Titta

UR Samtiden - Hundar som jagar

UR Samtiden - Hundar som jagar

Om UR Samtiden - Hundar som jagar

Adventure dog conference 2012. Tema: Hundens jaktlust och hundar som jagar. Jägare och jakthundsdressörer samt forskare och professorer i bland annat biologi, etologi, lingvistik och filosofi talar och samtalar om jakthundar ur olika aspekter. Det handlar om skotträdsla och fyrverkerier, beteende både vid och utanför jakten, luktsinne, eftersökshundar och apporterande hundar. Inspelat på Thorildsplans gymnasium den 8 december 2012. Moderator: Ulrika Förster. Arrangör: Hundutbildningsgruppen

Till första programmet

UR Samtiden - Hundar som jagar: Eftersökande jakthundarDela
  1. Vi välkomnar en uppskattad talare till
    Adventure Dog Conference.

  2. Han ska tala
    om bakomliggande faktorer-

  3. -till varför eftersökshunden
    ibland skiftar spår.

  4. Professor i etologi
    vid Köpenhamns universitet.

  5. -Björn Forkman, varmt välkommen.
    -Tusen tack.

  6. Presentationen är förberedd
    tillsammans med Tobias Gustavsson.

  7. Han har varit mycket aktiv
    inom spårande hundar.

  8. Jag ska dela upp det i tre delar.
    Det första: Vad är problemet?

  9. Varför är spårtrogenhet
    ett problem? Är det ett problem?

  10. Den andra delen behandlar
    vad förklaringen i så fall är.

  11. Den tredje är
    om vi kan göra nånting åt det.

  12. Vad ska en spårhund göra
    och vad ska en jakthund göra?

  13. Mycket av mitt föredrag går ut på
    att hundarna har olika uppgifter.

  14. Jakthunden ska följa ett spår,
    kanske inte vilket som helst-

  15. -men i alla fall vilken individ
    som helst av en viss art.

  16. Däremot ska eftersöket gå
    på ett bestämt spår-

  17. -från en bestämd individ.
    Det är en annan uppgift.

  18. Väldigt många som håller på
    med hund, antagligen alla-

  19. -tycker att just deras hund är...
    "Alltså, min hund, den kan."

  20. Deras hund är jättebra.

  21. Många menar att de vet
    hur deras hund reagerar.

  22. "Jag ser på min hund
    om den fått upp ett älgspår."

  23. "Jag ser på min hund att..."

  24. Problemet är att vi oftast inte
    har nåt facit.

  25. Det är svårt att veta vad en hund-

  26. -rent faktiskt har hittat,
    vilket spår den följer.

  27. Man kan ha en idé om det,
    men vet jag det verkligen?

  28. Det finns en norsk studie
    som väckt viss uppmärksamhet.

  29. I studien har man haft GPS-sändare
    på älgar och kronhjortar.

  30. Sen har man gjort 38 spårningar
    på djuren med GPS-försedda hundar.

  31. Man har skrämt upp hjorten
    eller älgen.

  32. Så man menar att
    om rädda djur luktar annorlunda-

  33. -än ickerädda djur
    så har man tagit hänsyn till det.

  34. Man har inte skjutit,
    så det finns inget blodspår.

  35. Men de springer. Mellan två
    och tjugotvå timmar senare-

  36. -så har man låtit hundarna spåra.

  37. Av 38 spårningar
    var det en spårning-

  38. -som var tillfredsställande.

  39. Sex stycken var okej.
    Lite spårande var där nog.

  40. Resten? Inget spårande.

  41. Hundarna avvek från spåret
    efter ungefär 60 meter.

  42. 60 meter.

  43. Visste jägarna om det?
    Eller de med eftersökshundarna?

  44. Det var älg och kronhjort.
    Hur ser det ut med andra djur?

  45. Björn?

  46. En studie gjord i Mora
    om eftersök på björn.

  47. 53 hundar.

