Titta

UR Samtiden - Unga forskare föreläser

UR Samtiden - Unga forskare föreläser

Om UR Samtiden - Unga forskare föreläser

Ett antal unga forskare från hela världe berättar om sina upptäckter och framsteg inom naturvetenskaplig forskning. Inspelat den 7 december 2012. Arrangör: Stockholm International Youth Science Seminar.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga forskare föreläser: Proteinet som påverkar minnetDela
  1. Tack.

  2. Jag heter Yeonsoo Choi
    och är från Sydkorea.

  3. Jag studerar neurovetenskap
    på KAIST.

  4. Det känns kul
    att presentera mitt ämne för er.

  5. Ämnet är förekomst och produktion
    av proteinet SALM5.

  6. Jag vill börja med synapsernas
    grundläggande sammansättning.

  7. Till vänster ser ni en ritning
    av en synaps.

  8. Synapser är särskilda kontaktställen
    i nervceller-

  9. -som skickar signaler till andra
    celler i form av kemiska signaler.

  10. Ni ser att presynaps och postsynaps
    binds samman-

  11. -av adhesionsmolekyler.

  12. Det gula nätet är cellskelettet
    som ger synapsen dess form.

  13. Det orangea är ett protein som är
    viktigt för synapsernas struktur.

  14. Det blir som en plattform
    för andra proteiner.

  15. De blå är reglerande enzymer.

  16. De grå är jonkanaler
    och jonotropiska receptorer.

  17. Det gula i presynapsen är vesiklar.
    De bär på signalsubstans-

  18. -som släpps till synapsspalten
    genom jonkanalerna.

  19. Aggregat
    av olika synapsproteiner-

  20. -kan inte bildas om inte presynaps
    och postsynaps binds samman.

  21. De båda membranen binds samman
    av adhesionsmolekyler.

  22. Jag ville studera adhesionsmolekylen
    SALM5.

  23. För att förstå SALM5:s funktion-

  24. -ville vi radera dess uttryck
    i nervcellerna.

  25. Vi använde elektroporering in utero.

  26. Till höger är en bild från ingreppet.

  27. Vi injicerade konstgjort dna direkt
    i råttfostrets hjärna i livmodern.

  28. Dna:t producerade
    en interfererande RNA-

  29. -som hämmade molekylens mRNA.
    SALM5 uttrycktes alltså inte.

  30. Ni ser en elektrisk puls
    på bilden till höger.

  31. Dna är negativt laddat.

  32. Med elektrisk puls rörs dna
    åt den positiva sidan.

  33. Då förs den över till nervcellerna.

  34. Vad händer
    när konstgjort dna når nervcellerna?

  35. Det här är hjärnan i genomskärning.

  36. När råttungarna var två veckor gamla-

  37. -skar vi upp hjärnan och använde
    immunhistokemisk färgning.

  38. Vi koncentrerade oss på hippocampus.

  39. Den är till exempel viktig
    för minnet.

  40. Den kan delas upp i tre områden:

  41. CA1, CA3 och gyrus dentatus.

  42. Till vänster ser ni CA1-nervcellen.

  43. Den har en speciell uppbyggnad.

  44. Den är polariserad
    och har en apikal och en basal sida.

  45. Det finns bara en axon på den basala
    sidan samt en dendrit på båda.

  46. Dendriter tar emot signaler
    från andra nervceller.

  47. Vi tittade på dendriten på apikala
    sidan. Resultaten syns till höger.

  48. Det är viss skillnad
    på kontrollproverna och våra prover.

  49. Ni ser att det sticker ut saker
    från dendriten på kontrollbilden.

  50. Det är dendrittaggar som är
    kontaktställen för andra nervceller.

  51. På vår bild
    syns bara några få sådana.

  52. Det visar hur viktigt SALM5 är
    när synapser bildas.

  53. SALM5 är inte
    den enda adhesiva molekylen.

  54. Det finns även SALM1, 2, 3 och 4.

  55. Det vore intressant
    att se hur olika molekyler samlas-

  56. -och på olika sätt styr
    hur synapsbildningar börjar.

  57. Vid neurodegenerativ sjukdom
    är ofta synapsbildningen defekt.

  58. Tack för att ni lyssnade.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Proteinet som påverkar minnet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Yeonsoo Choi från Korea Advanced Institute of Science and Technology har studerat hur SALM5-proteinet påverkar hjärnans hippocampus, den del av hjärnan som styr minnet. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 7 december 2012. Arrangör: Stockholm International Youth Science Seminar.

Ämnen:
Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Biologi, Fysiologi, Hjärna, Minnet, Naturvetenskap, Proteiner
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga forskare föreläser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Barn i naturkatastrofer

Barn är de mest sårbara vid naturkatastrofer - de drabbas oftare av kräkningar och sjukdomar. Simone Moretto från Odense Tekniske Gymnasium i Danmark har uppfunnit en babyflaska som kan ge barnen rent dricksvatten och mediciner.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Solljus för kemiska reaktioner

Raghavendra Ramachanderan har studerat hur solljus kan användas i kemiska reaktioner. Men det finns ett problem - de flesta organiska molekyler, som olja, absorberar inte solljus.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Borons betydelse för björken

Katerina Rodiouchkina från Uppsala universitet har studerat hur mikonäringsämnet boron tas upp av björkar. Boron är nödvändigt för att växter ska kunna växa, men i höga halter blir ämnet giftigt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Blöt i blåsten

Mariam Andersson från Lunds universitet berättar om hur vind och väta påverkar nedkylningen av en kropp. Hennes studie kan ligga till grund för bättre lämpade kläder för extrema miljöer.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Bygg din egen stridstank

Hein Joubert från Kirkwood High School i Sydafrika byggde en radiostyrd stridstank i wellpapp. Den är en exakt kopia på dåvarande Västtysklands tankmodell 1A4, och Jouberts framgångar var långt över förväntan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Optiska fiber i bredband - så funkar det

Austrailen satsar på att skapa ett nationellt bredbandsnätverk, byggt på optiska fibrer. Här berättar Emily Hull, från O' Connor Catholic College Armidale, om vad som utmärker de optiska fibrerna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Matematiska amöbor

Matematiska amöbor har ingenting att göra med biologiska amöbor, men de kan användas i fysikens strängteori för att förklara universum - och också förklara hur sockret i ditt kaffe bryts ned. Anna Broms från Lunds universitet berättar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Proteinet som påverkar minnet

Yeonsoo Choi från Korea Advanced Institute of Science and Technology har studerat hur SALM5-proteinet påverkar hjärnans hippocampus, den del av hjärnan som styr minnet. Här berättar hon om sin forskning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Växtrötternas mystiska gener

Angela Fan från Harvard College har studerat hur skördeväxters gener kan förändras för att bättre passa in i olika miljöer - vilket gör det lättare att odla grödor på platser som tidigare inte har ansetts som lämpliga.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Genvariationer i ärftlig cancer

Dawn Comstock, från Gustavus Adolphus College, berättar hur hennes forskning har visat på ett samband mellan leukemi och tumörcancer. Hon visar hur de båda formerna av cancer uppvisar ett överflöd av JAK3-gener.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Stefan W Hell, Kemi

Stefan W Hell tilldelades tillsammans med Eric Betzig och William E Moerner 2014 års Nobelpris i kemi. Här berättar han om utvecklingen av STED-mikroskopet som kan göra att man får upp till tio gånger högre upplösning än med ett vanligt ljusmikroskop. Inspelat den 8 december 2014 vid Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Fråga oss