Titta

UR Samtiden - Hundar som jagar

UR Samtiden - Hundar som jagar

Om UR Samtiden - Hundar som jagar

Adventure dog conference 2012. Tema: Hundens jaktlust och hundar som jagar. Jägare och jakthundsdressörer samt forskare och professorer i bland annat biologi, etologi, lingvistik och filosofi talar och samtalar om jakthundar ur olika aspekter. Det handlar om skotträdsla och fyrverkerier, beteende både vid och utanför jakten, luktsinne, eftersökshundar och apporterande hundar. Inspelat på Thorildsplans gymnasium den 8 december 2012. Moderator: Ulrika Förster. Arrangör: Hundutbildningsgruppen

Till första programmet

UR Samtiden - Hundar som jagar: Jaktbeteenden och belöningssystemDela
  1. Jättekul, och lite läskigt,
    för jag har ett av ämnena-

  2. -som är potentiellt
    mest kontroversiella-

  3. -i alla fall i vissa kretsar.

  4. Jag känner inte er och vet inte
    hur kontroversiellt det är här.

  5. Så jag vill ta pulsen på er.
    Ni har suttit och bara lyssnat.

  6. Nu vill jag att ni ska delta.
    Får jag se alla händer i luften?

  7. Tack, ta ner dem. Ni ska ta ställning
    till ett påstående.

  8. Det här påståendet:
    Djur har känslor.

  9. Det är någon
    som redan räcker upp handen.

  10. Det väcker en del känslor.
    En del håller absolut med.

  11. En del säger inte nej,
    de säger: "jag vet inte".

  12. Jag vill fråga er om någon här skulle
    säga: "jag vet inte".

  13. Kan ni räcka upp handen?
    Några stycken. Bra.

  14. Håller någon med om påståendet
    att djur har känslor?

  15. Det var några fler.
    Det är ingen stor diskordans.

  16. Jag ska försöka föra
    bägge sidors talan i dag.

  17. Men jag ställer ändå foten
    i utropstecknet-

  18. -för det hjälper
    mig i arbetet med djurvälfärd.

  19. Vi börjar med skeptikernas sida.

  20. Det är helt enkelt så att...

  21. ...det finns inget facit. Man kan inte
    mäta om djur har känslor.

  22. Man kan se att djur beter sig.

  23. Men man inte ta del
    av deras subjektiva upplevelse.

  24. Vi är människor och tenderar
    att antropomorfisera.

  25. Vi betraktar djur
    som att de är lite som vi.

  26. Det är ett mänskligt ingångssätt
    i det här.

  27. Men den skeptiska personen tänker-

  28. -att djur skulle kunna vara
    något slags robotar-

  29. -som reagerar på stimuli
    och utför beteenden-

  30. -för att öka överlevnad
    och reproduktion.

  31. Eller att de har homeostatiska
    mekanismer i kroppen-

  32. -och att det blir en obalans.
    Vid lågt blodsocker äter man.

  33. Det behöver inte finnas känslor
    för att beteendena ska ske.

  34. Det är i korta ordalag
    skeptikerns argument.

  35. Jag hoppas att jag har fört
    er skeptikers talan ganska bra.

  36. Det som...

  37. ...vi som tycker att djur
    kanske har känslor...

  38. Jag ska börja med den mänskliga hjärnan,
    komplex och unik-

  39. -i många hänseenden, framför allt
    i de perifera delarna av hjärnan.

  40. Det finns ett gammalt begrepp
    - reptilhjärnan.

  41. De basala ganglierna,
    som sitter mitt inne i skallen.

  42. De delarna är som namnet antyder-

  43. -delar där det inte
    hänt så mycket under evolutionen.

  44. De ser snarlika ut
    hos reptiler och fåglar.

  45. Det är evolutionärt oerhört gamla
    strukturer som finns längst in.

  46. Utanför det lagret
    finns ett något nyare lager.

  47. Det brukar kallas
    den gamla däggdjurshjärnan.

  48. Teorin om tre hjärnor
    kallas "triune brain theory"-

  49. -och är från 60-talet. Modellen
    är föråldrad och delvis felaktig.

