Titta

UR Samtiden - Skolans drivkrafter

UR Samtiden - Skolans drivkrafter

Om UR Samtiden - Skolans drivkrafter

Under temat forskning och skolutveckling talar några av Sveriges och Europas främsta forskare och inspiratörer inför rektorer och skolledare från hela landet om IT, passion som grunden för lärandet och undervisning med vetenskaplig grund. Moderator är Gunilla Söderström. Originaltitel: Skolans ledarkonvent. Inspelat i november 2012. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolans drivkrafter: Skola på vetenskaplig grundDela
  1. Nästa keynote speaker är känd
    för de flesta: Tomas Kroksmark.

  2. Du kommer att prata om-

  3. -att få in en forskande kultur-

  4. -både på rektorsexpeditionen
    och i lärarrummet.

  5. Vi träffades för många år sen-

  6. -där du hade väldigt konkreta exempel på
    hur man kan göra det här-

  7. -så att det blir bestående.
    Det var i Jönköping.

  8. Du har en väldigt trevlig titel.

  9. Du är professor i Jönköping-

  10. -och har tagit det säkra före det
    osäkra, så du är legitimerad lärare.

  11. Varmt välkommen.

  12. Det är riktigt.

  13. Tack. Ni ska inte applådera innan.

  14. Det ska man nog vänta med.

  15. Jag kanske säger dumma saker,
    så att ni ångrar att ni applåderade.

  16. Tack för att jag blev inbjuden hit.
    Det är trevligt att se så många.

  17. Vi får se
    hur mycket nytt vi tillför i dag.

  18. Jag är legitimerad lärare. Så fort
    möjligheten kom ansökte jag om det-

  19. -för jag har ett förflutet som lärare
    och skolledare. Det var på 70-talet.

  20. Jag lade in min ansökan,
    och fick efter nåt år legitimationen.

  21. Ni kan kontrollera den på nätet-

  22. -för det här är jag legitimerad i:

  23. Jag får undervisa i allt utom slöjd och
    hemkunskap i årskurs 1-6.

  24. Sen får jag undervisa årskurs 7-9
    i kemi, biologi och matematik-

  25. -och på gymnasiet
    i sociologi och pedagogik.

  26. Det står på intyget,
    men finns de ämnena på gymnasiet?

  27. Jag har aldrig sett det.

  28. Nu vet ni vilken bredd vi utgår från.

  29. Jag tänker tala om
    Skola på vetenskaplig grund-

  30. -och jag tänker tala göteborgska.

  31. Jag har läst att göteborgskan
    är den mest trovärdiga dialekten-

  32. -så jag ändrar inget. Sen såg jag
    att det är den mest sexiga dialekten-

  33. -så nu blir det göteborgska
    resten av den här timmen.

  34. Skola på vetenskaplig grund...

  35. Jag har varit med om en del omtumlande
    saker de senaste veckorna.

  36. Jag var på SKL:s konferens
    här i Stockholm för 2-3 veckor sen-

  37. -som gick under temat
    Skola på vetenskaplig grund.

  38. Det händer mycket
    kring den tematiken.

  39. 61 miljarder kr om året
    investeras i skolan i Stockholm-

  40. -och man sätter av 1 promille av det för
    Skola på vetenskaplig grund-

  41. -och ni som vet hur mycket det är-

  42. -förstår att det
    kommer att hända saker.

  43. Västerås reserverar 30 miljoner kr-

  44. -och Mälardalens högskola
    sätter 10 miljoner kr-

  45. -för Skola på vetenskaplig grund,
    så det händer en massa saker-

  46. -inom det området.
    Det låter spännande.

  47. Du får fundera på
    hur det ser ut i din egen kommun.

  48. Jag ska ta ett perspektiv från
    Ängelholm, Jönköping och Karlskrona.

  49. Det är mindre miljöer, men ändå...

  50. Sen lyssnade jag på John Hattie här
    i fredags.

  51. Jag vet inte om ni lyssnade på honom.

  52. En del av det han pratade om-

  53. -tror jag att vi kan.

  54. Andra saker
    ska vi inte alls ta till oss-

  55. -och andra detaljer
    kan vi fundera över-

  56. -t.ex. att vi behöver
    en gemensam nationell referenspunkt-

  57. -där vi bestämmer vad vi menar
    med begreppet "skolutveckling".

  58. Vad menar vi med att utveckla skolan?

  59. Det får inte bli för lokala
    och subjektivistiska tankar.

  60. Det är
    en fantastisk föreställning de har.

  61. Den är enorm.

  62. Jag har också varit i Finland,
    som Richard nämnde.

  63. Jag vet inte
    om han gjorde det med viss distans-

  64. -men jag tycker trots allt
    att det är vårt broderland i öster.

  65. Jag har varit där en vecka, och
    sett på skolor och lärarutbildningen.

  66. Där skulle vi kunna
    ta med oss vissa saker-

  67. -och placera in dem
    i Skola på vetenskaplig grund.

  68. Alla lärarstudenter där, oberoende av
    vilken lärarutbildning de tar-

  69. -kommer upp till en magisternivå
    i sin examen - minst.

  70. De har 15 sökande
    per utbildningsplats.

  71. Vi har 1,2.

  72. Det är en stor skillnad.

  73. Att de får med sig det vetenskapliga
    perspektivet i lärarutbildningen-

  74. -är värdefullt för lärare i Finland.

  75. Man tänker mer i termer av vetenskap-

  76. -och gör mer systematiska reflexioner
    över det man arbetar med dagligdags.

  77. Det finns övningsskolor
    som är knutna till lärarutbildningen.

  78. Dem har jag sett särskilt på.

  79. De enda statliga skolorna i Finland är
    kopplade till lärarutbildningen.

  80. Det finns två.

  81. Rektor på en av skolorna
    är professor i religionsvetenskap-

  82. -och den andra rektorn är docent.

  83. I vilket ämne glömde jag nog fråga.

  84. På den ena skolan fanns 55 anställda,
    varav 13 disputerade.

  85. De ligger före,
    i termer av vetenskaplig kompetens.

  86. Om vi gör ett gemensamt antagande,
    vilket jag gör den här timmen...

  87. Jag tror att professionella grupper som
    har en akademisk utbildning-

  88. -mår bra av en vetenskaplig grund.

  89. Det visar alla professioner,
    utom lärarprofessionen.

  90. Därför ska vi se på hur de gör-

  91. -när de får in det vetenskapliga
    i sitt sätt att tänka skola.

  92. Jag frågade en disputerad lärare
    som jobbade på övningsskolan:

  93. "Vad är skillnaden mellan dig
    och en 'vanlig' lärare"-

  94. -"som inte disputerar?"

  95. Kan man inte förklara skillnaden
    ska vi inte ha välutbildade i skolan-

  96. -men den jag pratad med sa:

  97. "Skillnaden mellan mig och de andra"-

  98. -"är att jag kan se systematiskt på"-

  99. -"undervisningsvardagen
    och ungdomarnas lärande."

