Titta

UR Samtiden - Skolans drivkrafter

UR Samtiden - Skolans drivkrafter

Om UR Samtiden - Skolans drivkrafter

Under temat forskning och skolutveckling talar några av Sveriges och Europas främsta forskare och inspiratörer inför rektorer och skolledare från hela landet om IT, passion som grunden för lärandet och undervisning med vetenskaplig grund. Moderator är Gunilla Söderström. Originaltitel: Skolans ledarkonvent. Inspelat i november 2012. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolans drivkrafter: Mer om skolan på vetenskaplig grundDela
  1. I projektet ingår tre skolledare.

  2. De läser samma kurser som personalen
    och följer utvecklingen.

  3. De förstår hur mycket tid det tar
    och vad som krävs av var och en.

  4. Rektorerna lämnar alltid in
    sina uppgifter sist.

  5. Det har säkert sina skäl. Det är nog
    inte taktik eller ödmjukhet-

  6. -utan de hinner inte.

  7. Ska man ha en forskande organisation
    så är det viktigt-

  8. -att organisationen
    tänker i vetenskapliga termer.

  9. Man märker när man pratar med lärare
    och rektorer i Finland-

  10. -att det som skiljer oss från-

  11. -de finska övningsskolorna-

  12. -är att deras ledare har
    en vetenskaplig skolning.

  13. Vi är inte där än. Ni får fundera på
    hur det bör hanteras på hemmaplan.

  14. Finlands struktur
    tog tid att bygga upp.

  15. Om den är avgörande för deras
    skolframgång kan jag inte säga.

  16. Vi får försöka att titta på det.
    Jag tror att den är en viktig del.

  17. Du sa någonting inledningsvis
    om John Hattie.

  18. Och så sa du:

  19. "Mycket känner vi igen, annat vill
    vi inte ha och något vill vi ha."

  20. Kan du ge ett exempel för oss
    som inte har lyssnat på Hattie?

  21. John Hattie har en idé som går ut på-

  22. -att hitta ett gemensamt språk.
    Han pratar om evidens.

  23. Huruvida skolutveckling kan jämföras
    från en ort till en annan-

  24. -utan att det blir subjektivt.
    Det håller jag med honom om.

  25. Tänk om vi hade haft ett instrument-

  26. -där vi kunde jämföra
    olika typer av skolutveckling.

  27. Hattie föreslår en statistisk modell.

  28. Man gör förtest och eftertest,
    sen räknar man ut skillnaden.

  29. Skillnaden är kanske 0,4
    på individ- eller gruppnivå.

  30. Det man kan avkräva forskningen-

  31. -är innebörden av värdet 0,4.

  32. Man kan naturligtvis vara nöjd
    med att ha blivit 0,4 bättre.

  33. Jag tycker inte att det räcker.

  34. Det statistiska sättet att hitta
    en gemensam grund är otillräckligt.

  35. Hattie säger att man inte
    ska stirra sig blind på siffor.

  36. Man ska fråga sig:
    "Varför har förändringen skett?"

  37. Den frågan är väldigt viktig.

  38. Man behöver nog också förstå-

  39. -att han jobbar med
    aritmetiska medelvärden.

  40. Han gör meta-analyser
    på meta-analyser.

  41. Han säger att skolledare har
    ringa betydelse för skolutveckling.

  42. Det är en halsbrytande tanke.

  43. Han har tittat på alla undersökningar
    och räknat ut ett medelvärde.

  44. Kan man lite statistik så vet man-

  45. -att medelvärdet består
    av olika observationer.

  46. Några är under medelvärdet-

  47. -och några är över medelvärdet.
    Så räknar man ut ett medelvärde.

  48. Men pratar vi om skolutveckling
    bör John Hattie berätta om-

  49. -dem som ligger över medelvärdet.

  50. Vad gör de jämfört med
    dem som ligger under?

  51. Det bör vi avkräva forskningen.

  52. Att substantiellt tala om
    varför saker sker-

  53. -och på vilka villkor de sker.

  54. Man behöver mer av den kunskapen.

  55. Sen är jag mer kvalitativt inriktad.

  56. Skolutveckling är kvalitativa
    förändringar av hur man ser-

  57. -på yrkesutvecklingen.
    Det är den viktigaste faktorn.

  58. Och att den
    är möjlig att kommunicera.

  59. Det vi inte behöver lära oss
    är det som jag har pratat om.

  60. Att skolor är olika
    och har olika kontexter vet vi redan.

  61. Skolverket har berättat för oss-

  62. -hur de socioekonomiska
    förutsättningarna ser ut.

  63. Sen vet jag inte vad ni tycker om...

  64. Vi lever i
    ett gravt anglosaxifierat land.

  65. Vad ska man ha för synpunkt på det?
    Det hade varit intressant-

  66. -att på en sådan här konferens
    få lyssna till en indier eller kines.

  67. Anglosaxerna
    har en överlägsenhet i språket.

  68. Vi förstår dem,
    och de framför sina saker väl.

  69. Det blir på gränsen till "roadtrips".
    De åker jorden runt-

  70. -och berättar om allt det här
    som man har upptäckt.

  71. Jag är rädd att vi köper det rakt av,
    att vi blir "Hattiefierade".

  72. Vi måste ha en kritisk inställning.

  73. Kommer de från England och säger
    att de inte har goda resultat-

  74. -undrar man vad de gör här.

  75. Ta hit någon som har goda resultat
    och fråga vad de gör.

  76. Är kulturerna så olika att vi inte
    kan lära oss av en duktig indier-

  77. -som har en skola i världsklass?
    Det skulle vara väldigt intressant.

  78. Håller ni med eller verkar det galet?

  79. Det kan vi nog ordna.
    Vi har goda relationer med Indien.

  80. Fråga från publiken?

  81. Anders från Växjö.
    Jag är gymnasiepolitiker.

  82. Jo, göteborgskan går bra,
    förutom engelskan.

  83. Jag tycker att det är
    en allvarlig målkonflikt-

  84. - mellan kvalitetsarbete, IUP...

  85. Jag värnar mest om högstadielärarna-

  86. -som har det för jäkligt just nu.

  87. Byråkrati i påsen där...
    och bra undervisning där.

  88. Sen lägger du till ytterligare en
    om vi pratar tid.

  89. Nämligen att beforska skolan
    och därtill hinna med det.

  90. Jag frågade Skolinspektionen-

  91. -då pratade jag lite längre
    än vad jag kan göra nu-

  92. -om situationen för högstadielärare.

  93. De har det värst-

  94. -om man jämför arbetsbörda
    med byråkrati.

  95. Hon sa:
    "Det måste skötas med förnuft."

  96. Det var generöst sagt
    av en skolinspektör.

  97. Vad säger du?

  98. Tidsfrågan är den springande punkten.
    Jag visade ju i utvärderingarna...

  99. Vi har kört detta i 2,5 år.

  100. När projektet startade
    var det meningen att man skulle-

  101. -jobba heltid och studera
    på avancerad nivå på halvtid.

  102. Det blir knepigt att få lärare
    att omfatta en sådan idé.

  103. Det räcker att man säger en sådan sak
    för att vi ska börja diskutera tid.

  104. Det var någon som sa:

  105. "Du kommer hit och säger
    att vi kan studera på halvtid-"

  106. "-inom ramen för en heltidstjänst.
    Du förstår inte vad yrket går ut på."

