Titta

UR Samtiden - Hundar som jagar

UR Samtiden - Hundar som jagar

Om UR Samtiden - Hundar som jagar

Adventure dog conference 2012. Tema: Hundens jaktlust och hundar som jagar. Jägare och jakthundsdressörer samt forskare och professorer i bland annat biologi, etologi, lingvistik och filosofi talar och samtalar om jakthundar ur olika aspekter. Det handlar om skotträdsla och fyrverkerier, beteende både vid och utanför jakten, luktsinne, eftersökshundar och apporterande hundar. Inspelat på Thorildsplans gymnasium den 8 december 2012. Moderator: Ulrika Förster. Arrangör: Hundutbildningsgruppen

Till första programmet

UR Samtiden - Hundar som jagar: Skotträdsla eller hjärnskadaDela
  1. Nästa föreläsare är medicinsk doktor
    och forskare i cellbiologi-

  2. -vid Göteborgs universitet.

  3. Anette Säljö har förutom
    sin erfarenhet av forskningsprojekt-

  4. -också erfarenhet av
    utlandstjänst i krisdrabbade områden.

  5. I dag ska hon berätta om konsekvenser av
    att utsätta sig för impulsljud.

  6. -Varmt välkommen.
    -Tack så mycket.

  7. Hörs det bra?

  8. Det är ett annorlunda sammanhang
    för mig, och det är spännande.

  9. Jag ska inte diskutera skotträdsla-

  10. -men det är spännande
    att sätta in frågeställningen-

  11. -i samband med
    forskningen runt impulsljud-

  12. -och impulsljuds påverkan på hjärnan.

  13. Själv har jag sysslat med det
    i snart tjugo år-

  14. -och det har rönt ett enormt intresse
    det sista decenniet-

  15. -på grund av krigen
    i Irak och Afghanistan.

  16. Åtminstone
    300 000 amerikanska veteraner-

  17. -lider av hjärnskada.

  18. Vad hände nu?

  19. Impulsljudet kännetecknas av
    en varaktighet på mindre än 1 sekund.

  20. Impulsljudet penetrerar
    hud och skallben-

  21. -och går direkt in i hjärnan.

  22. Hud och skallben skyddar inte alls.

  23. Impulsljud kan genereras av
    vapenavfyrning, vägbomber-

  24. -och det karaktäristiska är-

  25. -att det inte finns några yttre, synliga
    tecken på huvudet.

  26. Symptomen-

  27. -är huvudvärk, koncentrations-
    och sömnsvårigheter-

  28. -en förhöjd ångest- och stressnivå.

  29. Hjärnskadan är
    en mätbar neurologisk skada.

  30. Man har också visat att människor
    som lider av en lättare hjärnskada-

  31. -löper en ökad risk att utveckla
    den psykiatriska diagnosen PTSD.

  32. Den har egentligen likartade symptom-

  33. -som en mild hjärnskada.

  34. PTSD utlöses av
    en mycket skräckfylld händelse-

  35. -som är upplevd eller ett reellt hot.

  36. Den kan innehålla impulsljud,
    men det är inte nödvändigt.

  37. Diagnosen PTSD hos människan
    har bara tjugo år på nacken.

  38. Jag klarar inte av den här.

  39. Etablerad skotträdsla hos hund
    utlöses ju också-

  40. -ibland av avfyrning av vapen.

  41. Den kan också utlösas av åska-

  42. -och fyrverkerier.

  43. Ofta vet hundägaren inte
    vad som har utlöst den-

  44. -men det kan vara en skräckfylld
    upplevelse som inbegriper impulsljud.

  45. Ni vet bättre än jag
    vilka symptom som finns-

  46. -och hur mycket arv och miljö
    orsakar skotträdsla-

  47. -men skotträdsla hos hund är inte
    en permanent psykisk störning-

  48. -utan störningen uppträder-

  49. -när hunden utsätts för
    även ett svagt ljud.

  50. I övrigt beter sig hunden normalt.

  51. Det gör att vi sannolikt...

  52. Sannolikheten för att hjärnskada skulle
    ligga bakom en skotträdsla-

  53. -är ganska liten-

  54. -men det är inte omöjligt.