  100. "Jag kan ge råd åt kollegerna
    om hur de ska tänka systematiskt"-

  101. -"i förhållande till
    de komplexa frågor vi har i skolan."

  102. "Och man kan erbjuda kollegerna"-

  103. -"möjligheter till
    reflexion över vardagen."

  104. De argumenten räcker ganska långt-

  105. -för att vi ska vara mer intresserade av
    en skola på vetenskaplig grund.

  106. Det lät som ett intressant exempel
    på hur man kan komma vidare.

  107. När jag var där tänkte jag också på-

  108. -att i och med att man får
    den vetenskapliga grundläggningen-

  109. -är övningsskolorna...

  110. Lärarstudenterna
    gör bara praktik på övningsskolorna.

  111. Bland 55 lärare...

  112. Tänk nu hur du skulle reagera på det här
    i skolan där hemma i kommunen.

  113. Till 55 anställda lärare
    kommer 160 lärarstudenter på en gång.

  114. De har ett eget kafferum
    och egna utrymmen där de kan arbeta-

  115. -så under en period är det
    massor av lärarstudenter på skolan.

  116. Poängen med det är att-

  117. -studenterna träffar
    lärare som forskar i praktiken.

  118. När vi utbildar lärare i Sverige-

  119. -får de veta hur viktigt det är med
    forskning, och de skriver uppsatser.

  120. Sen kommer de ut i praktiken
    och träffar väldigt, väldigt sällan-

  121. -nån blivande kollega som forskar.

  122. Snarare får de veta att forskning
    inte är nåt att ta hänsyn till.

  123. "Det bryr vi oss inte mycket om."

  124. "Ordna in dig i kön,
    och bli en praktiker."

  125. Man försäkrar sig mot att studenterna
    ska kunna träffa forskande lärare.

  126. Jag hoppas att vi ska kunna skicka alla
    lärarstudenter från Jönköping-

  127. -till Ribbaskolan i Gränna,
    och ingen annan stans-

  128. -så att de får träffa
    personer som forskar i praktiken.

  129. Det är just av det skälet att-

  130. -lärare är den yrkesgrupp som har
    en flerårig akademisk utbildning-

  131. -som har minst intresse
    för forskningsanknytning-

  132. -av alla akademiskt utbildade
    yrkesgrupper. Varför är det så?

  133. Varför väljer lärare bort forskningen
    och anknytningen till vetenskap?

  134. Den forskning som vi har gjort-

  135. -anknyter inte till skolans praktik.

  136. Forskare i pedagogik
    löser frågor som inte finns i skolan.

  137. Det är enkelt-

  138. -och därför frågar inte praktiken efter
    vetenskaplig forskning.

  139. Är det på det sättet så måste lärarna
    själva ta makten över forskningen-

  140. -lära sig att forska och utveckla
    kunskap som kan användas lokalt.

  141. Annars fungerar det aldrig på sikt.
    Ni som leder verksamheten ska tänka-

  142. -att vi gör allt
    med kunskapsbegreppet:

  143. Vi värderar, traderar, utvecklar, o.s.v.
    kunskap i skolan-

  144. -men vi
    producerar ingen egen kunskap.

  145. Därför är inte skolan
    en genuin kunskapsorganisation-

  146. -som jag hoppas att skolan ska bli.

  147. På det temat ska jag uppehålla mig.

  148. Frågor och synpunkter är välkomna.

  149. Annars är jag kvar efter lunchen,
    så att vi kan diskutera vidare.

  150. I anknytning till
    Richards presentation på morgonen-

  151. -ska jag visa en text ifrån...

  152. Är nån här ifrån Staffanstorp?

  153. Ingen. Det var synd.

  154. Det här stod i Staffanstorps kommunala
    skolplan för ett tag sen.

  155. Man skriver:

  156. "Framtidens skola har inte klasser,
    lektioner, elever eller lärare."

  157. "Den har i stället en komplex miljö"-

  158. -"där människor pusslar
    med sina avsikter och resurser"-

  159. -"för att komma ut ur dagen
    rikare än de kom in i den."

  160. "Där är planering underordnad"-

  161. -"förmågan att skapa
    nåt nytt och värdefullt för stunden."

  162. Vi reflekterar lite över texten.

  163. När Jan Björklund läste den
    blev han oerhört upprörd-

  164. -och meddelade kommunen
    att det var flum som måste tas bort.

  165. Kommunens representanter lyssnade
    på ministern och tog bort texten.

  166. Vi tittar på den.

  167. Den är lite tafflig,
    för om man säger-

  168. -att framtidens skola inte har
    lektioner, elever eller lärare-

  169. -har man rangerat ut skolbegreppet.

  170. Men om vi tillåter den fadäsen,
    så skulle man kunna säga-

  171. -att de nånstans har prickat rätt
    i Staffanstorp.

  172. En människa av kött och blod
    har formulerat det.

  173. Det kunde ha skrivits
    mer sofistikerat-

  174. -men med digitaliseringen och
    de enorma resurser som vi skapar nu-

  175. -där vi
    kommer bort från Googels inflytande-

  176. -genom att skapa kommunala moln
    där all kunskap ligger...

  177. Bara eleverna har access till molnet-

  178. -så du behöver inte vara rädd för
    porren, recepten på bomber-

  179. -vapen och mobbning-

  180. -utan bara den digitala resursen
    som hämtas från kommunala moln...

  181. Då är frågan hur skolan utvecklas.

  182. De i Staffanstorp ligger före många
    andra, och definitivt före Björklund-

  183. -för om framtiden är flum
    vet jag inte vad vi pratar om.

  184. Jag inleder med det citatet som anknyter
    till det ni hörde tidigare.

  185. Vi kan fundera vidare på vart skolan tar
    vägen utvecklingsmässigt.

  186. Det känns som om vi är
    i en förändringsperiod-

  187. -som kan dra i väg vart som helst-

  188. -om inte skolans ansvariga
    är med i diskussionen.

  189. Nu över till det fantastiska
    som har inträffat-

  190. -att vår utbildning
    ska vila på vetenskaplig grund.

  191. Jag har försökt kontrollera i världen
    för övrigt, och vi kan fråga Richard-

  192. -om nåt liknande finns
    nån annanstans.

  193. Jag har förstått att det inte finns nån
    liknande lagtext-

  194. -om hur man ska reglera skolan, att den
    ska vila på vetenskaplig grund.

  195. Vi kommer in på
    evidensbegreppet i skolan också.

  196. Hur vet vi att det vi gör i skolan-

  197. -är bättre
    än de alternativ som finns?

  198. I Jönköping har jag jobbat med
    Promilleprogrammet.

  199. Jag tror
    att vi som jobbar i de mindre länen-

  200. -som inte är storstadslän
    med stora resurser-

  201. -måste gå samman för att kunna
    hänga med i utvecklingen.