  107. Det är en bra örfil att börja med.

  108. Det betyder att man måste fundera
    på hur vi använder tiden i skolan.

  109. Ska man föra in
    ytterligare en dimension-

  110. -i skolarbetet,
    som "skola på vetenskaplig grund"-

  111. -ska det ske inom ramen
    för befintlig verksamhet.

  112. Så att du har
    en integration i det hela.

  113. Jag fick idén för många år sedan.
    Ni kanske redan har hört historien.

  114. Jag var med min dotter på sjukhuset
    när hon var i sjuårsåldern.

  115. Vi trodde att hon var allergisk.

  116. Vi hade inte talat med allergiläkaren
    i mer än cirka 40 sekunder.

  117. Han frågade mig:
    "Är hon allergisk mot jordnötter?"

  118. Då sa jag: "Nej, det tror jag inte."

  119. Då sa allergiläkaren: "Det var synd."

  120. "Jag skriver nämligen
    en avhandling om jordnötsallergiker."

  121. Jag tänkte två saker:
    "Vi får byta läkare."

  122. Det andra var:
    "Aha, du forskar på arbetstid."

  123. "Du samlar data
    om jordnötsallergiker."

  124. Den ena gruppen får en behandling-

  125. -och en annan grupp får sockerpiller.

  126. Vi som patienter vet inte om det.
    Vederbörande skriver en avhandling:

  127. "Den här gruppen blev mycket bättre
    än gruppen som inte fick behandling."

  128. Varför gör lärare inte så?

  129. Vi tänker ut en undervisningsfråga-

  130. -som är relaterad till kursplanen.
    Sen sticker vi in en forskningsfråga:

  131. "Vad tänker jag göra?
    Gick det att genomföra som planerat?"

  132. "Blev resultatet bra eller dåligt?
    Varför?"

  133. Denna integration är jag ute efter.
    Man vinner tid på att göra så.

  134. Det finns ett kvitto på det.
    Lärarna på Ribbaskolan-

  135. -var från början överens
    om att det inte skulle gå.

  136. De har i dag tagit-

  137. -2 092,5 högskolepoäng.

  138. Det innebär att det fungerar.
    Annars hade de inte tagit en enda.

  139. Det går att genomföra, men vi
    kommer till diskussionen om hur...

  140. Om du har 35 plus 10,5
    och du undervisar max 20 timmar-

  141. -då har du 17,5 timmar i veckan.

  142. Ni som ledare ska avkräva personalen-

  143. -en redovisning
    av vad de gör på den tiden.

  144. Hur mycket tid kan man få in
    inom ramen för de 17,5 timmarna?

  145. Jag la märke till en sak
    på flera av modellskolorna.

  146. De 104 timmar
    som du har enligt ÖLA 2000-

  147. -används inte till kompetens-
    utveckling, utan till andra saker.

  148. Kompetensutveckling är det inte.
    Det är en hel kompetensutveckling-

  149. -var tjugonde arbetsdag -
    under arbetstid.

  150. Man kan inte skicka hem eleverna.
    Men att lägga hela resursen-

  151. -veckan före midsommar eller
    innan eleverna kommer i augusti...

  152. Det är ingen kvalitet i det.

  153. Där måste ni som leder
    tänka på ett annat sätt.

  154. Vad tror du?

  155. Någon annan?

  156. Stefan från Skellefteå.

  157. Du nämnde forskning i lärandet
    och tog som exempel-

  158. -att de pratade nere i hörnet.
    Är det också forskning?

  159. Jag hade en lärare som sökte,
    Linköpings universitet, tror jag-

  160. -via outsourcing till Umeå.

  161. Han kom in och började få
    idén han skulle forska om.

  162. Han backade ur.
    Han tyckte inte att hans idé dög.

  163. Den var inte akademisk nog.
    Han sa till mig:

  164. "Jag hoppar inte på det här."

  165. "Jag vill inte göra något annat
    än det jag hade tänkt."

  166. Vi är dåliga i skolan
    på att vara akademiska och forska.

  167. Hur är den akademiska världen
    på att möta skolan?

  168. Det är just detta som är problemet.

  169. Orsaken till att jag jobbar
    med det här projektet-

  170. -är min lärarutbildning.
    Jag har varit lärare och skolledare.

  171. Jag halkade in
    på en forskarutbildning-

  172. -och disputerade 1987.

  173. Jag har hållit på med detta i 30 år.

  174. När möjligheten kom med modellskolan-

  175. -så fick jag chansen att kolla-

  176. -om jag hade samma teoretiska idéer
    om praktiken som mina kollegor har...

  177. ...som inte fungerar särskilt bra.

  178. Det kan vara så att
    universitetsstudier eller forskning-

  179. -gör att vi definierar skolvardagen
    på ett sätt som inte stämmer.

  180. Det ligger något i det här.
    Forskarutbildningarna lär oss-

  181. -att göra strikta analyser
    av en verksamhet.

  182. Att det finns en struktur.

  183. Vi är noga med språket som används.

  184. Så är det inte ute i en praktik.

  185. Om pedagogisk forskning
    är till för att utveckla skolan-

  186. -om det är det primära målet
    med pedagogisk forskning-

  187. -måste den anpassa sig
    till förutsättningarna i praktiken.

  188. Det finns inget viktigare-

  189. -korrektiv för dåliga teorier
    än praktiken själv.

  190. Du kan ha en fantastisk teori
    som inte fungerar i praktiken.

  191. Jag märkte i det här projektet-

  192. -att vi lärare ofta formulerar
    journalistiska frågor när vi forskar.

  193. "Är Montessori bättre än Waldorf?"

  194. Ja- och nej-frågor.
    Där får man hjälpa till.

  195. Har man en forskarutbildning så får
    man diskutera med skolans praktik.

  196. Hur formulerar man forskningsfrågan?
    Vad är forskningsbart i frågan?

  197. Det är en viktig del av forskningen.

  198. Din fråga handlar om...

  199. ...korrespondens
    mellan forskning och praktik.

  200. Det är åt båda håll
    som vi behöver åtgärda det här.

  201. Låter man lärarna formulera...

  202. I projektet ute på Ribbaskolan
    gjorde vi så-

  203. -att vi lät lärarna formulera frågor
    som de ville studera.

  204. Det handlade om intervjustudier
    med ett avgränsat antal elever.

  205. De var irriterade från början och sa:

  206. "Ni måste säga vad vi ska forska på."

  207. Vi envisades med
    att de skulle fundera ut det själv.

  208. Avsikten eller baktanken
    var att få lärarna att formulera-

  209. -angelägna kunskapsutvecklingsfrågor.

  210. Vad vill de titta på?
    Vi kan kika på några exempel.

  211. Några undersökte barns icke-verbala
    språk vid matsituationen.

  212. Man skulle inte få pengar från
    Vetenskapsrådet för en sådan studie.

  213. Den är aningen för tunn.

  214. I praktiken är det en viktig fråga.

  215. "Elevers strategi vid ordinlärning."

  216. Det handlar om främmande språk.

  217. Vilka strategier eleverna använder
    för att lära sig glosor.

  218. Det är en tunn studie.
    Men för lärarna-

  219. -är det en kunskapsinbringande fråga.

  220. "Byt fokus! Undervisningens betydelse
    för lärande."

  221. "Får jag vara med?"
    Det här är en underbar studie.

  222. Den handlar om de förskolebarn-

  223. -som aldrig får vara med i leken.

  224. De försöker ta sig in i gemenskapen
    men av något skäl går det inte.

  225. De videoinspelade sådana situationer.

  226. De analyserade filmerna för att se-

  227. -vad barnen som är framgångsrika gör.

  228. De tar sig snabbt in i leken-

  229. -där andra barn redan leker.

  230. Vad gör de barn
    som aldrig får vara med och leka?

  231. Kan man lära den sista gruppen
    att ta sig in i gruppen?

  232. Det är en förtjusande studie
    som också är liten och avgränsad.

  233. De har haft stor nytta av studien.

  234. De berättade om en liten pojke som
    kom varje morgon med sin mamma.

  235. När mamman gick var han ledsen.

  236. Sen ställde han sig bakom en dörr.

  237. Om inte lärarna hämtade honom
    blev han stående där hela dagen.

  238. De undrade så vad detta betydde.

  239. De kunde observera och se
    hur man skulle kunna lösa det.

  240. Jag gillar skolnära forskning.

  241. Den betyder någonting
    för de personer som jobbar i skolan.

  242. Den betyder mycket lite för
    vetenskapssamhället i allmänhet.

  243. "Elevers förväntningar
    på sin skoldag."

  244. Här är en grupp av elever
    från små landsortsskolor-

  245. -ute på Smålands högland.

  246. De har gått i B- eller C-formskolor.

  247. Så kommer de till den här
    jättestora skolan i centralorten.

  248. De är dödsförskräckta.

  249. Man har tittat på
    hur de uppfattar denna förändring.

  250. Det är en högst försvarbar fråga.

  251. "Vad skapar motivation i lärande?"
    Det har vi ju studerat i 2 000 år.

  252. Det är meningslöst att titta på.

  253. Men de får själv komma fram till det.

  254. Det är inte värt att titta på.

  255. "Lärandets former kring tema vatten."
    Det här är väl fysik i åttan?

  256. H2O i tre olika former:
    fast form, gasform och flytande.

  257. Vad händer med molekylen-

  258. -när vatten fryser,
    flyter eller förångas?

  259. De kan jobba med sexåringar.
    Det är intressant att se-

  260. -att abstrakt kunskap
    inte måste ligga i sjuan eller åttan.

  261. Det kan tryckas ned i åldrarna.

  262. Eller omvänt,
    att man kan vänta med vissa moment.

  263. Ni ser de olika frågeställningarna.

  264. Jag ska bara ta en till.

  265. "Elevernas användning av
    vetenskapliga argument och metoder."

  266. Den finns publicerad.

  267. Ni kan ladda hem den
    från hemsidan didaktisktidskrift.se.

  268. Det handlar om att eleverna
    i åttan-nian ska lära sig-

  269. -att använda vetenskapliga begrepp.

  270. De ska ifrågasätta, granska-

  271. -och ha ett visst förhållningssätt.
    Särskilt inom naturvetenskap.

  272. Studien är gjord
    inom NO-undervisningen.

  273. De har gjort en intervjustudie
    där de frågar elever i åttan-nian...

  274. ...om det är mycket rönnbär på träden
    och vad som händer då.

  275. De säger att det blir snö i vinter.

  276. Hur vet vi det?
    "Det har mormor sagt."

  277. Det är en vetenskaplig sanning
    som eleverna inte prövar.

  278. Finns det belägg
    för att det skulle vara så?

  279. En annan fråga var:
    "Om tomatplantor får lyssna-"

  280. "-på hårdrocksmusik hela dagarna,
    växer de snabbare och bättre då?"

  281. Arton procent
    hade en bestämd uppfattning-

  282. -om att hårdrocksmusik
    var väldigt bra för tomatplantor.

  283. Vilket naturligtvis är intressant.

  284. En studie visade att patienter
    som lyssnar till Mozart-

  285. -blir mer harmoniska.
    Det kanske ligger något i det här.

  286. Men vetenskapligt belagt är det inte.
    Sen kommer frågan vi var ute efter.

  287. I Jönköpingstrakten
    är det många människor-

  288. -som har en aktivitet
    i kyrkan eller i frikyrkan.

  289. Det har varit svårt att få ungdomar
    att omfatta evolutionsteorin.

  290. Man ville ta reda på orsaken.

  291. Korkade är de inte.
    Något gör att det hakar sig.

  292. De kommer inte från fel socialgrupp.

  293. De frågade eleverna:

  294. "Är vi alla komna från aporna?"

  295. Då svarade ungefär 80 procent:

  296. "Vi vet att du vill
    att vi ska svara "ja" på den frågan."

  297. "Men jag vet
    att vi alla är komna från Gud."

  298. Det blir intressant
    att man vet en sådan sak.

  299. Eleverna som går i de här skolorna-

  300. -är socialiserade sedan de är nyfödda
    in i någon slags kyrklig verksamhet.

  301. Det är mamma och pappa,
    syskor och allt möjligt.

  302. De har varit med i församlingen länge
    och har olika relationer till Gud.

  303. En del tror på en inverkande Gud
    som man kan be till-

  304. -för att inte råka ut för en olycka
    på vägen till jobbet.

  305. Några har andra föreställningar.

  306. En del tror att Gud är en farbror
    med skägg och nattlinne-

  307. -medan andra tror att Gud
    är en gnista eller ett ljus.

  308. Så kommer skolan och säger:
    "Nu ska vi ta kål på myten-"

  309. "-om kreationismen. Det är klart
    att ingen har skapat allt det här."

  310. "Nu går vi igenom evolutionsteorin."

  311. De får inget fäste för det här.
    Ungdomarna vill inte bli utmanade.

  312. Det skulle ruinera deras levnadsbana
    på det här området.

  313. Genom studien har man lärt sig
    att diskutera en utgångspunkt.

  314. Vad är tro egentligen?

  315. Kan man tro att Gud
    har satt i gång evolutionen?

  316. Hur ska man förstå utvecklingen?

  317. Det har förtydligat undervisningen
    för de här ungdomarna.

  318. Det finns en vetenskaplig förklaring-

  319. -men man får också lov att tro.

  320. Skolan vill inte döma kring det här.

  321. En allsidighet där man visar båda
    perspektiven borde kunna rymmas.

  322. Enligt redovisningen för studien
    har det här gjort skillnad.

  323. De har fått korn på vilka
    vetenskapliga begrepp de använder.

  324. Det var många ord om den frågan.

  325. Jag vill visa att när lärare
    formulerar vetenskapliga problem-

  326. -är de av nödvändighet annorlunda
    än när forskningen gör det.

  327. Vi kan ha olika forskningar.

  328. Vi kan ha en akademisk
    universitetsrelaterad grundforskning-

  329. -och en kliniskt relaterad forskning
    som kan göras ute på skolorna.

  330. Jag har en följdfråga till det där.

  331. Jag får ofta höra,
    när det handlar om...

  332. ...att forskare
    går in och hjälper till-

  333. -eller att man hjälps åt.

  334. Få är intresserade av det.
    Du är ett undantag, och fler med dig.

  335. De kan inte göra karriär på det här.
    Man ska publiceras i-

  336. -nationella och internationella
    forskningsskrifter.

  337. Samtidigt som man ska
    sprida det tredje uppdraget.

  338. Kan man hitta någon lösning på det?

  339. Gör som jag. Min karriär är över,
    så mig spelar det ingen roll.

  340. Det var ett dumt svar.
    Det är riktigt som du säger.

  341. Jag har ett uppdrag från min rektor.
    Jag ska göra två saker som professor.

  342. Jag ska dra in forskningspengar.

  343. Klarar jag det behöver jag
    inte oroa mig för någonting.

  344. Sen ska jag publicera mig
    i tidskrifter som ingen läser.

  345. Jag ska publicera mig
    i väl ansedda tidskrifter.

  346. En artikel i Science är bättre-

  347. -än tio artiklar i Scandinavian
    Journal of Educational Research.

  348. Det är ett dilemma. Den tredje
    uppgiften är nedtonad numera.

  349. Jag ska inte ut och prata
    eller vara på sådana här möten.

  350. Jag ska sitta och skriva artiklar
    eller ansöka pengar.

  351. Det här är en diskussion
    som vi måste ta på nationell nivå.

  352. Vad ska vi ha forskning till?

  353. Vi är i samma situation som skolorna.
    Vi meddelar resultat och vi mäter.

  354. Vi jämför resultat och skickar in
    statistik, och så kommer det-

  355. -en tabell i tidningen över vilka
    skolor som är bäst eller sämst.

  356. Skolporten gratulerade
    kommunen som var bäst.

  357. Vi är också rangordnade.
    Man ser vilken professor som är bäst-

  358. -och vem
    som publicerade flest artiklar.

  359. Men ska man vara med i branschen
    får man kanske gilla läget.

  360. Samtidigt måste vi diskutera det här.
    Vad ska vi ha forskning till?

  361. Är det inte för att utveckla skolan-

  362. -och få akademiskt utbildade personer
    att engagera sig i skolarbetet?

  363. Det skulle vara en utveckling.

  364. Att vi slutar med rangordningarna
    och att jämföra varandra så här.

  365. Det är stor kritik internationellt-

  366. -mot skolans bedömningssystem.
    Vi sätter siffror-

  367. -på varandras framgångar.

  368. Vi får snart en backlash
    på den här diskussionen.

  369. Men den är inte här än.

  370. Du pekar ut ett dilemma
    som är viktigt att diskutera.

  371. Jag är sur på er
    som leder verksamheten.

  372. Jag tycker att ni leder
    Sveriges viktigaste organisation.

  373. Men ni är nästan aldrig med
    i den offentliga debatten.

  374. Varför är ni chefer
    om ni håller tyst hela tiden?

  375. Ni måste göra väsen av er
    och vara med i diskussionen.

  376. Pedagogikprofessorer är också
    med för lite i debatten om skolan.

  377. Kanske måste vi gemensamt
    ta tag ordentligt i de här frågorna.

  378. Vi har ett gemensamt intresse
    av att utveckla den svenska skolan.

  379. På alla möjliga nivåer.

  380. Jag fortsätter att fråga
    om ni inte räcker upp handen.

  381. Jag ska bara säga
    att på rektorsutbildningen i Finland-

  382. -som inte är obligatorisk-

  383. -där ingår det som examensuppgift-

  384. -att få in en artikel dagbladet.

  385. -Vi kanske ska införa det?
    -Ja, varför inte?

  386. Eva heter jag och är inte skolledare-

  387. -men är intresserad
    av modellskolorna.

  388. Jag har flera frågor
    men det klarar du.

  389. Jag hoppas det.

  390. Tar man del av det som skrivs
    om mindre framgångsrika skolor-

  391. -anser ofta skolledaren att man inte-

  392. -ska lägga sig i
    lärarnas undervisning.

  393. I framgångrika skolor
    har man en annan uppfattning.

  394. Hur har det varit i modellskolorna?

  395. En annan fråga om modellskolorna:

  396. Har skolledarna fått något stöd
    för att leda i förändring?

  397. Det är svårt att leda
    en förändrad verksamhet.

  398. Det är en sak att de forskar
    och läser samma kurser.

  399. De kanske också ska läsa kurser
    som handlar om utveckling-

  400. -och hur man leder utvecklingsarbete.

  401. Den sista frågan är om ni har-

  402. -identifierat gemensamma
    framgångsfaktorer i ledarskapet?

  403. Har man sett fall
    med bättre resultat-

  404. -där man kopplar det till
    gemensamma faktorer i ledarskapet?

  405. Bra. Vi ska se om jag hittar en bild.

  406. Framgång kan man mäta på olika sätt.

  407. Det som skedde i den här skolan
    när vi började projektet...

  408. Det är tolv skolor i Jönköping
    som sätter betyg i nian.

  409. Den här skolan hade sämst resultat.

  410. Efter två år...
    Det här är junimätningarna 2012.

  411. Skolan har stuckit i väg
    till tredje plats.

  412. Vi ska inte springa
    i samma fälla som John Hattie.

  413. Här är det 116 observationer.
    Det är en väldigt liten population.

  414. Alltså 116 elever i nian.

  415. Det vet ni som känner till
    aritmetiska medelvärden.

  416. Har du två ytterligheter-

  417. -som är positiva eller negativa,
    så påverkar det medelvärdet.

  418. Man måste ha ödmjukhet mot det här.
    Det kan vara en ren tillfällighet.

  419. Killen som vann DN:s nutids-
    orientering kom från den här skolan.

  420. Han kan ha dragit upp det här
    flera procentenheter-

  421. -eftersom han utgör en procent
    av materialet på 116 personer.

  422. Vad gör att en sådan här skola-

  423. -utvecklas så här på ett par år?
    Har det med ledarskapet att göra?

  424. Jag tror det
    även om jag inte vet säkert.

  425. Vi såg inte på det i utvärderingarna.

  426. Två skolledare rekryterades.

  427. Först var det tre rektorer.
    Två av dem slutade.

  428. Så tillsattes det två nya kvinnor.

  429. De var väldigt solidariska
    mot själva projektidén.

  430. Det har varit avgörande.
    De har många gånger tagit-

  431. -konflikter med personal
    för att hålla kvar projektet.

  432. Hade skolledarna känt att det
    var diskussion om tiden-

  433. -och om att man inte räckte till
    och snart skulle bli utbrända-

  434. -då hade projektet spruckit.

  435. De här skolledarna har tagit mycket-

  436. -av kritiken på hemmaplan.
    Av vilket skäl vet jag inte.

  437. Att man känner sig solidarisk
    med ett projekt och inte...

  438. Man måste verkligen känna
    i sin intellektuella själ-

  439. -att man tror på projektet.

  440. Skolledare måste veta att man inte
    ändrar en skola på en termin.

  441. All forskning säger att det tar
    fem-sju år att ändra en organisation.

  442. Organisationen måste ha tålamod.

  443. Som ledare måste man veta
    att det går upp och ned.

  444. Man får inte tappa taget-

  445. -utan vara solidarisk mot projektet.

  446. Ibland tror jag,
    om jag ska vara riktigt uppriktig-

  447. -att skolledarnas betydelse,
    till skillnad från John Hattie-

  448. -har haft en avgörande betydelse
    för projektets framgång.

  449. Hade de inte haft rätt attityd-

  450. -hade vi inte haft projektet i dag.

  451. Det kan vara så
    att modellskolans idéer-

  452. -har mindre betydelse än det
    engagemang som skolledarna visar.

  453. Vi vet inte det här
    men kan ha det som hypotes.

  454. Du frågade även om de får något stöd.

  455. De tre rektorerna deltar i kurserna-

  456. -på samma villkor som lärarna.

  457. De har en handledningsgrupp
    som de träffar en gång i månaden.

  458. Det är dem och en extern handledare-

  459. -som är garvad, välutbildad
    och kan det här ordentligt.

  460. Där tror jag att de får mycket stöd.

  461. Man kan diskutera frågorna
    som är svåra att hantera.

  462. Särskilt vissa frågor,
    som det här med hierarkisering.

  463. De mer välutbildade lärarna
    får en högre status i gruppen.

  464. Det är en förändringsprocess
    som skolledarna har mycket stöd i.

  465. De får hjälp att komma över sådant.

  466. Mycket vältaliga personer
    som är hyfsat outbildade-

  467. -förlorar inflytande över
    den lokala kulturen.

  468. Det är en förändringsprocess som
    gör dem benägna att lämna projektet.

  469. De förlorar sitt inflytande
    på ett sätt de inte förstår.

  470. Det är en sublim övergångsprocess-

  471. -mellan vem som har rätt till
    det informella ledarskapet.

  472. Handledningen där...

  473. Vi pratade från början
    om hur vi skulle bygga projektet.

  474. Själva modellen och frågan
    om hur man utvecklar skolan.

  475. Så kom det här med handledning upp.
    Jag var väldigt skeptisk till det.

  476. Jag hade ingen erfarenhet
    av handledning direkt.

  477. Utvärderingarna säger att det är
    vad lärarna uppskattar allra mest.

  478. Att få sitta några timmar i månaden-

  479. -och ta upp frågor som är autentiska.

  480. De formulerar frågor som de
    tar med sig till handledningen.

  481. Så röstar man om frågan
    som är mest angelägen.

  482. Kollegahandledning kallas det.

  483. Din första fråga,
    vad var den nu igen...?

  484. Har rektorerna
    lagt sig i undervisningen?

  485. Just det.
    Jag hade en skum kommentar här...

  486. Det har de inte gjort.

  487. Jag skulle gärna
    höra er på den frågan.

  488. Jag tror inte att ni ledare ska ha-

  489. -för mycket synpunkter
    på lärarnas arbete.

  490. Jag är av uppfattningen
    att ni inte ska sitta-

  491. -och avlyssna lektioner och sådant.

  492. Vilket händer på vissa ställen.
    Jag förstår inte det.

  493. När jag gick lärarutbildningen
    kom metodiklektorer ut-

  494. -och lyssnade i två timmar
    och sa om jag var duktig eller inte.

  495. Man kan göra världens bästa lektion
    och sen vara en sopa resten av tiden.

  496. Jag tror inte på det.
    Undersökningar visar också-

  497. -att när lärare får
    professionella frihetsgrader-

  498. -blir undervisningen bättre.

  499. Inte när de relateras till en norm-

  500. -som sätts till grund
    för lönesättning.

  501. På modellskolan lägger sig inte-

  502. -rektorerna i hur lärarna ska arbeta.

  503. Professionell autonomi är viktigt.

  504. Det är intressant att Finland
    inte har några nationella prov.

  505. Där avgör lärarna nivån
    på vad eleverna ska lära sig.

  506. När lärarna får bestämma har de
    strängare krav på kunskapshöjden-

  507. -än vad nationella prov har.

  508. Barbro heter jag
    och kommer från Kävlinge.

  509. Jag tänker på synergieffekter...
    - Du pratade tid innan.

  510. Vad innebär synergieffekt
    för en lärare som forskar-

  511. -samtidigt som han undervisar?
    Att hitta den kärnan.

  512. Jag funderar på
    generaliserbara kunskaper.

  513. Utifrån de olika områden-

  514. -som alla har valt att forska kring.

  515. Hur får man generaliserbar kunskap?

  516. Är det modellen som är intressant?
    Jag tänker på ditt femåriga projekt.

  517. Är det modellen som är intressant-

  518. -eller är vi ute efter
    generaliserbar kunskap?

  519. Bra. Det här med synergieffekter...

  520. Jag skulle vilja säga att...

  521. Vågar jag säga det egentligen?

  522. När den vetenskapliga dimensionen
    kommer in i yrket-

  523. -så blir yrket annorlunda.

  524. Man funderar i högre grad-

  525. -på sin roll i barnens
    och elevernas inlärning.

  526. "Vad kan jag göra
    när de inte lär sig?"

  527. Det analytiska ögat och strukturen-

  528. -blicken eller attityden till eleven.

  529. Då blir innehållet annorlunda.

  530. Med kollektiv kompetensutveckling
    får du ett bra kafferumssamtal.

  531. Folk pratar om det här.

  532. De diskuterar sina studier
    och hur undervisningen har gått till.

  533. Vi har haft ett skuggningsprojekt-

  534. -som handlar om
    att lärarna skuggar varandra.

  535. Vissa lärare
    tycker att det är underbart:

  536. "Kom och skugga mig
    så mycket ni orkar."

  537. För andra lärare
    är det värsta de har varit med om.

  538. En kollega ska titta på dem
    och säger inte på slutet:

  539. "Du pratar så snällt med eleverna."

  540. "Vad snyggt du skrev på tavlan."

  541. Man måste ställa de här frågorna:

  542. "Varför presenterade du
    innehållet på det sättet?"

  543. "Förstår alla barnen
    vad du pratar om?"

  544. De här bra, kritiska
    och konstruktiva frågorna.

  545. Det är också en synergieffekt.

  546. Någon sa till mig
    för ett halvår sedan...

  547. Jag frågade vad de hade
    fått ut av verksamheten.

  548. Hon tittade strängt på mig och sa:

  549. "Nu kan jag läsa
    Pedagogiska magasinet."

  550. Det var ett fall framåt i så fall.

  551. Man lär sig att läsa
    populärvetenskapliga texter-

  552. -på ett annorlunda sätt. Det är bra.

  553. Vi har slumpmässigt tittat på-

  554. -att lärarstudenter
    som vi har haft på skolan...

  555. Det är inte jag inblandad i.

  556. De är nöjda med praktikperioderna.

  557. Man tycker
    att lärarna pratar forskning-

  558. -och har ett analytiskt sätt
    att se på undervisningen.

  559. Vad det exakt består i
    kan jag inte svara på.

  560. Synergieffekterna är rätt omfattande.

  561. Du pratade om det här
    med generaliserbarheten.

  562. Det är ett kriterium för evidens-

  563. -att du har kunskap som kan
    generaliseras till andra områden.

  564. Då är det bra forskning.

  565. Jag undrar hur hög evidens
    det kan vara i de här studierna.

  566. Man kanske kan säga
    som i Learning Study-

  567. -som ni väl har någon uppfattning om.

  568. Det är generaliserbar kunskap
    man kommer fram till.

  569. Man tar reda på vad eleverna
    ska lära sig enligt kursplansmålen.

  570. Man analyserar eleverna
    i förhållande till målen.

  571. Undervisningen tar fram kritiska
    aspekter av vad eleverna kan.

  572. Sen gör man en utvärdering-

  573. -och försöker begripa varför
    elever har lärt sig eller inte.

  574. Man menar att det finns
    generaliserbara delar-

  575. -i Learning Study.
    Finns det så skulle jag bli glad.

  576. Då kan man göra sådana här studier.

  577. Som "Fasövergångar av H2O".

  578. Man kan säga:
    "Så uppfattar elever det i Gränna."

  579. "Det gör de sannolikt
    på de flesta andra skolor också."

  580. Målet är inte att hitta
    generaliserbar kunskap.

  581. Vi måste dit så småningom.

  582. Att vi kan dela med oss av
    kunskapsutveckling som sker lokalt.

  583. Jag ser framför mig didaktiska moln
    som borde vara skolan.

  584. Inte bara i kommunerna, utan där
    vi samlar information i en databas.

  585. Ska du tala om franska revolutionen
    kan du approchera molnet-

  586. -och se hur andra skolor har gjort.
    Vad behöver man tänka på?

  587. Så tankar man ned det.

  588. Då kan vi börja prata
    om generalitet i resultaten.

  589. Modellen är väldigt generell.
    Den kan ni ta rakt av om ni vill.

  590. Det handlar om inspiration.

  591. Man måste få input i organisationen.

  592. Man måste ha en organisation
    som kan omhänderta inputen-

  593. -och förvandla den till verksamhet
    långt ut i organisationen.

  594. Ni måste ha en reflekterande
    dimension i handledningen.

  595. För att plocka upp förändringar.
    Vad har hänt och varför?

  596. Så kör man runt det i systemet.

  597. Modellen är ganska generaliserbar.

  598. Är du nöjd?

  599. Var det Hofterup?

  600. Kävlinge.

  601. Jag delar inte din uppfattning-

  602. -att rektorer inte
    ska göra klassrumsbesök.

  603. Jag menar inte klassrumsbesök
    utan att över huvud taget visa-

  604. -att framgång handlar om
    att rektor är en del av skolan.

  605. Du tog din metodiklärare som exempel.
    Det känner jag inte igen.

  606. Du nämner vikten
    av de två skolledarna på Ribbaskolan.

  607. Deras närvaro utifrån
    att de är forskande rektorer-

  608. -men också att de är en del
    av vad som pågår på skolan.

  609. Att det är i form av klassrumsbesök
    är inte det viktigaste.

  610. Jag har arbetat som rektor och tror-

  611. -att jag måste vara delaktig
    i det som sker på skolan.

  612. Vi är nog överens.
    Man måste inte göra klassrumsbesök.

  613. Gör ni det så är det upp till er.
    Man vet inget bestämt om det.

  614. De individuella utvecklingssamtalen-

  615. -som ni har med alla...

  616. Ni borde ha ett cv på var och en.

  617. När ni leder en organisation som
    skolan ska ni egentligen veta-

  618. -vad varje medarbetare
    har på fötterna utbildningsmässigt.

  619. Där man kan diskutera personens
    kompetensutvecklingsbehov.

  620. Vad skulle du vilja göra
    om du fick välja?

  621. Man kan gå in och se på resultaten-

  622. -om man jobbar i de årskurserna.

  623. Varför har man inte
    full måluppfyllelse?

  624. Hur förklarar man det
    utan att skylla på eleverna?

  625. Om man tar hälsa och idrott
    i Ribba till exempel.

  626. Där var det 24 procent av pojkarna-

  627. -som hade MVG i hälsa och idrott,
    och åtta procent av flickorna.

  628. Det är ett mycket enkelt samtal
    med idrottslärarna:

  629. Hur förklarar de skillnaden?
    Kan de göra det så är det okej.

  630. Annars får de tänka över
    undervisningens upplägg.

  631. Det finns många olika sätt
    att komma åt de här frågorna.

  632. Det här med synergieffekter...

  633. Forskning bör även leda till att-

  634. -höja statusen på oss
    som jobbar i skolan.

  635. Har vi då en förankring i forskning-

  636. -så är det en
    av sakerna som är viktiga.

  637. Tittar vi på det nya rektors-
    programmet så är det akademiserat.

  638. Lärare har också
    möjligheten att forska.

  639. Så tänker jag på vad du sa i början.

  640. Att lärarna är den yrkeskår-

  641. -som är minst akademiskt intresserad.

  642. En kollega till dig,
    professor Mats Ekholm-

  643. -gjorde en undersökning
    om vilka yrken som har status.

  644. Han tittade på
    auktoriserade revisorer och jurister.

  645. Han tittade på läkarkåren,
    bönderna och skolan.

  646. Undersökningen försvann rätt snabbt.

  647. Men den yrkeskategori-

  648. -som var absolut sämst var skolan.

  649. Vi har varit inne på hur recept...

  650. Det är ju populärt att laga mat...

  651. Ytterligare idéer för att få lärare
    att tycka det är roligt?

  652. Att man blir nyfiken.

  653. Börjar man forska så är det kul-

  654. -väldigt spännande och svårt.

  655. Det är en intellektuell utmaning.

  656. Kan man jobba tillsammans
    blir organisationen väldigt levande.

  657. Det behöver man inte motivera.

  658. Hittar man intressanta frågor-

  659. -är lärarna i allmänhet intresserade.

  660. Jag ser på de här skolorna-

  661. -när lärarna gör sina presentationer-

  662. -hur uppfyllda de är av ögonblicket.

  663. Man är nervös över att berätta
    vad man har kommit fram till.

  664. Det är ett stort ögonblick
    och man är lättad när det är över.

  665. Man kan kritisera varandra
    och bjuda på ny kunskap.

  666. Det blir en väldigt levande
    och organisk organisation.

  667. Du var inne på
    en väldigt viktig frågeställning.

  668. Vi ska säga någonting om det.
    Det är det här med statusfrågan.

  669. Jag säger detta eftersom jag sitter-

  670. -i Lärarförbundets vetenskapliga råd.
    Så jag är lite fackligt aktiv.

  671. Det här vågar jag verkligen säga.

  672. Det som bekymrar mig lite grann-

  673. -är den här 10 000 kronorsfrågan.

  674. Man kan fundera på
    hur det bara kunde bli 4,2 procent.

  675. När vi under ett år har pratat
    om det här med 10 000 kronor.

  676. Det har uppfattats som att
    det skulle bli 10 000 på ett bräde.

  677. Det var inte tanken från början.
    Men i den allmänna lärarretoriken-

  678. -så hörs det här.

  679. Enligt min uppfattning är det så här:

  680. En yrkesgrupp som inte kan berätta-

  681. -för samhället vad yrkesgruppens-

  682. -exklusiva yrkeskunskap består av-

  683. -som ingen annan förfogar över-

  684. -får aldrig 10 000 kronor
    i månaden i löneutveckling.

  685. En väninna berättade för mig
    att hennes nittonårige son-

  686. -skulle jobba som vikarierande
    fysiklärare på högstadiet.

  687. Fram till jul.

  688. Är det signalerna vi sänder ut?

  689. Att en välutbildad NO-lärare-

  690. -kan ersättas av en nittonåring
    med gymnasiekompetens?

  691. Det är det bästa sättet att tala om
    för allmänheten och politiken-

  692. -att lärare kan ingenting
    som inte alla andra kan.

  693. Lärarna måste sätta upp spärrar mot-

  694. -den typen av gravt
    obehöriga personer i skolan.

  695. Vi måste mejsla fram en idé om-

  696. -vad vi är bättre på än alla andra.

  697. Jag önskar att lärare kunde säga:

  698. "Jag vet hur elever lär sig saker."

  699. "Jag kan anpassa min verksamhet
    till den kunskapen."

  700. Ingen annan grupp ska kunna
    slå oss på fingrarna med det.

  701. Vi är slarviga med yrkesidentiteten.
    Det är ett väldigt stort problem.

  702. Ni som är skolledare får ringa mig-

  703. -när ni har problem med vikarier
    så kanske jag kommer.

  704. Skämt åsido.
    Det är avgörande för framtiden-

  705. -när det gäller lärarstatusen.

  706. Man får ingen status utan att kunna
    något som andra inte kan.

  707. De kan ni se på de här grupperna
    som Mats Ekholm har tittat på.

  708. Han är en god historieberättare.

  709. Han berättade en historia om när-

  710. -man sökte en ny skoldirektör
    i någon kommun.

  711. Så annonserade man ut tjänsten.

  712. Janne Carlzon sökte tjänsten.
    Den gamle SAS-chefen.

  713. Man tyckte att han var fantastisk.

  714. "Honom måste vi anställa."

  715. De gav honom ett erbjudande
    men han tackade nej.

  716. Han tyckte att lönen var för låg.

  717. Det visade sig att en av biskoparna
    också hade sökt tjänsten.

  718. Skolförvaltningen tyckte
    att det var kanon.

  719. Det är en person som kan organisera-

  720. -och hålla brandtal till nationen
    "En sådan skoldirektör ska vi ha."

  721. Mats Ekholm tog flera exempel.

  722. Poängen var att alla var aktuella-

  723. -oavsett om de
    kunde skolan eller inte.

  724. Det är allvarligt. En viktig poäng.

  725. Ni har kanske märkt
    att det är andra discipliner-

  726. -framför allt nationalekonomer,
    som utvärderar skolan.

  727. Bland annat
    via utbildningskommissionen.

  728. Hur känner du som pedagogprofessor
    inför sådant?

  729. Jag har inget principiellt emot
    att man utvärderar verksamheten.

  730. Däremot skulle jag
    vara mer bekväm i utvärderingarna-

  731. -om det var universitet
    och högskolor som gör dem.

  732. Det är för mycket
    privata intressen i skolsfären.

  733. Tänk på det som ledare.
    Var försiktiga med att engagera-

  734. -privata arrangörer
    av skolutveckling.

  735. Man kan säga mycket om högskolorna
    men där finns utbildat folk.

  736. Varumärket för högskolor är
    att vi granskas av Högskoleverket.

  737. Där kan folk sina saker.

  738. När vi inte kan det
    har vi inga problem med att säga det.

  739. De privata firmorna som dyker upp
    på alla möjliga håll och kanter-

  740. -behöver inte vara dåliga,
    men man bör vara försiktig.

  741. När det är den typen av institut
    som utvärderar så är jag tveksam.

  742. Frank heter jag, Gävle kommun.

  743. Jag vill att du definierar begreppet
    "beprövad erfarenhet".

  744. Hur tolkar man det i relation till
    "vetenskapligt beprövad"?

  745. Är det antingen eller, eller och?

  746. Hur står de i relation till varandra?

  747. Just det.

  748. Först ska jag säga
    vad beprövad erfarenhet inte är.

  749. Det är att säga:
    "Vi gör som vi alltid har gjort.

  750. Erfarenheten är beprövad,
    men begreppet avser inte det här.

  751. Det kommer nog från vården.

  752. Där kan det vara så
    att sköterskor och läkare-

  753. -har behandlat patienter
    på ett visst sätt flera gånger.

  754. Det är inte den bästa behandlingen.

  755. Det är en uppfattning i yrkeskåren-

  756. -att så här gör man.
    Då blir patienten bättre.

  757. När vi pratar om
    beprövad erfarenhet i skolan-

  758. -så räcker det inte med erfarenhet.
    Den måste vara prövad.

  759. Man ska kunna visa
    vid upprepade tillfällen-

  760. -att det tar skruv
    när man gör på ett visst sätt.

  761. Då mycket i skolan inte är beforskat-

  762. -så får vi nog leva med
    den beprövade erfarenheten.

  763. De som har beprövad erfarenhet
    måste kommunicera den till andra.

  764. "Det här brukar fungera."

  765. "Även om det inte
    finns några belägg för det."

  766. Skolan som organisation
    behöver kommunicera med varandra.

  767. Vi behöver ha seminarietillfällen-

  768. -där kollegor kan berätta
    vad de gör som är framgångsrikt.

  769. Där man kan
    utbyta erfarenheter med varandra.

  770. Så skulle jag vilja se
    på begreppet "beprövad erfarenhet."

  771. Man vet vad man gör fastän
    det saknas forskningsbelägg för det.

  772. Det måste finnas massor
    av sådan kunskap i skolan.

  773. Carina, skolområdeschef
    i Kristinehamns kommun.

  774. Jag delar inte din uppfattning om att
    rektor inte ska vara i klassrummen.

  775. Min erfarenhet som rektor
    är att lärare uppskattar det-

  776. -som en coachande ledare.

  777. När du som vetenskapsman säger-

  778. -att du inte tror att rektor ska det.

  779. Ska vi tro? Handlar det inte
    om vetenskaplig grund?

  780. Jag har inga empiriska belägg.

  781. Det är min personliga uppfattning.

  782. Jag tror att rektorer har...

  783. ...annat att göra tidsmässigt
    än att vara i klassrummen.

  784. Det finns några studier
    kring det här med lärares autonomi.

  785. Man ska inte lägga sig i
    för mycket på den nivån.

  786. Har du erfarenhet av att
    det är utvecklingsbart - så visst.

  787. När man går rektorsutbildningen-

  788. -får man hela tiden höra:
    "Rektors nära ledarskap".

  789. Även Skolinspektionen stipulerar det.
    Man blir kluven när du säger så.

  790. Det är den akademiska diskussionen.

  791. Utan olika uppfattningar
    kommer vi ingenstans.

  792. Du avkräver mig ett besked
    som jag försöker komma med.

  793. Hur vet Skolinspektionen det här?

  794. Vad har rektorsutbildningen
    för grund i det här?

  795. Det vill vi veta.

  796. Det kan vara två olika uppfattningar
    som vi behöver sortera i.

  797. Det bästa tänkbara läget är att ha
    olika uppfattningar om samma sak.

  798. När vi ses nästa gång
    så har vi argumenten klara för oss.

  799. Jag är från Utbildningsradion.

  800. Vi gör en dokumentär om rektorer
    som kommer att sändas nästa år.

  801. Vi har diskuterat mycket av det här.

  802. Huruvida rektorer
    ska vara ute i undervisningen.

  803. Jag utgår från min erfarenhet
    som inte är forskningsbelagd.

  804. Jag kunde inte stödja varje lärare
    i deras didaktiska arbete.

  805. Jag är SO-lärare
    och kan ingenting om svenska.

  806. De uppskattade att jag
    engagerade mig i deras arbete.

  807. Ni kanske båda har rätt.
    Det får en oväntad effekt.

  808. Jag insåg att de tyckte
    att det var kul att jag var där-

  809. -och intresserade mig
    för deras arbete.

  810. Något som intresserade mig var
    vad lärarna fick välja att forska om.

  811. Det finns ju forskningstraditioner
    och inriktningar.

  812. Hur resonerar ni kring det?

  813. Tittar man på
    den pedagogiska forskningen-

  814. -så finns det olika
    kunskapsfilosofiska ingångar.

  815. Hade ni en väldigt tydlig linje-

  816. -eller fick man välja fritt?

  817. Det är så som du antyder på slutet.

  818. Det kan vi också diskutera
    om det är rätt eller inte.

  819. Uppfattningen som vi har utvecklat
    i det här projektet-

  820. -är att alla lärare måste ha
    en gemensam teoretisk grund.

  821. Den har vi hämtat från fenomenologi-

  822. -fenomenografi och variationsteori.

  823. Vad lärarna har lärt sig
    under projektet-

  824. -är inte mer matematik
    eller om barns lek-

  825. -utan hur man studerar
    didaktiska matematiska uppfattningar.

  826. Den vetenskapliga begreppsbildningen
    om lärandets mysterium.

  827. Jag får mycket kritik
    från kollegor som säger-

  828. -att det blir en monopolisering
    av ett teoretiskt perspektiv.

  829. Jag håller med om att det är så,
    men jag oroar mig inte för det.

  830. Jag vill inte ha en vetenskaps-
    teoretisk diskussion i kafferummet-

  831. -om huruvida man utgår från en
    sociokulturell utgångspunkt-

  832. -eller om man är fenomenolog.

  833. Alltså diskussionen
    som vi har på högskolan.

  834. Vissa av oss
    pratar inte med varandra-

  835. -därför att vi har
    olika teoretiska utgångspunkter.

  836. Nu har vi kommit
    två och ett halvt år in i projektet

  837. Nu kan man börja differentiera
    teorigrunden som du är ute efter.

  838. Många menar att man ska
    låta lärarna få välja själv.

  839. Man kan inte ha ett enda perspektiv,
    det blir alldeles för styrande.

  840. De kanske säger
    att de inte kan påverka projektet.

  841. Vi har resonerat mycket om det här-

  842. -och sen lagt
    en gemensam plattform för alla.

  843. Bryter man mot en teoretisk regel
    så vet alla vad man bryter mot-

  844. -eftersom alla har
    en gemensam grund.

  845. Så är tanken. Ni bör förhålla er
    kritiskt till den här inställningen.

  846. Den är varken beprövad
    eller vetenskapligt belagd.

  847. Det här du sa på slutet
    är oerhört spännande.

  848. Någon sa att man blir förvirrad
    när man träffar forskare-

  849. -fast på en högre nivå.

  850. Det finns inte en enda lösning.

  851. Jag tycker att vi här -
    både du och publiken-

  852. -känner oss inspirerade
    av hur roligt forskning är.

  853. Det är inte en drog,
    med det är svårt att sluta-

  854. -när man väl har börjat.
    I positiv bemärkelse.

  855. Du sa att nästa gång vi ses här-

  856. -vill du se en spännande indier.

  857. Vad ska vi ha för tema?

  858. "Lärandets mysterium" - eller?

  859. Det skulle vi kunna ha.

  860. "Alternativ till den
    globala mainstreamen".

  861. Det antecknar vi.

  862. Mycket stort tack Thomas.
    - Tack ska ni ha.

  863. Textning: Elisabeth Lantz.
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Mer om skolan på vetenskaplig grund

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Vi är för slarviga med den professionella identiteten, och det är ett problem." Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, resonerar kring en utveckling av skolan på vetenskaplig grund, och svarar på frågor från rektorer och förskolechefer. Inspelat i november 2012. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Forskning, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolans drivkrafter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Inledning

"Vi står inför stora utmaningar i skolan. Det handlar både om globalisering, och nya förhållningssätt till pedagogiken i klassrummet." Moderator Gunilla Söderström, som till vardags jobbar med ledarskapsfrågor inom skolan i Stockholms stad, inleder konferensen Skolans ledarkonvent.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att leda in i det okända

Hur ska man få barnen att känna att de inte förbereder sig för livet - utan att de lever det? Richard Gerver räknas som en av de stora inspiratörerna för skolan i Storbritannien. Han menar att skolledare måste hitta tillbaka till lusten och passionen för sitt uppdrag.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Skola på vetenskaplig grund

Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, menar att forskarnas resultat borde vara grunden för allt som görs i skolan. Så är det ju i andra yrken.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Mer om skolan på vetenskaplig grund

"Vi är för slarviga med den professionella identiteten, och det är ett problem." Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, resonerar kring en utveckling av skolan på vetenskaplig grund och svarar på frågor från rektorer och förskolechefer.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att leda skolan effektivt

Det kan kännas ensamt att vara rektor. Och någonting måste till för att man ska orka med den situation man har i skolan. Psykologerna Birgitta Wiking Boman och Rocky Raber resonerar kring hur en rektor kan bygga upp en fungerande ledningsgrupp i skolan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Skolan och digitaliseringen

Det går knappast att klara sig i samhället i dag utan datavana. Hur ska det då vara när våra ungdomar går ut skolan? IT-strategen Jan Hylén resonerar kring användandet av IT i skolan, om styrdokument, olika typer av användande och vad forskningen säger om detta.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Ledaren som beslutsfattare

Beslutsfattande är i centrum för allt ledarskap. Ofta kan vi stå ut med dåliga beslut, bara processen dit har varit bra, säger Mats Ericson, professor i industriell arbetsvetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att bedöma lärande

Att bedöma elever har varit lika självklart som att ge läxor, och det gör att man kanske inte alltid tänker på vad man gör. Men ingenting kan vara så negativt för lärandet som en dålig bedömning. Det menar Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Karlstad universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Frågor och svar om bedömning

Att ge elever bedömningar och betyg är en av de största utmaningarna som lärare står inför. Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Karlstad universitet och Pär Wohlin, lärare vid Victor Rydbergs gymnasium i Stockholm, svarar på frågor från rektorer och skolledare kring hur det går att utveckla bra metoder kring detta.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans drivkrafter

Att utveckla grupper

En berättelse om ledarskap, med mycket symbolik - det kallar Kira von Knorring Nordmark sitt föredrag om ledarutveckling och att utveckla grupper i praktiken. Hon talar kring hur rektorernas roll i skolan kan utvecklas - och i sin tur utveckla lärarna, skolan och eleverna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

1 till 1 lyfter resultaten

Lågstadieläraren Britt-Marie Hagman berättar hur möjligheterna med "1 till 1", en dator till varje elev, har lett till bättre resultat med läs- och skrivutvecklingen hos hennes elever. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Utsikter på skola i Landskrona

På Dammhagskolan, där över 95 % av eleverna har invandrarbakgrund, pågår projektet UTSIKTER. Forskare från olika ämnesområden mäter och analyserar elevernas resultat kontinuerligt för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. Förhoppningen är att både betygen och stämningen ska höjas.

Fråga oss