Titta

UR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

UR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Om UR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Hur pensionerna ser ut säger väldigt mycket om ett samhälle. Med goda tider och genomtänkta, långsiktiga reformer kan resurser byggas upp för att inte bara försörja oss, utan också ge oss ett bra liv när vi blir gamla. Men hur var det när den första stora pensionsreformen kom för hundra år sedan? Hur har vägen varit fram till idag? Och vad kommer hända med oss i en tid där politikerna verkar helt överens om att vi måste jobba mer och längre? Orkar vi ens? Försäkringskassan har samlat några av landets främsta forskare för samtal. Inspelat i januari 2013. Arrangör: Försäkringskassan.

Till första programmet

UR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?: Välfärdsstaten - ett historiskt perspektivDela
  1. Då har vi två föredrag framför oss.

  2. Först ut är Åsa Lundqvist, docent
    i sociologi vid Lunds universitet.

  3. Hon jobbar med sociologiska perspektiv
    på reformpolitik-

  4. -vilket hon pratar om under rubriken
    "Att reformera välfärdsstaten".

  5. Det är roligt att ha dig här. Varsågod.

  6. Min presentation ska handla om hur
    reformer revolutionerar samhällen.

  7. Det handlar om hur femtio år gamla
    arbetsmarknadspolitiska reformer-

  8. -förändrade livsvillkoren så mycket-

  9. -att forskare i dag
    talar om en oblodig revolution.

  10. Ett genomgående drag för de hundra år
    som står i centrum i dag-

  11. -är ambitionen att på politisk väg-

  12. -reformera människors vardagsvillkor.

  13. Reformeringen av samhällets
    olika delar, som vi ska diskutera-

  14. -har genomförts inom olika områden:

  15. Från pensioner och socialförsäkringar
    till utbildning och skattepolitik.

  16. Ett utmärkande och många gånger
    kontroversiellt reformområde-

  17. -har rört frågor om familjen.

  18. Försöken att utjämna ekonomiska
    och sociala villkor och ojämlikheter-

  19. -har utgjort ett centralt tema i den
    svenska välfärdspolitiska historien.

  20. Till mig?

  21. Omvittnade försök till utjämning har
    skett i social- och familjepolitik...

  22. ...men även inom ekonomisk-politiska och
    arbetsmarknadspolitiska områden.

  23. Omstruktureringen av arbetsmarknaden-

  24. -som sammanfaller med kvinnorörelsens
    krav på emancipation-

  25. -och det nya ordet "jämställdhet"-

  26. -utgör en viktig del av den berömda
    omvandlingen av den svenska familjen.

  27. En halv miljon kvinnor gick under några
    få år från obetalt hemarbete-

  28. -till förvärvsarbete utanför hemmet.

  29. Omvandlingen är så grundläggande-

  30. -att den har kallat just
    "en oblodig revolution".

  31. Hur gick den här revolutionen till?

  32. Flera parallella och överlappande
    händelseförlopp brukar anföras.

  33. Könsrollsdebatten på 60-talet,
    kvinnorörelsens krav-

  34. -radikaliseringen av arbetarrörelsen,
    liberalpolitik och arbetskraftsbrist.

  35. Om dessa aktörer vet vi mycket i dag.

  36. Det finns mycket forskning
    om de här processerna.

  37. Ett område som sällan diskuteras-

  38. -är byråkraternas betydelse
    för förändrade familjereformer.

  39. Då den demokratiska reformismen...

  40. I en tid då den demokratiska reformismen
    dominerade svensk kultur-

  41. -kan reformbyråkratierna analyseras-

  42. -som aktörer i familjeomvandlingen.

  43. Min ambition är att diskutera
    reformbyråkratiernas roll-

  44. -som aktörer i samhällsreformeringen.

  45. Politiska riktlinjer och idéer-

  46. -som att öka kvinnors deltagande på
    arbetsmarknaden eller jämställdhet-

  47. -formulerades av politiker men genom-
    fördes av självständiga ämbetsverk.

  48. I dessa verk arbetade ämbetsmän-

  49. -som kan beskrivas som
    den praktiska politikens genomförare.

  50. Dessa ämbetsmän och kvinnor
    står i fokus i mitt bidrag.

  51. Det är Arbetsmarknadsverket och dess
    anställda som ska diskuteras.

  52. Det handlar om aktiveringspolitiken-

  53. -som under 60-talet riktades
    mot gifta kvinnor utan betalt arbete-

  54. -med syftet
    att förmå dem att förvärvsarbeta.

  55. Ett centralt argument
    är att tidens arbetsmarknadspolitik-

  56. -med AMS och dess tjänstemän-

  57. -fungerade som en länk
    mellan olika ambitioner:

  58. Att öka andelen kvinnor i arbete
    för att säkerställa välfärden-

  59. -och ambitionen att stödja kvinnors
    ekonomiska frigörelse.

  60. Därigenom skulle man förändra rådande
    och traditionella familjemönster.

  61. Jag ska lägga upp presentationen
    i tre delar.

  62. Först ut är den politiska kulturen, den
    demokratiska reformismen-

  63. -för att man ska förstå det empiriska
    exemplet som jag snart ska prata om.

  64. Därefter ges en kort introduktion till
    den svenska modellens program-

  65. -och sen tänkte jag diskutera med vilka
    åtgärder, argument och verktyg-

  66. -som aktiveringsprogrammen genomförs.

  67. Det finns två exempel på detta.

  68. För det första
    är det en medial strategi.

  69. Detta genomfördes på 60-talet med stor
    framgång, enligt AMS själva.

  70. Det är en medial strategi
    som ett tidigt uttryck-

  71. -för en medvetenhet om nya vägar.

  72. Det uppsökande arbetet-

  73. -som bedrevs av aktiverings-
    inspektörer, ska diskuteras.

  74. Den empiri som jag ska prata om kommer
    från mitt forskningsprojekt.

  75. Jag intervjuar
    de tidigare aktiveringsinspektörerna-

  76. -och går igenom ett omfattande
    arkivmaterial från AMS.

  77. Jag hoppas att ni ska få en känsla av
    vad de gjorde-

  78. -och hur de tänkte kring aktivering, som
    är så aktuellt i dag.

  79. Först nånting litet
    om den demokratiska reformismen.

  80. Perioden mellan 30-talet och 70-talet är
    reformprogrammens tid-

  81. -även om vi har hört
    om pensionsreformen tidigare.

  82. Inom de flesta samhällsområden
    genomfördes genomgripande reformer-

  83. -som förändrade våra förutsättningar.

  84. Man sammanfattade det som "Den starka
    staten" eller "Den svenska modellen".

  85. Reformerna omfattade arbetsmarknads-
    relationer och konjunkturreglering-

  86. -och en radikal utjämning
    av sociala villkor inom familjen.

  87. Syftet var att modernisera samhället-

  88. -och skapa en modell
    för välfärd och tillväxt.

  89. Politiken grundades på att vetenskapligt
    tänkande och resultat-

  90. -skulle underbygga politiska beslut.

  91. Man ville reformera genom rationellt
    tänkande där förnuftet skulle prägla-

  92. -politik och samhällsliv.

  93. Det kan kallas demokratisk reformism-

  94. -eller som Jörgen Hermansson säger:
    "Politik på upplysningens grund".

  95. I Sverige uttrycktes reformismen
    med en bestämd politisk rationalism.

  96. Man höll en allmän politisk riktning.

  97. Hur den skulle omsättas i handling
    utreddes av utredningsväsendet-

  98. -och utredningarna blev en bro
    mellan politik och vetenskap.

  99. De förberedde framtida reformer och
    fyllde en konsensusbyggande funktion.

  100. Den genomfördes av ämbetsmän
    vid centrala ämbetsverk-

  101. -eller reformbyråkratier. Ämbetsmän
    genomförde de politiska visionerna.

  102. På detta vilar den svenska modellen.

  103. Jag ska ge ett exempel på det här
    omfattande reformarbetet-

  104. -alltså 60-talets aktiveringspolitik.

  105. För att placera det i ett sammanhang-

  106. -tänkte jag först säga lite om den här
    aktiva arbetsmarknadspolitiken.

  107. Som alla vet växte efterkrigstidens
    arbetsmarknadspolitik fram-

  108. -i ett extraordinärt sammanhang. Några
    exempel är Saltsjöbadsavtalet-

  109. -och centraliseringen av lönerörelsen
    som gav fred på arbetsmarknaden-

  110. -samtidigt som strukturförändringar
    präglade svensk industri.

  111. Det ekonomiska klimatet fördubblade
    reallönerna och ökade konsumtionen.

  112. Här sattes de politiska ambitionerna.

  113. Välfärdens bas var sysselsättning, hög
    tillväxt och låg inflation.

  114. För att möjliggöra detta sjösattes
    en konjunkturreglerande politik.

  115. Perioden från Andra världskriget
    till mitten av 60-talet utmärktes-

  116. -av en djärv ekonomisk politik, med
    tillhörande socialpolitiska program-

  117. -som i grunden förändrade Sverige.
    Man använde arbetsmarknadspolitiken-

  118. -som ett stabiliseringsinstrument.

  119. För att motverka arbetslöshet och
    arbetskraftsbrist sattes åtgärder in-

  120. -i form av arbetsmarknadsutbildning och
    flyttningsstöd.

  121. Arbetsmarknadspolitik och sociala
    reformer blev viktiga instrument-

  122. -i efterkrigstidens försök
    att skapa full sysselsättning.

  123. Först omfattades manliga arbetare
    och deras villkor-

  124. -men den kom att inkludera kvinnor-

  125. -vilket ledde till stora förändringar i
    familjerelationerna.

  126. 1960 förvärvsarbetade ca 30 %
    av alla kvinnor mellan 15 och 39 år-

  127. -och 24 % av dem mellan 40 och 64 år.

  128. Det är den grupp man först inriktade sig
    mot i aktiveringspolitiken.

  129. Femton år senare
    arbetade ungefär 50 % av kvinnorna.

  130. Det händer mycket den här perioden.

  131. Arbetskraftsbristen accelererade under
    60-talet och allt fler-

  132. -även kvinnor, måste förvärvsarbeta.

  133. Därmed flätas diskursen
    om ökad jämställdhet samman-

  134. -med kraven på ökad förvärvsfrekvens.

  135. Emancipatoriska mål vävdes samman med
    politiska mål om full sysselsättning.

  136. Den allmänna radikaliseringen
    knöts samman med könsrollsdebatten-

  137. -och tilltagande arbetskraftsbrist,
    vilket gjorde att kraven tilltog.

  138. För att förmå kvinnor att jobba
    aktiverade man dem i betalt arbete.

  139. Ansvaret blev Arbetsmarknadsverkets-

  140. -som blev central i aktiveringen-

  141. -och en pådrivande faktor
    i omvandlingen av familjen.

  142. Tidigt framhölls yrkesutbildningen som
    ett centralt och viktigt verktyg.

  143. Yrkesutbildningens platser ökade-

  144. -från cirka 14 000 till 120 000.

  145. Från 70-talets början-

  146. -deltog lika många kvinnor som män.

  147. Yrkesutbildningen var central
    i AMS arbete, men effekten...

  148. 1963-1964 börjar man
    i dokumenten diskutera-

  149. -att den effekt man önskat gällande icke
    yrkesverksamma kvinnor uteblev.

  150. Våren 1965 lanserades idén
    om en medial informationskampanj-

  151. -som skulle förmå hemmafruarna
    att söka betalt arbete.

  152. Det var den 31 augusti 1965-

  153. -som konsulenten Anna-Greta Leijon-

  154. -kontaktade alla länsarbetsnämnder.

  155. Hon informerade om att det hösten 1965
    skulle sändas ett radioprogram-

  156. -som AMS hade förberett
    med arbetsmarknadens parter.

  157. Det handlade om de problem hemmafruar
    mötte när de sökte ett betalt arbete.

  158. Den 7 oktober 1965 hade radioserien
    "Hemmafru byter yrke"-

  159. -premiär i Sveriges Radio.

  160. Den övergripande ambitionen
    med serien...

  161. ...var att visa olika möjligheter-

  162. -för alla icke arbetande kvinnor.

  163. Varje avsnitt...det var tio
    program...behandlade ett område-

  164. -och till alla fanns studiematerial.

  165. Det är framsidan på en kursbok.

  166. Man hade ett stort arbete med boken som
    skickades till samtliga hushåll.

  167. Till de hushåll där det fanns
    en icke yrkesverksam vuxen.

  168. Den är helt fantastisk.
    Får ni tag på den så köp den.

  169. Programmen behandlade olika aspekter.

  170. Det första kretsade kring vikten
    av att ha ett betalt arbete.

  171. Skattefrågor, deltidsarbete
    och hur familjen skulle organiseras-

  172. -hörde till de frågor
    som ventilerades och följdes upp.

  173. Andra program handlade om vad man
    kan fråga om på arbetsförmedlingen.

  174. Vad finns det för möjligheter
    att omskola sig?

  175. Kvinnor mellan 49 och... Vad sa jag?

  176. 40 och 64, va? Många av dessa kvinnor
    hade en tidigare utbildning.

  177. Den var kanske inte så aktuell.
    Hur skulle man omskola sig?

  178. Det informerade programmen om.

  179. Hur finansierades utbildningarna? Vilka
    medel fick man för att gå dem?

  180. Industriarbetets för- och nackdelar
    diskuterades, liksom jämlika löner.

  181. Man analyserade det ökade antalet
    kvinnor i industri och vård-

  182. -och framhöll särskilt vården.

  183. Både äldre- och barnomsorgen
    lyftes fram som viktiga framtidsjobb.

  184. Inte bara yrkesutbudet diskuterades.

  185. Även rättigheter och skyldigheter
    i arbetslivet analyseras-

  186. -och man uppmanas tillhöra facket.

  187. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen,
    pensionerna och semester diskuteras.

  188. Man behandlade även hemmafrurollen.

  189. Två program av tio ägnades åt
    hur vardagslivet gestaltade sig-

  190. -för lönearbetande kvinnor,
    och vad de kunde kräva av sin familj.

  191. Arbetet skulle likställas med makens-

  192. -och hon skulle erkänna att hon inte
    hann med allt det hushållsarbete-

  193. -som hon gjort tidigare,
    åtminstone inte i samma utsträckning.

  194. Nu skulle hela familjen engagera sig i
    det obetalda hushållsarbetet.

  195. I anslutning till analyserna gavs en
    mängd råd på hur det skulle gå till.

  196. Majken Melander jobbade på KF:s...

  197. Hon skrev många böcker om familj
    och hemfrågor under perioden.

  198. Hennes kapitel i kursboken diskuterar
    kvinnors dubbla roller i detalj.

  199. I starka ordalag uppmuntras kvinnor att
    strunta i det perfekta hemmet.

  200. I stället måste familjen
    röra sig mot familjedemokrati.

  201. Det här är en illustration av hur
    familjedemokratin kan organiseras.

  202. Fortfarande bär det spår
    av en stark social ingenjörskonst.

  203. Den är väldigt hetero.

  204. Det är mamma, pappa och tre barn.

  205. Den är...
    Om man ser här så står det alltså...

  206. Den är i viss mån fortfarande
    ganska traditionellt könsbunden.

  207. Mamma ska organisera arbetet och städa
    huset. Pappa sköter pengarna.

  208. In- och utbetalningar...

  209. Det är ändå ett steg på väg
    ifrån den traditionella synen-

  210. -på vad hemmafruar skulle göra,
    det vill säga sköta allt det där.

  211. Nu skulle båda föräldrarna
    engagera sig i familjearbetet-

  212. -men även barnen engagerades. Inte bara
    de vuxna organiserade familjen.

  213. Det var något
    barnen skulle engagera sig i.

  214. Programmet ansågs av AMS, kan man läsa
    av protokollen, som en succé.

  215. Den följdes av många
    och gick inte bara en gång-

  216. -utan minst två gånger,
    och kanske till och med tre gånger.

  217. Samtidigt sågs det bara som ett steg i
    aktiveringen av kvinnor.

  218. Framför allt som det fungerade
    som en medialiserad påminnelse-

  219. -att inte se enbart hemmafrurollen.

  220. Denna påverkan kompletterades
    av direkt och personlig påverkan-

  221. -av hemarbetande kvinnor.

  222. Det här skedde 1966-

  223. -då AMS introducerade
    en särskild tjänst i varje län.

  224. En aktiveringsinspektör.

  225. Den här skulle koordinera
    alla olika aktiviteter-

  226. -för att förmå fler att arbeta samt
    effektivisera aktiveringsarbetet.

  227. Den första aktiveringsinspektören
    anställdes 1966.

  228. Det anställdes en i varje län - totalt
    24 kvinnor och män.

  229. Syftet var att aktivera hemmafruar-

  230. -men också att upplysa dem
    om arbetsmarknadens behov.

  231. Argumentet var tvåfaldigt:
    Välfärden var i behov av arbetskraft-

  232. -samtidigt som kvinnors arbete utjämnade
    ojämlika relationer-

  233. -och emancipera kvinnor.

  234. Jag gör intervjuer med inspektörerna,
    och har skrivit ut ett utdrag-

  235. -från en i Jönköpings län.
    Hon berättade så här:

  236. "Vi var ute i bygderna med våra
    diabilder och vår projektor."

  237. Jag har de där diabilderna,
    och de är helt fantastiska.

  238. "Vi informerade om möjligheterna
    och uppmuntrade kvinnor att jobba."

  239. "Det var intressant. Vi hade möten"-

  240. -"särskilt med arbetsförmedlingarna
    och pratade om utvecklingen"-

  241. -"och vikten av kvinnors lönearbete."

  242. "Vi pratade också om den frihet
    som följde med ett betalt arbete."

  243. Inspektörernas arbete handlade om
    att förmå kvinnor att förvärvsarbeta.

  244. Att aktivera kvinnor
    var emellertid ingen lätt uppgift.

  245. Även om AMS hade mycket uppgifter-

  246. -om åldersfördelning, utbildning och
    bostadsort bland icke yrkesverksamma-

  247. -så saknades info om den heterogena
    gruppen "Icke arbetande kvinnor".

  248. Ett problem var
    att det inom gruppen icke yrkes...

  249. Icke yrkesverksamma...

  250. ...så fanns personer som
    "inte var benägna att ta ett arbete".

  251. Ville kvinnorna ha ett betalt arbete?

  252. Det diskuterades mycket och ingående.

  253. Ville de ha ett arbete och i vilken
    omfattning ville de förvärvsarbeta?

  254. Ville de ha ett fast arbete
    eller en tillfällig anställning?

  255. Det föll på inspektörernas lott-

  256. -"att påverka och förändra"
    gruppen icke yrkesverksamma.

  257. Man hade medel som antogs förbättra
    förutsättningarna för förvärvsarbete.

  258. Åtgärderna var inte bara för kvinnor
    utan involverade arbetsgivare-

  259. -och "de samhällsorgan som svarar för
    den service arbetstagarna behöver."

  260. Alltså tog AMS på sig att sörja inte
    bara för kvinnans förvärvsarbete-

  261. -utan också för hennes behov
    av barnomsorg eller hemhjälp.

  262. AMS hade utöver denna ambition-

  263. -även ambitioner som sträckte sig bortom
    arbetsmarknadspolitiken.

  264. För att folk ska arbeta måste övriga
    samhället involveras, som kommunerna.

  265. Genom att samordna den service
    de erbjöd, till exempel daghemmen-

  266. -och dess expansion, naturligtvis...

  267. ...så kunde vissa hinder överskridas.

  268. I arbetet att engagera företag och
    kommuner för att aktivera kvinnor-

  269. -var aktiveringsinspektören central.

  270. Genom ett väl etablerat
    lokalt nätverk som de byggde upp...

  271. Det är många middagar med
    arbetsmarknadens parter och kommunen.

  272. Genom nätverk, en utbildningsstrategi
    med tillhörande upplysningskampanjer-

  273. -skulle aktiveringen av kvinnor
    göras både effektiv och framgångsrik.

  274. På det sättet vävdes de olika nivåerna i
    reformbyråkratin samman-

  275. -från de överordnade målen,
    de politiska målen och riktlinjerna-

  276. -till den kommunala serviceproduktionen.

  277. Jag ska försöka sammanfatta det här.

  278. Radioprogrammet och aktiverings-
    inspektören och hennes arbete...

  279. ...utgör en illustration av-

  280. -hur reformeringen av den svenska
    välfärdsstaten en gång såg ut.

  281. Den förändrade radikalt villkoren
    för en stor del av befolkningen.

  282. Aktiveringsinspektörerna
    måste ses som en bidragande grupp-

  283. -till den här oblodiga revolutionen.

  284. Budskapet att kvinnor måste släppa
    hemmet och se möjligheter i arbetet-

  285. -formades i ett medialt sammanhang men
    bedrevs även som direkt påverkan.

  286. Samtidigt illustrerar inspektörerna
    betydelsen av tjänstemän-

  287. -och ämbetsverken som pådrivare
    av välfärdsambitionerna-

  288. -framför allt genom innovativa metoder
    och lokal anpassning-

  289. -efter villkor och förutsättningar.

  290. Men med en parallell mobilisering av
    arbetsmarknaden, stat och kommuner.

  291. Den unika långsiktigheten i modellen-

  292. -grundlade det fria mandat ämbets-
    männen på AMS fick och utnyttjade.

  293. Aktiveringsinspektörerna kan ses som en
    länk mellan politiska ambitioner-

  294. -att skapa full sysselsättning,
    jämställdhet och AMS.

  295. Aktiveringspolitiken ökade
    antalet kvinnor på arbetsmarknaden-

  296. -och artikulerade en ambition
    att skapa jämställdhet-

  297. -både i hemmet och på arbetet.

  298. Den ambitionen, att bidra just-

  299. -till att öka andelen kvinnor
    i arbete och öka jämställdheten-

  300. -har bidragit till att ändra
    traditionella familjmönster.

  301. Hur man kan använda det här exemplet och
    erfarenheterna från förr-

  302. -vill jag gärna diskutera med er.

  303. Jag tror att man kan lära sig av
    historiska exempel. Tack så mycket.

  304. Tack för det fascinerande föredraget.
    Ordet är fritt.

  305. Det första går till Ann Hammarström.

  306. Min fråga gäller egentligen
    det vi diskuterade före lunch.

  307. Kvinnoförbunden, Fredrika Bremer...

  308. Var det bara ett uppifrånperspektiv,
    eller samverkade man med förbunden?

  309. -Kan du utveckla det?
    -Ja...

  310. Du menar bland tjänstemännen...?

  311. Jag menar i vilken mån
    man samverkade med kvinnoförbund-

  312. -och i vilken grad
    det var ett krav nerifrån?

  313. -Ja...
    -Var det kvinnoförbundens krav?

  314. Det var ett slags samverkan. När jag
    lyssnar på aktiveringsinspektörerna-

  315. -så är många aktiva
    inom de olika kvinnoförbunden.

  316. De fanns inom både AMS och förbunden-

  317. -så de drev det som intresserade dem.

  318. Många var intresserade av att driva
    frågan om kvinnlig emancipation.

  319. Man hade kvinnoarbetskommittéerna.
    Där diskuterade de olika parterna.

  320. Det nog delvis ett uppifrån styrt...

  321. ...en uppifrånstyrd ambition
    men även delvis underifrån.

  322. Det finns många aktörer
    som kommer från olika rörelser-

  323. -olika delar av samhällslivet-

  324. -och som har påverkat utformningen
    av det här.

  325. Då är det Anders Östnäs.

  326. Här på första raden.

  327. Anders Östnäs, Lunds universitet.

  328. När avskaffades aktiverings-
    inspektörerna? På 70-talet?

  329. De fick andra uppdrag under 70-talet när
    många kvinnor var i arbete.

  330. Man inriktade arbetet mot invandrare-

  331. -och delvis också
    fysiskt handikappade, som man då...

  332. 1985 avskaffades den här positionen-

  333. -men vi kan se i dag att vi har
    andra typer av aktiveringspersoner-

  334. -som inte kallas inspektörer.

  335. Vi har etableringslotsar
    och jobbcoacher-

  336. -men namnet försvann.

  337. Och deras tjänstebeskrivning
    försvann ju.

  338. Sen funderar jag på det lilla Anna, sju
    år, sa om att "sköta råttan".

  339. -Var det ett begrepp man använde?
    -Det var nog en råtta. Ett husdjur.

  340. -Marsvin och möss, men "råttan"?
    -Ingen aning!

  341. -En liten utvikning.
    -Jag tror att det är ett marsvin.

  342. Ja, då har vi utrett husdjursfrågan. Nu
    är det Ann-Zofie Duvander.

  343. Nästa fråga har Anna-Lena Almqvist.

  344. Du sa att man även riktade sig till
    arbetsgivare. Hur såg man på männen?

  345. Såg man dem som passiva och hinder
    i att få ut fruarna i arbetslivet?

  346. Man tog även upp
    att ekonomisk frihet var positiv.

  347. Det är en tid när skilsmässorna ökar.

  348. Hade man det som ett argument?
    Att inte hamna i en dålig situation?

  349. Eller använde man inte såna argument?
    Var arbete viktigt vid en skilsmässa-

  350. -för att man som kvinna
    skulle vara i en bättre position?

  351. Det finns inte minst
    i de familjepolitiska diskussionerna-

  352. -och där finns det två argument.

  353. Å ena sidan var det bra
    med en egen inkomst vid skilsmässa-

  354. -medan andra sa att kvinnor i arbete
    inte skulle skilja sig.

  355. Då får de ett liv och mår bättre.
    Det var lite dubbelt.

  356. Det fanns två olika argument
    för kvinnors frigörelse.

  357. -Och männen...?
    -Det diskuteras mycket.

  358. Många vill inte att fruarna ska jobba
    och är irriterade på kampanjerna.

  359. Aktiveringsinspektörerna berättar
    att det kommer män och säger:

  360. "Ni ska inte släpa ut min..."
    Och så, va...

  361. Det var ett uppenbart problem
    för aktiveringsinspektörerna.

  362. De mötte det ofta, och det
    gjorde arbetsförmedlarna också.

  363. Det här var ett uppenbart problem
    på vissa ställen.

  364. Då var det ännu svårare
    att övertala kvinnorna att gå ut.

  365. Det här var ett jättearbete, antagligen.

  366. Det var absolut ett reellt problem.

  367. -Okej, Anna-Lena.
    -Anna-Lena Almqvist, MDH.

  368. Tack för ett spännande föredrag.

  369. Jag funderar på den ökade jämställdheten
    i arbetslivet.

  370. Hade de några direktiv
    eller rekommendationer-

  371. -då det gäller yrken för kvinnorna?

  372. Har det haft någon betydelse
    för den könssegregation vi i dag ser?

  373. De har många projekt,
    och det var de väldigt tidiga med.

  374. 1961 började man med yrkesutbildning för
    kvinnor inom manliga yrken-

  375. -men det var jättesvårt.

  376. Man hade projekt efter projekt...
    Här uppe i Umeå-

  377. -hade man ett projekt för att få ut
    kvinnor i skogsindustrin.

  378. Inte bara på massafabrikerna,
    utan även ut i skogen för att hugga.

  379. Det var inte helt enkelt.

  380. Man försökte och man hade projekt
    och ansåg att det var viktigt-

  381. -att få ut kvinnor
    i manligt dominerade områden.

  382. Men man sa också att äldre-
    och barnomsorgen var framtiden.

  383. Den här tidens arbetsmarknadspolitik var
    ju också-

  384. -vad gäller kvinnor... Man sa att:

  385. "Vill du ha ett deltidsarbete
    för att orka med din familj?"

  386. Man såg inte deltidsarbetet
    som ett hinder, kanske.

  387. Däri ligger en inbyggd problematik.

  388. Många kvinnor tog deltidsarbete.

  389. Projekten inom mansdominerade yrken är
    många och svåra.

  390. När jag pratar med inspektörerna
    är de självkritiska.

  391. "Vi hade en vision, en idé om att"-

  392. -"ni ska ut och krossa patriarkatet och
    mansdominansen."

  393. Men det är ganska svårt att vara
    den första eller den tionde-

  394. -så många kvinnor vittnade om att det
    var tuffa villkor de gick ut på.

  395. Då är det Karin Westling Palm.

  396. Jag har sex personer på min talarlista,
    så uttryck er koncist.

  397. Vet du något om hur det mottogs
    i samhället och bland individer-

  398. -att just AMS tog stafettpinnen
    och talade om hur folk skulle göra?

  399. Om jag som myndighetschef gjorde så-

  400. -så skulle vi, femtio år senare,
    inte tycka om det.

  401. Vad har ändrats i vårt beteende
    och hur mottogs det här?

  402. Hjälp...

  403. Ett svar... Det finns nog många svar som
    vi alla kan formulera, men...

  404. Ett svar skulle väl vara
    att det nog inte var så enkelt.

  405. Vi hade ju männen som var irriterade på
    att kvinnorna skulle ut.

  406. Det mottogs inte alltid väl.

  407. Jag har flera artiklar som de har sparat
    från olika tidningsdebatter-

  408. -som jag inte har gått igenom än.

  409. Där har ledarskribenter
    varit väldigt provocerade-

  410. -av den här arbetsmarknadspolitiken.

  411. Det var ett intrång i familjelivet.

  412. Det här ligger ju också i debatten
    om skattereformer som pågick.

  413. Det är polariserat
    och det finns ett motstånd.

  414. Men att det var en myndighet och inte
    politiker. Det diskuterades inte?

  415. Men att det var just en myndighet och
    inte politiker som gjorde kampanjen?

  416. Var det ingen diskussion om det?

  417. Den kritik i ledare som jag har läst-

  418. -handlar mycket
    om AMS generaldirektör.

  419. Det knyter man
    till arbetsmarknadspolitiken.

  420. Man retar sig på att AMS har
    så mycket makt på vissa ledarsidor.

  421. Nu blir det långlöpning
    till andra änden av lokalen.

  422. Gunvor Ericson, riksdagsledamot MP. Hur
    var den politiska diskussionen?

  423. Var det enighet kring att skapa
    full sysselsättning och jämställdhet-

  424. -eller hur bemöttes det initiativet som
    man tog utifrån det politiska?

  425. När det gäller jämställdheten
    eller försöken därtill...

  426. På 60-talet hade det inte
    slagit igenom så mycket.

  427. Det finns många uppfattningar om
    vad man ska göra med familjen.

  428. Ska man intervenera i familjen?
    Är det rätt och riktigt?

  429. Det finns olika uppfattningar
    inom kvinnoförbunden, mellan dem-

  430. -mellan och inom partierna, LO...

  431. Det finns många olika uppfattningar.

  432. -Fanns det politiska initiativ emot?
    -Inte som jag...

  433. Är det någon som vet?
    Inte mot inspektörerna, i alla fall.

  434. Det har jag inte sett nånting.

  435. Då är det Björn Hvinden på kanten.

  436. Björn Hvinden, Nova i Oslo.
    Det var mycket intressant.

  437. Min fråga är: Hur vet vi att det här
    gjorde någon skillnad?

  438. Har du undersökt hur det såg ut
    i Danmark? Hade de något liknande?

  439. Fick man ett ökat kvinnligt
    arbetsdeltagande utan dessa åtgärder?

  440. Jag frågade aktiveringsinspektörerna-

  441. -och jag intervjuade
    Anna-Greta Leijon om detta.

  442. De gjorde skillnad inom AMS och
    frågorna centrerades kring en person.

  443. Möjligtvis blev det mer effektivt.

  444. Inga utvärderingar visar dock-

  445. -hur många kvinnor som tog ett arbete på
    grund av aktiveringsinspektörerna.

  446. Däremot kan man säga
    att effektiviteten möjligtvis ökade-

  447. -i och med
    att man försökte på olika sätt.

  448. Jag pratat med danska och norska
    kollegor. Där fanns inga inspektörer.

  449. Däremot har det i östra Finland funnits
    någon motsvarighet.

  450. Det var det någon historiker
    som berättade om.

  451. Men kan man säga att de
    har gjort skillnad...? Jag tror det.

  452. Eva Jeppsson-Grassman.

  453. Det här var intressant att lyssna på.

  454. Jag har hört mycket av min man-

  455. -som var redaktör för tidningen
    Arbetsmarknaden den här perioden-

  456. -och om Bertil Olsson och den fenomenala
    ideologiska produktionen-

  457. -som de bidrog till.

  458. Han har berättat hur han reste
    med generaldirektören ut i bygderna-

  459. -och hur kommunrepresentanterna-

  460. -ville ha lokaliseringsbidrag.

  461. Han tog upp en penningpåse
    och talade om vad de skulle satsa på.

  462. Var det så att något av det här
    kan ha varit öronmärkt?

  463. Skulle det gagna kvinnors arbete
    och introduktion på arbetsmarknaden?

  464. -Vet du det?
    -Lokaliseringsbidraget?

  465. Nej, jag vågar inte säga nåt om det. Jag
    vet inte.

  466. -Okej.
    -Tyvärr.

  467. Då är det Laura Hartman
    som sitter på första raden.

  468. Laura Hartman från Försäkringskassan.
    Det här var fascinerande.

  469. Man undrar hur vi kan lära av detta och
    vilka paralleller man ska dra.

  470. Ett område jag tänker på
    är ungdomar med funktionsnedsättning-

  471. -och den strävan som finns i samhället
    där vi inte har lyckats än.

  472. Den brinnande punkten är ju
    vad effekten var av just det här-

  473. -jämfört med allt annat, som ekonomiska
    incitament och reformer.

  474. Uppenbar är den enorma kraften-

  475. -och konsensusen som fanns,
    även om männen var irriterade.

  476. Men hur kan man särskilja effekterna av
    de enskilda insatserna?

  477. Det som jag funderar mest på är...

  478. Hur organiserade man
    hela det här helhetsgreppet?

  479. Hur fick man till den här samverkan och
    vad gjorde man inom AMS?

  480. Vad kan vi lära oss?

  481. Det är enormt välorganiserat.

  482. Man beslutar att inrätta 24 personer.

  483. Två gånger om året
    samlar man allihop-

  484. -och informerar om arbetsmarknads-
    läget och hur många som behövs.

  485. Sen är det lokalt i de olika länen.

  486. Hur ser det ut där, vilka behövs där och
    hur ska vi flytta på folk?

  487. Alla konferenser hålls centralt.

  488. På lokal nivå verkar det vara så
    att aktiveringsinspektören...

  489. Jag har ett exempel från Västerås
    som hade en legendarisk inspektör-

  490. -som har berättat vilket enormt jobb
    under de 24 år hon jobbade för AMS...

  491. Hon jobbade med att...

  492. ...upprätthålla kontakten
    med de lokala politikerna-

  493. -det lokala näringslivet i Västerås-

  494. -och representanter för facken.

  495. De här samlade hon på Länsstyrelsen.

  496. Hon samlade dem två gånger i halvåret
    och hade samtal med-

  497. -och de fick berätta för varandra hur
    arbetsmarknaden såg ut på företaget-

  498. -och hur villkoren såg ut
    och vad man behövde för arbetskraft.

  499. Det var ett extremt konkret arbete-

  500. -att knyta samman kontaktnäten
    eller de här...

  501. Sen utarbetade inspektörerna
    kampanjmaterial-

  502. -utifrån den kunskap de fick från
    näringsliv, fack och kommunpolitiker.

  503. De utarbetade stora, lokala material.

  504. De anpassades efter de olika länen-

  505. -därför att det inte ansågs fungera med
    ett nationellt program.

  506. Arbetsmarknaden såg olika ut.
    Man diskuterade väldigt mycket.

  507. Informationskampanjerna ser olika ut.

  508. Jämför man Halland med Skåne
    så är det ganska olika-

  509. -därför att förhållandena var olika.

  510. Svarar jag på din fråga nu?

  511. Man bedrev ett konkret arbete-

  512. -i försöken att aktivera kvinnorna.

  513. Men senare även för det
    man kallar funktionsnedsättning-

  514. -och senare invandrare.

  515. Eskil Wadensjö där bakom Laura.

  516. Eskil Wadensjö. Det dyrast programmet
    AMS hade var ju beredskapsarbete.

  517. Traditionellt var det manliga yrken men
    det vidgades till kvinnoyrken.

  518. Beredskapsarbete
    blev både för kvinnor och ungdomar.

  519. AMS kritiserades för flyttnings-
    politiken. Alla skulle söderut.

  520. Man drog ner på flyttningspolitiken och
    satsade på efterfrågepolitiken.

  521. Ja.

  522. Ja, absolut.

  523. Det var väl ingen direkt fråga?
    En kontextualisering. Tack.

  524. På första raden där i grön tröja.

  525. Tommy Lowen från Pensionsmyndigheten.

  526. Jag får en känsla av att det här är en
    särart för Sverige. Stämmer det?

  527. I Sverige är vi lite unika
    med att vi faktiskt har lyckats-

  528. -att i högre grad
    få ut kvinnor i arbetslivet.

  529. Är det en särart?

  530. Ja, som jag sa till Björn Hvinden...

  531. Möjligtvis fanns det
    någon motsvarighet i Finland-

  532. -men de andra länderna har inte haft-

  533. -nån liknande form
    av aktiveringskampanj.

  534. Däremot har man haft...

  535. I Danmark arbetar en stor andel kvinnor,
    så Sverige är inte unikt-

  536. -men i Danmark har man haft andra...

  537. 60- och 70-talet präglades ju mycket av
    Keynes sysselsättningspolitik-

  538. -så nånting har man väl
    diskuterat utomlands? Tack.

  539. Absolut.

  540. Då är det där nere. Två stycken.

  541. Anna-Lena Lindqvist, SU.

  542. Du har gett en fascinerande inblick-

  543. -i den här periodens
    sociala ingenjörskonst.

  544. När man tänker på vilka erfarenheter det
    kan ge i vår tid-

  545. -så beskriver du vilken oerhörd kraft
    behovet av arbetskraft var.

  546. -Det kanske inte är det läget vi har.
    -Nej, då behövdes ju...

  547. Jag vill ge en bild av hur det var.

  548. Jag var involverad i slutet
    av 60-talet och början av 70-talet...

  549. ...i den del av arbetsförmedlingarna som
    kallades arbetsvård.

  550. De hade som uppgift att ta sig an-

  551. -personer med olika typer
    av arbetshinder-

  552. -och rehabilitera och hjälpa dem
    att etablera sig på arbetsmarknaden.

  553. Vi började få signaler om att de började
    få det svårare att få ut-

  554. -sina klienter i jobb
    i slutet av 60-talet.

  555. Det här trycket som du beskriver-

  556. -verkade redan ha börjat svänga
    några få år efteråt.

  557. Det kanske är en fortsatt sådan dynamik
    vi ser rulla på i dag.

  558. Möjligtvis. Jag vet inte.

  559. Var det kvinnorna som pressade bort de
    funktionshindrade från arbete?

  560. Så kanske man inte ska tolka det?

  561. Men det skedde en strukturförändring på
    arbetsmarknaden.

  562. Det som växte till av utbud
    var inom kvinnoyrken.

  563. Vi hade en omstrukturering
    med inflyttning till storstäder-

  564. -och behoven av olika service-

  565. -när sociala strukturer bröts sönder.

  566. Mycket samhällsservice byggdes upp-

  567. -för att ersätta
    de gamla informella strukturerna.

  568. Nu går klockan och jag har två personer
    kvar. - Kan vi släppa det?

  569. Då var det på samma rad, bredvid där.

  570. Petra Ulmanen,
    Stockholms universitet.

  571. Inspektörerna skulle se om det fanns
    behov av barnomsorg eller liknande-

  572. -för att underlätta kvinnors arbete.

  573. Har du stött på att man diskuterar
    hemtjänst eller äldreomsorg-

  574. -som en service för att underlätta?

  575. Det har jag tänkt på
    men inte hittat nåt, intressant nog.

  576. Bara barnomsorg diskuteras-

  577. -och hemhjälp om barnen är sjuka.

  578. -Hemvårdarinnorna?
    -Inte äldreomsorgen.

  579. -Jag har varit på jakt efter det.
    -Jag har inte heller hittat det.

  580. Nej...

  581. -Sen var det en fråga där?
    -Gun-Britt Trydegård, SU.

  582. Jag tänker i samma banor som Petra.

  583. Måste man inte väga in framväxten
    av andra socialpolitiska områden-

  584. -som till exempel äldreomsorgen?
    Där fick många kvinnor arbete.

  585. Särskilt den sociala hemtjänsten vände
    sig till hemmafruar och mammor-

  586. -och tyckte
    att de hade en utmärkt bakgrund.

  587. Man behövde inte betala dem så mycket då
    de ville göra en god gärning-

  588. -och få lite pengar för besväret.

  589. Gunnar Sträng, socialminister-

  590. -sa att man inte behövde
    kräva nån yrkesutbildning.

  591. Det gick bra med husmorsvett. Samtidigt
    växte barnomsorgen fram.

  592. Det blev en arbetsplats för kvinnor, så
    man kanske måste väga in...?

  593. Absolut. Det är flera stycken som har
    sagt att det är mycket som händer.

  594. Det är det ju. Man måste sätta
    det här exemplet i den kontexten.

  595. -Absolut. Det är bara ett exempel...
    -Det är ett intressant exempel.

  596. Jag håller helt med.

  597. Vi hade säkert kunna fortsätta,
    men tiden är ute.

  598. -Stort tack till dig, Åsa.
    -Tack.

  599. Textning: Gabriella Eseland
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Välfärdsstaten - ett historiskt perspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De arbetsmarknadsreformer som genomfördes för ett halvsekel sedan var så omfattande att forskarna i dag talar om en oblodig revolution. Det säger Åsa Lundqvist, forskare i sociologi vid Lunds universitet. Kontroversiella områden innefattade hur familjen skulle organiseras och arbetarrörelsens ställning i samhället. Politiska riktlinjer formulerades av politikerna, men genomfördes av tämligen självständiga ämbetsverk. Dessa tjänstemän, och speciellt Arbetsförmedlingen, står i fokus för Lundqvists föredrag. Inspelat i januari 2013. Arrangör: Försäkringskassan.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Arbetsmarknadspolitik, Historia, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Välfärdsstaten
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Inledning

Magdalena Andersson, landshövding i Västerbottens län, socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) och Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten, inleder tvådagarsseminariet om pensioner och välfärd. Kristersson menar att vi måste lämna 1900-talets tankar på en tidig pension.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

1913 års pensionsreform

Per-Gunnar Edebalk, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, ger ett historiskt perspektiv på pensioner och välfärd genom att berätta om bakgrunden till den pensionsreform som för 100 år sedan förändrade svensk välfärd.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Välfärdsstaten - ett historiskt perspektiv

Åsa Lundqvist, forskare i sociologi vid Lunds universitet, berättar om de omfattande arbetsmarknadsreformer som genomfördes för ett halvsekel sedan. Politiska riktlinjer formulerades av politikerna, men genomfördes av tämligen självständiga ämbetsverk.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Välfärdsmodeller: Sverige och Europa

Joakim Palme, sociolog och professor i statskunskap vid Uppsala universitet, berättar vad som utmärker välfärdsmodellen i de nordiska länderna. Han redogör för en rad andra modeller, såsom frivillig modell, statskorporativ modell och grundtrygghetsmodell.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Den senaste pensionsreformen

Hur resonerades det inför beslutet om pensionsreformen på 1990-talet? Urban Lundberg, som forskar i välfärd och historia vid Stockholms universitet, berättar om turerna när det gamla pensionssystemet ATP begravdes och det nya systemet uppstod.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Inför pensionen: Trygg eller sviken och osäker?

Hur trygga känner vi oss i att vi får en rimlig pension? Erika Werner, forskare i ekonomisk demografi vid Lunds universitet, har intervjuat ett sjuttiotal personer om hur de upplever dagens pensionssystem och hur de ser på sin egen ekonomiska framtid.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Frågor om att gå i pension

Urban Lundberg, forskare i välfärd och historia vid Stockholms universitet, och Erika Werner, forskare i ekonomisk demografi vid Lunds universitet, svarar på frågor och kommentarer från forskare och experter om pensionen och pensionssystemet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Orkar vi arbeta längre?

Är det så självklart att vi är friskare bara för att vi lever längre? Mårten Lagergren, ålderdomsforskare vid Stockholms universitet, ifrågasätter om vi verkligen orkar arbeta längre bara för att vi idag har längre livslängd.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Inkomstfördelning bland pensionärer

Knappt tio procent av svenskarna över 65 år räknas som fattiga. Gabriella Sjögren Lindquist, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet, resonerar kring vilka grupper som riskerar låga pensioner. T.ex. ligger kvinnor fortfarande runt 20 procent efter männen i allmän pension.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Ett EU-perspektiv på pensionerna

Conny Olovsson, forskare i nationell ekonomi vid Stockholms universitet, berättar om de problem som de europeiska pensionssystemen idag dras med. Efterkrigstidens stora barnkullar, en sjunkande pensionsålder och längre levnadslängd är några av variablerna som resulterar i mindre pengar i pensionssystemen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Norges socialförsäkringssystem

Hur hållbara är pensionssystemen i Norden? Björn Hvinden, professor i sociologi på Nova vid Tromsö universitet, redogör för hur systemen fungerar - och inte fungerar - i Norge.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - 100 års välfärd - och sen då?

Samtal om socialförsäkringen

Kräver ett hållbart pensionssystem att vi arbetar mer? Sverker Olofsson leder ett politiskt samtal om våra framtida pensioner med riksdagsledamöterna Gunnar Axén (M), Tomas Eneroth (S) och Gunvor G Ericson (MP).

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Stopp! Min kropp!

Jannes Grudin, psykolog på Rädda barnen, talar om kampanjen och boken ”Stopp! Min kropp!”. Hur kan man prata om sexuella övergrepp utan att det blir pinsamt och gör mer skada än nytta? Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss