Titta

UR Samtiden - Hundar som jagar

UR Samtiden - Hundar som jagar

Om UR Samtiden - Hundar som jagar

Adventure dog conference 2012. Tema: Hundens jaktlust och hundar som jagar. Jägare och jakthundsdressörer samt forskare och professorer i bland annat biologi, etologi, lingvistik och filosofi talar och samtalar om jakthundar ur olika aspekter. Det handlar om skotträdsla och fyrverkerier, beteende både vid och utanför jakten, luktsinne, eftersökshundar och apporterande hundar. Inspelat på Thorildsplans gymnasium den 8 december 2012. Moderator: Ulrika Förster. Arrangör: Hundutbildningsgruppen

Till första programmet

UR Samtiden - Hundar som jagar : Faror i skogenDela
  1. Vi ska prata om farorna i skogen.

  2. Lite skadestatistik
    från vår databas.

  3. Jag ska använda mig av
    två olika statistiska delar.

  4. Det ena är Agria Breed Profiles.

  5. Det andra är uppgifter
    direkt från vårt datasystem.

  6. Det är lite skillnad
    på statistiken.

  7. Jag ska först tala om skillnaden
    innan vi kikar på den.

  8. Vi började faktiskt
    med Breed Profiles 2002-

  9. -med Kennelklubbens rasprojekt.
    Då plockade vi fram 79 raser.

  10. Varför 79 raser? Jo, det behövs
    ett statistiskt underlag-

  11. -för att statistiskt
    kunna säkerställa något.

  12. Därför började vi med det.

  13. I slutet på 2000-talet
    släppte vi en uppdatering.

  14. Då tog vi med lite fler raser.

  15. En del raser blir mer populära-

  16. -och har kommit
    under 90- och 2000-tal.

  17. Så nu börjar det bli population
    så man kan få ut statistik.

  18. Nu uppdaterar vi den här
    från 2007 till 2011.

  19. Den släpps till Kennelklubbens
    rasklubbar i början på nästa år.

  20. Då kan man följa utvecklingar
    på sjukdom- och skadesidan-

  21. -på våra olika hundraser
    i Sverige.

  22. Varför rasdata?
    Det är en stor datadel.

  23. Vi har en stor del
    av hundpopulationen.

  24. Kennelklubben, SLU
    och University of Guelph i Kanada-

  25. -med Brenda Bonnett, som har
    sammanställt Agria Breed Profiles.

  26. -i ett forskningsprojekt.
    Hon fortsätter arbetet.

  27. Hon sammanställer just nu
    delarna inför 2011.

  28. Det är ett hjälpmedel till ras
    till alla rasklubbar.

  29. Det är bra att det
    är en stor mängd data över tid.

  30. Det är ungefär 200 000
    "dog-years at risk".

  31. Så många hundar är i risk
    varje år. Det är en stor del.

  32. Hundpopulationen i Sverige
    är 730 000 hundar.

  33. Så det är en väldigt stor del.

  34. Där vi har en stor population-

  35. -där kan man säga att det
    är statistiskt säkerställt.

  36. Vi jämför med alla andra raser-

  37. -hur det ser ut i vår ras.

  38. En viktig del i Breed Profiles är-

  39. -att om en hund haft en diagnos
    är den bara med en gång.

  40. Kroniker, de som ofta går
    till veterinären för olika saker-

  41. -de är bara med en gång
    för den typen av diagnos.

  42. Så denna data
    är tvättad från de delarna.

  43. Vi har kategoriserat den
    och slagit ihop diagnoser-

  44. -för annars kan man gå fel och tro
    att en diagnos inte var farlig.

  45. Men veterinärerna-

  46. -för det bygger
    på veterinärernas register...

  47. ...och vilka koder de väljer.
    Ibland väljer man en högre nivå-

  48. -och en mer precis sjukdomsbild, fast
    det är samma sjukdom.

  49. Då måste man fånga
    alla de bitarna.

  50. En viktig del är att det
    finns undantag att tänka på.

  51. Det här bygger på statistik
    från ett försäkringsbolag-

  52. -och det är ett system
    som ska reglera skador.

  53. Då ska man komma över självrisker så
    småkostnader finns inte med.

  54. Det som är undantaget
    i villkoren finns inte med.

  55. Det kommer inte in
    i vår statistik.

  56. Det ska komma upp
    till självrisken.

  57. Eller så är skadan så allvarlig
    att hunden måste avlivas-

  58. -och vi betalar ut
    en liversättning.

  59. Vi kan konstatera
    något intressant:

  60. För 50 procent av dödsfallen-

  61. -som kommer in till oss
    har vi ingen fastställd diagnos.

  62. Veterinären kan skriva
    att hunden kommer in död.

  63. Där finns ett stort mörkertal
    på diagnossidan.

  64. Lite om vad en allvarlig sjukdom
    kan vara.

  65. Det innebär lidande,
    fertiliteten påverkas negativt.

  66. Höga kostnader för djurägaren. Dödligt,
    ärftligt, kroniskt.

  67. Det påverkar
    mentaliteten negativt.

  68. Det förkortar hundens ålder.
    En del lever kortare tid än andra.

  69. Det här jobbar rasklubbarna
    väldigt mycket med.

  70. Hoppas att de tar till sig
    det som kommer fram till 2011.

  71. Man tittar på risken i förhållande till
    alla andra raser.

  72. Då först ser man
    om det är ett problem i rasen-

  73. -eller ett problem
    för hundpopulationen i stort.

  74. Om det är lika stort för alla hundar är
    det mer ett hundproblem.

  75. Här är de vanligaste jakthundsraserna
    hos oss.

  76. Jag har tagit med blandras.
    Kjell var inne på det.

  77. Man håller på mycket med blandras- avel
    vad gäller jakthundar.

  78. Blandraser är vanliga.

  79. Här är en stor del
    vanliga sällskapshundar.

  80. Men det finns ett stort koppel
    blandrashundar som används i jakt.

  81. Sen hänger det ihop mycket-

  82. -med Kennelklubbens
    registreringssiffror.

  83. Risken att drabbas av skada.
    Vi har sökt den relativa risken-

  84. -för att en hund
    ska drabbas av en skada.

  85. Här står tysk jaktterrier.
    Här står det två gånger.

  86. Ett här, det är alla hundar.
    Där är hela hundpopulationen.

  87. Tysk jaktterrier, wachtel-

  88. -russell terrier,
    finsk stövare, flat-

  89. -labradorer, tollare.
    Här kommer blandraserna.

  90. De ligger med lägre risk-

  91. -och cocker är här nere, eftersom de
    inte deltar ofta i jakt-

  92. -jämfört
    med många andra jakthundar.

  93. Men en del av
    de ställande hundarna finns här-

  94. -med lägre risk
    för traumatiska skador.

  95. Om det beror på att man
    sällan går till veterinären-

  96. -och kanske bor i Norrland
    med långt till veterinär-

  97. -kontra om de verkligen
    har de delarna...

  98. Där finns det ett mörkertal.
    Det ska man ha med i bagaget.

  99. Känns det konstigt
    att de ligger högt? Nej.

  100. Vad är de vanligaste traumatiska
    dödsorsakerna för jakthundar-

  101. -som vi kan se?
    Påkörd av bil, tåg eller fordon.

  102. De är rangordnade efter hur de
    ser ut i våra liversättningar.

  103. Försvunnen, drunknad.
    Drunkning kommer på hösten-

  104. -och det blir en ökning på våren,
    när isarna blir sämre.

  105. Då går hundarna ner sig.
    Det är årstidsbundet.

  106. Vilda djur, där ingår vildsvinen.

  107. Här har veterinären bara skrivit
    att det är en traumatisk skada.

  108. Vi har hela vägen från munhålan-

  109. -och ner i magsäcken
    med främmande föremål.

  110. Traumatisk fraktur i skelettet
    vet man inte vad det är.

  111. Likadant bråck. Det är nån form
    av bråck som varit traumatiskt.

  112. Trauma UNS. Där har vi inte
    fått nånting. Förgiftning.

  113. Det är de tio största dödsorsakerna för
    jakthundar.

  114. Tittar man på veterinärvårdsskadorna-

  115. -har vi traumatisk skada:
    klo, hud, fraktur i skelett.

  116. Här finns en hel del
    när det gäller vildsvinsskador.

  117. I och med att den ligger
    så högt kan man säga-

  118. -att hudskador händer mycket
    på alla typer av jakthundar.

  119. Man springer på pinnar i skogen
    och när de apporterar i vatten-

  120. -så simmar de på nånting.

  121. Det är hela kakan
    när det gäller det.

  122. Främmande föremål,
    orm- och insektsbett.

  123. Drunkning ska inte vara med här.
    Drunknar man så är man död.

  124. Vi har en del som överlever påkörningar,
    speciellt av bilar.

  125. Men det är vanligt. De går upp
    på vägen och blir påkörda.

  126. Traumatisk skada i mun,
    munhåla, matstrupe.

  127. Vilda djur.

  128. Känns det konstigt?

  129. Det är som att slå in öppna dörrar. Ni
    får fler argument.

  130. Jag försökte åskådliggöra
    en bild-

  131. -utifrån dessa orsaker.

  132. Hundar som skadats eller dödats
    av tåg, vilt: varg, lo, björn-

  133. -örn, vildsvin och vilda djur.

  134. Under vildsvin, vilda djur
    och vilt ligger vildsvinsskadorna.

  135. Man kan konstatera
    att när det gäller-

  136. -tåg och varg och björn-

  137. -så dör hunden för det mesta.

  138. Men när det gäller vildsvin
    överlever faktiskt hunden.

  139. Men den blir skadad.
    Så det är skillnad mellan-

  140. -hundarna som skadas
    och hundarna som dör.

  141. Träffar man på ett tåg
    i hög hastighet så dör hunden.

  142. Men man ser skillnad
    vad gäller bitarna-

  143. -med vildsvin, vilda djur
    och vilt som ni ser här.

  144. Här är den största
    överlevnadsdelen: 90-93 procent.

  145. Det är inte så många som dör.
    Det är som Kjell säger-

  146. -vi har bara följt vildsvinsskador
    de sista fem åren.

  147. Vi försöker lägga en egen diagnos.

  148. Det saknas en diagnoskod för
    vildsvinsskador för veterinärer.

  149. När vi vet att det är en vildsvinsskada
    för vi på den.

  150. Det finns ett stort mörkertal.
    Jag jämförde 2011 med 2012-

  151. -och kan se att vi registrerat
    en ökning med 200 procent.

  152. Den ligger i och för sig
    på en låg nivå.

  153. Men många av skadorna på skelett,
    underhud-

  154. -är vildsvinsskador.

  155. Egentligen är det som vi
    registrerar som vildsvinsskador-

  156. -bara en bråkdel av de som
    verkligen är vildsvinsskador.

  157. David bad om en bild på andra raser som
    skadats av vildsvin-

  158. -kontra jakthundarna.

  159. Jag la blandras här.
    Den kan också ligga här.

  160. Annars har vi inte
    registrerat så många olika raser-

  161. -när det gäller vildsvinsskadorna.

  162. De är gröna: wachtel, jämthund-

  163. -tysk jaktterrier
    och östsibirisk lajka.

  164. De sticker ut vad gäller
    vildsvinsskador.

  165. Sen är det väl inte underligt-

  166. -att det är dessa raser
    som finns med.

  167. Men de sticker ut
    för det är dem vi jagar med.

  168. Så då borde det finnas mer.

  169. Vi får svar på
    att det ser ut så här.

  170. En annan sak
    som kan vara traumatisk-

  171. -och som dyker upp
    för vissa jakthundraser-

  172. -är lungödem.

  173. Jag tog fram en bild på det.
    Här ser man basset...

  174. ...normand heter de, va?

  175. Drever, tax, beagle och basset.

  176. Drevern har åtta gånger
    högre risk att drabbas.

  177. Den basseten har tio gånger
    högre risk för lungödem.

  178. Såna saker drabbar många gånger akut
    under jakt.

  179. Pang! Så dör hunden i det.

  180. Jag vet att rasklubbarna
    jobbar med de bitarna.

  181. Hur stor är risken att man dör?

  182. Drevern har nio gånger högre risk
    att dö i lungödem än andra hundar.

  183. Basseten ligger på
    en nio gånger högre risk-

  184. -att dö av det
    än alla andra hundar.

  185. Här är en bild ur Breed Profiles
    som visar vad det är man kan se.

  186. Jämthund, 2005-2006.

  187. Här ligger alla hundar.

  188. Det visar hur risken ser ut
    för just den rasen-

  189. -när det gäller
    olika sammanslagna diagnoser.

  190. Här är skottskador. Man ligger
    på nästan tolv gånger högre risk.

  191. Det är en typ av hund som utsätts
    eftersom det är en ställande hund.

  192. Vilda djur. Det är säkert vildsvin
    som gör att man ligger högt.

  193. Trauma öra.
    Trauma...vad heter det?

  194. Vad heter det? Has.

  195. Främmande föremål under huden.

  196. Ni ser att många traumatiska delar
    ligger ovanför ettan.

  197. Men i övrigt är det inte
    nåt speciellt på jämten.

  198. Den grå älghunden
    används också som vildsvinshund.

  199. Vilda djur, skottskador.

  200. De ligger i topp. Klart högre risk
    att drabbas av vilda djur-

  201. -än andra hundar.
    Det är nog svårt att avla bort.

  202. Fast hunden kan ju vara för skarp.
    Det kan vara orsaken.

  203. Här är tysk jaktterrier.

  204. Vilda djur.

  205. Det är 38 gånger högre risk
    att den ska drabbas av-

  206. -att skadas av vilda djur.
    Det kan vara vildsvin-

  207. -eller grävling eller annat
    som man jagar-

  208. -ihop med tysk jaktterrier.

  209. Sen ser ni att det är inte
    så mycket mer problem.

  210. Risken för glaukom
    är sju, åtta gånger högre.

  211. Sen är det lite grann
    vad gäller ögonskador.

  212. Det hänger väl ihop
    med skelettskadorna.

  213. Man kan se på raserna
    som vi har Breed Profiles till.

  214. De rasklubbar
    som har fått Breed Profiles...

  215. Där vi tagit fram Breed Profiles-

  216. -har respektive rasklubb fått den.

  217. Är ni intresserade
    så gå till vår webbplats-

  218. -eller gå och prata med rasklubben-

  219. -om statistiken
    för att fördjupa er i er ras.

  220. Gränsen har legat på
    500 "dog-years at risk" varje år-

  221. -för att göra en Breed Profile.

  222. Annars blir det mer slump
    än statistiskt säkerställt-

  223. -att det är på det sättet.

  224. Finns det inte för rasen
    är rasen ny i Sverige-

  225. -och beståndet är för litet
    för att kunna göra statistik.

  226. Jag ska avluta med nåt
    som diskuteras ganska mycket.

  227. Vi får förfrågningar
    och det skrivs om det.

  228. Det handlar om risk-

  229. -när det gäller
    vildsvin och varg.

  230. Hur stor är risken att en hund
    dödas av varg eller vildsvin?

  231. Jag gjorde statistik
    på den relativa risken-

  232. -att skadas eller dödas
    av vildsvin i Skåne och Sörmland-

  233. -där det finns stora populationer
    kontra övriga landet.

  234. Här är alla hundar.

  235. Man kan se att risken
    är klart högre.

  236. Det är två gånger högre risk
    att en hund i det området-

  237. -drabbas av att skadas eller dödas
    av ett vildsvin.

  238. Skadorna ligger lite högre,
    men drunkning och trafikskador-

  239. -ligger på i stort sett
    samma nivå.

  240. Oavsett var man bor
    så är trafikolyckor-

  241. -och drunkningsolyckor
    ungefär lika vanliga.

  242. Jag har en bild på vargbältet:
    Gävleborg, Dalarna, Värmland.

  243. Hur ser det området ut vad gäller
    vargolyckor mot övriga landet?

  244. Det är en elva gånger högre risk-

  245. -för en hund där
    att dödas eller skadas av varg.

  246. Som ni såg tidigare
    är det mest troliga att den dör.

  247. Här ser ni att trafikskada, drunkning
    ligger på samma nivå.

  248. Man kan fundera på skottskador.

  249. I de områdena jagar man mycket
    med ställande hundar.

  250. Vi ser en ökad risk-

  251. -vad gäller att hundarna
    tyvärr blir påskjutna.

  252. Men i övrigt, vad gäller trafikskador
    och drunkning-

  253. -är det ungefär samma risker.

  254. Det var det
    som jag tänkte prata om.

  255. Tack så mycket.

  256. Har vi frågor till Ib?
    Då springer jag.

  257. -Var vänlig och ställ dig upp.
    -Hej, Åsa heter jag.

  258. Jag undrar över vildsvinsskadade.

  259. Om samma hund kommer in-

  260. -säsongen efter säsongen
    med samma typ av vildsvinsskada-

  261. -ger ni nån uppmaning till ägaren
    att inte släppa hunden-

  262. -eller skickar ni dem på test?

  263. Nej, det gör vi generellt inte.

  264. Men vi har börjat
    ge folk möjlighet-

  265. -att om man skaffar
    en av tre vildsvinsvästar-

  266. -som godkänts av Jägareförbundet-

  267. -och har en sån väst är man
    utan självrisk om hunden skadas.

  268. Dör hunden har du ingen självrisk.

  269. Det ska uppmana
    till att börja använda väst.

  270. Det är ett extra skydd och ger
    den fördelen. Det har vi gjort.

  271. Textning: Katarina Pellijeff
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Faror i skogen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka skador är de vanligaste en jakthund drabbas av? Försäkringsbolagen för noggrann statistik över hundar och jakt. Ib Ahlén, marknadsområdeschef på försäkringsbolaget Agria, talar om sjukdomar och skador. Han redogör bland annat för de tio vanligaste dödsorsakerna för jakthundar och vilka andra djur som kan utgöra en fara. Inspelat i december 2012. Arrangör: Hundutbildningsgruppen.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Husdjurslära, Jakthundar, Lantbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hundar som jagar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Frågor och svar om beteende och utseende

Hundar är, som andra biologiska varelser, summan av sina gener. Leif Andersson, professor i molekylär husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet, talar om hur gener kan styra egenskaper. Moderator: Ulrika Förster.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Skotträdsla eller hjärnskada

Både vapen och fyrverkerier kan utlösa skotträdsla hos hundar. Anette Säljö, forskare i cellbiologi, talar om skotträdsla, posttraumatisk stress och hjärnskador.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökande jakthundar

Jägare har ofta en övertro på hur bra just deras hund spårar, menar Björn Forkman, professor i etologi vid Köpenhamns universitet. Han berättar om försök som gjorts där hundar får spåra gps-märkta djur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jaktbeteenden och belöningssystem

Har djur känslor? Man kan se hur djur beter sig, men vi vet inte vad de upplever, säger etologen och djurtränaren Karolina Westerlund. Hon resonerar kring djurens beteenden, belöningssystem och sju centrala känslor.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Test av vildsvinshundar

Det går inte att säga vilken hundras som är bäst på att jaga vildsvin, säger Kjell Bräster, från Svenska kennelklubbens jakthundskommitté. Han talar om försök som gjorts för att se vilka hundar som är bäst på vildsvinsjakt. Bräster tar även upp de kriterier som brukshundsklubben arbetat fram tillsammans med Jägarförbundet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens luktsinne

De flesta varelser styrs av doftämnena feromoner och dofter av mat. Fredrik Schlyter är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han resonerar kring hur hundens utvecklade doftsinne fungerar och styr dess beteende. Här finns både styrka och begränsningar. Det måste finnas vind för att hunden ska kunna hitta luktens riktning. Dessutom får vi veta hur man kan lära bin att räcka ut tungan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Faror i skogen

Vilka skador är de vanligaste en jakthund drabbas av? Ib Ahlén, marknadsområdeschef på försäkringsbolaget Agria, talar om vilka dödsorsaker som är vanligast för jakthundar och vilka vilda djur som kan utgöra en fara.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Att jaga in en jakthund

Mattias Westerlunds jobb är att träna jakthundar. Han lär dem att de tjänar på att göra som han säger och att veta att de ska lugna ner sig. Det är först när de är i det läget som de får följa med.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens jaktbeteende

Det finns inte en hund som inte springer efter en sak man kastar framför den. En panel bestående av en filosof, en professor i etologi och en professor i lingvistik samt en expert på hundmentalitet resonerar kring hundens natur. Vad är en hund i förhållande till människan? Vad är framavlat och vad ligger djupt i generna?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Vildsvinshunden

Jakthundsinstruktören Mikael Schepler resonerar kring vad vildsvinsjägare bör tänka på när en vildsvinshund lärs upp. Har du flera hundar som kommer in på ett vildsvin är risken större att de blir skadade, säger han. En panel med bland annat en filosof och en professor i etologi diskuterar hundens och jägarens relation i samband med vildsvinsjakt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Den apporterande hunden

När jakten utvecklades i England på 1800-talet behövde man en ny typ av hund, som gärna apporterade, men inte hade så stort jaktbehov. Jakthundsinstruktören Lasse Johnsson berättar att hunden behövde vara stresstålig. Den lilla newfoundlandshunden blev en lösning. Retrivern har fungerat bra som apporthund och sällskapshund. En panel med bland annat en filosof och en professor i etololgi diskuterar hundens beteende.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökshunden

Eftersöksjägaren och jakthundsinstruktören Lars Ronnby berättar hur ett eftersök läggs upp. För mig är hundarna ett verktyg för att eftersök ska fungera, säger han. En panel med bland annat en expert i hundmentalitet och en professor i etologi diskuterar. Vet hunden vad som finns i slutet av spåret eller går den enbart på instinkt?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jakt ur hundens perspektiv

Min ingång på ämnet jakthundar har bland annat varit direktiven för en ny djurskyddslag, säger David Selin, utbildningsansvarig vid Hundutbildningsgruppen. Han menar på att alla hundar har jaktlust. Men att jaga godis eller en kastad boll räcker inte för hunden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Så kommunicerar du på rätt sätt

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Att hålla "pirret" vid liv

Eva Lenas och Anders 20-åriga relation är under ständig utveckling. Närheten är viktig och därför måste också problemen redas ut när de dyker upp.

Fråga oss