374. -och köpte några cellolektioner.

  375. Så han började lära sig
    att spela cello.

  376. Han gick till sina lektioner varje
    vecka, och han älskade det.

  377. Efter några veckor tog han en kopp
    kaffe med sin musiklärare-

  378. -och så pratade de om hans framsteg.

  379. Musikläraren pratade lite,
    och sen vände hon sig till John-

  380. -och sa: "Vill du fråga mig nånting?"

  381. John log och sa:
    "Jag har bara en fråga."

  382. Och så log han ännu större,
    för han älskade sina musiklektioner.

  383. Han sa: "I flera veckor
    har jag sagt till mina vänner"-

  384. -"att jag lär mig att spela cello."

  385. "När kan jag säga
    att jag spelar cello?"

  386. Vi kanske ska tänka likadant,
    som pedagoger ute i våra skolor?

  387. Hur får vi barnen att känna
    att de lever livet-

  388. -och inte bara
    förbereder sig för det?

  389. Till det sista ordet
    har jag ingen lustig anekdot.

  390. Men ni får nog samma frågor som jag-

  391. -eftersom vi jobbar med utbildning.
    Antalet gånger mina vänner...

  392. Jag gratulerar alla som har vänner
    som inte jobbar med utbildning.

  393. Verkligen. Jag vet inte
    om det är samma sak i Sverige-

  394. -men om man är lärare så ser folk
    nästan lite urskuldande på en.

  395. Säg att nån frågar
    vad man jobbar med.

  396. Själv jobbar personen med reklam,
    fastigheter eller i finansbranschen.

  397. När man säger att man är lärare säger
    de: "Jag är hemskt ledsen. Stackare."

  398. "Hur orkar du?"
    Så om man har vänner utanför...

  399. Frågan jag ofta får, särskilt om
    de har barn som ska börja skolan är:

  400. "Vad ska jag titta efter
    hos en skola?"

  401. "Jag har letat på internet och allt
    sånt, men vad ska jag titta efter?"

  402. Och de förväntar sig visdom.
    Visdom från en pedagog.

  403. Det är bara att glömma. Visdom!

  404. "Oh, store Richard! Rektor
    och Tony Blairs rådgivare!"

  405. Han lyssnade aldrig, förresten.

  406. Jag pratade, och han gjorde
    det där han är berömd för.

  407. Då visste man att han inte hade
    hört ett ord. Han var som en robot.

  408. "Premiärministern, det finns inga
    massförstörelsevapen."

  409. Så...

  410. Folk frågar mig ofta det här, och
    jag kan bara svara på ett sätt.

  411. Jag säger: "Ta tre eller fyra skolor
    ni är intresserade av"-

  412. -"och besök dem.
    Stå i en korridor i 30 sekunder."

  413. "Om ni inte hör skratt
    går ni därifrån."

  414. Då menar jag inte fel sorts skratt.

  415. Inte ett sånt här skratt.
    Barnet med seriemördarambitioner.

  416. Jag menar inte den sortens barn.

  417. Ni vet väl vad jag menar? Vi vet ju
    att de bästa klassrummen-

  418. -har lärare som är avslappnade nog
    att vara sig själva.

  419. Och när en lärare kan vara sig själv-

  420. -kan även eleverna vara sig själva.

  421. Jag vet inte om det stämmer för er,
    men jag tror-

  422. -att det är
    ett rätt bra utvärderingsverktyg.

  423. Prata om hur vi ska se till
    att vårt utbildningssystem...

  424. "Vad gjorde du i går för att få
    barnen att känna att de lever nu?"

  425. "Vad gjorde du i går för att lärandet
    ska betyda nåt i nuet?"

  426. "Och vad gjorde du i går
    för att se till att du och eleverna"-

  427. -"hade kul?"

  428. För de principerna är enligt mig
    vad en bra utbildning går ut på.

  429. Jag tänker inte...
    Det här är rätt gamla saker-

  430. -om varför systemet måste förändras,
    men det är värt att ta upp det igen.

  431. För det borde vara
    en del av våra argument.

  432. Jag hör massor med saker nu-

  433. -och jag undrar varför det inte
    tas upp i medierna-

  434. -som utmaningen
    för framtidens utbildning?

  435. Jag har haft turen att få arbeta
    med en del stora organisationer.

  436. Bland annat Google. Och för cirka
    18 månader sen hände nåt intressant.

  437. Jag åkte till Madrid
    för en konferens.

  438. Google har ett av sina stora nav där.

  439. Precis när jag
    skulle kliva på planet-

  440. -släpptes de spanska
    arbetslöshetssiffrorna för ungdomar.

  441. Det är ännu värre nu,
    men det här var för 18 månader sen.

  442. På nåt sätt hörde jag siffrorna
    på radion innan jag klev på planet.

  443. Det gällde ungdomar under 25.

  444. Arbetslösheten för 18 månader sen
    i Spanien - och det är nog samma nu-

  445. -för människor under 25,
    är 48,7 procent.

  446. Och det var lika många människor
    med en universitetsexamen-

  447. -som människor som slutade skolan
    när de var sexton eller arton.