  202. De stora städerna har enorma resurser.

  203. I minsta kommunen i Jönköpings län,
    Aneby, bor det 3 500 personer.

  204. De kan inte vara med
    om de är ensamma.

  205. Det handlar om den jämlika skolan
    var man än bor i Sverige.

  206. I Jönköping tog vi initiativet till
    Promilleprogrammet-

  207. -och det är kanske det
    som Stockholm har inspirerats av.

  208. Kommunerna i Jönköpings län försöker
    sätta av 1 promille av skolbudgeten-

  209. -och 1 promille
    är inte mycket av en volym-

  210. -men i Jönköpings län blir det ungefär 6
    miljoner kr om året.

  211. Det kan inte jämföras med Stockholm-

  212. -men det är en resurs att starta
    den här typen av verksamhet med.

  213. Man tänker att man skapar resurser
    för en gemensam skolutveckling-

  214. -som ska vila på vetenskaplig grund.

  215. Så kan man göra i alla län.

  216. Man kopplar ihop kommunerna,
    letar upp det närmaste lärosätet-

  217. -och försöker
    etablera strukturer för utvecklingen.

  218. Och det vi har pratat om i Jönköping-

  219. -då Jönköpings högskola ligger där,
    är att koppla verksamheten till...

  220. Antingen
    att man köper kurser via uppdrag-

  221. -eller att man försöker
    få in personerna under kurstaken.

  222. Man bestämde att man skulle skapa
    en modellskola. Ni har nog sett den.

  223. Det finns nu en i Strövelstorp,
    och tre skolor i Karlskrona.

  224. Jag ska uppehålla mig kring
    vad det går ut på.

  225. Modellskolan är i grund och botten...

  226. Om du ska leda en sån skola, blir
    det pedagogiska ledarskapet centralt.

  227. Skolutveckling kan inte ske
    genom att folk drar från höften-

  228. -eller att man bjuder in
    vem som helst.

  229. Trots kritiken mot den pedagogiska
    forskningen här och internationellt-

  230. -finns ändå det bästa varumärket
    för skolutveckling hos universiteten-

  231. -där man kan lära sig att använda
    vetenskapligt grundade strukturer-

  232. -för att analysera en verklighet
    som man själv är del i att skapa.

  233. Det är svårt att analyser
    situationer där man är delaktig-

  234. -men det är
    en avgörande del i det här.

  235. Sen har jag en uppfattning
    som vi kan diskutera.

  236. Jag har jobbat länge i skolan,
    visserligen på 70-talet.

  237. Jag disputerade 1987, så det är
    snart preskriberat, antar jag-

  238. -men en sak jag har noterat
    under årens lopp är-

  239. -att skolan är rätt omogen vad gäller
    individuell kompetensutveckling.

  240. Om vi låter
    enstaka individer på en skola-

  241. -gå en kurs eller delta i nånting-

  242. -med ambitionen att de ska lära
    kollegerna vad de har lärt sig-

  243. -funkar det aldrig.

  244. Man känner:
    "Kan du verkligen lära mig nåt?"

  245. "Nu har ni lärt er nya ord, men
    ska vi ha in dem i organisationen?"

  246. Det finns en misstänksamhet
    som är allmän.

  247. Det finns individuella undantag-

  248. -men om man ser sånt
    bör man dra konsekvenser-

  249. -nämligen att om vi inte klarar av
    individuell kompetensutveckling-

  250. -på så sätt att kunskapen
    kan överföras till kolleger-

  251. -måste man satsa på hela gruppen,
    alltså kollektiv kompetensutveckling.

  252. Så jobbar vi på modellskolorna.
    Där kommer ingen undan.

  253. Det drar med sig en del
    mer eller mindre problematiska saker.

  254. Vad händer t.ex. om man inte vill vara
    med på kompetensutvecklingen?

  255. I Jönköping, på Ribbaskolan,
    säger skoldirektör Stephan Rapp-

  256. -att de som inte kan tänka sig-

  257. -att jobba med de här idéerna-

  258. -får byta skola.

  259. Av dem som jobbade på Ribbaskolan från
    början...

  260. Det fanns tre rektorer,
    varav två ganska omgående meddelade-

  261. -att de inte ville
    jobba med projektet.

  262. Då fick de nya rektorstjänster.

  263. Det är en tuff inställning.

  264. Man kan fråga sig om det är den sista
    stalinistiska utposten i Småland.

  265. Vad är det egentligen?

  266. Men jag gillar det,
    för skolan är inget att leka med.

  267. Man kan inte ha en grupp lärare
    som ser på när de andra utvecklas.

  268. Det är en så allvarlig verksamhet
    med så stor betydelse för nationen-

  269. -att man inte kan tillåta
    att man får välja att vara med-

  270. -eller att stå utanför.

  271. Jag gillar det. Vi kan diskutera sen
    vad ni tycker om såna saker.

  272. Av de drygt 90 lärarna
    som är på skolan-

  273. -var det 4-5 stycken
    som ville byta arbetsplats.

  274. Då rekryterade man nya personer dit.

  275. Om man ska jobba med kollektiva
    strukturer får det såna konsekvenser-

  276. -om man är konsekvent.
    Annars blir det nåt helt annat.

  277. Många lärare gör fantastiska insatser
    vad gäller kompetensutvecklingen-

  278. -men får väldigt sällan nåt för det.

  279. Därför har vi pratat om
    att de ska få akademiska poäng.

  280. Det gäller alla modellskolor.
    I så fall utvecklas de.

  281. Tanken är att nå upp
    till Finlands nivå-

  282. -nämligen att alla på skolan har minst
    en magisterexamen så småningom.

  283. En vetenskaplig kompetens tillsammans
    med en didaktisk kompetens-

  284. -är själva poängen.

  285. Det ska då handla om egen forskning, och
    det är en avgörande faktor-

  286. -att lärarna erövrar
    den vetenskapliga kompetensen-

  287. -så de kan forska i den egna vardagen
    och bilda kunskap om lärandet.

  288. Hur går det till
    när barn och ungdomar lär sig saker?

  289. Man kanske vågar säga att-

  290. -den mest kompetenta läraren,
    om jag vågar säga så...

  291. Den mest kompetenta läraren-

  292. -är den person som vet hur barn
    och ungdomar gör när de lär sig-

  293. -och som har kompetensen-

  294. -att anpassa undervisningen
    efter den kunskapen.

  295. Då har man kommit långt som lärare.

  296. Man vet hur barn och ungdomar gör
    när de lär sig saker-

  297. -och forskar på det.

  298. Jag har satt ett citationstecken kring
    forskning, och öronmärkt ordet-

  299. -för frågan är om det är forskning.

  300. Kan man forska på 3-4 personer?

  301. Kan man forska på 30 personer
    och kalla det forskning?

  302. Jag blev övertygad i fredags om det-

  303. -för John Hattie räknar standard-
    avvikelser på 30 observationer.