  48. Det hör till
    Skandinaviska Björnprojektet-

  49. -som bl.a. finansieras
    av norska staten.

  50. Ser man hur långt de klarade...

  51. Björnarna är GPS-märkta. Hur långt
    klarade hundarna att spåra?

  52. Ja...

  53. Snittet ligger vid 220-250 meter.

  54. Några hundraser verkar klara sig
    riktigt bra.

  55. Labrador
    är den som klarar sig bäst.

  56. Det är kanske lite märkligt
    om man lyssnar på-

  57. -de som menar att älghund
    eller jämthund borde vara bäst.

  58. Så här långt spårar de
    innan de lämnar spåret.

  59. De har inte hittat björnen.

  60. Det är hur långt de följer spåret
    innan de misslyckas.

  61. Nåt oroväckande enligt mig
    är det här:

  62. De hundar som har mycket erfarenhet med
    björnjakt-

  63. -de hundar för vilka
    man har skjutit björn-

  64. -de har hittat björn
    och man har skjutit björn...

  65. De klarar sig sämre-

  66. -än de som har lite erfarenhet.

  67. De har spårat björn,
    men man har inte skjutit den.

  68. Det oroväckande är att hundarna
    som inte använts i björnjakt...

  69. ...de klarar sig bäst.

  70. Jag tycker att det är nåt skumt som
    pågår här.

  71. Det är många skumma saker
    kring spårning och spårträning.

  72. De hundar som är specialspårtränade-

  73. -lyckas nästan dubbelt så bra-

  74. -som de som bara används
    till jakt på björn.

  75. I den andra studien på björn
    i samma område-

  76. -där har man använt löshund.

  77. I det andra fallet
    har man haft spårlina.

  78. Där ska hunden ta upp ett spår.

  79. Den ska spåra björnen
    på egen hand.

  80. Den ska hitta björnen, skälla
    och ha ståndskall mot björnen.

  81. Här är resultatet.
    22 hundar är testade.

  82. Av de var det 17
    som tog upp björnspåret.

  83. Fem tog över huvud taget inte
    upp det.

  84. Tolv stycken spårade björnen.

  85. Nio stycken hittade björnen.

  86. Nio stycken, alltså alla som hittade
    björnen, började skälla.

  87. En hund av de 22-

  88. -lyckades hålla björnen
    och följde efter björnen.

  89. Det är faktiskt hunden där.

  90. Den har för övrigt
    underkänts på björntest.

  91. Vad är den tradigaste förklaringen?

  92. De kan helt enkelt inte.
    De har inte förmågan.

  93. De är lite...

  94. Men den tradiga förklaringen
    lämnar vi bara.

  95. Finns det nåt som skulle stödja den
    förklaringen?

  96. Ja, det är det här.

  97. Från Staffan Nordins "Spårhundsboken".

  98. När man tittar på upptaget
    och start-

  99. -så finner man nåt som påminner
    om björnhundsresultatet.

  100. Förlåt, älgresultatet.

  101. Hundar som varit med kortare tid och
    inte kommit högt i klasserna-

  102. -är de som har bäst framspårning och
    minst bakspårning.

  103. Eliten har störst problem
    med bakspårning.

  104. Okej.

  105. Nåt måste vara fel med träningen
    om man blir sämre av mer träning.

  106. Kan hundar lösa problemet?
    Ja, utan tvekan.

  107. Det finns mycket lite vetenskaplig
    litteratur på området.

  108. Ännu mindre.
    Några få artiklar, och här är en.

  109. Forskarna placerade ut
    en rad plattor på marken.

  110. Sen gick de på plattorna.

  111. Så tog de in en hund och undrade
    i vilken riktning de hade gått.

  112. Hunden riktningsbestämde,
    och det gick bra.

  113. Hunden fick tio försök.
    Tio betyder alla rätt.

  114. Är resultatet fem har de valt
    helt slumpmässigt.