  55. Parallellt med skotträdsla har man nu
    diagnostiserat PTSD-

  56. -hos hundar
    i amerikanska försvarsmakten.

  57. Man har haft cirka 3 000 hundar-

  58. -i tjänst i Irak och Afghanistan.

  59. De används för att söka "IED:er" -
    Improvised Explosive Devise.

  60. De är gjorda på
    konstgödsel och kemikalier-

  61. -och där funkar hundens nos suveränt-

  62. -men ingen vanlig minröjningsutrustning.

  63. Man anser att PTSD hos hunden-

  64. -framförallt utlöses av
    impulsljudsexponering.

  65. Symptomen hos hunden varierar-

  66. -men det tidiga är att de slutar utföra
    det de är tränade till.

  67. De kan visa överdriven vaksamhet och
    aggressivitet mot sin omgivning.

  68. De vill inte vistas i lokaler som de
    tidigare trivts i, hyperventilerar-

  69. -och har en förhöjd ångestnivå.
    Många går inte att rehabilitera.

  70. PTSD som psykiatrisk diagnos-

  71. -ter sig vara en mer etablerad
    permanent psykiatrisk störning.

  72. Om man jämför med skotträdsla
    så finns PTSD-beteendet hela tiden-

  73. -oavsett vilka ljud som finns.

  74. Impulsljudet som genereras
    av t.ex. en vapenavfyrning-

  75. -orsakar också en tryckvåg
    som träffar hela kroppen.

  76. Här har vi en skiss av skallen
    och hur den träffas.

  77. Det kan gå två vägar:
    Antingen direkt in i hjärnan-

  78. -och då omfattas
    stora delar av hjärnan.

  79. Den delen
    är sannolikt mer förknippad med PTSD.

  80. Sen kan en del gå via öronen,
    alltså hörselvägen.

  81. Den drabbar specifika
    och specialiserade centra i hjärnan-

  82. -som hörselcentrum
    och amygdala eller rädslocentrum-

  83. -där man tolkar upplevelser.

  84. Den skulle kunna vara mer förknippad med
    skotträdsla.

  85. De första cellerna som påverkas
    där ljudet träffar örat-

  86. -är hårcellerna i innerörat.

  87. Och...

  88. När håren trycker upp
    mot de överliggande membranen-

  89. -fyrar hårcellerna av signaler
    till hörselnerven.

  90. Ju högre ljud, desto fler signaler-

  91. -och vi vet att hårceller dör
    vid för kraftig ljudexponering.

  92. Det kan i sig leda till
    hörselnedsättningar-

  93. -eller, i extrema fall, till dövhet.

  94. Sannolikt kan man alltså få
    en hjärnskada via hörselnerven-

  95. -i analogi med de skador man sett på
    synnerven vid impulsljudsexponering.

  96. Här ser vi hörselnervsimpulsens vidare
    väg på en schematisk bild.

  97. Impulsen går från hörselnerven-

  98. -till en cell
    i första omkopplingsstationen-

  99. -på sin väg till hörselcentrum.

  100. I änden på nervcellen
    finns det synapser-

  101. -d.v.s. kontaktytor
    mellan två nervceller.

  102. Själva impulsöverföringen
    sker på kemisk väg.

  103. En signalsubstans friställs-

  104. -och aktiverar receptorer
    på den mottagande cellen.

  105. Om det sker en överaktivering
    av signalsubstans-

  106. -kan den mottagande cellen dö.

  107. Det sker vid epileptiska anfall.
    Då dör alltid ett antal nervceller.

  108. Rent teoretiskt
    skulle man kunna säga att-

  109. -en hjärnskada
    kan orsakas via hörselnerven.

  110. Vad säger då Försvarsmakten om-

  111. -frågan om hjärnskador
    vid impulsljudsexponering?

  112. Så sent som i maj 2008-

  113. -beslutade Försvarsmakten och FOI-

  114. -att inga skador i hjärnan
    kan förekomma.

  115. Därmed lättade man på
    säkerhetsbestämmelserna-

  116. -och det informerade man om
    i Officerstidningen-

  117. -i maj.

  118. I nästa nummer är en författare starkt
    kritisk till lättnaderna-

  119. -och det vetenskapliga underlag
    som Försvarsmakten använt-

  120. -för att lätta på bestämmelserna.

  121. Försvarsmakten och FOI:s inställning-

  122. -till
    impulsljudsinducerade hjärnskador-

  123. -ser man i attityden till hemkommande
    soldater från Afghanistan-

  124. -och eventuella frågor
    om hjärnpåverkan.

  125. Amerikanarna redovisar 5-15 %-

  126. -eller 100 000-300 000 soldater
    med symptom på hjärnskada.

  127. Danskarna redovisar 5 %-

  128. -och svenskarna...

  129. Av nån underlig anledning
    finns det bara 0,1 %.

  130. Det behöver inte bero på
    nonchalanta säkerhetsbestämmelser-

  131. -utan på att svenska soldater
    inte tjänstgör-

  132. -på lika utsatta ställen
    som anda länders personal.

  133. Hur känns det då
    att avfyra ett vapen på gräsrotsnivå?

  134. Det kan man läsa om på nätet
    där man får vara anonym-

  135. -och ingen pekar ut en som gnällspik
    om man har synpunkter.

  136. "Man mår inte bra i tryckzonen."
    "Tur att man slipper skjuta GRG."

  137. "Att vakna
    med intorkat blod i hörselgången"-

  138. -"trots korrekt agerande
    enligt säkerhetsbestämmelserna..."

  139. "Varför ska man ha en gräns om det inte
    finns nån risk för hjärnskada?"

  140. "Hur ofta ges en psykologisk diagnos
    när det är en fysisk skada?"

  141. "Man kände sig inte frisk efter
    flera avfyrningar under kort tid."

  142. "Värst var att vara laddare:
    Näsblod och lullig i skallen."

  143. Så fortsätter det,
    och man kan se att...

  144. Man behöver inte vara expert
    för att förstå att kroppen tar stryk.

  145. Varför intresserade sig försvaret
    för impulsljud och hjärnskada?

  146. VI genomförde en studie för dem
    år 2000-2008-

  147. -och frågade: "Orsakas hjärnskador
    av impulsljudet vid vapenavfyrning?"

  148. Försvarsmakten var intresserade
    i början på 2000-talet-

  149. -för att man på 90-talet hade gjort
    tryckmätningar av sina vapen-

  150. -och vissa vapen överskred Z-kurvan
    i military standard, MIL STD.

  151. Gränsvärdena i MIL STD,
    är internationellt etablerade-

  152. -och bygger på relationen mellan Pmax
    och varaktigheten på impulsljudet.

  153. Gränsvärdena är satta med avseende på
    risken för hörselskador.

  154. Under slutet av 90-talet rapporterade
    FOA dessutom till Försvarsmakten-

  155. -om att det fanns en risk
    för hjärnskador vid impulsljud.

  156. Då frågade man sig på Försvarsmakten:

  157. "Vår personal som ska avfyra vapnen -
    löper de en risk"-

  158. -"att få en hjärnskada?
    Har vi ett arbetsmiljöproblem?"

  159. Som vi ser...

  160. "Anti tank" är GRG.

  161. Här har vi haubitsen
    med olika laddningar.

  162. Några ligger över och några under.
    Här är ett automatgevär-

  163. -och det var det vapen vi testade
    som ligger närmast ett jaktgevär-

  164. -vad gäller amplitud.

  165. Vissa ligger under Z-kurvan,
    så man kan tycka att det är ofarligt-

  166. -men Z-kurvan bygger på
    risken för hörselskador-

  167. -och tar ingen hänsyn till
    hur hjärnan påverkas-

  168. -och var Z-kurvan för hjärnan finns
    vet vi inte.

  169. Risken för hörselskador har man i
    princip eliminerat den hos människor-

  170. -om man använder rätt skydd
    vid rätt tillfälle.

  171. Hur det är med hundar vet jag inte.

  172. I studien har vi använt oss av
    sövda grisar-

  173. -som har fått agera skytt
    vid olika reella vapen.

  174. Vi använde GRG, haubits och AG 90.

  175. Peaktrycken är 10-45 kilopascal.

  176. Det motsvarar 174-187 decibel.

  177. Först frågade vi: Hur mycket av
    impulsljudet tränger in i hjärnan?

  178. Man har länge trott
    att hjärnan är skyddad.

  179. "Man behöver knappt ha mössa på sig"-

  180. -"för att den är skyddad känner vi."

  181. Men vi undrade hur mycket impulsljud som
    tränger in i hjärnan-

  182. -och implanterade tryckgivare
    i hjärnan-

  183. -och ibland i buken-

  184. -och som referens hade vi tryckgivare i
    luft 10 cm från skallen.

  185. Vi mätte inte alltid,
    men i många fall hjärtfrekvens-

  186. -blodtryck, andningsfrekvens,
    kroppstemperatur-

  187. -och acceleration av huvudet.

  188. Acceleration är det vanligaste sättet
    att få en hjärnskada.

  189. Acceleration och deceleration är...

  190. Vi kunde följa det dynamiska trycket i
    hjärnan vid impulsljudsexponering.

  191. Här är djur som har exponerats för
    haubits med olika laddningar.

  192. Den röda kurvan är hjärnan
    och den blå är luft.

  193. Oavsett amplitud-

  194. -är trycket i hjärnan i stort sett
    identiskt med det i luft.

  195. Hud och skallben skyddar alltså inte.

  196. Om man gör samma sak
    när man avfyrar en GRG-

  197. -ser det lite annorlunda ut:
    Peaktrycket i luft är lite högre-

  198. -och kurvan i hjärnan
    är lite mer utslätad.

  199. Med AG 90 får vi
    en ännu flackare kurva-

  200. -och större avvikelse
    mot peaktrycket i luft.

  201. Vi har gjort liknande studier med
    den norska motsvarigheten till FOI-

  202. -med datorsimuleringar
    av impulsljudsinducerade skador-

  203. -och fått liknande resultat.

  204. Eftersom vi fick för oss-

  205. -att låga frekvenser
    lättare penetrerade in till hjärnan-

  206. -gjorde vi
    en frekvensanalys av de olika vapnen-

  207. -både i luft och i hjärna.

  208. Här ser vi haubitsen.

  209. Den röda kurvan
    är fortfarande hjärnan-

  210. -och ni ser att de är tämligen lika
    vad gäller frekvenser-

  211. -medan de höga frekvenser som syns
    i luft när man avfyrar en AG 90-

  212. -inte finns i hjärnan.

  213. Sammantaget kan man säga
    att ju högre frekvenser...

  214. Pmax i hjärnan bli lägre, ju högre
    frekvenser djuren exponeras för.

  215. Vi gjorde också försök under vatten-

  216. -och fick ytterligare möjlighet
    att studera frekvensdistributionen.

  217. Sövda grisar...

  218. ...sänktes ner
    till 5 m djup i Vättern.

  219. De fick dykarutrustning
    för att säkra andningen-

  220. -och specialsydd våtdräkt
    för att klara temperaturen i vattnet.

  221. Förutom alla mätningar av kropps-
    temperatur, andningsfrekvens, o.s.v.-

  222. -implanterade vi givare i hjärnan-

  223. -och givare i vattnet
    för att få ett referenstryck.

  224. När explosivämnen
    detonerar under vatten-

  225. -ser det lite annorlunda ut
    än i luft.

  226. Man har... Det bildas ett gasklot-

  227. -som komprimeras och expanderar
    tills energin är slut-

  228. -och man kan registrera en
    detonationspuls och sekundära pulser.

  229. Djuren exponerades för explosivämnen
    under vatten på olika avstånd-

  230. -men det intressanta var att vi fick-

  231. -samma karaktäristik i hjärnan
    som i den teoretiska modellen.

  232. Vi ser en detonationspuls-

  233. -följd av två sekundära pulser.

  234. Den röda kurvan, hjärnkurvan,
    är svår att se, men den är där-

  235. -och är i detonationspulsen
    bara 10 % av den i vatten-

  236. -men den ökar till 40-50 %
    i de sekundära pulserna.

  237. Genom en frekvensanalys ser man
    att i vatten-

  238. -är frekvenserna högre i detonations-
    pulsen än i de sekundära pulserna.