  304. Man säger att man inte kan räkna ett
    aritmetiskt medelvärde på under 100-

  305. -men om John Hattie räknar så där,
    kan vi säga att det är forskning-

  306. -när man intervjuar elever om hur
    de uppfattar ett speciellt innehåll-

  307. -beskriver det i kvalitativa termer
    och jämför det mellan olika skolor.

  308. Skolan jag pratade om, Ribbaskolan,
    ligger utanför Jönköping-

  309. -vackert placerad vid Vättern.

  310. Det finns ett politiskt beslut
    kring skolan.

  311. Projektet ska vara 2010-2015.

  312. Det var intressant att höra-

  313. -vad det politiska incitamentet
    för en god skola är.

  314. Jag förstod snabbt att politikerna
    vill ha full måluppfyllelse.

  315. De vill kunna visa
    i nationella sammanhang-

  316. -att en skola i kommunen eller länet har
    full måluppfyllelse-

  317. -alltså minst E i 16 ämnen i 9:an.
    Det är tanken.

  318. Det får man ställa upp på då-

  319. -även om vi vet att det är svårt.

  320. Frågan är hur mycket vi ska tänka
    i termer av exakt måluppfyllelse-

  321. -men det är en förutsättning,
    och den får man acceptera.

  322. Vi som jobbar med det här
    utifrån ett forskningsperspektiv-

  323. -vill försöka se om tanken funkar.

  324. Jag påstår eller gör antagandet-

  325. -att skolan utvecklas bäst
    om den gör det på vetenskaplig grund.

  326. Då har jag påstått att om lärare har-

  327. -en vetenskaplig kompetens
    och attityd, och kan forska själva-

  328. -lär de sig hur eleverna gör
    när de lär sig saker-

  329. -och anpassar undervisningen-

  330. -vilket leder till att eleverna
    utvecklar den kunskap och kompetens-

  331. -som finns föreskriven
    i kursplanen och läroplanen.

  332. Det är den spiralen man kan tänka i
    och som vi gärna vill pröva.

  333. Det är också viktigt att se
    hur lärare forskar. Hur tänker de?

  334. Universitetens forskare,
    som jag sa inledningsvis-

  335. -ställer frågor
    som inte finns i skolan.

  336. Pedagogiken löser problem
    som inte finns i skolan-

  337. -så det finns ett förtroendeproblem
    mellan forskningen och praktikerna.

  338. Men om lärarna får öppna fältet, ställa
    egna frågor och fundera på-

  339. -vilka kunskaps utvecklingsbehov
    individen och kollektivet har-

  340. -skiljer det då sig
    från hur forskningen ser ut-

  341. -som t.ex. får resurser
    från Vetenskapsrådet?

  342. Det är en avgörande fråga
    för lärarforskningen-

  343. -för om lärare bara kopierar
    akademikernas sätt att forska-

  344. -reproducerar vi en dålig struktur-

  345. -som innebär att vi om några år säger
    "Den här forskningen var meningslös".

  346. Det är en avgörande framtidsfråga-

  347. -när det gäller
    forskning i klassrummen.

  348. Jag ska säga några ord-

  349. -om Ribbaskolan och vilka
    förutsättningar som gäller där.

  350. Det är en F-9-skola.

  351. Det är inte 700 elever-

  352. -utan 600 hundra elever.
    Det står fel.

  353. Det är 96 anställda
    med helårstjänster.

  354. Det är 105 personer ungefär.

  355. Det är en landsortsskola i Gränna.

  356. Det är polkagrisar, och det finns
    en huvudgata. Sen är det slut.

  357. Sen har de rullat in trottoarerna, och
    det finns inget mer där att göra.

  358. De hade de svagaste resultaten
    i kommunen 2009-

  359. -men den har inte varit svag länge-

  360. -utan har dippat vid den tidpunkten.

  361. Det kan bero på att man byggde en ny
    skola eller att det hände saker-

  362. -som gjorde att kvaliteten gick ner.

  363. Det är en etniskt homogen skola.

  364. Jag undrar om det finns nåt barn där med
    annan bakgrund-

  365. -än svenska föräldrar.

  366. Ändå gör de dåliga resultat.

  367. De hade svårt att rekrytera lärare.

  368. Skolan ligger 3,5 mil från Jönköping-

  369. -och andra saker kanske påverkar.

  370. Att skolan inte går så bra periodvis-

  371. -påverkar naturligtvis hela bygden
    negativt.

  372. Jag fick vara med på ett föräldramöte
    när vi började med projektet.

  373. Jag hade en liten presentation
    om hur vi skulle arbeta-

  374. -och jag hade aldrig upplevt att
    en pappa lagt armen om mig efteråt-

  375. -men det gjorde en pappa,
    och han tittade ner på mig och sa:

  376. "Vad har du gett dig in på nu?"

  377. Det var ju väldigt omtänksamt-

  378. -men samtidigt en bild av föräldrarnas
    syn på skolan.

  379. "Vad har du gett dig in på?
    Går det verkligen att göra nåt det?"

  380. Det är inte bra när föräldrar
    säger så, men det var utgångspunkten.

  381. Om vi snabbt tar förutsättningarna...

  382. Det är 116 elever -
    fast det hoppar upp och ner förstås -

  383. -som lämnar 9:an varje år.

  384. Det genomsnittliga meritvärdet
    när vi började var 195,4.

  385. På riksnivå då var det något högre,
    och nu är det ännu lite högre.

  386. Nu har vi bytt system, så det
    går inte att jämföra i framtiden-

  387. -utan vi får hitta nån formel
    för att räkna ut det.

  388. 85,3 % av eleverna hade då,
    när 3-ämnesgymnasieskolan gällde-

  389. -meriter nog för att ta sig in
    på gymnasiets nationella program.

  390. 62,1 % hade betyg i alla ämnen.

  391. Det är intressant att en så homogen
    skola på landet får så låga resultat.

  392. I början när jag träffade lärarna där
    frågade jag dem vad det berodde på-

  393. -att eleverna hade dåliga resultat.

  394. Det var ingen som sa nåt direkt,
    men när jag hade frågat några gånger-

  395. -var lärarna överrens om
    att det var elevernas fel-

  396. -att resultaten var så svaga.

  397. Det är en bekväm hållning.

  398. Om misslyckandena är elevernas fel
    behöver vi inte ändra nåt.

  399. Just att vända attityden mot yrket-

  400. -och att vända attityden
    till att se sig själv...

  401. Bl.a. John Hattie säger att läraren har
    väldigt stor betydelse för-

  402. -elevernas kunskapsutveckling.
    Flera säger det, och det är riktigt.

  403. Att få tankevändan
    och tala i termer av-

  404. -vilket ansvar jag kan ha
    för att eleverna utvecklar kunskap...

  405. Vad kan jag ändra-

  406. -och vilka analysinstrument behöver jag
    för att förstå barns utveckling-

  407. -som är så fantastiskt komplicerat?

  408. Det tar lång tid i såna här projekt-

  409. -att få folk att inte bara säga
    "Jag har en del i det här"-

  410. -utan också på en mer konkret nivå
    försöka förstå vad det är som gör-

  411. -att man kan ändra attityden.

  412. 18 % av eleverna saknar betyg
    i 1 ämne-

  413. -och 19,8 % saknar betyg
    i 2 eller fler ämnen.

  414. Det var ingen elev på Ribbaskolan
    som inte hade betyg i ett enda ämne-

  415. -men på riksnivå är det
    nästan 1 % av 114 537 personer.

  416. Det är en mycket allvarlig siffra.

  417. Statistiskt är 0,9 % försumbart,
    säger nog nån-

  418. -men det är människor som heter nåt.

  419. De har en framtid och familjer-

  420. -så ur ett humanistiskt perspektiv
    är det en grymt allvarlig siffra.

  421. Den går säkert att förklara,
    och det gällde ingen på Ribbaskolan.

  422. Det är förutsättningarna.

  423. Jag är en ivrig anhängare av att man har
    en idé när man utvecklar skolan.

  424. Det är så att om du har en idé
    så är det mer värt än att ha pengar.

  425. Har du pengar men ingen idé
    utvecklar du inget.

  426. Både pengar och idéer
    är det optimala-

  427. -men ibland kommer man långt
    med att ha en idé om skolutveckling.

  428. Jag ger dig nåt som du kan ta med dig
    som ledare i en organisation.

  429. Några självklara idéer
    är utgångspunkten:

  430. Man ska inte rådbråka
    sånt man inte kan ändra.

  431. Hetsa inte upp er på statens styrning av
    skolan. Då får ni bli politiker-

  432. -eller jobba på Skolverket.
    Det är viktigt att tänka på.

  433. Man kan vara irriterad
    på det nya betygssystemet.

  434. Varför har Skolverket
    inte lagt kriterierna för B och D?

  435. Ni förstår konsekvensen av det.

  436. De flesta eleverna hamnar i B
    eller D. De betygen blir vanligast.

  437. Det heter för B att du
    inte har nått A men passerat C-

  438. -och konstruktionen är gjord så
    att om du har klarat allt på A-nivå-

  439. -utom ett moment där du har E, så ska du
    ha E. Det sätter ingen lärare.

  440. Då finns det två slaskkategorier-

  441. -där vi kan stoppa ner
    dem som klarar nästan allt.

  442. Vi trycker ner dem i B och D.

  443. På ett sätt ska vi vara glada
    att de inte är kriterielagda-

  444. -men många tycker nog
    att det är futtigt.

  445. Det blir egentligen bara 3 kvaliteter
    när det gäller betygssättningen.

  446. Där har ni forskningen igen:
    Betygsättning på vetenskaplig grund.

  447. Man bör förstå kriteriebeskrivningen som
    kvalitativa kategorier-

  448. -där ni för in elever, i stället för att
    lägga kategorierna över eleverna.

  449. På så vis kan man förenkla arbetet.

  450. Individuella utvecklingsplaner
    ska inte skrivas för varje individ-

  451. -utan de ska skrivas utifrån kvalitativa
    beskrivningskategorier-

  452. -för A, C, eller E. De kategorierna
    behöver ni hålla reda på.

  453. Lär sig lärarna det
    kan vi effektivisera-

  454. -de individuella utvecklingsplanerna
    avsevärt.

  455. En arbetskamrat visade mig
    att hans 7-åriga dotter-

  456. -hade fått en 16 sidor lång bilaga-

  457. -som beskriver hennes leverne
    i skolan. Det är helt orimligt.

  458. Men tänker ni i vetenskapliga termer i
    kategoribildning kan ni se-

  459. -att betygskriterierna är skrivna-

  460. -utifrån en kvalitativ förändring
    av kunskapsutvecklingen.

  461. Den gamla taxonomin
    verkar vara utrangerad-

  462. -så man borde kunna göra det enklare.

  463. Man kan ha synpunkter på det, men får
    gilla läget när man jobbar i skolan.

  464. Man ska inte heller diskutera om det är
    elevernas fel eller inte.

  465. Att vi har olika socioekonomiska
    förutsättningar vet väl alla-

  466. -och att vi har olika sorters begåvning
    behöver vi inte diskutera-

  467. -men vi behöver diskutera
    att det vore skrutt-

  468. -om vi inte kan utveckla en pedagogik
    som kan justera för skillnaderna.

  469. Oavsett vad folk heter i efternamn
    ska vi ha en känslig pedagogisk idé-

  470. -så att vi kan möta alla personer,
    var de än kommer ifrån.

  471. Den ambitionen måste vara det
    mest utvecklade kvalitetskriteriet:

  472. Att vi kan möta var och en
    på deras egna villkor-

  473. -och ge en substantiell beskrivning av
    hur det ska låta sig göras.

  474. Det enda som går att ändra är
    lärarkompetensen. Vi kan bli bättre.

  475. Samhället går med expressfart-

  476. -och vi måste vara med i utvecklingen
    på ett eller annat sätt.

  477. Vi pratar om
    det analoga lärandets mysterium-

  478. -men det digitala lärandets mysterium,
    när allt är klickbart-

  479. -och eleverna
    kan säga till en smart telefon-

  480. -"Visa mig en hjärttransplantation"-

  481. -och telefonen ber dig bekräfta det-

  482. -innan den googlar dig till en sån-

  483. -är svårt att kopiera i klassrummet.
    Då får man använda Google.

  484. Vart håller allt på att ta vägen?

  485. Tror ni
    att man behöver kunna läsa om 30 år?

  486. Det kan vi diskutera. Jag tror ni kan gå
    in i en affär, se en burk korv-

  487. -och fråga "Vad kostar du?".
    Då svarar den "13,90 kr".

  488. "Vad innehåller du?"

  489. Jag vet inte.

  490. Allt verkar vara möjligt nuförtiden.

  491. Modellskolans idé
    och de grundläggande antagandena...

  492. Vår uppfattning i Jönköping,
    efter att ha jobbat med det i 2,5 år-

  493. -är att det är viktigt att lägga
    en gemensam pedagogisk plattform-

  494. -där man utgår från likartade kriterier
    för hur man tänker lokalt.

  495. Alla behöver inte hålla med om det, utan
    man etablerar en plattform-

  496. -och det kan man göra
    utifrån många olika teorier-

  497. -bara alla är överrens om
    att man där bygger sin verksamhet.

  498. Du som pedagogisk ledare måste
    få dina medarbetare att omfatta-

  499. -en pedagogisk grundidé.
    Det är inte lätt-

  500. -men jag ska ge ett förslag på hur
    en sån idé kan vara beskriven.

  501. Sen får ni se om ni vill använda det.

  502. Man ska göra antagandet
    att alla människor är olika.

  503. Det är banalt. Vi kan se oss omkring
    och se att alla är olika.

  504. Men om vi gör antagandet
    att alla elever och barn är olika-

  505. -så följer att de med sannolikhet
    lär sig på olika sätt.

  506. Då har man det mest komplexa antagandet
    i skolan:

  507. Varje elev har
    ett eget sätt att lära sig saker.

  508. Om vi då inte känner till
    hur olikheterna ser ut-

  509. -hamnar vi i situationer där vi chansar
    på att det ska fungera.

  510. Det gör det inte alltid.
    Hur förklarar man-

  511. -att var 5:e elev på en skola
    inte når de uppställda målen i 9:an?

  512. Det måste man kunna förklara,
    och det ligger i olikhetstanken.

  513. Frågan blir för komplex
    om vi tar den på allvar-

  514. -så man måste ha en vetenskaplig idé
    om hur man tar reda på olikheterna-

  515. -hur man beskriver dem och hur de
    relaterar till undervisningen.

  516. Det finns vetenskapliga metoder, där jag
    menar att samtalet med barnet-

  517. -är helt överlägsen
    alla andra metoder.

  518. John Hattie hade sagt
    att jag har helt fel-

  519. -och att man ska räkna
    en standardavvikelse-

  520. -genom att ge varje prestation
    ett numeriskt mått att räkna på.

  521. Sen kan man säga att förändringen
    är 0,4 eller nåt. Det är ett sätt.

  522. Jag tycker att vi mer substantiellt ska
    beskriva elevernas utveckling.

  523. Vad har de faktiskt lärt sig
    och hur har det gått till?

  524. De frågorna är de mest avgörande-

  525. -och att man kan beskriva dem
    i kvalitativt olika kategorier-

  526. -som är relaterade till
    kriterierna i betyget.

  527. Då får du en sammanhållande
    symfoniorkester på skolan-

  528. -där olika delar i systemet
    kan kommunicera.

  529. Sen bör man komma överrens om
    det professionella objektet.

  530. Jag har jobbat så pass länge
    med skolutveckling och skolfrågor-

  531. -att jag märker att olika...

  532. Eller skolan är en kunskaps-
    specialiserad organisation-

  533. -full av specialister.

  534. De som jobbar i organisationen
    som du leder är så specialiserade-

  535. -att vissa av dem
    inte pratar med varandra.

  536. De har så olika förutsättningar.

  537. En gymnasielärare pratar inte
    med en förskollärare i första taget.

  538. Inte ens en högstadielärare i matte
    talar med en samhällsvetare-

  539. -för specialiseringen
    är så hårt driven.

  540. Du som leder verksamheten
    har inte specialkunskap nog-

  541. -att matcha alla i organisationen.
    Du kan inte ha ett utvecklingssamtal-

  542. -med alla specialisterna
    på deras egna villkor.

  543. Du behöver en annan nivå i ditt sätt att
    förstå kompetensutvecklingen-

  544. -och huruvida
    de ska ha löneutveckling.

  545. Om vi kan komma överrens om att det
    finns ett professionellt objekt-

  546. -som alla lärare är berörda av,
    oavsett vilken nivå de arbetar på-

  547. -där man kan föra ett samtal mellan
    lärare som jobbar med olika barn-

  548. -ska vi mejsla fram det. Det ska vi utgå
    från som professionell grund.

  549. Jag har kommit fram till - och det kan
    vi diskutera i eftermiddag-

  550. -att det professionella objektet
    är att förstå lärandets mysterium.

  551. Det håller alla lärare på med.
    Förskollärare lär barnen olika saker-

  552. -och på gymnasiet är detsamma sak.
    Det ser bara lite olika ut.

  553. Frågan är hur olika uppfattningar olika
    lärargrupper har om det här.

  554. Den andra dimensionen
    är den vetenskapliga grunden:

  555. Att yrkeskompetensen grundas-

  556. -i vetenskapligt förankrad kunskap
    om lärandets mysterium.

  557. Där ligger
    det professionella objektet-

  558. -och ska man leda en organisation-

  559. -är det viktigt att ha klart för sig
    vad det professionella objektet är.

  560. Annars får ni en differentiering mellan
    de olika specialisterna.

  561. Sen vet vi av gammal forskning...

  562. Jag hör det ständigt och jämt
    när olika folk gör presentationer.

  563. Vi är överrens om att vi lär oss saker
    när världen varierar för oss.

  564. När vi ser olika saker
    upptäcker vi hur världen ser ut.

  565. Jag brukar ta exemplet
    med min göteborgska.

  566. Som barn trodde jag göteborgska var
    rikssvenska tills jag kom till Borås.

  567. Då upptäckte jag att nåt inte stämde-

  568. -och förstod att det talades...

  569. Eller min pappa sa till mig:
    "Här i Borås talas det dialekt."

  570. Det är bra.

  571. Jag måste höra en annan dialekt
    för att få syn på min egen-

  572. -och fenomenet med lärandet är att vi
    upptäcker saker genom variationer.

  573. Dataspelspedagogiken bygger på
    att man gör fel hela tiden.

  574. Du gör massor med fel
    och rättar till dem.

  575. Som vuxna lär vi av våra misstag,
    och det är vi nöjda med.

  576. Vi borde också i skolan ha koll på
    att eleverna gör fel-

  577. -och se till att de gör fel-

  578. -och utnyttja misstagen
    till nåt konstruktivt.

  579. Man kan ha olika kvaliteter
    i sitt sätt att förstå kunskapen.

  580. Sen om vi säger att socioekonomiska
    förutsättningar och begåvning-

  581. -inte är avgörande
    för oss som jobbar i skolan-

  582. -så måste vi avkräva en annan teori
    om varför barn lär sig på olika sätt.

  583. Om det inte har med socioekonomi
    eller begåvning att göra...

  584. Då får vi försöka förklara det
    i termer av-

  585. -att vi lär oss på olika sätt-

  586. -då vi har olika erfarenheter
    av att vara människor.

  587. Jag är man, född på 50-talet
    från Göteborg-

  588. -och har bott 4 år i Umeå och 11 år
    i Jönköping. Nåt mer har jag inte.

  589. Men när man pratar med folk
    med andra erfarenheter-

  590. -uppträder världen olika för oss.

  591. En yngre kvinna har andra
    erfarenhetsgrundade förutsättningar.

  592. Och när barnen kommer till skolan
    har de sin erfarenhet som en resurs-

  593. -och läraren har en välutbildad
    och artikulerad erfarenhet.

  594. Problemet blir när läraren ska möta en
    erfarenhet den inte känner till.

  595. Det är där friktionen mellan skolan och
    eleven uppstår.

  596. Jag gillar att vi pratar mer om att
    barnet inte har problem med skolan-

  597. -utan att vi som jobbar i skolan har
    problem med barnen som är så olika.