  115. Det är antalet
    korrekta bestämningar.

  116. Har man bara gått på plattorna gör
    hundarna rätt nio gånger av tio.

  117. Jättebra.

  118. Vad händer
    om man slumpar plattorna?

  119. Man tar plattorna,
    lägger ut dem och går på dem.

  120. Och sen byter man runt på dem.

  121. Då ser man att hundarna
    är nere rent slumpmässigt.

  122. Det är nånting med fotavtrycken
    på plattorna.

  123. Man kan också
    sätta på sig gummiskor.

  124. Sen går man på plattorna.
    Sätter man gummiskor på sig-

  125. -har man ett så kallat icke-spår.

  126. Då klarar inte hundarna
    av att lösa det.

  127. Författarna säger att det hundarna gör
    när de riktningsbestämmer-

  128. -är att de tar koncentrationen...

  129. Förlåt. Ju längre tid ett spår varit
    liggande-

  130. -desto mer har saker avdunstat från
    spåret.

  131. Författarna säger att det är tiden
    mellan de olika stegen-

  132. -som avgör vilken riktning
    hunden ska gå.

  133. När de gick tog det cirka
    en halv sekund mellan stegen.

  134. Hundarna behövde fem plattor,
    fem steg-

  135. -för att bestämma riktningen.

  136. De lät hundarna bestämma riktning
    en timme efter att de gått.

  137. Det betyder att hundarna känner skillnad
    på mängden som avdunstat-

  138. -efter 3 600 sekunder-

  139. -jämfört med det som avdunstat
    efter 3 602 sekunder.

  140. Det verkar helt otroligt.
    Det vägrar jag att tro på.

  141. Resultaten verkar okej, jag har bara
    väldigt svårt att förstå-

  142. -hur det fungerar. Ingen har
    en bättre förklaring hittills.

  143. Har ni en
    får ni gärna kontakta mig.

  144. Gör det inte offentligt.
    Vi tar det vid sidan av.

  145. Om de kan göra det här
    varför gör de det inte?

  146. Den första möjligheten
    är en tradig en.

  147. Att de inte har flås nog.

  148. I ett experiment lät man hundar
    springa tjugo minuter i nio km/h.

  149. Lutningen var tolv grader,
    som på en treadmill.

  150. Man undersökte hur lätt de kunde
    hitta ett explosivt ämne inomhus.

  151. Det var den första studien.

  152. Det här är hur lång tid de letade
    efter det explosiva ämnet.

  153. Blått - kontroll.
    Rött - omedelbart efter träning.

  154. Man ser att då tar det mycket längre
    tid. Varför gör det det?

  155. Jo, om man tittar på
    hur mycket de sniffar och flämtar-

  156. -ser man att de flämtar mer
    efter träning.

  157. Det innebär att man ägnar
    mindre tid åt att sniffa.

  158. Man upprepade försöket men lät söka
    efter tre ämnen utomhus.

  159. Då fann man att för
    de första två explosiva ämnena-

  160. -som låg närmast
    där hunden kom in-

  161. -så var det en stor skillnad.
    Den försvann för tredje ämnet.

  162. Då hade hunden letat ett tag
    och flämtandet hade gått ner.

  163. Författarna la sen upp
    ett kondisprogram-

  164. -Friskis och Svettis för hundar.

  165. De fann att när de gjorde det
    blev hundarna mycket bättre.

  166. Men de fick inte bättre kondis.

  167. Det verkar som om det hundarna gör
    när de får erfarenhet-

  168. -är att de lär sig sniffa mycket fast de
    skulle vilja flämta.

  169. De omprioriterar sina resurser.

  170. Det var en möjlig förklaring.
    De har inte tillräcklig kondis.

  171. Nummer två: diskrimineringsproblem.

  172. De ska hålla många saker
    i huvudet samtidigt.

  173. I studien tränade man hundar
    att markera en doft.

  174. Det blå är när de markerar rätt.

  175. Så finns det dofter den inte
    ska markera på.

  176. Gör den det markeras det
    med en röd plutt.

  177. Tränar man hundar på en doft
    får man det svaret.

  178. Två dofter, tre dofter,
    upp till tio dofter.

  179. Hunden kan hålla
    tio dofter i huvudet samtidigt.

  180. "Jag ska reagera på de tio
    och inte på de femton."

