Titta

UR Samtiden - Dela vatten

UR Samtiden - Dela vatten

Om UR Samtiden - Dela vatten

Nästan hälften av världens befolkning bor i områden där vattentillgångarna delas mellan flera länder. Några av världens mest konfliktdrabbade regioner lider också av vattenbrist. Hur man samarbetar kring vatten och delar vattentillgångar är en viktig politisk och miljömässig fråga på den globala agendan. 2013 är FN: s internationella år för vattensamarbete. Med exempel från fyra viktiga avrinningsområden adresserar detta seminarium de utmaningar och möjligheter som delade vatten för med sig. Seminariets originaltitel: Shared water - new challenges for peace and development. Inspelat i december 2012. Arrangörer: Utrikespolitiska institutet och Stockholm International Water Institute (SIWI).

Till första programmet

UR Samtiden - Dela vatten: Jordanfloden, freden och politikenDela
  1. Nu har jag nöjet
    att presentera Karin Aggestam-

  2. -som är föreståndare för
    freds- och konfliktvetenskap i Lund.

  3. Hon har jobbat mycket
    med fredsbyggande i Mellanöstern.

  4. Förhandlingar, konfliktlösning
    med mera.

  5. Hon håller även på med vattenpolitik.

  6. Hon har inte bara
    en akademisk bakgrund.

  7. Hon var även Sveriges
    högst uppsatta representant...

  8. -...vid den internationella...
    -Observatörerna i Hebron, TIPH.

  9. Hon har erfarenhet från regionen-

  10. -och ska prata om Jordanflodsområdet.

  11. Tack så mycket för introduktionen,
    Anders.

  12. Tack till organisatörerna:
    Utrikespolitiska institutet och SIWI-

  13. -och freds- och utvecklingsnätverket.

  14. Jag ska prata lite mer om politik.

  15. Jag är inte hydrolog, som Anders sa.
    Jag är ingen vattenexpert.

  16. Jag är statsvetare och håller på med
    freds- och konfliktfrågor.

  17. Min presentation
    kommer att vara en analys-

  18. -av maktpolitik och fredsbyggande.
    Så hör jag ihop med det här temat.

  19. Vattenpolitik, med andra ord-

  20. -snarare än själva teknikerna.

  21. Men även hur vattenpolitik
    kan främja eller utlösa konflikter-

  22. -och även det man har diskuterat
    om vattenkrig på senare tid.

  23. Men jag berör också hur delat vatten,
    framför allt i Jordanflodsområdet-

  24. -har en roll i fredsbyggandet.
    Jag ska fokusera på-

  25. -de två aktörerna
    Israel och palestinierna här.

  26. Jag vill även nämna ett projekt
    vid Lunds universitet.

  27. Det är ett tvärvetenskapligt projekt
    om Jordanflodsområdets vattenpolitik.

  28. Joshka Wessels som sitter där
    ingår i projektet.

  29. Vi samarbetar med Vattenbyggnad
    och Internationella relationer.

  30. Vi har väldigt spännande
    diskussioner-

  31. -om våra olika synsätt på det här.

  32. Jag ska bara nämna
    Jordanflodsområdet-

  33. -och säga nåt grundläggande
    om Jordanfloden.

  34. Som ni ser på kartan går Jordanfloden
    genom södra Libanon-

  35. -norra Israel och Golanhöjderna.

  36. Den rinner söderut
    till Genesarets sjö-

  37. -och sen längre ner till Döda havet.

  38. Den har två huvudsakliga bifloder.

  39. Yarmuk rinner upp från gränsen mellan
    Syrien och Jordanien-

  40. -och når Jordanfloden
    söder om Genesarets sjö.

  41. Sen även Zarqa
    som rinner genom Jordanien.

  42. Vi kan även se en annan sak
    på kartan.

  43. Vissa av de största underjordiska
    akvifererna delas också.

  44. Vi har kust- och bergsakvifererna.

  45. Bergsakvifererna,
    om ni kan se dem trots ljuset.

  46. Vi har den nordöstra,
    den västra och den östra akviferen.

  47. Jag ska prata mer om det senare.

  48. Inom statsvetenskapen betonar vi-

  49. -säkerhetskomplexens
    ömsesidigt beroende natur.

  50. När det handlar om Jordanflods-
    området finns det några faktorer-

  51. -som orsakar den här dynamiken-

  52. -i det som kan kallas
    vattenpolitiskt säkerhetskomplex.

  53. Först och främst kan vi se
    att strandstaterna-

  54. -har varit fiender
    under historiens gång.

  55. Ni är nog medvetna om
    vad som pågår i regionen.

  56. Det har förekommit krig
    upprepade gånger.

  57. De har haft många konflikter, framför
    allt sen staten Israel grundades.

  58. De har haft flera krig sen dess.

  59. Det är även en region med mycket
    begränsade naturliga vattenresurser.

  60. Ofta beskrivs den som
    en region eller ett flodområde-

  61. -som lider av kronisk vattenbrist.

  62. Förutom det pågår även
    en överexploatering av resurserna-

  63. -som har flera negativa
    och nedbrytande konsekvenser.

  64. Bland annat ökad försaltning.

  65. Det är även en region
    som lider av befolkningstillväxt.

  66. Den har en hög naturlig
    befolkningstillväxt.

  67. Framför allt om vi ser på Jordanien
    och de palestinska territorierna.

  68. Och om vi vill relatera det
    till ekonomisk utveckling-

  69. -så ökar det vattenbehovet
    per capita-

  70. -och ökar vattenstressen i regionen.

  71. Samtidigt saknar flodområdet-

  72. -institutionell kapacitet
    för förvaltning av vattenresurser.

  73. Det finns även andra
    problematiska faktorer och scenarier-

  74. -som framhävs
    av klimatförändringarna.

  75. Torrperioderna blir mer regelbundna-

  76. -vilket kommer att orsaka problem
    med förvaringskapacitet.

  77. Havsnivån stiger, och enligt vissa
    är vi på väg mot en katastrof.

  78. Dessutom är vatten samtidigt-

  79. -en livsviktig del
    i nationsbyggandet.

  80. Det visar även vikten av jordbruket.

  81. På sätt och vis
    är vatten och jordbruk-

  82. -grundläggande delar
    i nationsbyggandet-

  83. -i ideologiska
    och kulturella avseenden.

  84. Jag tänker på de tidigare
    kommentarerna om subventioner.

  85. Vatten är subventionerat
    i många av länderna.

  86. Men även ur
    ett inrikessäkerhetsperspektiv.

  87. Det leder till konsekvenserna-

  88. -att mycket data är hemliga
    och inte avslöjas.

  89. Det blir också problematiskt-

  90. -när det handlar om samarbete.

  91. Även om vattenanvändningen-

  92. -framför allt går till jordbruket...

  93. Upp till 70 % av vattenanvändningen
    går till jordbrukssektorn.

  94. Men om man relaterar det till BNP-

  95. -så bidrar jordbrukssektorn bara
    med några procent till BNP.

  96. Ur ekonomisk effektivitetssynpunkt
    är det också problematiskt.

  97. I går pratade vi om
    vatten- och matsäkerhet-

  98. -och relationen
    mellan de här två aspekterna.

  99. Det är inte samma sak som
    att vara självförsörjande på mat.

  100. Om vi ser på hur mycket
    Jordanien eller Israel importerar-

  101. -när det handlar om spannmål
    så är det upp till 80-90 %.

  102. Där har vi faktiskt...

  103. Vi befinner oss i det område
    där Tony Allan...

  104. ...skapade begreppet
    "virtuellt vatten".

  105. De importerar vatten
    via importen av spannmål.

  106. Matsäkerhet blir nåt annat
    än självförsörjning gällande mat.

  107. För att sammanfatta... Det här
    speglar att alla strandstaterna-

  108. -är sammankopplade
    och ömsesidigt beroende av varandra.

  109. Men det är mycket asymmetriskt-

  110. -för parterna och aktörerna
    har väldigt olika positioner-

  111. -när det handlar om sårbarhet,
    motståndskraft och anpassning.

  112. Om vi pratar om klimatförändringar så
    har flera studier gjorts om Israel.

  113. Man verkar vara ense om
    att Israel har-

  114. -en ganska bra anpassningsförmåga.

  115. Men om vi ser på palestinierna
    så är de mycket mer sårbara.

  116. De är kraftigt beroende
    av andra aktörers planer-

  117. -när det handlar om samarbete.