  50. Många neurobiologer
    fnissar generat åt modellen.

  51. Den stämmer inte, helt enkelt.

  52. Men en del neurofysiologer anser
    att korn av det är intressanta.

  53. Framför allt de som sysslar
    med emotioner, alltså känslor.

  54. Vi kan skippa namnen
    däggdjurshjärna och reptilhjärna-

  55. -och säga basala ganglier
    och limbiska systemet.

  56. Man sätter elektroder i de centrala
    delarna på hjärnan-

  57. -och slår på en ström
    och frågar hur det känns.

  58. Man testar runt i systemet-

  59. -på olika ställen,
    även ute i de perifera delarna.

  60. Man ser att man i de centrala delarna
    kan framkalla emotioner.

  61. Det kan man i inte
    ute i de mer perifera delarna.

  62. Emotionerna finns
    i de centrala delarna.

  63. Man kan också konstatera
    att emotionerna inte är en gröt-

  64. -utan de är lokaliserade
    till vissa delar av hjärnan.

  65. Det finns ett rädslecentrum, ett
    lustcentrum, ett glädjecentrum-

  66. -med avgränsade strukturer-

  67. -som leder till känslor
    hos försökspersonen.

  68. Man stimulerar ett visst ställe
    och framkallar ilska, t.ex.

  69. När man flyttar runt elektroderna-

  70. -får man den typen av emotionell
    reaktion hos försökspersonen.

  71. Den kan berätta hur det känns.

  72. Där är skillnaden mellan människa
    och djur. Människan kan berätta.

  73. Då kan vi sluta oss till
    att vi alla har känslor.

  74. Djur kan inte berätta om känslor,
    men de kan bete sig.

  75. När man gör motsvarande experiment
    på däggdjur-

  76. -i de gamla, centrala,
    homologa delarna av hjärnan-

  77. -på precis samma ställen som genererar
    ilska hos en människa-

  78. -och man hittar den platsen
    i råtthjärnan-

  79. -då beter sig råttan aggressivt.

  80. Hittar man luststället
    i människohjärnan-

  81. -och det homologa stället
    i djurhjärnan-

  82. -så visar de sexuella beteenden.

  83. Man har lyckats matcha
    de olika emotionella centra-

  84. -från en människohjärna
    till en däggdjurshjärna.

  85. Man kan med en PET-kamera,
    positronemissiontomografi-

  86. -som tar bilder på hjärnan
    och visar var aktiviteten sker-

  87. -se att när man är arg
    lyser motsvarande centra upp.

  88. Det finns massiva interaktioner
    mellan hjärnans centrala delar-

  89. -och frontala cortexhjärnan,
    där informationen bearbetas.

  90. Man lär sig saker och fattar beslut
    beroende på gamla minnen.

  91. Även om jag antar att djur känner-

  92. -har känslan förmodligen inte
    samma struktur-

  93. -som min känsla
    som bearbetas i cortex.

  94. Mitt cortex ser annorlunda ut
    mot andra däggdjurs.

  95. För att sammanfatta ståndpunkten:

  96. Om man ser ett beteende
    hos människor-

  97. -och kan anta att de har
    en känslofunktion bakom-

  98. -skulle man kunna anta
    att motsvarande djurbeteende-

  99. -innebär samma känslostrukturer.

  100. Så resonerar de affektiva
    neurovetenskaperna i frågan.

  101. Djur uppvisar intresse
    för nya föremål.

  102. De är i affekt
    när de är i predationsläge-

  103. -alltså när de
    uppvisar jaktbeteende.

  104. Den här affekten kallas "seeking".

  105. Den är i mitt tycke en av de mest
    intressanta av de sju emotionerna.

  106. De visar omvårdnadsbeteenden
    och bildar sociala relationer.

  107. Där varierar det beroende
    på djurart.

  108. Ett djur som lever solitärt
    har inte mycket omsorgsemotioner.

  109. Men ett djur
    som lever i en nära social grupp-

  110. -kommer att ha en stor aktivering
    i dessa centra.

  111. Det är också så att ungdjur är väldigt
    beroende av sin mamma-

  112. -när det gäller däggdjur.
    De är känsliga för separationer.

  113. Ett emotionssystem
    handlar om vad man gör-

  114. -när man separeras
    från sin vårdnadshavare.

  115. Vid aggression och social interaktion
    händer mycket-

  116. -i de centrala delarna av hjärnan.

  117. När djur blir rädda gömmer de sig-

  118. -eller så har de andra strategier
    för att hantera hot.

  119. Olika djurslag har olika strategier för
    att hantera hot.

  120. Individer skiljer sig åt
    beroende på tidigare erfarenheter.

  121. Det är mycket inlärning
    som modererar beteendet.

  122. Dagen handlar om jakt, och vi
    lär höra om den jagande individen.

  123. Men den individ
    som blir utsatt för jakten-

  124. -har en kakofoni av känslor
    i kroppen när den jagas.

  125. Det är i största utsträckning
    känslorna "fear" och "rage".

  126. Jag väljer att använda
    de engelska begreppen.

  127. "Rage" tycker jag
    är en väldigt intressant-

  128. -känsla i sammanhanget.

  129. För att sammanfatta den här-

  130. -ståndpunkten kan man säga:

  131. Den ser ut som en anka.
    Den går som en anka.

  132. Den simmar som en anka.
    Den kvackar som en anka.

  133. Jag skulle tro
    att det är en anka.

  134. Den typen av härledning
    kallas induktion.

  135. Man kan tillämpa det
    på känsloresonemanget.

  136. Vi människor har känslor
    och beter oss-

  137. -och vi ser samma beteenden
    hos djuren.

  138. Vi ser att känslorna genereras
    i centrala delar i hjärnan.

  139. Vi kan framkalla samma beteenden
    genom att stimulera dem.

  140. Därför kan man dra slutsatsen
    att djur har känslor.

  141. Det intressanta är att det
    finns en riktig konflikt här.

  142. Ni här inne är inte överens.

  143. Bland neurofysiologer
    är diskordansen stor.

  144. Det handlar om känslor-

  145. -och det gör att man engageras
    i frågan på ett annat sätt-

  146. -än vad man gör
    när det gäller kvarkar.

  147. Partikelfysik.
    Ingen har någonsin sett en kvark.

  148. Men det finns inte
    samma diskordans där.

  149. Fysikerna är överens
    om att kvarkar finns.

  150. "Vi har förutsagt dem
    och kan se spåren av dem."

  151. "Alltså kan vi genom induktion
    anta att kvarkar finns."

  152. Emotionsteoretikern säger:

  153. "Genom induktion kan vi anta
    att det finns känslor."

  154. Men det är en stor diskordans här.

  155. För att avsluta diskussionen
    om ståndpunkterna-

  156. -tar jag upp en viktig fråga
    för mig, nämligen djurs välfärd.

  157. Hur kommer känslor in
    när man ska förbättra välfärden?

  158. Då säger skeptikern-

  159. -att om vi säger
    att djur har känslor-

  160. -är vi flummiga och ovetenskapliga och
    tas inte på allvar.

  161. Även med ett vetenskapligt
    väl belagt påstående-

  162. -för att förbättra djurens miljö-

  163. -kommer vi att borstas undan
    eftersom vi pratar känslor.

  164. Så många undviker känslor för att slippa
    ovetenskaplighetsstämpeln.

  165. Men jag vill gärna tro
    att djur har känslor.

  166. Det gör mig mer empatisk
    när jag umgås med djur.

  167. Jag tror att ett empatiskt agerande från
    djurägaren-

  168. -leder till bättre djurvälfärd.

  169. De som jobbar med människor
    med känslomässig störning-

  170. -som depressioner, gagnas av
    att vi tror att djur har känslor.

  171. Då kan vi ställa rätt frågor
    och göra djurförsök.

  172. Vi kan inte
    göra de försöken på människor.

  173. Men vi får göra dem på djur.

  174. Man kan även försöka visa
    att djuren inte har känslor.

  175. Jag vill mena att jag tror
    att djur har känslor.

  176. Det hjälper mig
    att förbättra djurs välfärd.

  177. Vi delar homologa delar med dägg- djuren
    så de har troligen känslor.

  178. Vi kan inte säga mycket
    om andra djurslag-

  179. -eftersom vi inte
    kan göra induktionen.