  239. Vi ser att de höga frekvenserna
    inte är närvarande i hjärnan.

  240. Det är ingen skillnad på de olika...

  241. ...pulserna.

  242. Det här är bara en sammanfattning.

  243. Ju lägre frekvenser, desto mer går in i
    hjärnan både i luft och vatten.

  244. På 2000-talet gjorde
    amerikanska forskare studier på får.

  245. De mätte trycket i livmodern på dem
    och impulsljudsexponerade dem.

  246. De fick samma resultat som vi
    vad gällde hjärnan-

  247. -vad avser penetration
    och frekvensberoende.

  248. Den mikroskopiska undersökningen
    och påverkan på hjärnan:

  249. Vi hittade mikroblödningar
    i hjärnvävnaden och i hjärnhinnor.

  250. Vi...

  251. De var ca 0,1 mm stora - som max.

  252. Varje prick här är en röd blodkropp,
    och de är 7/1 000 mm stora-

  253. -eller små.

  254. Förutom mikroblödningar i vävnaden-

  255. -fann vi blodkroppar kvar i kärl,
    vilket vi tolkade som hjärnödem-

  256. -för vi hade sköljt igenom djuren
    med 50 l vätska.

  257. När hjärnan skadas reagerar den
    bl.a. med att svullna-

  258. -precis som om vi skadar en fot.

  259. Det som skiljer hjärnan från foten-

  260. -är att hjärnan
    är innesluten i ett slutet rum-

  261. -och därför blir konsekvenserna
    annorlunda om den svullnar.

  262. Man har diagnostiserat
    soldater i Irak och Afghanistan-

  263. -efter impulsljudsexponering
    med ett ökat intrakraniellt tryck.

  264. Tittar man på det... Är tiden slut?

  265. Ja.

  266. För att se på det statiska trycket i
    hjärnan efter impulsljudsexponering-

  267. -använde vi ett tryckluftsdrivet stötrör
    där vi exponerade råttor.

  268. Vi lade en sensor i hjärnan
    för att mäta trycket i 7 dagar.

  269. Vi får ett maxtryck i hjärnan
    efter ca 10 timmar-

  270. -även om det kommer tidigare
    när vi har 10 kilopascal.

  271. Om djuren utsätts för
    ett högre tryck-

  272. -ökar det statiska trycket tidigare-

  273. -men allt tycks vara tillbaka
    vid normalläge efter 7 dagar.

  274. Ska vi hoppa...?

  275. Jag tar det här.

  276. Hjärnskada kan uppstå vid exponering för
    impulsljud på låga nivåer.

  277. Impulsljud överförs från luft
    och vatten direkt till hjärnan.

  278. Impulsljud ger bl.a. mikroblödningar,
    tryckstegringar i hjärnan-

  279. -och beteendeförändringar.

  280. Skotträdsla hos hund
    beror sällan på hjärnskada.

  281. Impulsljudsinducerad hjärnskada
    yttrar sig snarare som PTSD.

  282. Hur skyddar vi då
    människor och hundar?

  283. De skydd som hittills har utvecklats
    skyddar mot splitter.

  284. Nu behöver vi skydda mot ljud, och det
    behövs mer forskning kring det-

  285. -plus ett tvärvetenskapligt samarbete
    med forskare runt smarta material.

  286. Där är Sverige ledande,
    så kunskapen finns egentligen.

  287. Och...

  288. Ja, jag slutar där.

  289. Tack.

  290. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skotträdsla eller hjärnskada

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Både vapen och fyrverkerier kan utlösa skotträdsla hos hundar. Skotträdslan påminner mycket om posttraumatisk stress som många soldater drabbas av i krig. Och PTSD påminner i sin tur mycket om mildare hjärnskador. Om detta talar Anette Säljö, forskare i cellbiologi vid Göteborgs universitet. Inspelat i december 2012. Arrangör: Hundutbildningsgruppen.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Däggdjur, Hundar, Husdjurslära, Lantbruk, Naturvetenskap, Ryggradsdjur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hundar som jagar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Frågor och svar om beteende och utseende

Hundar är, som andra biologiska varelser, summan av sina gener. Leif Andersson, professor i molekylär husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet, talar om hur gener kan styra egenskaper. Moderator: Ulrika Förster.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Skotträdsla eller hjärnskada

Både vapen och fyrverkerier kan utlösa skotträdsla hos hundar. Anette Säljö, forskare i cellbiologi, talar om skotträdsla, posttraumatisk stress och hjärnskador.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökande jakthundar

Jägare har ofta en övertro på hur bra just deras hund spårar, menar Björn Forkman, professor i etologi vid Köpenhamns universitet. Han berättar om försök som gjorts där hundar får spåra gps-märkta djur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jaktbeteenden och belöningssystem

Har djur känslor? Man kan se hur djur beter sig, men vi vet inte vad de upplever, säger etologen och djurtränaren Karolina Westerlund. Hon resonerar kring djurens beteenden, belöningssystem och sju centrala känslor.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Faror i skogen

Vilka skador är de vanligaste en jakthund drabbas av? Ib Ahlén, marknadsområdeschef på försäkringsbolaget Agria, talar om vilka dödsorsaker som är vanligast för jakthundar och vilka vilda djur som kan utgöra en fara.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Att jaga in en jakthund

Mattias Westerlunds jobb är att träna jakthundar. Han lär dem att de tjänar på att göra som han säger och att veta att de ska lugna ner sig. Det är först när de är i det läget som de får följa med.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Test av vildsvinshundar

Det går inte att säga vilken hundras som är bäst på att jaga vildsvin, säger Kjell Bräster, från Svenska kennelklubbens jakthundskommitté. Han talar om försök som gjorts för att se vilka hundar som är bäst på vildsvinsjakt. Bräster tar även upp de kriterier som brukshundsklubben arbetat fram tillsammans med Jägarförbundet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens luktsinne

De flesta varelser styrs av doftämnena feromoner och dofter av mat. Fredrik Schlyter är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han resonerar kring hur hundens utvecklade doftsinne fungerar och styr dess beteende. Här finns både styrka och begränsningar. Det måste finnas vind för att hunden ska kunna hitta luktens riktning. Dessutom får vi veta hur man kan lära bin att räcka ut tungan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens jaktbeteende

Det finns inte en hund som inte springer efter en sak man kastar framför den. En panel bestående av en filosof, en professor i etologi och en professor i lingvistik samt en expert på hundmentalitet resonerar kring hundens natur. Vad är en hund i förhållande till människan? Vad är framavlat och vad ligger djupt i generna?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Vildsvinshunden

Jakthundsinstruktören Mikael Schepler resonerar kring vad vildsvinsjägare bör tänka på när en vildsvinshund lärs upp. Har du flera hundar som kommer in på ett vildsvin är risken större att de blir skadade, säger han. En panel med bland annat en filosof och en professor i etologi diskuterar hundens och jägarens relation i samband med vildsvinsjakt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Den apporterande hunden

När jakten utvecklades i England på 1800-talet behövde man en ny typ av hund, som gärna apporterade, men inte hade så stort jaktbehov. Jakthundsinstruktören Lasse Johnsson berättar att hunden behövde vara stresstålig. Den lilla newfoundlandshunden blev en lösning. Retrivern har fungerat bra som apporthund och sällskapshund. En panel med bland annat en filosof och en professor i etololgi diskuterar hundens beteende.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökshunden

Eftersöksjägaren och jakthundsinstruktören Lars Ronnby berättar hur ett eftersök läggs upp. För mig är hundarna ett verktyg för att eftersök ska fungera, säger han. En panel med bland annat en expert i hundmentalitet och en professor i etologi diskuterar. Vet hunden vad som finns i slutet av spåret eller går den enbart på instinkt?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jakt ur hundens perspektiv

Min ingång på ämnet jakthundar har bland annat varit direktiven för en ny djurskyddslag, säger David Selin, utbildningsansvarig vid Hundutbildningsgruppen. Han menar på att alla hundar har jaktlust. Men att jaga godis eller en kastad boll räcker inte för hunden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Gener

Våra arvsanlag kan ha betydelse för vilka sjukdomar vi drabbas av. Hur kan vi påverka det?

Fråga oss