  448. Varannan ungdom
    kan inte få jobb i Spanien just nu.

  449. Det är riktigt hemskt.
    Så när jag satt på planet...

  450. Ibland hör man nåt
    som sätter igång nånting i huvudet.

  451. Jag blev riktigt upprörd,
    och jag tänkte på det på planet.

  452. Så när jag kom fram till Madrid
    och träffade en av Googles chefer-

  453. -så pratade jag med honom om
    det här. "Vad handlar det här om?"

  454. "Ja, vi är lika chockade som du,
    men vi är inte förvånade."

  455. "Vi har ett problem,
    och det gäller inte bara Spanien."

  456. "Det stora problemet för företaget"-

  457. -"är att vi har svårt att anställa
    ungdomar som har utbildats i Väst."

  458. Jag sa: "Vad menar du? Är deras
    tekniska färdigheter inte bra nog?"

  459. Han skrattade åt mig.
    "Du måste skämta."

  460. "Jag vill inte skryta,
    men vi är Google."

  461. "Vi lockar världens bästa akademiker.
    Så fort vi har en ledig plats"-

  462. -"så får vi ansökningar från de bästa
    akademikerna i världen.

  463. "Vi snackar om folk med doktorstitlar
    från Harvard, Yale"-

  464. -"Oxford, Cambridge, MIT. Världens
    smartaste söker jobb hos oss."

  465. "Problemet är att de alla är genier"-

  466. -"men vi kan inte anställa dem.
    De har nämligen fått lära sig"-

  467. -"att fråga vad, hur
    och när de ska göra saker."

  468. "Hur tänker ni styra mig?
    Hur vet jag när jag är klar?"

  469. Han sa: "Vi behöver entreprenörer.
    Folk som hittar sina egna problem-"

  470. -"sitt eget arbete, sina egna
    lösningar, sina egna arbetsgrupper."

  471. "Allt de gör ska präglas
    av en entreprenörsanda"-

  472. -"och det blir allt svårare att an-
    ställa traditionellt utbildat folk."

  473. Om jag grälade med en politiker,
    så hade min första fråga varit:

  474. "Vad gör ni åt det? Det handlar inte
    om ligatabeller, utan om det här."

  475. Tänk igen på vad den
    kinesiska utbildningsministern sa.

  476. Kina ligger högt i ligatabellerna.
    Shanghai fick skyhöga poäng.

  477. Det enda landet som inte firar
    Kinas topplacering-

  478. -i PISA:s ligatabeller är Kina,
    för de vet att de inte håller måttet.

  479. Det går an
    att ligga etta i nån ligatabell-

  480. -men det förbereder inte
    våra barn för framtiden.

  481. Jag var i Los Angeles
    för två veckor sen-

  482. -och jag hörde ett citat
    från en chef på Apple.

  483. Sug på den här.

  484. "Vi kan inte anställa folk
    som är i behov av styrning."

  485. Tänk på det. "Vi kan inte anställa
    folk som är i behov av styrning."

  486. Vi ägnar våra liv åt att träna
    våra barn på att bli styrda.

  487. Vilken skrämmande tanke. Det borde
    vi också säga till våra regeringar.

  488. "Hallå där, utbildningsministern!
    Om Apple säger"-

  489. -"att folk som är fostrade att bli
    styrda inte får jobb på 2000-talet"-

  490. -"vad tänker ni göra åt det?
    Glöm besattheten av PISA..."

  491. Lika skrämmande som Kina,
    förresten...

  492. Jag har jobbat med ett företag
    som heter Zee Media.

  493. Hur många har hört talas om dem?
    Zee Media-

  494. -är en av världens största media-
    företag. De når en större publik-

  495. -än nåt annat medieföretag.
    De driver de indiska och asiatiska-

  496. -Bollywood- och tv-bolagen.
    Så de når en enorm publik.

  497. För ett antal år sen började Zee inse
    att de hade väldigt svårt-

  498. -att hitta indiska ungdomar
    att anställa.

  499. Och det indiska utbildningssystemet
    är i hög grad baserat-

  500. -på västerländska
    utbildningsprinciper.

  501. Det fungerade inte för Zee,
    så de startade egna skolor.

  502. De första tre åren
    startade de 125 skolor.

  503. De kommande åren planerar de
    att öppna 500-600 nya skolor.

  504. Inför vårt samarbete skickade de sin
    målsättningsplan till mig.

  505. Jag skulle vilja läsa
    det första stycket för er.

  506. Det står:

  507. "För att Indien
    ska kunna nå sitt mål"-

  508. -"på en tvåsiffrig BNP-tillväxt..."

  509. Sveriges tillväxt är bättre än vår,
    men för att få lite perspektiv...

  510. Dubbelsiffrig BNP-tillväxt.
    Storbritannien firade förra månaden-

  511. -för att vår tillväxt hade ökat
    till 0,2 procent. Hurra!

  512. "...måste vi ta till vara på
    alla våra resurser."

  513. "Och vår största resurs
    är vår arbetskraft."

  514. "Tyvärr är arbetskraften vi har i dag
    inte utrustad"-

  515. -"för att anta utmaningen
    att leda Indien till dess öde."

  516. "35 procent är analfabeter"-

  517. -"och de som kan läsa och skriva
    går knappt att anställa ändå."

  518. "Deras vilja att lära sig och
    upptäcka sin unika potential"-

  519. -"har kvävts av ett utbildningssystem
    där man bara ska lära sig utantill."

  520. "Alla ska lära sig på samma sätt,
    alla testas på samma sätt"-

  521. -"och det finns inget utrymme
    för varje barns unika egenskaper."

  522. Ännu en utmaning. Nu är det inte
    bara Kina som tycks förstå-

  523. -att systemet måste förändras,
    utan Indien också.

  524. Nu är vi illa ute.

  525. Vi måste visa det här för
    våra kollegor och våra politiker-

  526. -för att återfå ställningen
    som en moralisk auktoritet-

  527. -och utbildningsväsendets ledare.

  528. Men det är lite obekvämt. Ledare -
    och alla här inne är ledare-

  529. -lutar sig inte tillbaka
    och gnäller över vad andra gör.

  530. Ledare hittar ett sätt
    att göra det rätta-

  531. -för att leda folk i rätt riktning.

  532. Det är alldeles för lätt
    att sitta och klaga-

  533. -på allt som går fel.

  534. Nelson Mandela satt inte bara
    och ömkade sig själv i fängelset.

  535. Han trodde så pass mycket på sin sak-

  536. -att han kämpade hela sitt liv
    för sakerna han trodde på.

  537. Det är det som kommer att utmärka
    de stora ledarna inom utbildning-

  538. -det kommande årtiondet.
    Hur många av oss-

  539. -är beredda att stå upp och kämpa
    för det vi verkligen tror på?

  540. Hur ska vi leda dem vi ansvarar för
    genom allt politiskt dravel-

  541. -som vi utsätts för, och se till att
    vi kämpar för våra barns rättigheter?

  542. Barnen struntar i vilka politikerna
    är och vilken politik de för.

  543. De kommer till skolan varje dag
    och vill få en utbildning.

  544. Hur ska vi ge dem det de vill ha?

  545. Det är en svår utmaning,
    med tanke på vår historia.

  546. Det tänkte jag prata lite om nu.

  547. Vi har att göra
    med ett 200 år gammalt system-

  548. -och det är därför politikerna tänker
    som de gör. De kan inget annat.

  549. De är dumma. De antar att det är bäst
    att göra likadant som för 50 år sen.

  550. Så de försöker föra tillbaka allting
    till det de ser som bra utbildning.

  551. Systemet för 50 år sen var bra
    för världen vi utbildades för då.

  552. Låt mig förklara. Bilden till höger-

  553. -föreställer
    Frederick Winslow Taylor.

  554. Han är upphovsmannen till
    industrialismen på 1900-talet.

  555. Han skrev en viktig avhandling 1911-

  556. -som hette
    "The Science of Productivity"-

  557. -som blev en bibel för affärsvärlden
    och industrierna på 1900-talet.

  558. Den blev mer känd i Europa och USA-

  559. -som "tid och rörelse".
    Och principerna var väldigt enkla.

  560. En organisation i en värld som inte
    krävde stora omställningar-

  561. -skulle finslipa skapandet
    av en produkt eller tjänst.

  562. Sättet att maximera vinsten
    i en stor rörelse på den tiden-

  563. -var att fokusera på effektivitet.

  564. För effektivitet
    leder till större produktivitet.

  565. Ju effektivare man är,
    desto fler varor får man att sälja.

  566. Effektivitet - produktivitet.

  567. Hög produktivitet
    leder till hög lönsamhet.

  568. Där har vi den perfekta modellen
    för en affärsrörelse på 1900-talet.

  569. Effektivitet -
    produktivitet - lönsamhet.

  570. En perfekt modell för industrialism.

  571. Massutbildningen
    skapades och konfigurerades-

  572. -samtidigt som denna modell
    för industrialiseringen växte fram.

  573. Så vårt utbildningssystem skapades
    för att möta den tidens utmaningar.

  574. Vårt utbildningssystem
    grundas på en modell som går ut på-

  575. -att lära barn att lära sig saker
    så effektivt som möjligt.

  576. Testa dem för att mäta deras
    produktivitet. Hur mycket minns de?

  577. Hur mycket förstår de?

  578. Det leder till större vinst. Antalet
    prov som leder till universitetet.

  579. Vi har därför tränat dem-

  580. -för att fungera utmärkt i affärs-
    världen. Men världen har förändrats.

  581. Nu är det entreprenörskap som gäller.

  582. Nyfikenhet
    och kreativitet är framtiden.

  583. Jag sa det tidigare.
    Kina och Indien vet det.

  584. Apple och Google
    byggde sina framgångar på det.

  585. Apple gör inte
    samma sak på samma sätt hela tiden.

  586. När jag ser mig omkring ser jag
    flera hundra av deras innovationer-

  587. -men när de har sålt en produkt
    börjar de uppfinna nästa produkt.

  588. De säljer inte samma sak
    om och om igen.

  589. Det måste systemet avspegla. Och
    i det här avseendet borde Sverige-

  590. -vara lite nöjdare.

