Titta

UR Samtiden - Hundar som jagar

UR Samtiden - Hundar som jagar

Om UR Samtiden - Hundar som jagar

Adventure dog conference 2012. Tema: Hundens jaktlust och hundar som jagar. Jägare och jakthundsdressörer samt forskare och professorer i bland annat biologi, etologi, lingvistik och filosofi talar och samtalar om jakthundar ur olika aspekter. Det handlar om skotträdsla och fyrverkerier, beteende både vid och utanför jakten, luktsinne, eftersökshundar och apporterande hundar. Inspelat på Thorildsplans gymnasium den 8 december 2012. Moderator: Ulrika Förster. Arrangör: Hundutbildningsgruppen

Till första programmet

UR Samtiden - Hundar som jagar : Frågor och svar om beteende och utseendeDela
  1. De här kallas asiatiska genvarianter.

  2. Dem hittar man i Asien,
    och de här i Europa.

  3. De här är olika genvarianter
    som vi bara visar på det här sättet.

  4. Vi hittar många varianter
    bland vildsvinen-

  5. -men alla de genvarianterna
    har koder.

  6. Det är skillnader i DNA-sekvensen men
    alla kodas för samma proteinsekvens.

  7. När vi tittar på DNA-sekvensen
    talar vi om synonyma förändringar.

  8. Det är när man får en ändring i DNA
    men proteinsekvensen blir densamma.

  9. När man sedan domesticerar...
    Varje streck är en mutation.

  10. Bara svarta streck bland vildsvinen,
    det beror på "purifying selection".

  11. Man selekterar bort de som slår ut
    kamouflageteckningen i naturen.

  12. För det gör vildsvinet
    mindre anpassat.

  13. Men bland tamgrisar, oberoende av
    varandra har man i Asien och Europa-

  14. -selekterat bort kamouflageteckningen
    på vildsvin.

  15. Här är tamgrisen svart. I Europa
    har den svart färg, svarta prickar-

  16. -eller röd färg.

  17. Slutligen vill jag berätta
    om "fancy breeding"-

  18. -när man selekterar fram någonting-

  19. -för att man tycker
    att färgteckningen är vacker.

  20. Den vita hästens genetik.

  21. Det här är lipizzanerhästar,
    det här kallas skimmel-

  22. -eller "greying with age". Det är en
    annan mekanism för pigmentförändring.

  23. Hästarna föds helt normala
    men förlorar pigmentering med tiden.

  24. Här har vi kunnat visa exakt
    vilken mutation som är förändrad.

  25. Ingen mutation har haft
    så stor betydelse för vår kultur-

  26. -som den vita hästen.
    Vi använder den som en symbol.

  27. Anledningen till att Karl XI hade
    en häst som hade den här färgen...

  28. Den här hästen heter Brilliant,
    den deltog i slaget vid Lund 1676.

  29. Karl XI red på den till borgmästaren
    i Lund och sa att Lund var svenskt-

  30. -inte danskt.

  31. Jag är säker på att människan har
    selekterat fram den här mutationen-

  32. -för att vi uppskattar den vita
    hästen. Jag vill visa några exempel.

  33. Gustav Vasas intåg i Stockholm
    6 juni 1523.

  34. Carl Larsson målade honom
    på en vit häst.

  35. Den kan man se på Nationalmuseum.

  36. Napoleon. När jag reser runt
    och berättar om den här studien-

  37. -så kan jag alltid välja
    något som passar platsen.

  38. I Paris pratar jag om Napoleon-

  39. -i USA om George Washington
    på en vit häst-

  40. -eller Bianca Jagger som red in på
    en vit häst på Studio 54 i New York.

  41. Som ni ser, den här vita färgen
    har haft en enorm betydelse-

  42. -för hästen. I populärkulturen,
    Gandalf i "Sagan om ringen".

  43. Hopalong Cassidy, The Lone Ranger med
    flera.

  44. Det är en dominant mutation
    som ger tre fenotyper.

  45. "Greying with age",
    den föds normalpigmenterad-

  46. -och får en progressiv förlust
    av pigmentering i hår.

  47. Men inte i huden. Rakar man
    en vit häst så är huden becksvart.

  48. Den har ett väldigt bra skydd
    emot solstrålning.

  49. De här hästarna får melanom,
    så kallad skimmelsjuka.

  50. Det är hög frekvens,
    men det kommer i hög ålder.

  51. Ofta när hästen är 10-15 år. I de
    flesta fall är det godartad melanom.

  52. Det är ett typiskt exempel
    på pleiotropi.

  53. Man får vit färg
    och så får man en tumörform.

  54. Men här kan vi förstå pleiotropi, för
    det är samma celltyper som påverkas.

  55. Det är pigmentceller
    som är påverkade av samma mutation.

  56. De får också vitiligo som med största
    sannolikhet är en autoimmun sjukdom.

  57. Slutsatser:

  58. Det är möjligt att det finns svaga
    samband mellan beteende och pälsfärg-

  59. -men det är inte den största orsaken
    för variationen i pälsfärg.

  60. Detsamma gäller
    vissa andra egenskaper vi ser-

  61. -som ridge hos en ridgeback-hund.

  62. Så påståendet att ett tamt utseende-

  63. -gener som styr beteende
    syns i pälsen, det är högst tveksamt.

  64. Vi gör så där. Tack så mycket!

  65. Tack så mycket, Leif.

  66. Leif var effektiv,
    så vi har tid för frågor.

  67. Vi kommer att ha en mikrofon,
    David står i mittgången med den.

  68. Vi har frågor med detsamma
    i främsta raden. - Varsågod, Gisela.

  69. Det här var väldigt intressant,
    jag har alltid... Jag hörs inte, väl?

  70. -Jag har bra röst.
    -Jag tror den är på.

  71. Jag undrar... - Det går ju ändå inte.

  72. Jag upprepar frågan här uppe.

  73. Det här med beteende och utseende,
    man talar om det vid jakt. Hörs det?

  74. Blodhundar har skrynklig päls...
    skrynklig hud i ansiktet-

  75. -och att det upprätthåller
    och förstärker doften.

  76. Fågelhundar har uppåtvänd nos
    för att uppfatta dofter i vind.

  77. Vet du om det finns samband mellan
    jakthundars utseende och jaktsätt?

  78. Nej, jag känner inte till det.

  79. Om man har en egenskap som
    kan påverka hur luktsinnet fungerar-

  80. -så kan det tänkas att sådana samband
    kan finnas.

  81. Det som gör det svårt att göra
    genetiska studier på hundar-

  82. -är att mycket av de intressanta
    variationerna skiljer mellan raser.

  83. Om alla i rasen har det är det svårt
    att veta om det beror på ett samband-

  84. -eller om det är en tillfällighet att
    de råkade få den yttre egenskapen.

  85. Det var därför jag nämnde boxern,
    där har man den här variationen.

  86. Där har man valt heterozygoten
    som man tycker bäst om.

  87. Då får man alla tre inom samma ras.
    Det finns inga tydliga samband-

  88. -mellan vita tecken och beteende. Det
    skulle vara intressant med variation.

  89. Då skulle man kunna försöka
    reda ut det. Mitt drömexperiment-

  90. -är att få korsa hundraser
    och reda ut den typen av samband.

  91. Ingen har ännu låtit sig övertygas.
    Jag har gjort många korsningsförsök.

  92. Jag har korsat vildsvin med tamsvin,
    djungelhöna med tamhöna-

  93. -med Per Jensen faktiskt,
    just för att reda ut sambanden.

  94. Det vore roligt att göra det
    med hundar.

  95. Vi har tid med en fråga till,
    någon i rad fyra.

  96. Jag har hört att om hunden har vitt i
    sig har den ett mildare temperament.

  97. Men det är alltså taget ur luften?
    Det finns inga belägg?

  98. Jag har inte sett någon vetenskaplig
    studie som dokumenterar-

  99. -att det finns ett kausalt samband.

  100. Det finns kanske en korrelation.

  101. Beljajev selekterar för tamhet
    kontra aggressivitet.

  102. Så ser han att han får fler
    vita tecken.

  103. Men de tre silverrävar han klappar
    på bilden har inga vita tecken.

  104. Vore det en väldigt stark faktor-

  105. -borde alla få det när man bedriver
    ett selektionsförsök.

  106. Det finns inga starka
    vetenskapliga belägg ännu.

  107. Men jag utesluter inte möjligheten
    att det finns ett samband.

  108. Men det är inte den viktigaste
    orsaken till vita tecken hos husdjur.

  109. Generna som påverkar färg är inte den
    viktigaste orsaken till tambeteende.

  110. Det finns många andra gener
    som bara påverkar beteende.

  111. Labradoren, till exempel, har inga
    vita tecken men är en vanlig hund.

  112. -Här framme.
    -Rad nummer tre.

  113. Har ni forskat i andra färger,
    till exempel rött?

  114. Rött är den här MC1-R-genen.

  115. Röd färg hos hund är mutationer
    i den här MC1-R-genen jag beskrev.

  116. Vi har återigen svårt att se att det
    finns ett samband med beteende.

  117. Den genen uttrycks
    just i pigmentceller och huden.

  118. MITF-genen finns faktiskt i hjärnan
    men inte MC1-R-genen.

  119. Så det är svårt att se
    hur den skulle påverka beteendet.

  120. Jag har varit i USA i femton år-

  121. -och jag har inte sett en enda
    icke hyper rödbrun labrador där.

  122. -Du har inte sett någon...?
    -...röd labrador som inte var hyper.

  123. Har man i den rasen delat upp dem
    så man parar röda med röda?

  124. För då blir de en subgrupp
    inom rasen.

  125. Precis. Man får "confounding",
    som vi säger.

  126. Då är de inte helt jämförbara
    med den andra gruppen.

  127. Vi hinner en sista fråga.
    Björn står på tur, på rad nummer två.

  128. Jag undrar över det här med vikten
    av om det är ett kausalsamband-

  129. -eller en mycket stark korrelation.
    Om det är en stark korrelation-

  130. -skulle man då kunna använda...
    Angående frågan om vitt i pälsen.

  131. ...kan man förutsäga temperamentet
    trots avsaknad av kausalsamband?

  132. Det jag menar med korrelation,
    om du tänker på Biljajevs försök-

  133. -så finns genvarianter
    som påverkar beteende och pälsfärg.

  134. Det kan av en slump ha blivit så.
    När han började med pälsrävarna-

  135. -så tog han några som skulle
    bli "founders" till de två linjerna.

  136. Slumpen kan ha gett
    en högre frekvens i den ena.

  137. Det blir en korrelation bara.
    I den gruppen kan ett samband finnas.

  138. Men gör man om det
    kan det bli tvärtom.

  139. Då har du ingen prediktion generellt
    hos den här arten.

  140. Det är det jag menar.
    Men om man har en genetisk koppling-

  141. -då är det fortfarande ett samband
    som man kan använda.

  142. Kopplingen kanske inte håller för
    evigt. Vid melanom hos skimmelhästar-

  143. -visste vi från början inte
    om det var två olika gener.

  144. Men de data vi har visar att det är
    samma mutation som driver bägge.

  145. Det vet vi då det är pigmentceller
    som påverkas i båda fallen.

  146. Tack så mycket!
    - Vi avtackar med en applåd.

  147. Textning: Elisabeth Enström
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Frågor och svar om beteende och utseende

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hundar är, som andra biologiska varelser, summan av sina gener. Leif Andersson, professor i molekylär husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet, talar om hur en gen kan styra flera egenskaper. Bland annat finns ett samband mellan tamhet och färgtecken. Han visar också exempel på att hundar som hålls som husdjur är allt annat än milda soffhundar. Moderator: Ulrika Förster. Inspelat i december 2012. Arrangör: Hundutbildningsgruppen.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Däggdjur, Genetik, Hundar, Naturvetenskap, Ryggradsdjur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hundar som jagar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Frågor och svar om beteende och utseende

Hundar är, som andra biologiska varelser, summan av sina gener. Leif Andersson, professor i molekylär husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet, talar om hur gener kan styra egenskaper. Moderator: Ulrika Förster.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Skotträdsla eller hjärnskada

Både vapen och fyrverkerier kan utlösa skotträdsla hos hundar. Anette Säljö, forskare i cellbiologi, talar om skotträdsla, posttraumatisk stress och hjärnskador.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökande jakthundar

Jägare har ofta en övertro på hur bra just deras hund spårar, menar Björn Forkman, professor i etologi vid Köpenhamns universitet. Han berättar om försök som gjorts där hundar får spåra gps-märkta djur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jaktbeteenden och belöningssystem

Har djur känslor? Man kan se hur djur beter sig, men vi vet inte vad de upplever, säger etologen och djurtränaren Karolina Westerlund. Hon resonerar kring djurens beteenden, belöningssystem och sju centrala känslor.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Test av vildsvinshundar

Det går inte att säga vilken hundras som är bäst på att jaga vildsvin, säger Kjell Bräster, från Svenska kennelklubbens jakthundskommitté. Han talar om försök som gjorts för att se vilka hundar som är bäst på vildsvinsjakt. Bräster tar även upp de kriterier som brukshundsklubben arbetat fram tillsammans med Jägarförbundet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens luktsinne

De flesta varelser styrs av doftämnena feromoner och dofter av mat. Fredrik Schlyter är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han resonerar kring hur hundens utvecklade doftsinne fungerar och styr dess beteende. Här finns både styrka och begränsningar. Det måste finnas vind för att hunden ska kunna hitta luktens riktning. Dessutom får vi veta hur man kan lära bin att räcka ut tungan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Faror i skogen

Vilka skador är de vanligaste en jakthund drabbas av? Ib Ahlén, marknadsområdeschef på försäkringsbolaget Agria, talar om vilka dödsorsaker som är vanligast för jakthundar och vilka vilda djur som kan utgöra en fara.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Att jaga in en jakthund

Mattias Westerlunds jobb är att träna jakthundar. Han lär dem att de tjänar på att göra som han säger och att veta att de ska lugna ner sig. Det är först när de är i det läget som de får följa med.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens jaktbeteende

Det finns inte en hund som inte springer efter en sak man kastar framför den. En panel bestående av en filosof, en professor i etologi och en professor i lingvistik samt en expert på hundmentalitet resonerar kring hundens natur. Vad är en hund i förhållande till människan? Vad är framavlat och vad ligger djupt i generna?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Vildsvinshunden

Jakthundsinstruktören Mikael Schepler resonerar kring vad vildsvinsjägare bör tänka på när en vildsvinshund lärs upp. Har du flera hundar som kommer in på ett vildsvin är risken större att de blir skadade, säger han. En panel med bland annat en filosof och en professor i etologi diskuterar hundens och jägarens relation i samband med vildsvinsjakt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Den apporterande hunden

När jakten utvecklades i England på 1800-talet behövde man en ny typ av hund, som gärna apporterade, men inte hade så stort jaktbehov. Jakthundsinstruktören Lasse Johnsson berättar att hunden behövde vara stresstålig. Den lilla newfoundlandshunden blev en lösning. Retrivern har fungerat bra som apporthund och sällskapshund. En panel med bland annat en filosof och en professor i etololgi diskuterar hundens beteende.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökshunden

Eftersöksjägaren och jakthundsinstruktören Lars Ronnby berättar hur ett eftersök läggs upp. För mig är hundarna ett verktyg för att eftersök ska fungera, säger han. En panel med bland annat en expert i hundmentalitet och en professor i etologi diskuterar. Vet hunden vad som finns i slutet av spåret eller går den enbart på instinkt?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jakt ur hundens perspektiv

Min ingång på ämnet jakthundar har bland annat varit direktiven för en ny djurskyddslag, säger David Selin, utbildningsansvarig vid Hundutbildningsgruppen. Han menar på att alla hundar har jaktlust. Men att jaga godis eller en kastad boll räcker inte för hunden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

När egen vinning blir ett problem

Författaren och beteendevetaren Maria Bauer berättar att det finns människor som enbart drivs av egen vinning. Dessa psykopatiska drag gör att personen har svårt att ta hänsyn till andra människor. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vi njuter av varandra

Sex har aldrig varit så kul som nu, säger Dag och Niki. De har levt ihop i trettiofem år, men känner sig som tonåringar. Receptet är planering och lek. Terapeuten Charlotte Makbouls bästa bot mot olust är så kallad mindfulness. Luststörningar har blivit en diagnos och allt fler söker hjälp för det.

Fråga oss