  598. Det är ett bra sätt
    att se på verksamheten.

  599. Det förenklar inte bilden, men det är
    ett mer korrekt sätt att tänka.

  600. Och världen presenterar sig för oss-

  601. -när vi ser, hör, känner, smakar eller
    lukar på den-

  602. -med ett större medvetandeinnehåll
    än vad vi är vana vid.

  603. När läraren går igenom nåt
    kan vi bara vara säkra på-

  604. -att presentationen gestaltar sig olika
    hos dem som lyssnar-

  605. -precis som här i detta ögonblick.

  606. Vi har ingen möjlighet att ta reda på
    hur skillnaderna ser ut.

  607. Vi mederfar världen
    som nåt mycket mer och annorlunda-

  608. -än det vi i allmänhet tänker på.
    Vi tar för givet att alla-

  609. -identifierar verkligheten
    på det sätt vi gör.

  610. Det är ett ödesdigert misstag
    i alla pedagogiska sammanhang.

  611. Det här kokar ner på
    det jag sa förut:

  612. Vad kan lärare som ingen annan
    akademiskt utbildad grupp kan?

  613. Om ni frågar era medarbetare det,
    och de inte kan svara på frågan-

  614. -så har ni ett kompetensutvecklings-
    behov, som bör åtgärdas omedelbart.

  615. Lärare måste veta
    vad de är bättre på.

  616. Den lilla skärvan av unik kompetens
    som finns i lärarprofessionen-

  617. -måste alla känna till.

  618. De flesta har inte koll på det-

  619. -men det som skiljer ut lärare-

  620. -är att man vet hur barn lär sig-

  621. -och att man
    anpassar undervisningen därefter.

  622. Vad innebär det att lära sig saker?

  623. Det är en avgörande fråga
    som ni bör arbeta med.

  624. Vad innebär det att lära sig nåt?

  625. Jag tar ett exempel som jag tror
    att ni känner igen och kan hantera.

  626. Om man tar additionen 7 plus 8-

  627. -och ställer det till barn
    i förskolan, 1:an eller 2:an-

  628. -var som helst i vårt avlånga land-

  629. -så svarar eleverna
    på nåt av följande sätt.

  630. En del räknar upp från 7:an,
    några från 8:an.

  631. En del ser att det är
    en dubbel 7:a eller 8:a

  632. Kan de inte nån av de strategierna-

  633. -är de prisgivna i aritmetik
    när de når 3:an.

  634. Då har de inga bra principer för
    hur man förstår numeriska relationer.

  635. Det måste man lära dem.

  636. Därför är det bara 2 av möjligheterna
    som är utvecklingsbara:

  637. Antingen lär man barnen
    att de ska ta 7:an-

  638. -och veta att vi har
    ett 10-potenssystem-

  639. -och då ta 10-talet närmast 8:an
    och ligga 2 upp på slutet.

  640. Då blir det 15.

  641. Alternativet är "tiokamraterna".

  642. Du måste se att för att nå
    närmsta 10-tal är 7:ans vän 3:an-

  643. -och du ska lära dig
    att hoppa på potenserna.

  644. Sen ska du veta att
    3:ans bästa kompis i 8:an är 5:an.

  645. Det definierar storleken
    på det sista talet.

  646. Den första modellen har jag lärt mig i
    Kina, där jag studerade elitskolor.

  647. De lär alla barn den modellen-

  648. -men vilken som är bäst
    kan vi diskutera.

  649. Men vad innebär det att lära sig nåt?

  650. Jo, man förändrar föreställningar.

  651. När barnen kommer till skolan
    räknar vissa på fingrarna till 15.

  652. Då ska de lära sig ett annat sätt-

  653. -som de inte förstår
    och som är svårt-

  654. -och som kommer fram till samma svar.

  655. Man ska få det enskilda barnet
    att inse att det är mycket fiffigare-

  656. -än det system det själv har.

  657. Så att lära sig - även för vuxna-

  658. -är att förändra
    en uppfattning om verkligheten-

  659. -att se att man kan förstå saker
    på ett annat sätt. Det är svaret.

  660. Sen jobbar vi med hur det går till-

  661. -att kompetensutveckla lärare.

  662. Man måste ha en modell för det.

  663. Man måste ha en idé att realisera.

  664. Vi jobbar utifrån
    nåt som vi kallar 3O-modellen.

  665. Vi fick EU-pengar till den,
    men projektet slutar vid årsskiftet.

  666. Ni kan läsa om det på nätet,
    men det består av 3 delar:

  667. Vi måste inspireras av nån eller nåt.

  668. Såna inspirationer
    behöver inte vara särskilt bra.

  669. Vid bra inspirationer
    blir man glad och nöjd.

  670. Vid dåliga inspirationer
    kan man tänka-

  671. -"Jag kan en hel del redan"
    och vara jätteglad för det.

  672. Dåliga inspirationer pratar folk om
    i månader efter på kafferummet.

  673. "Kommer ni ihåg stolpskottet som
    var här? Han hade ju inte ett rätt."

  674. Det gör inget.

  675. Inspirationen behöver inte alltid vara
    fantastiskt genomarbetad.

  676. Sen är det så,
    och det här är viktigt...

  677. Jag har tagit det
    från Per-Erik Ellström, förresten.

  678. Du kan hälla hur mycket kunskap
    på en organisation som helst-

  679. -och trycka in hur mycket nya idéer
    och färdigheter som helst-

  680. -men är organisationen inte formad så
    att man kan suga upp kunskapen-

  681. -och distribuera ut den internt,
    så är det meningslöst.

  682. Vi måste i skolan skapa
    seminarieliknande situationer-

  683. -där lärare får ta in kunskapen,
    diskutera, hantera-

  684. -och översätta den
    till den egna praktiken.

  685. Det är ingen idé att ha stand-ups
    som kommer på fortbildningsdagar-

  686. -och säger nåt begåvat på en timme-

  687. -om man inte har en organisation-

  688. -där man kan hantera
    den nya kunskapen.

  689. På några dagar
    har alla glömt vad personen sa.

  690. Det är viktigt att lärarna får sitta i
    grupper ett par timmar varje månad.

  691. Man bör sätta av tid
    för att diskutera-

  692. -vad inspirationen kan betyda och
    hur man ska utvecklas tillsammans.

  693. Sen är det viktigt
    att man får handledning som lärare.

  694. Nästan alla professionella grupper får
    det: sjuksköterskor, poliser-

  695. -läkargrupper och socialtjänsten.
    I skolan är det mindre vanligt.

  696. Lärare hamnar ofta
    i svåra situationer.

  697. Det finns etiska problem,
    rättviseproblem-

  698. -och saker som gör att vissa barn aldrig
    lär sig det de andra lär sig.

  699. Du behöver hjälp och nån att tala med
    om de sakerna-

  700. -som är autentiska lärarfrågor.