  181. Det klarar de perfekt.

  182. Men det blir lite mer komplicerat.

  183. Här är en ruta med doft från lik-

  184. -och doft från levande människor.

  185. Det är två grupper av hundar.
    En är bara tränad på levande.

  186. Den andra gruppen är tränad
    på levande eller lik.

  187. Det är två olika kommandon.
    Här är procent korrekt markering.

  188. Vid tom ruta är korrekt markering
    är att inget finns.

  189. Bägge grupper av hundar
    är lika bra på det, i stort sett.

  190. Finns en doft av levande människa-

  191. -och den röda gruppen
    beordras att leta efter levande-

  192. -så är hundarna lika bra på det.

  193. Men om det finns en likdoft-

  194. -och gruppen blir tillsagd-

  195. -att hitta levande människor markerar
    den i alla fall på lik.

  196. "Vad var det jag letade efter?
    Jag kommer inte ihåg."

  197. Om levande doft och likdoft är blandade
    markerar den också fel.

  198. Hunden verkar ha svårt att minnas vad
    den söker.

  199. Det kanske är nåt
    med diskriminering.

  200. Uppgiften var lättare.
    Rätt eller fel.

  201. Här är det rätt ibland.

  202. Det är mycket svårare
    för djur och människor.

  203. Om de kan varför gör de det inte?
    Ekipaget har ju två delar.

  204. Det är dels hunden
    och dels människan.

  205. Några av er
    har nog sett den här förut.

  206. Här är en hund.

  207. Nån står precis framför och säger:
    "Sitt". Hunden sätter sig.

  208. Två: Nån har tagit ett steg bakåt.
    "Sitt." Hunden sätter sig.

  209. Tre: Ett steg till sidan. "Sitt."
    Fyra: Ytterligare ett steg bak.

  210. Fem: Vänder sig runt och säger: "Sitt."

  211. Sex: Gömmer sig bakom en mur
    och säger: "Sitt."

  212. Vad blir resultatet?

  213. Här är skillnaden mellan försöken.
    Skillnaden mellan ett och två-

  214. -ger ett mera fel.

  215. Skillnaden mellan två och tre
    blir också ett mera fel.

  216. Mellan tre och fyra
    är det ett och ett halvt.

  217. Här mellan fyra och fem-

  218. -skillnaden mellan att jag tittar på
    hunden och säger: "sitt"-

  219. -eller står här och säger det.

  220. Den skillnaden är jättestor
    för hunden.

  221. Det är den plus den plus den
    plus den.

  222. Gå hem och håll upp en spegel
    och pröva på er hund.

  223. Se vad hunden gör.

  224. Vad är det man tränat hunden till
    när man tränat den att sitta?

  225. "När jag säger 'sitt'
    ska den sätta sig."

  226. Men hunden har lärt sig:

  227. "När han tittar på mig och säger 'sitt'
    då ska jag sätta mig."

  228. Hur är det med ert spårande?

  229. Det finns ingen sån studie på spårande,
    men på narkotikahundar.

  230. Här har man en ruta
    med några papperslappar-

  231. -så har man sagt till föraren
    att där lapparna finns-

  232. -där finns också
    ett narkotikaprov.

  233. Men det
    fanns inga narkotikaprov alls.

  234. På några ställen i några försök
    var det markerat med doft.

  235. Det var doft av leksak eller mat,
    men inte av narkotika.

  236. När det fanns en papperslapp-

  237. -så markerade hundarna
    så här många gånger.

  238. Så många gånger
    var det rätt, så att säga.

  239. De markerade inte.

  240. När det bara fanns en doft
    men ingen lapp som föraren såg-

  241. -och om man bara tittade
    på hunden-

  242. -så visar det sig att hunden markerar så
    ofta på doften.

  243. Den markerar några gånger
    på andra ställen.

  244. Men den klarar sig bättre
    om föraren inte påverkar den.

  245. Om det finns lapp och doft-

  246. -är det faktiskt så att hunden nästan
    klarar sig bättre-

  247. -bara den får chans
    att bestämma lite mer.

  248. Värst resultat får man när människan
    tror att det är rätt-

  249. -och hunden inte har nån aning.

  250. Om de kan varför gör de det inte?

  251. Det är en jättestor fråga.
    "Vad får jag ut av det?"

  252. Ni kan vara övertygade om
    att era hundar älskar er.

  253. Men oftast gör de saker
    för att få nåt ut av det.

  254. Inte därför att de älskar er.
    Beklagar.

  255. Vad får de ut av det?

  256. Om det är en hund
    som används till jakt-

  257. -så får den upp bytet
    och kan jaga det-

  258. -eller så får den chans
    att smaka på bytet och så vidare.

  259. Ju snabbare belöning desto bättre.

  260. Om man går efter en snabb belöning
    vilket spår ska man välja?

  261. Det tradiga som min förare sa-

  262. -eller det nya spännande?

  263. Det nya förstås.

  264. Tyvärr är forskare bättre
    på att hitta problem än lösningar.

  265. Men jag har ett förslag
    till en lösning.

  266. Den bygger på "errorless learning"
    eller felfri inlärning.

  267. Idén bakom är att varje gång
    man gör ett fel-

  268. -så ökar man sannolikheten
    för att man ska göra om det.

  269. Metoden,
    som har använts inom pedagogiken-

  270. -har bara ett problem:
    Den är otroligt långtråkig.

  271. Man tar så små steg
    och får aldrig göra fel.

  272. Men det är en effektiv metod.

  273. Ska man använda metoden
    vid spårinlärning-

  274. -så börjar man med hårda underlag
    i motsats till vanlig träning.

  275. Man tar ett moment i taget.

  276. Riktningsbestämning och upptag
    tar man allra sist.

  277. Fokus ska vara på
    att inte låta hunden göra fel.

  278. Om hunden avviker det minsta
    från spåret ska man avsluta.

  279. Man ska hela tiden
    ta mycket, mycket små steg.

  280. I projektet
    Arbetande hundar på SLU-

  281. -med bl.a. Tobias Gustavsson,
    jobbar vi med metoden.

  282. Vi har de första resultaten
    från björnspårning-

  283. -på hundar där man använt metoden.
    Det ser bra ut-

  284. -men data är inte analyserade
    så jag vill inte presentera dem.

  285. Jag sammanfattar:
    Hundar kan spåra imponerande bra.

  286. Tänk på skillnaden mellan en timme
    och en timme och två sekunder.

  287. Hundar spårar ofta inte en individ
    utan de jagar nåt spännande.

  288. En hare, vilken som.

  289. Hundar kan faktiskt
    bli sämre av träning.

  290. Men hundar kan också bli bättre.

  291. Den här, här nere...

  292. ...är varken en hund, en björn
    eller en älg. Varför är den där?

  293. Jo, därför att den heter Hans.

  294. Den ger mig chansen
    att berätta en historia.

  295. Han heter kloke Hans
    och var en häst-

  296. -i Österrike-Ungern
    på slutet av 1800-talet.

  297. Han ägdes av von Osten,
    och hästen kunde räkna.

  298. Det var en fantastisk häst.

  299. Ett plus ett?
    Den markerade med hoven. Två.

  300. Inga problem. Två minus två?

  301. Ingenting.

  302. Fyra gånger fyra?
    Det fungerade också.

  303. Kvadratroten ur fyra?

  304. En häst
    som kan dra ut kvadratrötter.

  305. Grejen är att von Osten kunde visa
    att det inte bara var med honom-

  306. -utan kejsaren själv
    kunde fråga hästen-

  307. -von Osten behövde inte
    vara närvarande.

  308. Hästen kunde lösa problemet
    utan att von Osten var där.

  309. Kejsaren tillsatte en kommission,
    en enmanskommission.

  310. En psykolog som hette Pfungst
    började titta på hästen.

  311. Han såg att om han inte visste svaret
    gjorde inte hästen det.

  312. "Då är det nog nåt med mig."

  313. "Vad händer när du säger
    kvadratroten ur fyra?"

  314. "Och så tittar jag på hästen.
    En, två... Ha!"

  315. "Nu har den gjort det två gånger."

  316. Då reser man på huvudet
    och det fångar hästen upp.

  317. Då slutar den.

  318. Hästen kunde inte räkna men var
    fenomenal på att läsa beteenden.

  319. Om hästen är bra på det
    är våra hundar ännu bättre.

  320. Jag vill påstå
    att om vi ska komma längre-

  321. -och förstå eftersökshundars
    spårtrogenhet-

  322. -måste vi ha riktiga spår
    och GPS-märkta djur-

  323. -där föraren inte vet
    var djuret har gått.

  324. För när föraren vet...
    "Där är en vimpel."

  325. ...så vet hunden det.

  326. Så vill jag sluta. Tack.

  327. Tack så mycket, Björn.

  328. Vi har tid för en fråga.

  329. Vill nån sticka ut näsan
    eller kliva upp på bänken?

  330. Längst fram har vi en fråga.
    - Här är en mikrofon.

  331. -Finns det stövarjägare här?
    -Förlåt, vad heter du?

  332. -Ditt namn.
    -Lasse Johnson.

  333. En stövarjägare skjuter
    först efter två timmar.

  334. Det innebär att stövaren
    följer spåret under lång tid.

  335. Apropå belöning. Många stövare struntar
    i den skjutna haren.

  336. Har du nån förklaring på det?

  337. Det ska jag
    egentligen låta Karolina prata om.

  338. Det verkar vara problem med...
    Låt mig börja så här.

  339. Enligt inlärningsteori gör djuren
    det för att de får ut nånting.

  340. Vad gäller spårande och jakt
    verkar vissa delar av det-

  341. -vara mer självförstärkande
    än annat.

  342. Jag tror att en del av de-

  343. -fel som begås i träning
    begås för att man-

  344. -menar att all träning
    ska göras på samma mall-

  345. -och för att man tror
    att alla raser reagerar likadant.

  346. Det tror jag inte riktigt på,
    men andra är mer kompetenta.

  347. Då tackar vi Björn så mycket.

  348. Textning: Katarina Pellijeff
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Eftersökande jakthundar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jägare har ofta en övertro på hur bra just deras hund spårar, menar Björn Forkman, professor i etologi vid Köpenhamns universitet. Han berättar om försök som gjorts där hundar får spåra gps-märkta djur. I ett av 38 fall följde hunden helt säkert rätt spår, i sex fall kanske. I resten avvek hunden från spåret redan efter 60 meter. Allt beror på fel träning och förväntningar från jägaren. Hundar som är specialspårtränade får däremot bra resultat. Inspelat i december 2012. Arrangör: Hundutbildningsgruppen.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Eftersök, Husdjurslära, Jakthundar, Lantbruk, Spårhundar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hundar som jagar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Frågor och svar om beteende och utseende

Hundar är, som andra biologiska varelser, summan av sina gener. Leif Andersson, professor i molekylär husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet, talar om hur gener kan styra egenskaper. Moderator: Ulrika Förster.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Skotträdsla eller hjärnskada

Både vapen och fyrverkerier kan utlösa skotträdsla hos hundar. Anette Säljö, forskare i cellbiologi, talar om skotträdsla, posttraumatisk stress och hjärnskador.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökande jakthundar

Jägare har ofta en övertro på hur bra just deras hund spårar, menar Björn Forkman, professor i etologi vid Köpenhamns universitet. Han berättar om försök som gjorts där hundar får spåra gps-märkta djur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jaktbeteenden och belöningssystem

Har djur känslor? Man kan se hur djur beter sig, men vi vet inte vad de upplever, säger etologen och djurtränaren Karolina Westerlund. Hon resonerar kring djurens beteenden, belöningssystem och sju centrala känslor.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Faror i skogen

Vilka skador är de vanligaste en jakthund drabbas av? Ib Ahlén, marknadsområdeschef på försäkringsbolaget Agria, talar om vilka dödsorsaker som är vanligast för jakthundar och vilka vilda djur som kan utgöra en fara.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Att jaga in en jakthund

Mattias Westerlunds jobb är att träna jakthundar. Han lär dem att de tjänar på att göra som han säger och att veta att de ska lugna ner sig. Det är först när de är i det läget som de får följa med.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Test av vildsvinshundar

Det går inte att säga vilken hundras som är bäst på att jaga vildsvin, säger Kjell Bräster, från Svenska kennelklubbens jakthundskommitté. Han talar om försök som gjorts för att se vilka hundar som är bäst på vildsvinsjakt. Bräster tar även upp de kriterier som brukshundsklubben arbetat fram tillsammans med Jägarförbundet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens luktsinne

De flesta varelser styrs av doftämnena feromoner och dofter av mat. Fredrik Schlyter är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han resonerar kring hur hundens utvecklade doftsinne fungerar och styr dess beteende. Här finns både styrka och begränsningar. Det måste finnas vind för att hunden ska kunna hitta luktens riktning. Dessutom får vi veta hur man kan lära bin att räcka ut tungan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens jaktbeteende

Det finns inte en hund som inte springer efter en sak man kastar framför den. En panel bestående av en filosof, en professor i etologi och en professor i lingvistik samt en expert på hundmentalitet resonerar kring hundens natur. Vad är en hund i förhållande till människan? Vad är framavlat och vad ligger djupt i generna?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Vildsvinshunden

Jakthundsinstruktören Mikael Schepler resonerar kring vad vildsvinsjägare bör tänka på när en vildsvinshund lärs upp. Har du flera hundar som kommer in på ett vildsvin är risken större att de blir skadade, säger han. En panel med bland annat en filosof och en professor i etologi diskuterar hundens och jägarens relation i samband med vildsvinsjakt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Den apporterande hunden

När jakten utvecklades i England på 1800-talet behövde man en ny typ av hund, som gärna apporterade, men inte hade så stort jaktbehov. Jakthundsinstruktören Lasse Johnsson berättar att hunden behövde vara stresstålig. Den lilla newfoundlandshunden blev en lösning. Retrivern har fungerat bra som apporthund och sällskapshund. En panel med bland annat en filosof och en professor i etololgi diskuterar hundens beteende.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökshunden

Eftersöksjägaren och jakthundsinstruktören Lars Ronnby berättar hur ett eftersök läggs upp. För mig är hundarna ett verktyg för att eftersök ska fungera, säger han. En panel med bland annat en expert i hundmentalitet och en professor i etologi diskuterar. Vet hunden vad som finns i slutet av spåret eller går den enbart på instinkt?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jakt ur hundens perspektiv

Min ingång på ämnet jakthundar har bland annat varit direktiven för en ny djurskyddslag, säger David Selin, utbildningsansvarig vid Hundutbildningsgruppen. Han menar på att alla hundar har jaktlust. Men att jaga godis eller en kastad boll räcker inte för hunden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2013

Smart eller dum reaktion på misstag - självbilden avgör

Alva Appelgren är neuroforskare vid Karolinska institutet. Här berättar hon om hur misstag påverkar vår hjärna. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskap & Allmänhet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Fråga oss