  591. Ni stirrar er blinda
    på fel ligatabell.

  592. Om ni inte har sett det här förut
    måste ni se till att sprida det.

  593. Det finns en organisation
    som heter GEDI.

  594. The Global Entrepreneurship
    and Development Institute.

  595. GEDI skapar en ligatabell varje år.

  596. Det finns för nuvarande
    79 deltagarländer i deras program.

  597. GEDI:s uppgift är att analysera
    hur stor del av ett lands ekonomi-

  598. -kommer från nyföretagande,
    entreprenörskap och företagaranda.

  599. Sen rankar de länderna varje år.

  600. Från landet där entreprenörskap
    utgör störst del av ekonomin-

  601. -till landet
    med minst entreprenörskap.

  602. Jag har plockat ut ett urval
    av de 79 deltagande länderna.

  603. Och så har jag blandat dem.
    Så om ni tog en bild-

  604. -i tron att det är ligatabellen,
    så trodde ni fel.

  605. Jag vet.
    "Radera. Redo för nästa bild."

  606. Jag vill att ni i några sekunder,
    medan jag dricker lite vatten-

  607. -vänder er till personen bredvid
    och försöker lista ut vilka länder-

  608. -som hamnar på topp tre, och vilka
    tre länder som hamnar längst ned.

  609. Och ta länderna i mitten också
    om ni har tid. Beredda? Kör!

  610. Och...sluta!

  611. Ni är den mest väluppfostrade grupp
    rektorer jag har pratat med på länge.

  612. I Kuala Lumpur blev de så till sig
    att jag inte hördes på en halvtimme.

  613. Är nån modig nog...

  614. Vi är ju lärare, så vi är
    uppmuntrande även om ni svarar fel.

  615. Vill nån ropa upp ett av länderna
    som ligger bland de tre översta?

  616. Brasilien. Kina. Sverige. Indien.

  617. Jag vet vad ni gör. Smart. "Om
    vi ropar upp alla länder på listan"-

  618. -"så får vi rätt!"
    Jag vet nog vad ni sysslar med.

  619. Jag ska visa er den egentliga listan.

  620. Jag har satt dem i ordning, från
    mest till minst entreprenörskap.

  621. Inom parantes ser ni hur de ligger
    till jämfört med alla 79 länder.

  622. Det här är aktuellt.
    Det kommer från 2012 års rapport.

  623. Och när ni tittar på tabellen ska ni
    jämföra den med PISA:s tabell.

  624. Beredda?

  625. Nu så...
    Låt oss prata lite om det här.

  626. Jämfört med PISA:s lista
    är förhållandena nästan omvända.

  627. En fråga till politikerna:

  628. Framtiden handlar om entreprenör-
    skap. Ska vårt utbildningssystem-

  629. -verkligen fokusera på det gamla?

  630. Om jag bodde i Sverige-

  631. -skulle den här ligatabellen
    göra mig glad.

  632. Och jag skulle fråga mig
    hur vi kan försäkra oss om-

  633. -att vi fortsätter att göra det som
    tog oss till andra plats i världen-

  634. -när det gäller nyföretagande,
    entreprenörskap och företagsamhet.

  635. Jag skulle inte tänka: "Hur studerar
    vi länder i Sydostasien"-

  636. -"som ligger längst ned,
    så att vi kan skapa ett system"-

  637. -"som gör att vi hamnar där nere,
    medan de försöker klättra uppåt?"

  638. De flesta länderna i Västeuropa
    borde väl hamna där uppe?

  639. I mitten. "Vi vet inte
    vilka vi är i Storbritannien."

  640. "Är vi traditionella eller moderna?
    Äsch, vi håller oss i mitten."

  641. Och sen tittar man på BRIC-länderna.
    De saknar entreprenörskap.

  642. De förfinar
    sin industriella revolution.

  643. Vi är inte industriländer längre-

  644. -så att försöka förfina
    en industriell utbildningsmodell-

  645. -kommer att påverka våra barn
    negativt. Så nästa gång-

  646. -nån säger nåt om PISA-

  647. -ska ni fråga om de har sett
    GEDI:s lista, och vad det innebär.

  648. Jag ska förklara lite närmare.
    Det här är GEDI:s S-kurva-

  649. -för ekonomisk utveckling.
    Den förklarar-

  650. -varför länderna ligger där de ligger
    i GEDI:s ligatabell.

  651. Alla länders ekonomi inleds-

  652. -när man börjar förstå
    vilka resurser man har.

  653. Beroende på klimatet.
    Sina naturtillgångar.

  654. Då börjar man tillämpa-

  655. -en tayloristisk modell
    för att bli mer effektiv-

  656. -på att utnyttja sina tillgångar.

  657. Det kan vara naturgas, kol,
    metaller, guld och så vidare.

  658. Och så blir man effektiv på att
    utvinna dessa naturtillgångar.

  659. Det är så industrier fungerar. Det
    är därför Kina, Brasilien och Indien-

  660. -är så framgångsrika för tillfället.

  661. De har lärt sig att utnyttja
    sina enorma naturtillgångar.

  662. Men de inser att man inte kan bygga
    en hållbar ekonomi på industrier.

  663. Det avslöjar historien. Och man
    ser nu att Kina försöker tänka om-

  664. -för de inser att deras industriålder
    närmar sig sitt slut.

  665. De måste börja skapa åt sig själva,
    inte bara tillverka saker åt andra.

  666. Och länder som Sverige har utvecklat
    en mycket mer innovativ kultur.

  667. Finns det en koppling... Såg ni
    rapporten om internetanvändning?

  668. Såg ni den? Sverige använder
    internet, räknat per capita-

  669. -mer än nåt annat land i världen.

  670. Intressant, va? Jag pratade
    med nån om Twitter lite tidigare.

  671. I Storbritannien använder
    väldigt få pedagoger Twitter.

  672. De tror att det är nåt för unga
    som vill skvallra om kändisar.

  673. Ni är mycket mer mogna
    i ert twittrande.

  674. Det uppmärksammar ni inte,
    för ni tror att alla tänker likadant.

  675. Sverige borde vara gladare
    över var ni är och vad ni gör.

  676. Var stolta över den potential ni har
    för tillväxt på utbildningsområdet.

  677. Tro inte att ni är usla-

  678. -för att nån korkad ligatabell
    påstår det.

  679. Diskussionerna om det svenska
    utbildningssystemet borde handla mer-

  680. -om hur ni hamnade på andra plats
    i världen i den här ligatabellen.

  681. "Hur bygger vi vidare på det?"

  682. "För annars hamnar vi efter,
    medan Kina och Indien"-

  683. -"klättrar uppåt."
    Jag hoppar över några bilder.

  684. Jag vill prata om det här.
    Vi måste börja utforska-

  685. -vilka egenskaper vi behöver ha-

  686. -om vi ska kunna fortsätta utveckla
    denna anda av entreprenörskap.

  687. Det bästa sättet att förklara det,
    eftersom jag är grundskolelärare-

  688. -är att berätta för er
    om min största hjälte.

  689. Folk brukar fråga mig om det
    i intervjuer.

  690. Den vanligaste frågan jag får
    är vilka mina hjältar är.

  691. Vilka har påverkat min filosofi mest?

  692. Massor med berömda personer
    har påverkat mitt tänkande-

  693. -men ingen har påverkat mig
    lika mycket som den här personen.

  694. Ibland kan det vara värt
    att blicka tillbaka-

  695. -på hjältarna ni har haft förmånen
    att få utbilda.

  696. Barnen som har förändrat
    er syn på mänskligheten.

  697. Jag tror att vi alla har stött på
    barn i vårt yrkesutövande-

  698. -som har förändrat
    vårt sätt att tänka-

  699. -kring utbildning och mänsklighet.

  700. Låt mig visa er min största hjälte.

  701. Det är en dålig bild,
    men det här är Gary.

  702. Bilden togs den sista dagen
    han gick i min klass.

  703. Han var nio år gammal, och
    han ingick i min allra första klass.

  704. Vi minns alltid den första klassen
    vi undervisade.

  705. Det är nåt som gör
    att de fastnar där inne.

  706. Gary gick i min första klass,
    och jag minns vårt första möte.

  707. Man hade berättat lite om honom,
    och det lät inte så uppmuntrande.

  708. Det här var innan man började förstå
    behovet av specialundervisning.

  709. Garys förra lärare sa till mig:

  710. "Han är ett underbart barn."
    Vilket är kod för "snäll, men dum".

  711. Det är sånt man säger på föräldra-
    möten när man vill säga nåt snällt-

  712. -om ett barn till föräldrarna. Att
    barnet ju i alla fall är trevligt.

  713. Gary var en snäll pojke, men hade
    så många, komplexa specialbehov.

  714. Dessvärre hade de flesta av dessa
    behov inte fått nåt namn ännu.

  715. Han var bara dum.

  716. Hans speciella behov gjorde att
    han hade svårt att klara av skolan.

  717. Man sa till mig att det bästa var
    att bara hålla Gary nöjd.

  718. "Håll Gary nöjd. Då ler han åt dig
    hela året, Richard."

  719. Större mål än så satte man inte upp.
    Så mina förväntningar var låga.

  720. Men efter att ha haft Gary
    i min klass i en vecka insåg jag-

  721. -att han nog var den mest fantastiska
    människa jag hade träffat.

  722. Vi inleder ofta skolåret
    med en välgörenhetsvecka.

  723. Det är ett bra sätt
    att skapa sammanhållning.

  724. Och så blir det en mjukstart
    på skolåret för alla.

  725. Den första skoldagen kom en person
    från en välgörenhetsorganisation-

  726. -och berättade om sin välgörenhet.

  727. Resten av veckan samlade vi in pengar
    till denna välgörenhet-

  728. -och på fredagen
    kom personen tillbaka-

  729. -och fick ta emot pengarna
    som eleverna hade samlat in.

  730. Det här året kom en person från
    en organisation som heter Smiles-

  731. -som samlade in pengar
    till barnhem i en by i Rumänien.

  732. Minns ni skandalen med de föräldra-
    lösa barnen i Rumänien på 90-talet?

  733. Den här personens välgörenhet
    byggde fantastiska anläggningar-

  734. -för en hel by föräldralösa barn.
    Han kom och höll ett rörande tal-

  735. -och sen skulle vi samla in pengar.
    En sak vi har i England-

  736. -i de flesta av våra skolor,
    är en besatthet av skoluniformer.

  737. Ett sätt att samla in pengar, som gör
    att man förstår att engelska barn-

  738. -är rätt korkade...

  739. En dag under välgörenhetsveckan
    behöver de inte ha skoluniform-

  740. -men de måste betala. De betalar
    för att ha på sig sina egna kläder.

  741. Och ingen har ifrågasatt det!

  742. De tycker bara att det är spännande.
    "Wow! Kläder!"

  743. Tjejerna anstränger sig verkligen
    när de får ha sina egna...

  744. De går ut och shoppar nya kläder
    och fixar håret och naglarna.

  745. Killarna kommer i fotbollströjor.

  746. Jag brukade vända mig till tjejerna
    och säga: "Vänj er. Såna är de."

  747. Så fredagen den här veckan
    slapp de skoluniformerna-

  748. -och barnen skulle komma fram
    till mig och lägga en slant i en buk.

  749. Alla gjorde det,
    och sen var det Garys tur.

  750. Men han la inte i några mynt. Jag
    var upptagen med att skriva ned allt-

  751. -när jag hörde en hög duns.
    Jag tittade upp-

  752. -och såg Garys sparbössa
    på skrivbordet.

  753. Jag räknade pengarna, och jag vet
    inte vad det blir i svenska kronor.

  754. I engelsk valuta... Det här var över
    20 år sen, och det var ca 100 pund.

  755. Det motsvarar väl
    ungefär 1 000 kronor.

  756. I hans sparbössa.
    Och han bodde i ett fattigt område.

  757. För över 20 år sen.

  758. Jag sa att vi inte kunde ta emot
    pengarna. Och ni vet hur barn...

  759. När de antingen tänker skrika
    eller gråta, så ser de ut så här.

  760. Jag hade inte tid att bråka, så jag
    tog dem till samlingen med rektorn-

  761. -och så ringde jag hans mamma sen.

  762. Hon visste att jag skulle ringa,
    för när jag sa vem jag var-

  763. -så sa hon: "Gäller det pengarna?"

  764. "Vi kan inte ta emot dem", sa jag.
    "Det måste ni", sa hon.

  765. "Jag har pratat
    med Gary om det hela veckan."

  766. "Och i går kväll
    grät jag av stolthet."

  767. "Låt mig berätta varför.
    Jag har alltid sagt åt mina barn"-

  768. -"att om de vill ha nånting,
    så måste de förtjäna det."

  769. "Garys cykel är för liten,
    och han vill så gärna ha en ny."

  770. "Så han har sparat alla pengar
    han har fått under ett helt år."

  771. "Han har tvättat bilar
    och jobbat i trädgårdar"-

  772. -"för att få ihop till en ny cykel.
    Men han vill ge bort... "

  773. "Han blev så rörd av berättelsen
    att han vill ge bort sina pengar."

  774. "I går kväll blev klockan
    halv tio, tio på kvällen"-

  775. -"och han vägrade sova om jag inte
    lät honom ta med pengarna."

  776. "Han sa så här, och jag är så stolt:"

  777. "Snälla mamma,
    tvinga mig inte att köpa cykeln."

  778. "Jag kan inte njuta av den när jag
    vet var pengarna hade kunnat hamna."

  779. Jag vet. Hur många nioåringar...
    Hur många vuxna tänker så?

  780. Så jag visste att han var speciell,
    men året efter-

  781. -lämnade han primary school, och jag
    förväntade mig inte få se honom igen.

  782. Sen hände nåt fantastiskt år 2010.

  783. Min bok hade just kommit ut,
    och i den berättar jag om Gary-

  784. -som ett av mina fina minnen
    från tiden som ung lärare.

  785. Min fru,
    som är rektor, fick ett samtal-

  786. -cirka tre veckor senare,
    från en kollega.

  787. Hon hade precis läst min bok,
    och ville hemskt gärna veta-

  788. -om historien om Gary var sann.

  789. Min fru visste att den var sann,
    för jag hade pratat mycket om Gary.

  790. Och kvinnan sa: "Så bra,
    för jag tror att jag känner Gary nu."

  791. Gary var då nästan 30 år gammal.

  792. Hon sa: "Vill Richard träffa Gary?"

  793. "För Gary vill gärna träffa Richard."

  794. Så vi kom överens,
    och några veckor senare träffades vi-

  795. -på ett kafé.

  796. Och lustigt nog var jag nervös.

  797. Jag visste inte vad jag skulle
    ha på mig. "Vad förväntar sig Gary?"

  798. På kaféet: "Vilket kaffe förväntar
    sig Gary att jag ska dricka?"

  799. Jag kom tidigt
    och satte mig vid dörren-

  800. -och väntade på att ett tioårigt barn
    skulle komma in.

  801. Visst är det så? Ungarna förblir
    som de var när vi lämnade dem.

  802. Så jag väntade på ett tioårigt barn.

  803. Jag blev rätt paff när en 188 cm
    lång, 29 år gammal man kommer in.

  804. Jag kände bara igen honom
    för att en av hans svårigheter-

  805. -var ett allvarligt fall av dyspraxi.

  806. Och barn med dyspraxi
    går väldigt medvetet-

  807. -för det är ett motoriskt problem.

  808. Han gick som en docka,
    och då visste jag.

  809. Vi satte oss, och jag ställde frågan
    som alla skulle ställa till en elev-

  810. -som man inte har sett på 20 år.

  811. "Berätta vad som har hänt
    sen du lämnade min skola."

  812. Han sa: "Det förvånar dig nog inte"-

  813. -"att jag körde på alla prov
    i secondary school."

  814. "Jag klarade inte av det."
    Han var inte lat eller misskötsam.

  815. Han klarade det bara inte.

  816. Han sa:
    "Jag hoppade av när jag var sexton."

  817. "Men en bra sak hände.
    När jag var fjorton eller femton"-

  818. -"fick jag en pryo-plats."

  819. "Jag jobbade på en sporthall
    i tre veckor."

  820. "Och jag älskade det.
    Minns du att jag var galen i sport?"

  821. Och det var han, men han kunde inte
    konkurrera med de andra studenterna-

  822. -på grund av hans komplexa behov.
    Men han älskade sport.

  823. "Jag jobbade där i tre veckor,
    och jag älskade det."

  824. "Så jag bestämde mig för
    att jag skulle jobba i en sporthall."

  825. "Så jag sökte till ett lokalt college
    som hade kurser i detta."

  826. "Vad hände?", sa jag.
    "Jag kom inte in."

  827. "Jag fick ett brev där det stod
    att jag verkade väldigt trevlig"-

  828. -"men att jag nog inte skulle
    klara av den akademiska biten."

  829. Vad hade de flesta sextonåringar
    gjort i det läget?

  830. De hade gett upp. Men inte han.

  831. Han sa: "Okej, den erfarenheten
    lärde mig nånting."

  832. Så han sökte till ett college i
    området som var mest känt för sport-

  833. -nämligen Loughborough University.

  834. "Men jag tänker inte skicka
    min ansökan med posten."

  835. "De måste få träffa mig, så att de
    vet att jag är mer än min betyg."

  836. En måndag åkte han dit och bad att
    få tala med den antagningsansvarige.

  837. "Nej", sa de. "Ge oss din ansökan,
    och om allt går väl"-

  838. -"så får du träffa honom sen".

  839. "Då får ni inte min ansökan", sa han.
    Han gjorde likadant på tisdag.

  840. De sa nej, så han kom tillbaka
    på onsdag, och sen på torsdag.

  841. På fredagen var de så trötta på Gary-

  842. -att de hämtade den antagnings-
    ansvarige. Hur som helst kom han in.

  843. Inte nog med det - efter två år-

  844. -tog han examen som kursetta.

  845. Då började tårarna rinna av stolthet.
    "Vad hände sen?", frågade jag.

  846. "Då visste jag precis
    vad jag ville göra med mitt liv."

  847. "Men jag behövde en sak till,
    och jag hittade en kurs i London"-

  848. -"som gick på lördagar i ett år."

  849. London ligger 190 km från där vi bor,
    tågvägen.

  850. Bilvägen också, för den delen.

  851. 190 km, helt enkelt.

  852. Fast en taxichaufför kanske säger
    att det är 240 km.

  853. Hur som helst...

  854. Han var arton år gammal.

  855. Hur många artonåringar skulle jobba
    hela veckan för att spara pengar-

  856. -för att betala tågbiljetten,
    fredagskvällens vandrarhem-

  857. -och lördagen kurs i ett helt år?
    Han gjorde det.

  858. Han gick kursen och blev kvali-
    ficerad. "Vad hände?", frågade jag?

  859. "När jag gick på college första
    gången såg jag en lucka i marknaden."

  860. "När jag blev klar startade jag ett
    företag, som jag driver än i dag."

  861. "Jag jobbar som personlig tränare"-

  862. -"för folk med allvarliga fysiska
    och mentala funktionshinder."

  863. "Vad gör du på fritiden?"

  864. "Jag har ingen", sa han.
    "Men jag jobbar inte i december"-

  865. -"för ingen
    tycks vilja träna i december."

  866. "Så jag stänger ned rörelsen och tar
    all vinst från året som har gått..."

  867. "Jag har ett samarbete
    med en by i Västafrika."

  868. "Så i december tar jag årets vinst"-

  869. -"och tillbringar en månad
    i den här byn i Afrika."

  870. "Jag erbjuder mina tjänster gratis"-

  871. -"så att de kan lära sig
    att göra det jag gör där hemma."

  872. Vid det här laget rinner...

  873. Men nu har en liten bit
    av mitt ego aktiverats-

  874. -och säger:
    "Allt det här beror på mig."

  875. Så jag ställer frågan.

  876. Jag låtsas som ingenting.
    Jag dricker lite kaffe.

  877. "Så, vem..."

  878. "...skulle du säga har haft
    störst inverkan på ditt liv?"

  879. Och så väntade jag på
    att översköljas av smicker.

  880. Han sa inte mitt namn, så vad han sa
    vet jag inte. Sen sågs vi inte mer.

  881. Poängen är...

  882. Gary är en fantastisk människa.

  883. Gary värderas inte
    av utbildningssystemet.

  884. Men Gary är den perfekta
    medborgaren för 2000-talet.

  885. Och Gary visar prov på
    egenskaper och beteenden-

  886. -som gör mig ödmjuk, för det är inte
    bara såna egenskaper och beteenden-

  887. -som vi borde befordra hos våra barn.

  888. Vi borde även
    förvänta oss detta av vår personal.

  889. Och det är därför
    såna egenskaper och beteenden-

  890. -som vi som ledare
    borde kräva av oss själva.

  891. Avslutningsvis...
    I min nya bok, som kommer ut i maj-

  892. -har jag forskat i vad jag kallar
    "storhetens egenskaper".

  893. Jag blev väldigt intresserad
    av ledarskap och stora ledare-

  894. -och jag hittade
    intressant forskning i USA-

  895. -där man har analyserat 1 000 av
    de främsta personerna genom tiderna.

  896. Inom alla områden. Både män
    och kvinnor, i olika samhällen.

  897. Det mesta på listan förvånar inte,
    men det har alla gemensamt.

  898. Egenskapen jag ser som viktigast
    står längst ned, i rött.

  899. Det som skiljer Gary från alla andra
    fantastiska personer jag känner-

  900. -är att han trots alla sina problem
    hela tiden har drivits-

  901. -av en känsla av ett högre syfte.

  902. Jag har en sista utmaning till er.

  903. Och tack för er tid och tålamod denna
    morgon. Här kommer utmaningen.

  904. När ni återvänder till era skolor
    de kommande dagarna-

  905. -kan ni väl vara snälla
    att ägna lite tid-

  906. -åt att nära en känsla
    av ett högre syfte hos er själva-

  907. -er personal,
    och framför allt era barn.

  908. Tack så mycket.

  909. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att leda in i det okända

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska man få barnen att känna att de inte förbereder sig för livet - utan att de lever det? Richard Gerver, tidigare rektor och skolledare i Storbritannien, räknas idag som en av de stora inspiratörerna för brittisk skola. Han menar att västvärlden har glömt att utbildning handlar om barn och att skolledare måste hitta tillbaka till lusten och passionen för sitt uppdrag. Inspelat i november 2012. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Skolan, Skolledare, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolans drivkrafter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Inledning

"Vi står inför stora utmaningar i skolan. Det handlar både om globalisering, och nya förhållningssätt till pedagogiken i klassrummet." Moderator Gunilla Söderström, som till vardags jobbar med ledarskapsfrågor inom skolan i Stockholms stad, inleder konferensen Skolans ledarkonvent.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att leda in i det okända

Hur ska man få barnen att känna att de inte förbereder sig för livet - utan att de lever det? Richard Gerver räknas som en av de stora inspiratörerna för skolan i Storbritannien. Han menar att skolledare måste hitta tillbaka till lusten och passionen för sitt uppdrag.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Skola på vetenskaplig grund

Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, menar att forskarnas resultat borde vara grunden för allt som görs i skolan. Så är det ju i andra yrken.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Mer om skolan på vetenskaplig grund

"Vi är för slarviga med den professionella identiteten, och det är ett problem." Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, resonerar kring en utveckling av skolan på vetenskaplig grund och svarar på frågor från rektorer och förskolechefer.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att leda skolan effektivt

Det kan kännas ensamt att vara rektor. Och någonting måste till för att man ska orka med den situation man har i skolan. Psykologerna Birgitta Wiking Boman och Rocky Raber resonerar kring hur en rektor kan bygga upp en fungerande ledningsgrupp i skolan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Skolan och digitaliseringen

Det går knappast att klara sig i samhället i dag utan datavana. Hur ska det då vara när våra ungdomar går ut skolan? IT-strategen Jan Hylén resonerar kring användandet av IT i skolan, om styrdokument, olika typer av användande och vad forskningen säger om detta.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Ledaren som beslutsfattare

Beslutsfattande är i centrum för allt ledarskap. Ofta kan vi stå ut med dåliga beslut, bara processen dit har varit bra, säger Mats Ericson, professor i industriell arbetsvetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att bedöma lärande

Att bedöma elever har varit lika självklart som att ge läxor, och det gör att man kanske inte alltid tänker på vad man gör. Men ingenting kan vara så negativt för lärandet som en dålig bedömning. Det menar Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Karlstad universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Frågor och svar om bedömning

Att ge elever bedömningar och betyg är en av de största utmaningarna som lärare står inför. Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Karlstad universitet och Pär Wohlin, lärare vid Victor Rydbergs gymnasium i Stockholm, svarar på frågor från rektorer och skolledare kring hur det går att utveckla bra metoder kring detta.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att utveckla grupper

En berättelse om ledarskap, med mycket symbolik - det kallar Kira von Knorring Nordmark sitt föredrag om ledarutveckling och att utveckla grupper i praktiken. Hon talar kring hur rektorernas roll i skolan kan utvecklas - och i sin tur utveckla lärarna, skolan och eleverna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning

Vad kan göras för att utveckla samarbetet med föräldrar och barnens närmiljö? Ett panelsamtal om förskolans roll för ökad kunskap och kompetensförsörjning. Medverkande: Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Peter Larsson, Sveriges ingenjörer, Pia Rizell, Lärarförbundet, och Johan Weigelt, IVA. Moderator: Gunnar Bjursell. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Tvillingarna som slutade gå i skolan

Nannie och Natalie får specialanpassad undervisning eftersom de knappt varit i skolan på två år. Vi följer dem under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig att ta ansvar. Drömmen är att bo hos mamma igen och gå i en vanlig skola.

Fråga oss