  701. En autentisk lärarfråga är t.ex.
    att när jag kommer in i klassrummet-

  702. -upplever jag ofta
    att de aldrig lyssnar.

  703. Vad kan vi göra åt det?

  704. Jag har försökt lära klassen
    franska revolutionen i tre veckor-

  705. -men ett prov visar att nästan ingen har
    förstått nåt av det.

  706. Kan nån ge mig tips
    om vad problemet är?

  707. Det är autentiska frågor,
    och det behöver alla ha hjälp med.

  708. Det löser man inte själv,
    om man inte gör provet lättare-

  709. -så att skillnaderna
    mellan provresultat och betyg-

  710. -blir omåttligt stora.

  711. Det är viktiga saker,
    liksom den egna forskningen.

  712. Till sist ska jag berätta
    hur det går med skolan.

  713. Ni kan följa den på nätet.

  714. Tid är ett problem. Lärarna ska ju jobba
    heltid och studera halvtid.

  715. Det blir tufft.

  716. Man behöver diskutera
    lärarnas arbetstidsavtal.

  717. De flesta har
    35 timmar/vecka plus 10,5-

  718. -men undervisar 18-20 timmar/vecka. Vad
    gör de resten av tiden?

  719. Alla lärare, som inte är förskol-
    lärare eller fritidspedagoger, har-

  720. -104 timmar/år betald arbetstid
    för kompetensutveckling.

  721. Det är 13 heldagar/år, eller 1 dag var
    20:e dag under terminstid.

  722. Säg inte att de inte har tid
    att kompetensutveckla sig.

  723. Det är en fråga om
    att peka ut var tiden ligger.

  724. Det finns ett sätt att förhålla sig till
    tidsproblemet i skolan-

  725. -som alltid går ut på att
    "Vi har så mycket runtomkring".

  726. Det får man respektera, men man måste
    sortera i det som lärarna gör.

  727. Annars gör man som i Strövelstorp, och
    har 40 timmars arbetsvecka.

  728. Det löser mycket,
    men alla lärare gillar inte det.

  729. Arbetsbelastningen blir hård
    och projektet går fram i rätt så...

  730. ...hög hastighet, och det är
    olika avtal mellan lärargrupperna.

  731. Förskollärarna och fritidspedagogerna är
    svåra att få med i projekten-

  732. -eftersom de
    inte omfattas av ÖLA-2000.

  733. Det är skandal att förskollärare-

  734. -inte har samma arbetstids- och
    kompetensutvecklingsavtal som lärare.

  735. Det blir nya hierarkiseringar-

  736. -om du har en informell grupp som
    rektorn måste ha med på alla beslut:

  737. De mest vältaliga, fackets
    representanter och skyddsombudet.

  738. Efter ett tag behåller facket
    och skyddsombudet sitt inflytande-

  739. -men det blir en meritokratisering-

  740. -av strukturen på dem som har inflytande
    på förändringsprocesserna.

  741. Det blir de lärare
    som har högst utbildning.

  742. Får inte rektorn med sig dem
    så går det nästan inte.

  743. Det är en intressant slutsats.

  744. Du får ett konkurrenstänkande mellan
    lärarna, då högskolan ger G och VG.

  745. Det är rörande, men det blir så
    även bland lärare när de studerar.

  746. Och man drar på sig nya kostnader
    i verksamheten

  747. Sen är det problem
    med vetenskapsbegreppet.

  748. Men här stannar jag. Tiden har gått-

  749. -och i eftermiddag
    tänkte jag berätta-

  750. -vad lärarna faktiskt gör
    när de forskar själva.

  751. Sen kan vi diskutera
    om det är vetenskaplig forskning.

  752. Finns det en särskild praxisvetenskap
    som lärare skulle kunna utveckla?

  753. Vi kanske ses efter lunchen.
    Tack så länge!

  754. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skola på vetenskaplig grund

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I de flesta andra yrken, som jordbruk eller handel, är forskarnas resultat grunden för allt som görs. Men i skolan är det precis tvärtom. Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, menar att professionella skolor med utbildade lärare mår bra av att göra som andra yrken och att arbeta utifrån en vetenskaplig grund. Kroksmark har bland annat studerat den finska skolan. Inspelat i november 2012. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Forskning, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolans drivkrafter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Inledning

"Vi står inför stora utmaningar i skolan. Det handlar både om globalisering, och nya förhållningssätt till pedagogiken i klassrummet." Moderator Gunilla Söderström, som till vardags jobbar med ledarskapsfrågor inom skolan i Stockholms stad, inleder konferensen Skolans ledarkonvent.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att leda in i det okända

Hur ska man få barnen att känna att de inte förbereder sig för livet - utan att de lever det? Richard Gerver räknas som en av de stora inspiratörerna för skolan i Storbritannien. Han menar att skolledare måste hitta tillbaka till lusten och passionen för sitt uppdrag.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Skola på vetenskaplig grund

Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, menar att forskarnas resultat borde vara grunden för allt som görs i skolan. Så är det ju i andra yrken.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Mer om skolan på vetenskaplig grund

"Vi är för slarviga med den professionella identiteten, och det är ett problem." Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, resonerar kring en utveckling av skolan på vetenskaplig grund och svarar på frågor från rektorer och förskolechefer.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att leda skolan effektivt

Det kan kännas ensamt att vara rektor. Och någonting måste till för att man ska orka med den situation man har i skolan. Psykologerna Birgitta Wiking Boman och Rocky Raber resonerar kring hur en rektor kan bygga upp en fungerande ledningsgrupp i skolan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Skolan och digitaliseringen

Det går knappast att klara sig i samhället i dag utan datavana. Hur ska det då vara när våra ungdomar går ut skolan? IT-strategen Jan Hylén resonerar kring användandet av IT i skolan, om styrdokument, olika typer av användande och vad forskningen säger om detta.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Ledaren som beslutsfattare

Beslutsfattande är i centrum för allt ledarskap. Ofta kan vi stå ut med dåliga beslut, bara processen dit har varit bra, säger Mats Ericson, professor i industriell arbetsvetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att bedöma lärande

Att bedöma elever har varit lika självklart som att ge läxor, och det gör att man kanske inte alltid tänker på vad man gör. Men ingenting kan vara så negativt för lärandet som en dålig bedömning. Det menar Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Karlstad universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Frågor och svar om bedömning

Att ge elever bedömningar och betyg är en av de största utmaningarna som lärare står inför. Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Karlstad universitet och Pär Wohlin, lärare vid Victor Rydbergs gymnasium i Stockholm, svarar på frågor från rektorer och skolledare kring hur det går att utveckla bra metoder kring detta.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att utveckla grupper

En berättelse om ledarskap, med mycket symbolik - det kallar Kira von Knorring Nordmark sitt föredrag om ledarutveckling och att utveckla grupper i praktiken. Hon talar kring hur rektorernas roll i skolan kan utvecklas - och i sin tur utveckla lärarna, skolan och eleverna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss