Titta

UR Samtiden - Dela vatten

UR Samtiden - Dela vatten

Om UR Samtiden - Dela vatten

Nästan hälften av världens befolkning bor i områden där vattentillgångarna delas mellan flera länder. Några av världens mest konfliktdrabbade regioner lider också av vattenbrist. Hur man samarbetar kring vatten och delar vattentillgångar är en viktig politisk och miljömässig fråga på den globala agendan. 2013 är FN: s internationella år för vattensamarbete. Med exempel från fyra viktiga avrinningsområden adresserar detta seminarium de utmaningar och möjligheter som delade vatten för med sig. Seminariets originaltitel: Shared water - new challenges for peace and development. Inspelat i december 2012. Arrangörer: Utrikespolitiska institutet och Stockholm International Water Institute (SIWI).

Till första programmet

UR Samtiden - Dela vatten : Kaveri - samarbete i IndienDela
  1. Det är ett nöje att presentera-

  2. -professor Srinivasan Janakarajan-

  3. -som är professor vid institutet för
    utvecklingsstudier i Madras i Indien.

  4. Han är ekonom
    och ordförande för Saciwaters-

  5. -ett sydasiatiskt konsortium
    för tvärvetenskapliga vattenstudier.

  6. Han startade även Cauvery Family
    2003.

  7. Projektet sammanförde bönder
    i Karnataka och Tamil Nadu.

  8. Han ska tala
    om konflikten mellan delstater-

  9. -som existerar kring floden Kaveri.

  10. -Varsågod.
    -Tack.

  11. Jag ska börja med
    att ta upp anpassning.

  12. När jag reste hemifrån
    var det runt 30 grader varmt.

  13. Nu är det minus 15.

  14. Och min kropp vägrar att anpassa sig,
    så jag har blivit förkyld.

  15. Så ni får ursäkta
    om jag hostar lite då och då.

  16. Med det sagt-

  17. -tänker jag inte diskutera
    konflikterna som sådana.

  18. Mycket har redan sagts vad gäller...

  19. ...vattenkonflikter över gränser.

  20. Även om jag tar upp konflikten
    mellan Karnataka och Tamil Nadu-

  21. -de två delstater som är osams-

  22. -går jag hellre i detalj in på
    vad förhandlingarna innebär.

  23. Vi har pratat om dialogerna
    och om att man börjar förhandla-

  24. -och löser dispyterna eller
    konflikterna. Men hur gör man?

  25. Det här har gjort mig impopulär
    på mitt eget institut.

  26. Jag är utvecklingsekonom, men jag
    gör gärna saker utanför mitt område.

  27. Jag gör alla möjliga saker,
    så jag är lite av en mångsysslare.

  28. Jag är impopulär
    eftersom jag sammanför-

  29. -jordbrukare och berörda parter.

  30. Jag har forskat kring hur
    man faktiskt kan göra det här.

  31. Jag började med det 1997,
    och 2003 kom jag på idén-

  32. -som sen gav upphov
    till Cauvery Family.

  33. Varför gör vi då det här?
    Jo, vi vill få perspektiv på-

  34. -dialogen mellan de berörda parterna.

  35. Vi pratar mycket om den,
    men vi måste veta vad den betyder-

  36. -och analysera hur social dialog
    kan påverka lösningen.

  37. Påverkar den alls?

  38. Hur svårt är det att hålla tempot i
    dialogen? Det krävs mer än ett möte.

  39. Man kan låta alla berörda parter
    samlas och prata en dag.

  40. Men man måste se till
    att det även fortsätter.

  41. Kan en sån dialog vara självständig
    från lösningsmekanismerna?

  42. Kan det vara
    en helt självständig process-

  43. -eller bör den utgöra en del
    av den institutionella processen?

  44. Och hur långt kan dialogen ta oss
    mot en situation där alla vinner?

  45. I en situation där nån förlorar
    så slåss man.

  46. Nån vinner och nån förlorar.

  47. Men meningen med dialogen är
    att alla parter ska kunna vinna.

  48. Det här vill jag prata om.

  49. Med Cauvery Family
    har vi lärt oss mycket.

  50. Men tro inte att jag har löst
    konflikten, för det har jag inte.

  51. Ni ska få se hur
    vattensituationen i Indien ser ut.

  52. Här är utvecklingen
    från 1951 och fram till 2050.

  53. 2001 var Indiens befolkning
    1,027 miljarder-

  54. -och 2050
    förväntas den ligga på 1,4 miljarder.

  55. Och mängden
    tillgängligt ytvatten har sjunkit-

  56. -från 5 410 kubikmeter till 1 451-

  57. -men det som går att använda
    är ännu mindre.

  58. Från 1 911 kubikmeter till 421.

  59. Här ser vi hur det är
    i jämförelse med industriländerna.

  60. Det här är
    vattenanvändningen i i-länderna.

  61. De högsta siffrorna ligger på
    25 000 kubikmeter per person.

  62. Det minsta är 1 700.

  63. I Indien är siffran 421 kubikmeter.
    Så ser det ut i regionen-

  64. -och då är det inte konstigt att
    vattenanvändningen skapar konflikt.

  65. Vad menar vi då
    med dialog mellan berörda parter?

  66. Det är en plattform där alla
    berörda parter kan möta varandra-

  67. -men det är lättare sagt än gjort,
    för de är ju i konflikt med varandra.

  68. När ett samhälle utvecklas...

  69. När man säger att...

  70. Jag poängterade
    i den tidigare presentationen-

  71. -att utveckling medför konflikter.

  72. Men kan utveckling vara
    en ändlös process?

  73. Finns det begränsningar på
    utveckling? Om det inte gör det...

  74. ...är konflikter oundvikliga,
    och då måste vi vara försiktiga.

  75. Vi måste ta itu med
    och försöka lösa dem.

  76. Men det är viktigt
    att första bristen.

  77. Beror bristen på marknaden
    eller att vi använder för mycket?

  78. Det är viktigt att veta
    i en allt mer globaliserad värld.

  79. Dialogen är mer ett utbyte av tankar-

  80. -för att förstå vad de olika parterna
    har att vinna och förlora.

  81. Det gäller att titta på både vinst
    och förlust och inte bara det ena.

  82. Och det är bara
    en konsultativ process.

  83. I dialogen finns inte utrymme
    för individualistiska åsikter.

  84. Prata inte
    om ditt land eller din delstat.

  85. Man måste vara beredd
    att överge sin utgångsposition.

  86. Så dialogen kommer ingenvart-

  87. -om parterna håller fast
    vid sina utgångspositioner.

  88. Om jag håller fast vid att jag vill
    ha så här mycket vatten går det inte.

  89. Man måste kompromissa,
    annars blir det ingen dialog.

  90. Men man kan använda resurser på ett
    hållbart och rätt konfliktfritt sätt-

  91. -med hjälp av
    lagar och institutioner-

  92. -om lagarna är bra
    och går att tillämpa.

  93. Då kan det gå att nå en jämvikt
    mellan tillgång och efterfrågan.

  94. Men i en situation där
    institutionerna misslyckas-

  95. -jag brukar säga
    "när allt misslyckas"-

  96. -och inte heller lagar och juridik
    kan avhjälpa situationen-

  97. -hur gör man då
    för att undvika en explosiv konflikt?

  98. Det är därför man pratar om dialoger-

  99. -där de berörda parterna kan mötas.

  100. Vad kan man då uppnå
    med de här dialogerna?

  101. Konflikter behöver inte vara
    negativa, tvärtemot vad vi tror.

  102. De kan leda till förändringar
    och till nya möjligheter-

  103. -och i slutändan bli nåt positivt.

  104. Det måste vi ha i åtanke.

  105. En dialog kring användningen av
    naturresurser är det enda sättet-

  106. -att hantera den ineffektiva
    traditionella hanteringen.

  107. Det här måste man inse.

  108. Kan dialog mellan parterna alltid
    användas? Nej, jag tror inte det.

  109. Jag tror att det behöver finnas
    en hotande kris.

  110. För 30 år sen fanns till exempel
    inget Nile Basin Initiative.

  111. Man talade inte om vattenkonflikter.

  112. Nu pratar vi om det väldigt mycket
    på fantastiska seminarier.

  113. Vi pratar om viktiga frågor-

  114. -eftersom vi nu ställs inför kriser-

  115. -som har med vatten att göra.

  116. Så dialogen med parterna
    kan bära frukt-

  117. -om man redan
    har nått en viss krisnivå.

  118. Men om det inte finns en kris
    kommer ingen att vara intresserad.

  119. Fundera på den här teorin.

  120. Individuell och kollektiv
    rationalitet går inte alltid ihop.

  121. En person ser nåt som sin resurs
    och vill gärna använda den.

  122. Men vi har hållbarheten att tänka på.

  123. Så när individuell och
    kollektiv rationalitet inte går ihop-

  124. -uppstår en konflikt, och det händer
    vid gränsöverskrivande vatten.

  125. Om man går in på spelteori-

  126. -och tittar på fångarnas dilemma-

  127. -så existerar dilemmat eftersom
    fångarna saknar information.

  128. Informationsflödet mellan
    de olika parterna och länderna-

  129. -finns inte - det har stoppats.

  130. Men om man
    får i gång informationsflödet-

  131. -har man chansen
    att göra konflikten mindre intensiv.

  132. Man kanske inte kan lösa den,
    men man kan mildra den.

  133. Det här visar hur jag
    vill karakterisera situationen.

  134. Jag använder Thompsons kulturteori
    och ett klassiskt fall.

  135. Samhället kan delas in
    i tre eller fyra olika grupper.

  136. Den första är vattenförvaltarna,
    hydrokraterna.

  137. De är hierarkiska,
    populistiska och korrupta.

  138. Det är så jag skulle karakterisera
    dem, och det är sant.

  139. Vi behöver inte försöka bortse
    från detta faktum.

  140. Sen har vi den andra aktören,
    marknaden.

  141. Den är väldigt
    lönsam, motiverad, sekteristisk...

  142. ...och bryr sig inte över huvud taget
    om ekologi eller miljö.

  143. Den jobbar bara för ägarna -
    inte alls för folket.

  144. Men det finns en stark koppling
    mellan de två nämnda grupperna.

  145. Vattenförvaltarna och marknaderna
    kommer bra överens.

  146. Längst ner ser ni aktivisterna,
    folk som är som vi.

  147. Vi åstadkommer mycket,
    vi pratar om det-

  148. -träffas och samarbetar, skriver
    om det och sprider budskapet.

  149. Men tyvärr nöjer vi oss där.
    När jag gjort så mycket-

  150. -kände jag att jag ville gå längre,
    och då blev jag impopulär.

  151. Aktivisterna måste
    skapa samarbeten med andra.

  152. Sen har vi personen
    mellan de här tre aktörerna.

  153. Det är jordbrukarna,
    de vanliga människorna.

  154. De lider, flyr eller dör.

  155. Det har lett till en rad av
    vattenkonflikter. Så börjar de.

  156. Om man tittar på
    olika vattenkonflikter-

  157. -kommer man se att det är så.

  158. Vad är det då som har
    givit upphov till den här dialogen?

  159. En orsak är alltså att existerande
    institutionella mekanismer-

  160. -inte har lyckats skapa en balans.

  161. I Indien, där konflikten gäller
    två delstater i samma land-

  162. -har den pågått i årtionden, och man
    har fortfarande ingen lösning.

  163. Det finns nåt
    som kallas hydrohegemoni.

  164. Det bryter
    mot internationella doktriner.

  165. Eftersom jag bor uppströms
    använder jag allt vatten.

  166. Jag släpper inte vidare
    nåt vatten nedströms-

  167. -och därför uppstår en konflikt.

  168. Det skapar ett politiskt vakuum.

  169. Då uppstår frågan
    hur man ska fylla det här vakuumet.

  170. Det är vid såna tillfällen
    en dialog kan bli relevant.

  171. Titta på grafen här. Innan man når
    brytpunkten finns ingen konflikt.

  172. Och brytpunkten nås när området
    har utvecklats tillräckligt mycket.

  173. När man passerat punkten-

  174. -kommer man in i konfliktzonen,
    som sen blir allt större.

  175. Nånstans där måste man börja prata,
    annars urartar situationen.

  176. Nu går jag över till Kaveri och
    en karta över Indiens flodbäcken.

  177. Vi ser Kaveribäckenet där nere.

  178. Här ser vi det större.

  179. Den rinner genom
    Karnataka och Tamil Nadu.

  180. Floden är runt 80 mil lång-

  181. -och når till slut Bengaliska viken.

  182. Jag har inte tid
    att gå igenom detaljerna-

  183. -men jag ska snabbt ge er
    bakgrunden till Kaverikonflikten.

  184. Konflikten
    mellan Tamil Nadu och Karnataka-

  185. -uppstod när det gamla avtalet
    från kolonialtiden gick ut.

  186. Det hade britterna tvingat på
    vad som förr var Mysore, uppströms.

  187. Den brittiska staten
    hade då väldigt mycket makt.

  188. Presidentskapet Madras,
    som nu är Tamil Nadu-

  189. -lyckades pressa britterna
    till det här avtalet.

  190. Så Tamil Nadu
    hade full rätt till vattnet-

  191. -Och Karnataka fick inte lov
    att göra nåt med floden uppströms.

  192. Det var 1882. Och avtalet förnyades
    1924, även då under brittiskt styre.

  193. Och avtalet skulle löpa över 50 år.

  194. Så avtalet upphörde 1974.

  195. Och avtalet skulle då förnyas-

  196. -men Indien hade blivit självständigt
    och staterna vägrade förnya avtalet.

  197. Så sen 1974
    har Karnataka byggt en rad dammar.

  198. De byggde sex dammar-

  199. -och då började man i Tamil Nadu-

  200. -uppleva en vattenbrist.

  201. Efter 1974,
    när dammarna började byggas-

  202. -har Tamil Nadu försökt
    minska sin jordbruksimport.

  203. Men matsäkerheten
    blev ett blev ett stort problem-

  204. -och jordbrukarna
    började inse problemet.

  205. Och när situationen blev ohållbar-

  206. -började Tamil Nadu
    pressa Indiens regering-

  207. -som till slut fick skapa
    en vattentribunal-

  208. -i enlighet med
    vattenkonfliktlagen från 1958.

  209. Tribunalen har lika stor makt
    som Indiens högsta domstol.

  210. Medlemmarna
    har lika stor makt som HD.

  211. Så vattentribunalens beslut-

  212. -måste följas av alla berörda parter-

  213. -för de omfattas av samma grundlag.

  214. Tribunalen grundades 1987.

  215. 1990 kom ett tillfälligt beslut.

  216. En viss mängd vatten-

  217. -tilldelades Tamil Nadu och
    en viss mängd tilldelades Karnataka.

  218. 205 miljarder kubikmeter var det.

  219. Det här var
    ett kontroversiellt beslut.

  220. I Karnatakas parlament-

  221. -rev man sönder det här beslutet.

  222. Den tamilska befolkningen i Karnataka
    drevs bort-

  223. -och hus vandaliserades för
    åtminstone en miljard rupier.

  224. Kollektivtrafiken mellan delstaterna
    upphörde, och bussar skadades.

  225. Tågen stoppades. Elva eller tolv
    personer dog i kravallerna-

  226. -när beslutet hade offentliggjorts.
    Det blev en stor fråga-

  227. -som ledde till en konstitutionell
    kris när regeringen stod svarslös.

  228. Fallet fortsatte, för det
    var ju bara ett tillfälligt beslut.

  229. Från och med då-

  230. -så fort
    det blev torka eller brist på nåt-

  231. -fick Tamil Nadu
    gå till högsta domstolen-

  232. -och kräva mer vatten.

  233. Så man fick
    några miljarder kubikmeter extra-

  234. -och så fortsatte det en tid.

  235. Men 2007...
    kom det permanenta beslutet.

  236. Och när det kom-

  237. -förväntade man sig nya protester,
    men inget hände.

  238. "Beslutet är inget att bry sig om."

  239. Det här är ett enda land,
    men beslutet ignorerades.

  240. Inget tog det på allvar.

  241. Alla berörda
    fick komma med en överklagan.

  242. I Tamil Nadu
    var man rätt nöjda med beslutet.

  243. Men det fanns
    politiska hänsynstaganden.

  244. Oppositionen i Tamil Nadu var miss-
    nöjd, så då var regeringen det med.

  245. Så alla vände sig på nytt till HD.
    Enligt lagen får man överklaga.

  246. Men HD borde inte
    ha behandlat överklagandena-

  247. -utan låtit vattentribunalen
    ta hand om dem i stället.

  248. Men man godtog dem-

  249. -och har fortfarande
    inte fattat ett nytt beslut.

  250. Efter många
    diskussioner och utredningar-

  251. -kom för fem dagar sen
    HD med ett beslut-

  252. -om att premiärministrarna
    för de två delstaterna måste träffas.

  253. Det har tagit 30 år för HD att säga
    på vilket sätt lagen begränsar dem.

  254. Därför talar jag om
    "juridiska omöjligheter".

  255. Om det här sker inom ett land-

  256. -tänk då
    vad som kan hända runt Nilen.

  257. Jag har jobbat
    med konfliktlösning länge-

  258. -och har både föreläst och forskat.
    Men jag ville bli mer delaktig-

  259. -så 2003 bildade jag, efter att
    ha rest runt i de två delstaterna-

  260. -det som kallas Cauvery Family.

  261. Jag samlade 60 ledande jordbrukare
    från de bägge delstaterna.

  262. Och min vän Klas Sandström här-

  263. -kom med en delegation
    från Nile Basin Initiative.

  264. Sexton personer kom
    och besökte Cauvery Family.

  265. De ville lära sig av vad Cauvery
    Family försöker åstadkomma-

  266. -och applicera det på Nilen.

  267. Vi bildade Cauvery Family 2003.

  268. Det gick upp och ned-

  269. -och folk bråkade
    och kunde inte komma överens.

  270. Vid det första mötet
    gav många uttryck för sin ilska.

  271. Men efter två möten blev det lugnare-

  272. -och då sa jag
    att mitt jobb där var klart.

  273. Men de föreslog
    att jag skulle vara kvar-

  274. -och det ledde till
    att Cauvery Family bildades 2003.

  275. Det är som sagt viktigt
    att hålla tempot i dialogen uppe.

  276. Vårt möte nästa månad blir det 90:e.

  277. Och jag kan snabbt berätta
    vad vi har uppnått.

  278. Vi har återställt
    kommunikationsflödet.

  279. Som sagt ledde
    det tillfälliga beslutet till våld-

  280. -men när det permanenta
    beskedet kom uteblev våldet.

  281. Folk ignorerar beslutet.
    De bryr sig helt enkelt inte om det.

  282. Det var den attityden
    som jordbrukarna hade.

  283. Men vi hjälpte dem att hitta
    en vattendelarformel.

  284. Jordbrukarna hade
    fem olika förslag att välja mellan.

  285. Av dem har jordbrukarna förkastat
    tre. Så nu har vi två förslag.

  286. Och ett av dem ska vi välja.

  287. Men de gäller normala år.
    Vad händer när det blir vattenbrist?

  288. Jag kommer att ta upp
    vissa problematiska frågor-

  289. -och prata om
    vad man kan vinna på att samarbeta.

  290. Om de båda delstaterna kan investera-

  291. -i teknik som
    minskar vattenförbrukningen-

  292. -kan man spara
    30 procent av vattnet-

  293. -vilket gör att man får mer vatten
    att tillgå. Det ska vi jobba på.

  294. Under år med gott om vatten
    rinner mycket ut i havet.

  295. Går det
    att hålla kvar vatten i dammar?

  296. I så fall
    kan man använda det under krisår.

  297. Det är några av frågorna
    vi kommer att prata om.

  298. Och vad gäller krisår föreslår jag-

  299. -att man då får ha reservoarerna
    fyllda till endast 25 procent.

  300. Allt vatten som överstiger det
    ska fördelas jämt bland alla.

  301. Jag har spridit idén,
    och nästa möte blir avgörande.

  302. Folk pratar om den, och förhoppnings-
    vis kan vi komma överens.

  303. Om förslaget godtas
    har vi alltså även-

  304. -en lösning som underlättar
    under år med torka.

  305. Jag visar inte alla bilder,
    för jag har redan beskrivit dem.

  306. Men den här bilden
    visar de tre första stadierna.

  307. 1872, 1924, 1974 och 1984.

  308. De svarta prickarna blir allt fler.

  309. Och Cauvery Family
    bildades på toppen där.

  310. Jag kallar det...

  311. Jag kallar det krisens tröskelnivå.

  312. Om man bara ignorerar krisen
    blir läget till slut katastrofalt.

  313. Då blir det till slut svart,
    vilket jag visade på diagrammet.

  314. De berörda parterna var inte sena
    att ta till sig den här tanken.

  315. Jag visar inte de här,
    för jag börjar få ont om tid.

  316. Vi har en juridisk omöjlighet...
    Det finns en del öppna frågor.

  317. Hur håller man i gång en bra dialog
    tills man når en ordentlig lösning?

  318. Det är viktigt
    att vi lär oss att göra det.

  319. Det går bara om man har
    en väldigt stark mötesledare.

  320. Vad gäller tidsramen
    måste man vara flexibel.

  321. Måste man vänta tills läget blir
    kritiskt innan man startar en dialog-

  322. -eller kan man börja tidigare?
    Jag vet inte, men jag tror-

  323. -att om man påbörjar dialogen
    efter att man har nått tröskeln-

  324. -så blir den enklare att driva.

  325. Hur gör man politiska framsteg?

  326. Det här är viktigt:
    Dialogen går inte att separera-

  327. -från den politiska processen.

  328. Därför talar jag om
    att politisera och avpolitisera.

  329. Kaverikonflikten är så politiserad,
    på grund av populism.

  330. Så först avpolitiserar man, och när
    man nått en lösning politiserar man.

  331. Det krävs ju politisk inblandning
    för att genomföra lösningen.

  332. Så ett problem med den här dialogen
    är att deltagarna måste ha makt.

  333. Det är nåt som jag får kritik för:

  334. Bara de som har makt
    får delta i dialogen.

  335. Och det är sant. Men först
    måste man veta vad parterna vill ha.

  336. När man vet det kan man ta upp
    de sekundära dispyterna.

  337. Det är först då man tar upp dem.

  338. Men vi behöver ha med oss
    mäktiga personer-

  339. -för att kunna lösa
    den primära dispyten.

  340. Vi har lärt oss mycket...

  341. Men det jag vill säga är att även om
    man inte tycker om dialogen-

  342. -kan den förhindra större kriser.

  343. Och Indien står inför en sån.
    Även om man nu bara har en konflikt-

  344. -menar många att vattenfrågan
    kan leda till att Indien splittras-

  345. -och att delstaterna
    blir självständiga.

  346. Det är tyvärr inte omöjligt.

  347. Här har jag några bilder.
    Jag vet inte om ni ser dem.

  348. Här är några viktiga och generella
    frågor om gränsvattenkonflikter.

  349. Hur ska man göra för att öka de
    socioekonomiska frågornas betydelse?

  350. Bör politiska hänsynstaganden få en
    underordnad betydelse? Jag vet inte.

  351. Hur begränsar religiösa, kulturella
    och politiska strukturer dialogen-

  352. -och hur åtgärdar man det?

  353. Analysera noga socioekonomiska
    och geopolitiska förhållanden.

  354. Många börjar utan varken
    data eller bakgrundsinformation.

  355. Man måste göra
    efterforskningar först.

  356. Vilken roll spelar internationella
    organisationer i de här konflikterna?

  357. Vissa aktörer underlättar processen,
    medan andra försvårar den.

  358. Försök skapa regionala
    samarbetsorganisationer.

  359. Det borde finnas
    fler organisationer som Saciwaters.

  360. Vi har bildat ett sydasiatiskt
    konsortium för att skapa fred.

  361. Vi behöver fler regionala samarbeten
    som driver utvecklingen.

  362. Om man är för hårdnackad ställs man
    så småningom inför en katastrof.

  363. Så kom ihåg att inte vara
    för kompromissovillig-

  364. -för då förlorar man till slut,
    med katastrofala följder.

  365. Ett konfliktfritt klimat
    som kan förbättra världen-

  366. -borde vara nåt som alla strävar mot.

  367. För att travestera Shakespeare:

  368. "Att vara eller icke vara
    är upp till oss."

  369. Tack så mycket.

  370. Det är viktigt att veta
    att det även inom länder-

  371. -uppstår såna här konflikter.

  372. Ni har säkert frågor.

  373. Jag ser en hand, så vi börjar här.

  374. Tack för presentationen.

  375. Det har förekommit inofficiella
    förhandlingar och initiativ-

  376. -mellan Indien, Bangladesh och Nepal.

  377. Vilka råd skulle du ge till personer
    som är involverade i såna-

  378. -med tanke på
    att det, särskilt internationellt-

  379. -inte går att bortse
    från politiska hänsynstaganden?

  380. Tack. - Har vi fler frågor?
    Jag buntar gärna ihop dem.

  381. Vi har en där borta.

  382. Finns det
    vad gäller situationen i Indien-

  383. -något utrymme
    för kvinnoorganisationer-

  384. -i de här dialogerna på lokal nivå?

  385. Vi har en sista fråga där uppe. Du
    tvingas springa fram och tillbaka.

  386. Där uppe.

  387. Vi behöver mikrofonen
    så att du hörs på tv.

  388. Den är på väg.

  389. Tack för en bra presentation.

  390. Tröskelnivån verkar vara avgörande
    för att kunna nå en överenskommelse.

  391. Går det att sänka nivån genom att
    sprida information till de berörda-

  392. -så att t.ex. jordbrukarna tidigt
    kan veta att skörden blir dålig?

  393. Har du exempel på tekniker
    för att sprida information?

  394. Tack för era frågor.

  395. När det gäller råd till andra...

  396. Jag har två råd att ge till andra.

  397. Det krävs mycket kvalitetsforskning.

  398. Vi kan titta på Indusavtalet.

  399. Många pekar på att Indien och
    Pakistan har krigat fyra gånger-

  400. -utan att Indusavtalet brutits.
    Men det stämmer inte.

  401. Då tittar man bara ytligt på det.

  402. Indusavtalet
    var alltid en stor fråga.

  403. Under varje krig tycker de
    att de kan förstöra dammarna.

  404. Så det blir en stor del av kriget.

  405. Därför krävs det
    mycket bra forskning.

  406. Och för det andra: Personer som vi-

  407. -och icke-statliga organisationer-

  408. -borde satsa mer på
    regionala samarbeten-

  409. -och skapa regionala institutioner-

  410. -och försöka få till stånd
    fredsskapande åtgärder.

  411. Vi hade ju Jordanien och kung Hussein
    som exempel.

  412. Den sortens initiativ
    är väldigt viktiga.

  413. Klas Sandström hade ju med sig
    en fin delegation från Nil-länderna.

  414. Den sortens organisationer
    och meningsutbyten-

  415. -kommer att bidra till-

  416. -att konflikterna minskar,
    så det är väldigt viktigt.

  417. Så forskning och fredsskapande
    åtgärder vill jag rekommendera.

  418. I nuläget tror jag inte
    att vi har nåt kvinnoperspektiv-

  419. -vad gäller Kaverikonflikten.

  420. Men i Indien finns det många
    kvinnoledda organisationer-

  421. -som kämpar för
    dem som vi kallar dam oustees-

  422. -alltså människor som tvingats flytta
    när dammar ska byggas.

  423. I Indien har
    runt 23 miljoner tvingats flytta-

  424. -på grund av dammbyggen
    sen självständigheten.

  425. Man har inte gjort så mycket för dem-

  426. -och kvinnoorganisationerna
    försöker förändra det.

  427. Så de spelar en stor roll,
    om än inte i dialogen.

  428. Frågan om tröskelnivån
    är väldigt viktig.

  429. Jag sa tidigare-

  430. -att även om jag föredrog att påbörja
    dialogen när man redan nått nivån-

  431. -kan man göra det tidigare-

  432. -men då är framgången beroende av-

  433. -hur stark man är.
    Jag har själv inte prövat det.

  434. Men det är inte en dålig idé
    att jobba med informationsflödet.

  435. Man kan starta dialogen tidigare-

  436. -men man har större chans att lyckas-

  437. -om det är ett krisläge. Då
    är det lättare att komma nånvart.

  438. Tack så mycket, professor Jana.

  439. Ge honom en stor applåd.

  440. Översättning: Markus Svensson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kaveri - samarbete i Indien

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Janakarajan Srinivasan är professor vid Madras Institute of Development Studies i Indien och initiativtagare till Cauvery Family, en grupp startad av bönder och akademiker för att nå en vänskaplig lösning på tvisten kring Kaverifloden. Han berättar om erfarenheterna av att försöka lösa de mångåriga vattentvisterna kring Kaveri. Inspelat i december 2012. Arrangörer: Utrikespolitiska institutet och SIWI.

Ämnen:
Geografi > Asien, Geografi > Naturresurser, varor och tjänster
Ämnesord:
Geologi, Indien, Naturvetenskap, Paleontologi, Vattenförekomster, Vattenförsörjning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dela vatten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Delat vatten - utmaningar för fred och utveckling

Det internationella samarbetet kring vatten är centralt och måste utvecklas ytterligare. Det menar Ashok Swain, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. 145 av jordens länder delar floder och andra vattentillgångar och förutom att politiska och ekonomiska förutsättningar påverkar så har klimatförändringarna blivit en allt viktigare fråga.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Jordanfloden, freden och politiken

Jordanfloden gränsar till fem länder och har varit en källa till konflikt i årtionden. Längs floden finns ömsesidigt beroende och samtidigt väldigt olika förutsättningar i sårbarhet och motståndskraft. Karin Aggestam, föreståndare för freds- och konfliktforskning vid Lunds universitet, menar att det är för mycket fokus på tekniska lösningar och modeller formade i Bryssel istället för i den lokala verkligheten.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Nilens utmaningar

Nilen är den 667 mil långa pulsådern för elva afrikanska länder som under många år förhandlat om hur vattnet i Nilen ska fördelas. Ana Cascao, programansvarig på Stockholm International Water Institute (SIWI), berättar om diskussionerna och utvecklingen kring fred, säkerhet, jordbruk och andra nationella och internationella intressen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Kaveri - samarbete i Indien

Janakarajan Srinivasan är professor vid Madras Institute of Development Studies i Indien och initiativtagare till Cauvery Family, en grupp startad av bönder och akademiker för att nå en vänskaplig lösning på tvisten kring Kaverifloden. Han berättar om erfarenheterna av att försöka lösa de mångåriga vattentvisterna kring Kaveri.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Okavango och miljön i Botswana

Okavango är Afrikas fjärde längsta flod och en av de minst utvecklade. Den rinner genom tre länder och har världens största inre delta. Okavangodeltat är ett komplext system som är känsligt för störningar. I utvecklingen måste man balansera vatten- och energibehov och miljöhänsyn, berättar Anton Earle, chef för kapacitetsbyggande vid Stockholm International Water Institute (SIWI).

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Panelsamtal

Konflikter och samarbeten kring vattentillgångar kan existera samtidigt. Konflikter uppmärksammar viktiga frågor men samtidigt är samarbete nödvändigt. Panelsamtal med Naho Mirumachi, forskare vid King’s College, Klas Sandström, vatten- och miljöspecialist, och Munqeth Mehyar, Jordens vänner Mellanöstern. Moderator: Torgny Holmgren, vd för SIWI.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Konkubiner

I Kina är konkubiner fortfarande vanliga. Vid en skilsmässa brukar kvinnan förlora allt och älskarinnan får skulden. Li har levt som bihustru i 13 år. ”I det här samhället blir jag värdelös och billig”, säger Li. Zhan Yufen kallas ”älskarinnemörderskan." Hon pryglar upp konkubiner och ser till att de får sparken. Guo Jianmei vid ”Women´s watch" menar dock att Kinas kvinnor börjar protestera.

Fråga oss