  118. Vattenbrist är alltså inte
    bara siffror och fakta.

  119. Det är en fråga om definition
    och hör ihop med andra aspekter-

  120. -som möjligheten
    att återvinna vatten-

  121. -återanvända vatten och skapa nytt
    vatten. Det är ett flytande begrepp.

  122. Enligt vissa forskare
    är det ett konstruerat begrepp.

  123. Vi går till konflikt/samarbetsfrågan-

  124. -som jag har ägnat mig åt.

  125. Vi kan säga att på senare tid
    har det pågått en intensiv debatt-

  126. -som kopplar ihop vattenbrist
    och ökningen av konflikter.

  127. Framför allt
    i samband med växande befolkningar.

  128. Snabb befolkningstillväxt.

  129. Framför allt i regioner
    där tilliten är väldigt låg.

  130. Låg tillit gynnar inte samarbete.

  131. Det hindrar parterna från
    att leta efter gemensamma lösningar.

  132. Det kan leda till stora problem.

  133. Jordanflodsområdet nämns ofta
    som ett exempel på det här.

  134. Vi hörde om kriget 1967 tidigare.

  135. Vissa har pekat på
    att det är ett bra exempel-

  136. -på hur vatten var
    en utlösande faktor bakom kriget.

  137. Men många senare studier
    och analyser har pekat på motsatsen.

  138. Det var inte en utlösande faktor-

  139. -men krigets konsekvenser
    var allvarliga-

  140. -framför allt det faktum
    att Israel ockuperade Golanhöjderna.

  141. Genom det fick de en position
    som låg mer uppströms.

  142. Det påverkade maktbalansen.

  143. Men på 1990-talet handlade det mesta
    om vattenkrig och varningar för det.

  144. Flera av FN:s generaldirektörer sa-

  145. -att nästa Mellanösternkrig
    skulle handla om vatten.

  146. Boutros Boutros-Ghali och Kofi Annan
    kom med det påståendet-

  147. -och det gjorde även Världsbanken.

  148. Men efter ett par år
    mobiliserade den akademiska världen.

  149. Anders har skrivit mycket om det här
    bland många andra.

  150. Det visade tydligt
    med hjälp av långa historiska...

  151. ...och många fallstudier att det är
    en mycket svag empirisk slutsats.

  152. Det finns väldigt lite bevis för-

  153. -att vatten orsakar vattenkrig.

  154. Snarare motsatsen.
    Det främjar samarbete.

  155. Från att prata om vattenkrig
    och "ropa varg-syndromet"-

  156. -började många i samband
    med fredsprocessen prata om vatten-

  157. -som den katalysator
    som ledde till fred i Mellanöstern.

  158. Det här blev även ett lovande...

  159. ...område
    för internationella bidragsgivare.

  160. När fredsprocessen inleddes såg vi
    i den mångsidiga organisationen-

  161. -att det fanns en grupp inom den
    som jobbade just med vatten.

  162. Arbetsgruppen prioriterade vatten.

  163. Det öppnade upp för
    internationella bidragsgivare-

  164. -och det syns tydligt
    på de palestinska territorierna-

  165. -i och med
    att vattenprojekt prioriteras.

  166. Om vi går vidare till... Hoppsan.

  167. Vi ska se resultatet av vatten-
    förhandlingarna under 1990-talet.

  168. Man kan säga
    att det var tre eller två avtal-

  169. -som handlade om vatten.

  170. Fredsavtalet
    mellan Israel och Jordanien 1994.

  171. Det fokuserade mycket
    på framför allt dagvatten-

  172. -till skillnad från Israel-PLO-
    avtalet som rörde grundvatten.

  173. I Israel och Jordaniens fredsavtal-

  174. -pratar man mycket om
    vattenfördelning-

  175. -och hur parterna kan
    fördela och handla med vatten-

  176. -vid olika tider på året.

  177. Det fanns även artiklar om förvaring,
    samarbete och vattenkvalitet.

  178. Men på senare tid, och vi får kanske
    höra mer om det i en kommentar-

  179. -med de oklarheter som finns
    i avtalet angående rätt fördelning...

  180. Den termen ville Jordanien
    ha med i fredsavtalet.

  181. Israel samtyckte till det-

  182. -men undvek att precisera
    exakt vad rätt fördelning betydde.

  183. Det är fortfarande en sak
    som leder till misstro i avtal-

  184. -liksom problemen med vattenhandel
    som vi har sett.

  185. Ibland har Israel befunnit sig
    i den breda politiska organisationen-

  186. -och ibland har de hotat med
    att inte leverera och fördela-

  187. -det man har kommit överens om.

  188. Om vi ser på avtalet
    mellan Israel och PLO.

  189. Det innehöll erkännandet från
    Israels och organisationens sida.

  190. Det nämner att vatten är
    ett viktigt samarbetsområde.

  191. Det efterlyser
    en vattenöverenskommelse.

  192. Det relaterar vatten till ekonomisk
    utveckling men i vaga ordalag.

  193. Det preciserar inte
    och säger inget om vattenrätt i sig.

  194. Men senare,
    i interimsavtalet från 1995-

  195. -enades parterna om mycket mer
    detaljerade former av samarbete.

  196. Det är viktigt att i stället för
    att använda den vanliga termen-

  197. -Osloavtalet från 1995...
    Det är viktigt att betona-

  198. -att det skulle vara ett interims-
    avtal under en tidsperiod på fem år.

  199. Det parterna kom överens om var-

  200. -att koordinera resurserna
    för vattenförvaltning-

  201. -och avloppsnäten och att övervaka.

  202. Det skulle göras i gemensamma team.

  203. De skulle övervaka
    och se till att besluten efterlevdes.

  204. Det beslutades i DOP.

  205. Ursäkta, i interimsavtalet.

  206. Interimsavtalet nämnde
    palestinska vattenrättigheter-

  207. -och det var första gången Israel
    erkände att palestinierna hade det-

  208. -även om det saknades detaljer
    om rättvisa, fördelning och liknande.

  209. Det fokuserade snarare på skapandet
    av ytterligare vattentillgångar.

  210. Framför allt
    i samband med den östra akviferen.

  211. Där kommer internationella
    bidragsgivare in i bilden.

  212. Man kan säga att ansvaret för-

  213. -att utveckla och skapa
    vattentillgångar för palestinierna-

  214. -flyttades över till palestinierna
    med hjälp av bidragsgivarna-

  215. -för att förbättra vattenkvaliteten
    och andelen i den östra akviferen-

  216. -som har problem med försaltning.

  217. Det har varit många diskussioner
    om mängden som avtalades-

  218. -hur realistisk den var i slutändan-

  219. -och hur man kom på siffran.
    Man kan sammanfatta det med-

  220. -att Israel behåller taget om
    det mesta av vattentillgångarna-

  221. -och på Västbanken
    använder de upp till 80-85 %-

  222. -av alla vattentillgångar
    från akvifererna på Västbanken.

  223. Palestinierna använder
    omkring 15-18 %.

  224. Israel fortsätter att vara leverantör
    och palestinierna köpare.

  225. Därför hävdar vissa forskare-

  226. -att väldigt lite har förändrats
    i fredsprocessen med det här avtalet.

  227. Vissa hävdar, till exempel Jan Selby,
    att det här är herravälde-

  228. -som är utklätt till samarbete
    i Mellanösterns organisation.

  229. Det är där jag kommer in-

  230. -och går in på
    fredsbyggandelitteraturen.

  231. Man kan dra vissa paralleller-

  232. -från fredsbyggandets antaganden.

  233. Många har betonat en funktionalistisk
    syn på vattensamarbete.

  234. Det är ofta ett tekniskt samtal.

  235. Man försöker hitta tekniska lösningar
    för att förbättra vattenkvaliteten-

  236. -och skapa större tillgång.

  237. Det här hamnar inom det område-

  238. -som på många sätt har blivit planen-

  239. -för liberalt fredsbyggande
    i många olika regioner.

  240. Antagandena finns i flera regioner.

  241. Många konflikter,
    inte bara vattenkonflikter-

  242. -ramas in och anses vara-

  243. -sammanfallande stater,
    ömtåliga stater-

  244. -som i slutändan måste lösas genom
    att man förbättrar institutionerna.

  245. Olika tekniska lösningar.

  246. Ofta är de väldigt hierarkiska.

  247. Trots att fredsbyggande
    faktiskt innehåller-

  248. -en övergripande kunskap-

  249. -så hävdar man ofta att statsbyggande
    är samma sak som fredsbyggande.

  250. Det handlar om att förbättra
    moderna stater och institutioner.

  251. Det borde vara den liberala staten,
    för den liberala staten, antar man-

  252. -är mycket fredligare
    än den illiberala.

  253. Därför är det den
    som ska vårdas och stöttas.

  254. Det kan göras via ekonomiskt
    och regionalt samarbete.

  255. Det skulle göra staterna fredligare
    och mer ekonomiskt välmående.

  256. Det här är naturligtvis
    laddade politiska antaganden.

  257. Men om vi ser på
    fredsbyggandets metoder-

  258. -så lägger vi märke till att det
    har skett en professionalisering-

  259. -och ett försök att avpolitisera
    mycket av fredsbyggandets metoder-

  260. -genom att jobba för
    mer tekniska hjälpmedel.

  261. Man ser det här ganska ofta.
    Fokus på institutionell kapacitet.

  262. Vi har olika modeller av SSR och DDR:
    Security Sector Reforms-

  263. -och Demobilization,
    Demilitarization and Reforms.

  264. Modellerna används i hela världen.

  265. Det finns ett universellt antagande
    att de funkar överallt.

  266. Det utnyttjar det man anser vara
    en teknokratisk syn på fredsbyggande.

  267. Roger Mac Ginty, en berömd
    brittisk fredsforskare, skulle hävda-

  268. -att fredsbyggandet faktiskt har fått
    en teknokratisk inriktning-

  269. -där experter, eliten,
    har en väldigt viktig roll.

  270. Ofta kan mer deltagande engagemang-

  271. -ses som mer problematiskt.
    Det är väldigt hierarkiskt.

  272. I fredsprocessen i Mellanöstern
    ser vi-

  273. -att den handlade mycket
    om liberal fred.

  274. Det ska finnas vatten,
    ekonomisk utveckling-

  275. -och fokus på tekniska lösningar.

  276. Det gav de internationella
    bidragsgivarna en logisk grund för-

  277. -att stötta vattenprojektet
    med generösa bidrag.

  278. 10-15 % av hjälpen som
    den palestinska myndigheten har fått-

  279. -har gått till avloppsvatten och
    annan vattenrelaterad infrastruktur.

  280. Vattenorganisationen fokuserar även
    på dålig förvaltning.

  281. Det handlar om
    att hitta tekniska lösningar på den.

  282. Att förbättra vattenkvaliteten
    och så vidare.

  283. Men konsekvenserna av det är att
    om man använder en universell plan-

  284. -så brukar man förbise
    den lokala vattensituationen.

  285. Vissa av projekten har fått
    väldigt kontraproduktiva resultat.

  286. Det har inte varit medvetet.
    Man har haft goda avsikter.

  287. Men genom att förbise
    den lokala miljön-

  288. -så har man i vissa fall
    skapat mer problem än förbättringar.

  289. Det medför att man måste erkänna-

  290. -att det är viktigt med expertis.
    Då kommer man in på politik igen.

  291. Det är även viktigt
    med lokalt ägande.

  292. Många som jobbar
    med utvecklingsfrågor vet vikten av-

  293. -att projekt är lokalt förankrade-

  294. -och att de är lyhörda för området.

  295. Lokalt ägande är oerhört viktigt.

  296. För att gå vidare...
    - Anders? Fem minuter kvar.

  297. Jag vill använda
    de sista fem minuterna-

  298. -till att säga nåt
    för att sammanfatta.

  299. Man har prioriterat
    att betona tekniska lösningar-

  300. -och förbisett vattenrättigheter
    eftersom politiken blandar sig i då.

  301. Det har fått flera konsekvenser.

  302. Bland annat har man rört sig bort
    från frågor om rättvisa.

  303. Israel har hela tiden hävdat
    att de här frågorna ska behandlas-

  304. -i de slutliga förhandlingarna.

  305. Därför betonar jag att det skulle
    vara en interimsperiod på fem år.

  306. Sen skulle såna här frågor behandlas.
    Men nu är det 2012-

  307. -och vi ligger väldigt långt efter.

  308. Interimsperioden har på nåt sätt
    blivit en mer permanent situation.

  309. Det är problematiskt.

  310. Den andra aspekten är
    att det har lett till-

  311. -att man tar bort politiken från
    fredsbyggandet. Det medför problem.

  312. Fredsbyggandet är i slutändan
    en mycket politisk process.

  313. Ofta polemisk,
    och det måste erkännas.

  314. Men att betona att man försöker
    avsäkerhetisera vattenkonflikter-

  315. -för att normalisera politiken,
    låter som ett bra argument.

  316. Problemet är
    att om man normaliserar nåt...

  317. Palestinierna lever fortfarande
    under ockupation-

  318. -trots att många strategier för
    vattensamarbete och fredsbyggande-

  319. -hör ihop med strategier-

  320. -som passar en efterkonfliktsfas.

  321. Men de palestinska territorierna
    är inte i en efterkonfliktsfas.

  322. Det här stämmer inte överens,
    och det måste man erkänna.

  323. Problemet med
    att stärka institutioner-

  324. -i det som blev
    en lång interimsperiod-

  325. -är att det i stället för att stärka
    den palestinska vattenmyndigheten-

  326. -har hämmat vissa delar
    av deras myndighet.

  327. Vattenmyndigheten har övervakat-

  328. -många bidragsfinansierade projekt.

  329. Samtidigt vet vi att
    den palestinska vattenförvaltningen-

  330. -är decentraliserad.

  331. Man kan inte bara prata om vattenkrig
    eller konflikter mellan stater.

  332. Det finns många lokala konflikter
    och spänningar mellan palestinier-

  333. -som beror på
    motsägelsefulla mål och syften.

  334. Problemet med såna här vattenprojekt-

  335. -är att organisationer
    söker finansiering-

  336. -både för vattenprojekt
    och andra projekt.

  337. De följer dagordningar som ofta,
    med enkla ord-

  338. -inte utarbetats på plats
    utan kanske i Bryssel-

  339. -där man måste anpassa sina behov,
    strategier och lösningar-

  340. -efter ramar
    som är bestämda nån annanstans.

  341. Snarare än att öka de lokala
    frivilligorganisationernas samarbete-

  342. -så har det ökat konkurrensen.

  343. Ibland har det även splittrat
    lokala frivilligorganisationer.

  344. Alla konkurrerar om finansiering.

  345. Det här problemet finns överallt
    och inte bara i Mellanöstern.

  346. Det kan öka konkurrensen
    mellan frivilligorganisationer.

  347. Det här betonar
    de lokala konflikterna.

  348. Palestiniernas vattenförvaltning
    är väldigt decentraliserad.

  349. Det här har faktiskt lett till
    att i vissa områden-

  350. -har den lokala vattenförvaltningens
    självbestämmande minskat.

  351. Jag vill till slut säga nåt om
    maktasymmetri och hydrohegemoni.

  352. Man måste inse och erkänna det.

  353. Israel har i förhållande till
    både Jordanien och palestinierna-

  354. -en stark position.

  355. När man är hydrohegemon
    kan man även ägna sig åt-

  356. -många olika alternativ.

  357. Vi pratar ofta om det bästa
    alternativet till ett avtal-

  358. -för att se vad parterna kan enas om.

  359. Israel har uppenbarligen
    många olika alternativ.

  360. Motivationen till att kompromissa
    ser annorlunda ut för dem.

  361. Tack så mycket för uppmärksamheten.

  362. Tack så mycket för att du förde in
    fredsbyggandet i diskussionen.

  363. Vi börjar med en fråga här borta.

  364. Tack för den intressanta
    presentationen.

  365. Jag vill bara
    komma med en observation.

  366. Den handlar om avutveckling.

  367. I en globaliserad värld
    är utveckling modeordet.

  368. Allt som handlar om
    utvecklingens gränser-

  369. -är nåt som kommer att
    trappa upp konflikten ytterligare.

  370. Alla gränsöverskridande kontroverser
    i hela världen-

  371. -när det gäller marknader,
    en hegemonisk ståndpunkt-

  372. -eller resurser...
    Resurserna är extremt viktiga.

  373. Hur begränsar man utvecklingen?
    Om man gör det löser man konflikten.

  374. Det är livsviktigt,
    men hur gör man det?

  375. Det är extremt... Det är upprörande.

  376. Vi tar den andra på en gång.
    Den är här.

  377. Jag kommer från Svenska kommittén
    för Vietnam, Laos och Kambodja.

  378. Professor Aggestam, du betonar-

  379. -världens största
    vattenförvaltningsproblem.

  380. Det nämndes även
    av professor Swain.

  381. Han betonade, liksom SIDA,
    problemet med vattenkvalitet.

  382. Rent vatten leder till
    att fem miljoner människor dör.

  383. Det är ett stort problem,
    men det största problemet-

  384. -det största vattenförvaltnings-
    problemet finns i ett annat område.

  385. I Mellanöstern har vi det enda-

  386. -nästan perfekt fungerande systemet
    inom det området.

  387. Det är ett viktigt problem som blir
    än viktigare vid klimatförändringar.

  388. Det har att göra med vatten-
    förvaltning vid bevattningsjordbruk.

  389. Det är världens mest slösaktiga
    vattenanvändning.

  390. Bara ett land har ett utmärkt system-

  391. -för bevattningsförvaltning.
    De använder avloppsvatten.

  392. De renar det och använder det
    i bevattningsjordbruk.

  393. Det är Israel.

  394. Det kommer att behövas enormt stora
    investeringar i framtiden-

  395. -i förvaltning
    av bevattningsjordbruk.

  396. I Sverige har vi inget
    bevattningsjordbruk.

  397. Vi struntar i det och belyser
    problemet med rent vatten.

  398. Man måste investera miljarder
    i bevattningsjordbruk-

  399. -och använda sig
    av Israels erfarenhet.

  400. Tack. - Karin?

  401. Tack så mycket.

  402. När vi pratar om utveckling,
    avutveckling och resurser-

  403. -och att hitta metoder
    och strategier...

  404. Ibland får jag frågan om hur parterna
    i Mellanöstern ska lösa sina problem.

  405. Det har att göra med samma sak.

  406. Jag skulle inte vara här om jag hade
    en övergripande lösning på problemet.

  407. Om man utgår från fredsbyggande.

  408. Jag tror att vi måste
    reflektera kritiskt över-

  409. -det som pågår runtom i världen
    när det gäller fredsbyggande.

  410. Vi pratade mycket om nexus i går.

  411. I dag har vi en nexus
    mellan säkerhet, utveckling-

  412. -och även vattenresurser och fred.
    Allt hör ihop i dag.

  413. Det pågår mycket social
    ingenjörskonst kring de här idéerna.

  414. Den kritiska analysen här har
    efterfrågat ett ödmjukare synsätt.

  415. Jag tror inte att vi har...

  416. Jag tror inte att man kan lösa allt
    med en universell plan.

  417. Om du är ute efter en plan-

  418. -så kan jag inte komma med nån sån.

  419. När det gäller bevattning,
    jordbruk och teknik-

  420. -så är det naturligtvis
    extremt viktigt.

  421. Problemet har att göra med
    klimatförändringar-

  422. -och handlar om säkerhetisering.

  423. Som du sa finns det
    många tillfällen och möjligheter.

  424. Israel återanvänder 70-80 %
    på ett mycket framgångsrikt sätt.

  425. De har olika system
    för avloppsvatten.

  426. Men det handlar även om
    säkerhetisering.

  427. Till exempel Jordanien... Man måste
    återigen erkänna asymmetrin.

  428. Det är en enorm teknisk,
    politisk och ekonomisk asymmetri-

  429. -mellan Jordanien och Israel.

  430. Om Jordanien förlitade sig på Israel-

  431. -i den här politiska situationen,
    så skulle de vara väldigt beroende.

  432. Om det handlar om säkerhetisering-

  433. -så blir Jordanien sårbara av
    att vara beroende av Israel.

  434. Till exempel har man pratat om hur
    man kan samarbeta vid avsaltning.

  435. Även palestinierna har haft förbehåll
    eftersom de blir beroende av Israel.

  436. Politiken måste tas med, även om
    det finns många tekniska möjligheter.

  437. Politiken förklarar grunden till det-

  438. -och varför optimala resultat
    inte nås-

  439. -trots att vi har teknikerna och det
    finns bidragsgivare som hjälper till.

  440. Man måste ta med politiken för att
    skapa nåt hållbart. Titta på Gaza.

  441. Det har kommit in så mycket pengar,
    men det räcker med ett bombattentat-

  442. -så blir det...

  443. Anläggningarna förstörs.
    Man måste ta med politiken-

  444. -och erkänna förutsättningarna för
    att tekniska lösningar ska frodas.

  445. Tack så mycket, Karin.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Jordanfloden, freden och politiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jordanfloden gränsar till fem länder och har i årtionden varit en källa till konflikt. Få ställen på jorden har så akut vattenbrist som länderna i Mellanöstern. Jordan är regionens viktigaste sötvattenstag och längs floden finns ömsesidigt beroende och samtidigt väldigt olika förutsättningar i sårbarhet och motståndskraft. Det är för mycket fokus på tekniska lösningar och modeller formade i Bryssel istället för i den lokala verkligheten, menar Karin Aggestam, föreståndare för freds- och konfliktforskning vid Lunds universitet. Hon menar att man bör lyfta den politiska aspekten för att få hållbara lösningar. Inspelat i december 2012. Arrangörer: Utrikespolitiska institutet och SIWI.

Ämnen:
Geografi > Asien, Geografi > Naturresurser, varor och tjänster, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Ekonomisk geologi, Geologi, Jordan, Mellanöstern, Naturvetenskap, Vattenförekomster, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dela vatten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Delat vatten - utmaningar för fred och utveckling

Det internationella samarbetet kring vatten är centralt och måste utvecklas ytterligare. Det menar Ashok Swain, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. 145 av jordens länder delar floder och andra vattentillgångar och förutom att politiska och ekonomiska förutsättningar påverkar så har klimatförändringarna blivit en allt viktigare fråga.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Jordanfloden, freden och politiken

Jordanfloden gränsar till fem länder och har varit en källa till konflikt i årtionden. Längs floden finns ömsesidigt beroende och samtidigt väldigt olika förutsättningar i sårbarhet och motståndskraft. Karin Aggestam, föreståndare för freds- och konfliktforskning vid Lunds universitet, menar att det är för mycket fokus på tekniska lösningar och modeller formade i Bryssel istället för i den lokala verkligheten.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Nilens utmaningar

Nilen är den 667 mil långa pulsådern för elva afrikanska länder som under många år förhandlat om hur vattnet i Nilen ska fördelas. Ana Cascao, programansvarig på Stockholm International Water Institute (SIWI), berättar om diskussionerna och utvecklingen kring fred, säkerhet, jordbruk och andra nationella och internationella intressen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Kaveri - samarbete i Indien

Janakarajan Srinivasan är professor vid Madras Institute of Development Studies i Indien och initiativtagare till Cauvery Family, en grupp startad av bönder och akademiker för att nå en vänskaplig lösning på tvisten kring Kaverifloden. Han berättar om erfarenheterna av att försöka lösa de mångåriga vattentvisterna kring Kaveri.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Okavango och miljön i Botswana

Okavango är Afrikas fjärde längsta flod och en av de minst utvecklade. Den rinner genom tre länder och har världens största inre delta. Okavangodeltat är ett komplext system som är känsligt för störningar. I utvecklingen måste man balansera vatten- och energibehov och miljöhänsyn, berättar Anton Earle, chef för kapacitetsbyggande vid Stockholm International Water Institute (SIWI).

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Panelsamtal

Konflikter och samarbeten kring vattentillgångar kan existera samtidigt. Konflikter uppmärksammar viktiga frågor men samtidigt är samarbete nödvändigt. Panelsamtal med Naho Mirumachi, forskare vid King’s College, Klas Sandström, vatten- och miljöspecialist, och Munqeth Mehyar, Jordens vänner Mellanöstern. Moderator: Torgny Holmgren, vd för SIWI.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Laponias förvaltning med lokalt perspektiv

Åsa Nordin, verksamhetschef för världsarvet Laponia, berättar om Laponia och förutsättningarna som krävdes för att Unesco skulle klassa det som världsarv: samerna och samisk kultur skulle tydligt inkluderas. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Konkubiner

I Kina är konkubiner fortfarande vanliga. Vid en skilsmässa brukar kvinnan förlora allt och älskarinnan får skulden. Li har levt som bihustru i 13 år. ”I det här samhället blir jag värdelös och billig”, säger Li. Zhan Yufen kallas ”älskarinnemörderskan." Hon pryglar upp konkubiner och ser till att de får sparken. Guo Jianmei vid ”Women´s watch" menar dock att Kinas kvinnor börjar protestera.

Fråga oss