Titta

UR Samtiden - Hundar som jagar

UR Samtiden - Hundar som jagar

Om UR Samtiden - Hundar som jagar

Adventure dog conference 2012. Tema: Hundens jaktlust och hundar som jagar. Jägare och jakthundsdressörer samt forskare och professorer i bland annat biologi, etologi, lingvistik och filosofi talar och samtalar om jakthundar ur olika aspekter. Det handlar om skotträdsla och fyrverkerier, beteende både vid och utanför jakten, luktsinne, eftersökshundar och apporterande hundar. Inspelat på Thorildsplans gymnasium den 8 december 2012. Moderator: Ulrika Förster. Arrangör: Hundutbildningsgruppen

Till första programmet

UR Samtiden - Hundar som jagar: Hundens jaktbeteendeDela
  1. Jag har nöjet
    att få presentera vår panel.

  2. Vi är jätteglada att ha er här.
    Vi börjar med Gisela Håkansson.

  3. Hon är professor i lingvistik i Lund.
    Hon jobbar med språkutveckling.

  4. Hon har skrivit boken
    "Yla som vargar, tala som folk".

  5. Den handlar om djurs
    och människors kommunikation.

  6. Hon är aktuell med "Communication
    in humans and other animals"-

  7. -som hon har skrivit tillsammans
    med Jennie Westander.

  8. Bredvid mig har jag Petra Andersson,
    doktor i praktisk filosofi.

  9. Du har iallafall varit inriktad
    på frågor rörande miljöetik.

  10. Och djuretik. Du driver
    forskningsprojekt om hästars välfärd.

  11. -Välkommen, du också.
    -Tack.

  12. Vi har även Curt Blixt med oss.
    Känd personlighet inom hundvärlden.

  13. Curt är central inom SBK. Utvecklare
    av MH och mentaltester.

  14. Han är en väl anlitat föreläsare
    och författare bland annat-

  15. -till "Mentalitetsboken".
    - Välkommen.

  16. Ett välkänt ansikte för många
    är Per Jensen.

  17. Professor i etologi
    vid Linköpings universitet.

  18. Han forskar kring domesticerings-
    effekter i djurs välfärd.

  19. Han har skrivit flera böcker om djurs
    och framför allt hundars beteenden.

  20. Nu aktuell
    med boken "Hur mår maten?"

  21. Senare under dagen blir
    det frågestund, men inte nu.

  22. Det kan ni göra lite senare.

  23. När människan började samlivet
    med hunden och vargen-

  24. -så talar mycket för
    att mycket kretsade kring jakten.

  25. Vi är båda jagande arter
    som jagar på likartat sätt-

  26. -och hela vårt samliv grundades
    på samarbetet runt jakt.

  27. Och samarbetet är det
    som jag tycker är viktigast här.

  28. Jag funderar på vad som är bra
    och dålig mentalitet hos hundar.

  29. Jag har inte blivit klokare utan
    känner mig mer och mer förvirrad.

  30. Angående diskussionen idag
    om olika typer av jakthundar-

  31. -så kan man fundera på
    vad som är jaktbeteende.

  32. Att springa ifatt roliga grejer
    och vad är sociala lekar?

  33. Det kanske jag kan få chans
    att utveckla senare.

  34. Vi har redan hört lite
    om kommunikation.

  35. På en sån här konferens
    blir det väldigt tydligt-

  36. -att vi får ut väldigt mycket
    av våra hundar.

  37. Vi använder dem
    i väldigt många olika typer av jakt.

  38. Man kan fundera på om vi har
    utvecklat ett gemensamt språk-

  39. -eller gemensam kommunikation.
    Hur tänker du om det, Gisela?

  40. Jag sa ju det nyss i och för sig.

  41. Jag har inga ytterligare tankar
    än det jag redan har sagt.

  42. Jag tänker rent språkmässigt
    om vi har gynnats av ett språk...

  43. Frekvenskoden som alla talar om-

  44. -har vi absolut glädje av när vi
    kommunicerar med våra hundar.

  45. Vi kan låta små genom
    att göra munhålan lite mindre.

  46. Då får man ljusare ljud. Sen gör
    vi oss stora genom mörkare ljud.

  47. Det gör barn naturligt
    när de är ett par år.

  48. Även hundar och vargar.

  49. Det är en av orsakerna
    att vi förstår varann så väl.

  50. Jakten har vi ju
    också haft gemensamt.

  51. Det sättet som vargen har att jaga-

  52. -är en hel del av de drag
    som finns hos hundar.

  53. Fågelhundar står och väntar
    innan de sätter igång.

  54. Sånt har vi glädje av och gör
    att vi förstår varann så väl.

  55. Förhållandet människa/hund
    är det ofrånkomligt ojämlikt.

  56. Då börjar jag om.

  57. När man pratar om förhållandet
    mellan människa och hund-

  58. -är det ofrånkomligt
    att det inte är helt jämlikt.