  180. Men vi kan konstatera att stimuli
    leder till att emotioner triggas.

  181. Det i sin tur genererar beteenden,
    och jag vill poängtera-

  182. -att emotioner
    kan leda till beteenden.

  183. Och kognitionen är högeligen involverad
    och interagerar.

  184. Vi vet inte hur det med fåglar.
    Det verkar som att de har känslor.

  185. Jag skulle sätta ett utropstecken.
    Men jag kan inte med induktion...

  186. ...hypotetisera kring det.

  187. "The big seven."
    Ni känner till "the big five".

  188. Hur många jägare är här?
    Har vi några?

  189. "The big five"
    är storviltsjägarnas våta dröm-

  190. -de fem farligaste däggdjuren
    att jaga i Afrika.

  191. Afrikansk elefant, lejon,
    leopard, noshörning och...

  192. ...buffel,
    den farligaste av de alla.

  193. Men vi ska prata emotioner-

  194. -som man kan stimulera fram
    genom de inre delarna i hjärnan.

  195. "Core emotions"
    heter de på engelska.

  196. Vi kan kalla dem
    för nyckelemotioner.

  197. Fast jag gillar ordet "core",
    eftersom de är centralt placerade.

  198. Det här blir en övergripande bild.
    Vill man veta mer-

  199. -ska man läsa Jaak Panksepp.

  200. Han är den affektiva neurovetenskapens
    fader.

  201. "Core emotions" är involverade
    i att hjälpa djur-

  202. -att klara potentiellt livsavgörande
    situationer.

  203. De klarar sig undan rovdjur,
    hittar mat och reproducerar sig.

  204. Ur evolutionär synvinkel
    är det vad allt handlar om:

  205. Överlevnad och reproduktion.

  206. Inte undra på
    att evolutionärt gamla strukturer-

  207. -hjälper oss att klara det.

  208. Vi börjar med den första emotionen
    jag tänker prata om, "seeking".

  209. Om man stimulerar
    de gamla hjärndelarna-

  210. -så börjar djuret leta resurser.

  211. De uppvisar explorativa,
    undersökande, nyfikna beteenden.

  212. De sniffar ofta
    för att inhämta information.

  213. Människor vars centra
    stimuleras känner-

  214. -att de blir förväntansfulla,
    nyfikna och exalterade.

  215. Tänk på julafton, om ni firar jul.

  216. Man har en massa paket
    som är inslagna.

  217. Det är känslan av att man undrar
    vad som finns i paketet-

  218. -som är "seeking"-läget.

  219. När man öppnat paketet går man
    ur "seeking" för då vet man.

  220. Några av er är kanske
    i "seeking"-läge just nu.

  221. Att inhämta information
    är en del av det.

  222. Vissa sitter framåtlutade och lyssnar
    engagerat på visdomsorden.

  223. Några sover också.

  224. I alla fall,
    "seeking" handlar om förväntan.

  225. "Play."

  226. Lek, när man stimulerar
    det området leker de-

  227. -eller uppvisar lekvokalisationer.

  228. Råttor skrattar.
    Det finns på Youtube.

  229. Det är framför allt glädje
    som försökspersonerna känner-

  230. -när man stimulerar området.

  231. Det är en viktig del
    i socialiseringen hos djur.

  232. Det är mest ungdjur som leker.

  233. Unga djur som börjar vara rörliga
    men ännu inte lämnat mamman.

  234. Det avtar med åldern,
    utom hos vissa djur-

  235. -som människan domesticerat,
    där vi tagit fram djur som leker.

  236. Hundar t.ex. Annars är det ovanligt att
    vuxna djur leker.

  237. Däremot är det vanligt
    att däggdjursungar leker.

  238. "Lust" är sexuella beteenden.
    Honor och hannar skiljer sig åt.

  239. Det är olika hormoner
    involverade i responsen.

  240. Försökspersonerna säger
    att de känner upphetsning.

  241. "Care" är omvårdnadsbeteende.
    Här finns också en könsskillnad.

  242. "Care"-systemet är mer utvecklat hos
    honor än hos hannar.

  243. De står för den primära omvårdnaden hos
    däggdjur.

  244. Det är viktigt
    för socialiseringen hos djuren.

  245. Känslan som försökspersoner rapporterar
    är "fuzzy feeling".

  246. De känner värme, nöjdhet
    och omsorgskänslor.

  247. "Panic". Det är systemet
    med det sämst valda namnet.

  248. Jag använder Panksepps terminologi
    och systemen skrivs med versaler.

  249. Det ska vara stora bokstäver.

  250. Av outgrundlig anledning
    skrivs emotionerna så.

  251. "Panic" är nära "panik",
    men det är något annat.

  252. "Panic" handlar om separations-
    vokaliseringar, framför allt.

  253. Späda djur gnäller när de separeras från
    sin mamma.

  254. Vokaliseringarna avtar med åldern.
    Det finns hos väldigt unga djur-

  255. -som behöver mycket stöd
    och närhet av sin mor.

  256. Försökspersoner
    uppger att de blir ledsna.

  257. Man vet att delarna av hjärnan
    som registrerar fysisk smärta-

  258. -är involverade
    även i "panic"-responsen.

  259. Fysisk smärta och separationer
    tycks generera samma reaktion.

  260. Det gör ont när någon dör.

  261. Känslan är involverad
    i alla separationer-

  262. -men den är särskilt stark
    hos ungdjur.

  263. "Fear" är rädsla.

  264. När man stimulerar dessa delar
    lite lätt-

  265. -får man oro.

  266. Det gör att djuren blir stilla.

  267. Om man ökar intensiteten
    får man fram ett flyktbeteende.

  268. De uppvisar riktig rädsla.

  269. "Rage."

  270. Ett djur kan vara i "rage".

  271. Om tänker sig
    att man är ett bytesdjur-

  272. -och blir jagad av lejonet
    vi såg förut-

  273. -och lejonet faktiskt tar tag i en då
    hamnar man i "rage"-systemet.

  274. Beteendena man ser
    att försöka bryta sig loss-

  275. -oftast genom att bitas
    eller sparkas.

  276. Syftet är att komma loss
    och försätta predatorn ur spel.

  277. Att åsamka skada.

  278. Ett djur som är i "rage"
    är farligt, förstås.

  279. Bytesdjuren kan bli farliga
    om de hamnar i det...

  280. ...känslotillståndet.

  281. Försökspersoner blir ursinnigt
    förbannade eller frustrerade-

  282. -när de
    har "rage"-systemet aktiverat.

  283. Man har även noterat att-

  284. -de sju känslorna
    utlöser en affekt.

  285. Antingen gillar djuren känslan
    eller så gör de inte det.

  286. Om man ser till att djuren
    självadministrerar-

  287. -aktiveringen av systemen...

  288. De kan alltså med en pedal
    sätta på aktiveringen.

  289. Då är det vissa känslor
    som får dem att banka på pedalen.

  290. Ungefär som människor
    gör med amfetamin.

  291. De blir "junkies".

  292. Vissa känslor undviker de.

  293. Om de får möjlighet att slå på den
    väljer de att inte ta den.

  294. De gillar inte känslan. Vi går igenom
    och märker upp känslorna.

  295. "Seeking" är trevligt.

  296. "Play" och "lust" likaså.

  297. "Care" är också trevligt.

  298. Separationer, nej tack.

  299. "Fear", nej.

  300. "Rage", nej.

  301. Djuren trycker inte
    lite grann på de knapparna.

  302. De antingen gillar det
    eller så gör de det inte.

  303. Det är ett eller noll.

  304. De tre sista:
    "panic, "fear" och "rage"-

  305. -är emotioner som inte uppskattas.

  306. Det är emotioner som ökar djurs
    överlevnad. De har en funktion.

  307. Uppvisar man separationsbeteenden
    hör mamman det och kommer.

  308. Slåss man och springer
    överlever man.

  309. Om det händer ibland
    är det inga problem.

  310. Problemet är när känslan
    blir kronisk.

  311. När det händer så ofta
    att djuren inte återhämtar sig.

  312. Eller när djurens beteende inte
    fungerar.

  313. Det spelar ingen roll
    att man springer eller slåss.

  314. Det spelar ingen roll
    att man ropar för ingen kommer.

  315. Då kan man få problem
    som inlärd hjälplöshet.

  316. Djur lär sig att inte försöka-

  317. -för inget händer,
    och de ger upp och slutar.

  318. Det är ett allvarligt stressyndrom
    som är svårt att detektera.

  319. En annan vanlig effekt är stress.

  320. Posttraumatiskt stressyndrom
    är betingat av känslorna.

  321. I ungefär tolv år har jag ägnat mig åt
    frågor inom etologi-

  322. -ut djurvälfärdshänseende.

  323. Tre saker är viktiga för mig:
    den sociala gruppen.

  324. Hur ser gruppkompositionen ut?

  325. Hur ser gruppdynamiken ut?
    Vem flyttar och vem stannar?

  326. Bilden är på flicksländor.
    Den var rolig.

  327. Sen tittar jag på tidsbudgeten,
    med en nypa salt.

  328. Ungefär vad sysslar djur
    med i naturen?

  329. Hur lång tid tar aktiviteterna?

  330. Vilka beteenden är viktiga?
    Hur hittar de mat?

  331. Vilka beteenden och sinnen
    används för att hämta information?

  332. Vad gör de när de blir rädda?

  333. Klättrar de upp i träd?
    Springer de? Gräver de ner sig?

  334. Vad gör de? Man bör designa hägn
    som möjliggör flyktbeteendena.

  335. De tre pusselbitarna
    är viktiga för mig.

  336. Det blev intressant när jag hittade det
    här med emotionerna.

  337. Jag tycker att det matchar
    det jag tänkt länge som etolog.

  338. "Panic", "play" och "care"-

  339. -kan inordnas under den sociala biten.
    Systemen är involverade.

  340. Separationer
    påverkar djur negativt.

  341. Under tidsbudgeten väljer jag
    att lyfta fram "seeking".

  342. Det är ofta det djur
    gör väldigt mycket av i naturen.

  343. "Fear" och "rage" är de emotioner
    som ofta aktiveras vid predation.

  344. När det gäller välfärd och känslor
    vill jag tänka-

  345. -att man ska aktivera emotionerna
    som djur uppskattar:

  346. "Seeking", "lust", "play", "care"-

  347. -och försöka minimera
    "rage", "fear" och "panic".

  348. Det är okej att djur
    erfar de beteendena-

  349. -men det får inte leda
    till inlärd hjälplöshet.

  350. Då är begreppet kontroll viktigt.

  351. Om djur med sitt beteende
    kan kontrollera-

  352. -hur de blir utsatta för stimuli
    som genererar känslorna-

  353. -då kan de bli
    ganska motståndskraftiga.

  354. De får "empowerment",
    eller egenmakt.

  355. De klarar jobbiga upplevelser
    mycket bättre med den kontrollen-

  356. -än om de inte har den.

  357. Djurägare
    bör bry sig om emotioner.

  358. Därför att om man
    känner till hur känslor fungerar-

  359. -så kan man förstå, förutsäga-

  360. -och ta fram de beteenden
    man vill ha.

  361. Om man inte känner till det kanske man
    tror att djuret har lärt sig-

  362. -när det egentligen
    har ett ändrat känsloläge.

  363. Ett skrämt djur ger upp.

  364. Det innebär inte
    att det lärt sig...

  365. ...sluta sno mat på bordet.

  366. Slutligen, nöjda djur mår bättre.

  367. Tack.

  368. Textning: Katarina Pellijeff
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Jaktbeteenden och belöningssystem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Har djur känslor? Det finns inget facit. Man kan se hur djur beter sig, men vi vet inte vad det upplever, säger etologen och djurtränaren Karolina Westerlund. Hon resonerar kring olika teorier om beteenden och belöningssystem, men också kring djurens sju centrala känslor. Människor kan berätta hur de mår, men det kan inte djur. Själv har jag valt att tro att de har känslor, säger Karolina Westlund. Det hjälper mig att arbeta för att de ska ha det bra. Inspelat i december 2012. Arrangör: Hundutbildningsgruppen.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Etologi, Husdjurslära, Jakthundar, Lantbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hundar som jagar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Frågor och svar om beteende och utseende

Hundar är, som andra biologiska varelser, summan av sina gener. Leif Andersson, professor i molekylär husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet, talar om hur gener kan styra egenskaper. Moderator: Ulrika Förster.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Skotträdsla eller hjärnskada

Både vapen och fyrverkerier kan utlösa skotträdsla hos hundar. Anette Säljö, forskare i cellbiologi, talar om skotträdsla, posttraumatisk stress och hjärnskador.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökande jakthundar

Jägare har ofta en övertro på hur bra just deras hund spårar, menar Björn Forkman, professor i etologi vid Köpenhamns universitet. Han berättar om försök som gjorts där hundar får spåra gps-märkta djur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jaktbeteenden och belöningssystem

Har djur känslor? Man kan se hur djur beter sig, men vi vet inte vad de upplever, säger etologen och djurtränaren Karolina Westerlund. Hon resonerar kring djurens beteenden, belöningssystem och sju centrala känslor.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Faror i skogen

Vilka skador är de vanligaste en jakthund drabbas av? Ib Ahlén, marknadsområdeschef på försäkringsbolaget Agria, talar om vilka dödsorsaker som är vanligast för jakthundar och vilka vilda djur som kan utgöra en fara.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Att jaga in en jakthund

Mattias Westerlunds jobb är att träna jakthundar. Han lär dem att de tjänar på att göra som han säger och att veta att de ska lugna ner sig. Det är först när de är i det läget som de får följa med.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Test av vildsvinshundar

Det går inte att säga vilken hundras som är bäst på att jaga vildsvin, säger Kjell Bräster, från Svenska kennelklubbens jakthundskommitté. Han talar om försök som gjorts för att se vilka hundar som är bäst på vildsvinsjakt. Bräster tar även upp de kriterier som brukshundsklubben arbetat fram tillsammans med Jägarförbundet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens luktsinne

De flesta varelser styrs av doftämnena feromoner och dofter av mat. Fredrik Schlyter är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han resonerar kring hur hundens utvecklade doftsinne fungerar och styr dess beteende. Här finns både styrka och begränsningar. Det måste finnas vind för att hunden ska kunna hitta luktens riktning. Dessutom får vi veta hur man kan lära bin att räcka ut tungan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens jaktbeteende

Det finns inte en hund som inte springer efter en sak man kastar framför den. En panel bestående av en filosof, en professor i etologi och en professor i lingvistik samt en expert på hundmentalitet resonerar kring hundens natur. Vad är en hund i förhållande till människan? Vad är framavlat och vad ligger djupt i generna?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Vildsvinshunden

Jakthundsinstruktören Mikael Schepler resonerar kring vad vildsvinsjägare bör tänka på när en vildsvinshund lärs upp. Har du flera hundar som kommer in på ett vildsvin är risken större att de blir skadade, säger han. En panel med bland annat en filosof och en professor i etologi diskuterar hundens och jägarens relation i samband med vildsvinsjakt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Den apporterande hunden

När jakten utvecklades i England på 1800-talet behövde man en ny typ av hund, som gärna apporterade, men inte hade så stort jaktbehov. Jakthundsinstruktören Lasse Johnsson berättar att hunden behövde vara stresstålig. Den lilla newfoundlandshunden blev en lösning. Retrivern har fungerat bra som apporthund och sällskapshund. En panel med bland annat en filosof och en professor i etololgi diskuterar hundens beteende.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökshunden

Eftersöksjägaren och jakthundsinstruktören Lars Ronnby berättar hur ett eftersök läggs upp. För mig är hundarna ett verktyg för att eftersök ska fungera, säger han. En panel med bland annat en expert i hundmentalitet och en professor i etologi diskuterar. Vet hunden vad som finns i slutet av spåret eller går den enbart på instinkt?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jakt ur hundens perspektiv

Min ingång på ämnet jakthundar har bland annat varit direktiven för en ny djurskyddslag, säger David Selin, utbildningsansvarig vid Hundutbildningsgruppen. Han menar på att alla hundar har jaktlust. Men att jaga godis eller en kastad boll räcker inte för hunden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI sängen med Anna

Ungdomskärlek som varar

Linnea och Rasmus träffades redan på gymnasiet och deras relation håller i sig än. Idag, som 30-åringar, ser de båda kärlek som något som kräver ständigt arbete.

Fråga oss