  59. Hunden lever i vår värld och vi styr
    många av hundens förutsättningar.

  60. Vad har du för tankar
    kring det, Petra?

  61. Ojämlikheten är ju spännande
    på många sätt.

  62. Det är uppenbart
    på människans villkor.

  63. Vi hittar på hur många hundar vi vill
    ha och vad man ska göra med dem.

  64. Och i väldigt hög grad när man ska
    göra det tillsammans med hunden.

  65. Samtidigt, utan att kunna visa
    några vetenskapliga teorier...

  66. Vi har inte riktigt
    till hundra procent...

  67. Som mänsklighet verkar vi inte
    helt kunna välja bort djurrelationer.

  68. Kanske inte lika omöjligt som
    att välja bort mänskliga relationer.

  69. Relationer med djur, inte minst
    hundar, har vi haft väldigt länge.

  70. -och på olika håll i världen. Vi har
    dessutom relationer till andra arter.

  71. Det verkar ganska ovanligt-

  72. -att större grupper människor
    inte har nån relation med djur.

  73. Det gör förstås det hela
    inte mer jämlikt.

  74. Berättelsen om jämlikheten och
    makten i relationen människa/djur-

  75. -blir olika beroende på om vi tänker
    att djuren bara finns för vår skull.

  76. Eller är vi så beskaffade att vi inte
    kan låta bli att ha dessa relationer?

  77. Det gör nån sorts skillnad.
    Det ursäktar inte illa behandling.

  78. Det gör skillnad när man pratar om
    hur det är att ha djur omkring sig.

  79. Gisela var inne på det spåret
    och jag frågar nu dig, Per.

  80. Du beskriver i din bok-

  81. -att hundar har med sig beteenden
    från sina förfäder på nåt vis.

  82. Du beskriver det
    som "etologiskt behov".

  83. Jag tänkte be dig
    att lite kort beskriva det.

  84. Hunden är naturligtvis anpassad
    till ett liv med människor.

  85. Det har skett otroligt mycket
    under de här...

  86. ...tiotusen generationer
    som vi har haft hundar.

  87. Men de instinktiva beteendena
    kommer från förfadern, vargen.

  88. De yttrar sig i form
    av det vi kallar "etologiska behov".

  89. Oavsett vad hunden har
    för erfarenhet-

  90. -och vad man har försökt lära dem
    och lära dem att låta bli-

  91. -så har de ett slags uppbubblande
    behov av att utföra vissa beteenden.

  92. Dit hör t.ex. jaktbeteendet.

  93. Det finns inte en hund som
    inte försöker jaga nåt man kastar.

  94. Det är ett exempel på detta behov.

  95. Om djur inte får utlopp
    för dessa behov vet man-

  96. -att de utvecklar beteendestörningar
    och stressrelaterade problem.

  97. Så det här är ju allvarliga saker.

  98. Då tänker jag genast på skyldigheter.

  99. Det är människans ansvar-

  100. -att låta våra hundar få utlopp
    för dessa beteendebehov.

  101. Vad har du för tankar
    kring skyldighetsperspektivet?

  102. Jag gjorde en mindre studie
    som gällde hästägare och hästar.

  103. Då kunde man tydligt se att hästägare
    svarar i termer av kompromisser.

  104. De har gjort så gott de har kunnat
    när det gäller hästskötsel.

  105. De tycker att det finns bättre och
    sämre saker som de har att erbjuda.

  106. Men det är ändå tillräckligt bra.

  107. En del har en idé om
    att man ska erbjuda sitt djur...

  108. Det handlar om en möjlighet
    att leva ut naturliga beteenden-

  109. -så att de inte lägger sig till
    med stereotypa beteenden.

  110. De har en idé om hur djuret ska tas
    om hand som egenskap av sin art.

  111. Men sen tänker man också:
    "Men just mitt djur..."

  112. "Jag erbjuder det nåt annat än det
    som anses nödvändigt för arten."

  113. "För just mitt djur är det lika bra,
    därför att..."

  114. "Min häst är en tävlingshäst."

  115. Och just en tävlingshäst skulle då
    ha radikalt andra behov-

  116. -än vad hästar i allmänhet,
    som individer av en art, har.

  117. Den typen av resonemang
    tror jag alla gör med sina djur.

  118. Man tänker att rollen som vår häst,
    sällskapskatt, jakthund o.s.v. har-

  119. -definierar djurets behov i högre
    grad än vad arttillhörigheten gör.

  120. Vi tänker oss
    att den här rollen definierar-

  121. -den här individens specifika behov.

  122. Där nånstans börjar jag väl tänka-

  123. -att vi är skyldiga att betrakta
    djuret oavsett användningsområde-

  124. -som i första hand en individ
    ur sin art.

  125. Den finns saker med denna art
    som inte går att förhandla bort.

  126. Vi har ju en djurskyddslagstiftning
    som ska reglera det här.

  127. Det finns ett nytt lagförslag
    där det står:

  128. "Djur ska ges möjlighet
    att utföra naturliga beteenden"-

  129. -"som relaterar till djurens behov
    av rörelse, vila, komfort"-

  130. -"sysselsättning, födosök
    och socialt umgänge."

  131. Hur ser du på att predation
    inte finns med, Per?

  132. Det är ju en tolkningsfråga.
    Lagtexten är mer specifik nu-

  133. -än den vi har idag. Vi får se
    vad som händer med förhandlingarna.

  134. I min värld
    inkluderar ju födosök predation.

  135. En predator söker föda
    genom predation.

  136. Det inbegriper inte bara
    att tugga och svälja mat-

  137. -utan även att söka upp mat
    och få utlopp för sitt jaktbeteende.

  138. Våra vanliga sällskapshundar
    får ju naturligtvis inte jaga-

  139. -och ha ihjäl sin mat, utan den köper
    vi på Konsum eller i en djuraffär.

  140. Men att få utlopp för de
    rörelsemönster som ingår i jakten-

  141. -finns ju där ändå.

  142. Jag tror det är ett större problem-

  143. -för utpräglade predatorer vi håller
    i fångenskap av andra skäl.

  144. Jag tänker exempelvis
    på minkar i minkhållningen.

  145. De har inte möjlighet
    att få nåt som helst utlopp-

  146. -för vare sig jaktbeteendet
    som sådant, eller predationen.

  147. Jag väljer att tolka lagtexten som
    att födosök inkluderar predation.

  148. Jag hoppas att Jordbruksverket
    gör en liknande tolkning.

  149. Det är ju de som ska omsätta
    detta i verkligheten.

  150. Vi tar en sista fråga innan vi går
    vidare och pratar om vildsvinshunden.

  151. Vi har pratat mycket
    om jakt och jaktlust.

  152. Jag inser att vi människor har
    väldigt olika definitioner på det.

  153. En vanlig hundägare säger:
    "Min hund springer mycket på vilt."

  154. För jägare är det viktigt-

  155. -att hunden är lämplig och motiverad
    för den jaktformen de ska utföra.

  156. Brukshundsägare ser också till
    hundens vilja att ägna sig åt jakt.

  157. Jag undrar om tankegångarna kring
    jaktlust inom brukshundsvärlden-

  158. -och kanske dina egna
    tankegångar kring jaktlusten.

  159. Det är ett komplext kapitel.

  160. Vi kanske ska definiera lite bättre
    vad vi menar i olika sammanhang.

  161. Jag tror inte att skyddshunden
    springer ifatt och biter figuranten-

  162. -och har en jakttanke. Jag tror
    att de ser det som en social lek.

  163. Från början var de tilltänkta
    att användas i jaktsammanhang.

  164. Samma sak när man kastar en boll
    och hundar hämtar den.

  165. Vi kallar det jakt, men frågan är
    vad hundens motivation är.

  166. För egen del tror jag mina hundar
    har mig som bollkastare.

  167. Det har egentligen inte
    ett jäkla dugg med jakt att göra.

  168. Då pratar vi brukshundar.

  169. När vi kommer till retrieversidan
    är det mer som att svära i kyrkan.

  170. Det blir alltmer vanligt
    med bakåtlänkning vid apportering.

  171. Man börjar med att ge
    mycket beröm för avlämning.

  172. Sen fortsätter man med kastning
    och tillbakalämning.

  173. Enligt mig handlar det mycket om att
    komma tillbaka och lämna ifrån sig.

  174. Hur mycket jakt har vi då
    i våra jaktlabradorer?

  175. Just i det sammanhanget.

  176. När vi kommer till drivande hundar
    har vi petat mycket i systemen.

  177. Vissa beteenden
    är lättutlösta hos en ras-

  178. -och svårutlösta hos en annan.

  179. För många år sen roade vi oss-

  180. -med det här lilla bytet, trasan
    som far iväg i sicksack.

  181. Vi körde ett antal drevrar på provet.

  182. Vi kickade igång nåt slags jaktlust
    för de for iväg 15 meter.

  183. Sen letade de bara spår,
    oavsett var trasan fanns.

  184. Deras specialitet kom till uttryck.

  185. Men de svarade inte på de retningar
    som andra hundar svarar på.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hundens jaktbeteende

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är en hund i förhållande till människan? En panel bestående av en filosof, en professor i etologi och en professor i lingvistik samt en expert på hundmentalitet resonerar kring hundens natur. Vad är framavlat och vad ligger djupt i generna? Det är uppenbart att relationen människa-hund sker på människans villkor, säger Petra Andersson, forskare i filosofi vid Göteborgs universitet. En hund måste få utlopp för sina jaktinstinkter, menar Curt Blixt, lärare i hundmentalitet på Svenska brukshundsklubben. Det finns inte en hund som inte springer efter en sak man kastar framför den. Inspelat i december 2012. Arrangör: Hundutbildningsgruppen.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Djurekologi, Djurpsykologi, Etologi, Hundar, Husdjur, Husdjurslära, Jakthundar, Lantbruk, Naturvetenskap, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hundar som jagar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Frågor och svar om beteende och utseende

Hundar är, som andra biologiska varelser, summan av sina gener. Leif Andersson, professor i molekylär husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet, talar om hur gener kan styra egenskaper. Moderator: Ulrika Förster.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Skotträdsla eller hjärnskada

Både vapen och fyrverkerier kan utlösa skotträdsla hos hundar. Anette Säljö, forskare i cellbiologi, talar om skotträdsla, posttraumatisk stress och hjärnskador.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökande jakthundar

Jägare har ofta en övertro på hur bra just deras hund spårar, menar Björn Forkman, professor i etologi vid Köpenhamns universitet. Han berättar om försök som gjorts där hundar får spåra gps-märkta djur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jaktbeteenden och belöningssystem

Har djur känslor? Man kan se hur djur beter sig, men vi vet inte vad de upplever, säger etologen och djurtränaren Karolina Westerlund. Hon resonerar kring djurens beteenden, belöningssystem och sju centrala känslor.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Faror i skogen

Vilka skador är de vanligaste en jakthund drabbas av? Ib Ahlén, marknadsområdeschef på försäkringsbolaget Agria, talar om vilka dödsorsaker som är vanligast för jakthundar och vilka vilda djur som kan utgöra en fara.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Att jaga in en jakthund

Mattias Westerlunds jobb är att träna jakthundar. Han lär dem att de tjänar på att göra som han säger och att veta att de ska lugna ner sig. Det är först när de är i det läget som de får följa med.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Test av vildsvinshundar

Det går inte att säga vilken hundras som är bäst på att jaga vildsvin, säger Kjell Bräster, från Svenska kennelklubbens jakthundskommitté. Han talar om försök som gjorts för att se vilka hundar som är bäst på vildsvinsjakt. Bräster tar även upp de kriterier som brukshundsklubben arbetat fram tillsammans med Jägarförbundet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens luktsinne

De flesta varelser styrs av doftämnena feromoner och dofter av mat. Fredrik Schlyter är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han resonerar kring hur hundens utvecklade doftsinne fungerar och styr dess beteende. Här finns både styrka och begränsningar. Det måste finnas vind för att hunden ska kunna hitta luktens riktning. Dessutom får vi veta hur man kan lära bin att räcka ut tungan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Hundens jaktbeteende

Det finns inte en hund som inte springer efter en sak man kastar framför den. En panel bestående av en filosof, en professor i etologi och en professor i lingvistik samt en expert på hundmentalitet resonerar kring hundens natur. Vad är en hund i förhållande till människan? Vad är framavlat och vad ligger djupt i generna?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Vildsvinshunden

Jakthundsinstruktören Mikael Schepler resonerar kring vad vildsvinsjägare bör tänka på när en vildsvinshund lärs upp. Har du flera hundar som kommer in på ett vildsvin är risken större att de blir skadade, säger han. En panel med bland annat en filosof och en professor i etologi diskuterar hundens och jägarens relation i samband med vildsvinsjakt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Den apporterande hunden

När jakten utvecklades i England på 1800-talet behövde man en ny typ av hund, som gärna apporterade, men inte hade så stort jaktbehov. Jakthundsinstruktören Lasse Johnsson berättar att hunden behövde vara stresstålig. Den lilla newfoundlandshunden blev en lösning. Retrivern har fungerat bra som apporthund och sällskapshund. En panel med bland annat en filosof och en professor i etololgi diskuterar hundens beteende.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Eftersökshunden

Eftersöksjägaren och jakthundsinstruktören Lars Ronnby berättar hur ett eftersök läggs upp. För mig är hundarna ett verktyg för att eftersök ska fungera, säger han. En panel med bland annat en expert i hundmentalitet och en professor i etologi diskuterar. Vet hunden vad som finns i slutet av spåret eller går den enbart på instinkt?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hundar som jagar

Jakt ur hundens perspektiv

Min ingång på ämnet jakthundar har bland annat varit direktiven för en ny djurskyddslag, säger David Selin, utbildningsansvarig vid Hundutbildningsgruppen. Han menar på att alla hundar har jaktlust. Men att jaga godis eller en kastad boll räcker inte för hunden.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss