Titta

UR Samtiden - Främlingsfienden inom oss

UR Samtiden - Främlingsfienden inom oss

Om UR Samtiden - Främlingsfienden inom oss

Ett samtal om vardagsrasism och främlingsfientlighet med utgångspunkt i utredningen "Främlingsfienden inom oss". Medverkande: Bengt Westerberg, utredare, Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Lena Sundström, journalist och författare. Moderator: Daniel Poohl, Stiftelsen Expo. Inspelat i januari 2013. Arrangör: Institutet för Framtidsstudier.

Till första programmet

UR Samtiden - Främlingsfienden inom ossDela
  1. Seminariet i dag tar utgångspunkt-

  2. -i Bengt Westerbergs nya utredning-

  3. -om främlingsfienden inom oss.

  4. Utöver Bengt deltar Marie Demker-

  5. -Lena Sundström och Daniel Poohl.

  6. Marie Demker är professor
    i statsvetenskap i Göteborg.

  7. Hon är expert på framväxten
    av främlingsfientliga partier-

  8. -och har skrivit mycket av stor relevans
    för dagens diskussion.

  9. Lena Sundström
    är journalist och författare.

  10. Hon har skrivit boken "Världens
    lyckligaste folk", en bok om Danmark-

  11. -som fick Gleerupspriset
    och nominerades till Augustpriset.

  12. Daniel Poohl är vd på Expo.

  13. Expo är en stiftelse som verkar
    mot intolerans och rasism.

  14. Daniel kommer att leda samtalet.

  15. Tack så mycket.
    - Daniel Poohl heter jag. Hör ni mig?

  16. Jag är vd för stiftelsen Expo och
    chefredaktör för tidskriften Expo.

  17. Min roll brukar vara att göra det-

  18. -som de tre panelpersonerna ska göra-

  19. -alltså hålla lite längre anföranden.

  20. Min roll är lite ovan i dag. Jag ska
    ställa frågor och sitta i publiken-

  21. -för en gångs skull.

  22. Det ska bli väldigt roligt.

  23. Vi lever i en tid då
    främlingsfientlighet på olika sätt-

  24. -är i allra högsta grad
    närvarande i samhällsdebatten.

  25. Det finns i dag mycket uppmärksamhet
    riktad mot näthatet.

  26. Vi ser framgångar för högerextrema
    partier runt om i Europa-

  27. -där det grekiska nazistpartiet
    Gyllene grynings framgångar-

  28. -är det absolut mest oroväckande.

  29. Det finns med andra ord anledning att
    prata om det vi ska prata om i dag.

  30. Vad är det som gör att den här typen av
    partier och organisationer växer?

  31. Vilka idéer lutar de sig emot?

  32. Vad är det som gör att trots-

  33. -att vi vet konsekvenserna
    av den här typen av politik-

  34. -har en ganska stor grupp i vårt
    samhälle sympatier med de idéerna?

  35. Med den väldigt korta inledningen-

  36. -lämnar jag över till Bengt,
    så får han köra på.

  37. -Varsågod, Bengt.
    -Tack.

  38. Tack för möjligheten
    att få träffa er denna morgon.

  39. 1997 publicerade en studie i Sverige-

  40. -som hade undersökt vad svenska
    skolungdomar visste om Förintelsen-

  41. -Hitlers försök att utrota alla Europas
    judar i början av 1940-talet.

  42. Den visade att skolungdomarna
    visste väldigt lite om det.

  43. Statsminister Göran Persson
    tog därför initiativ till en bok-

  44. -"Om detta må ni berätta".

  45. Sen bildades
    Forum för levande historia-

  46. -för att ha kvar minnet
    av Förintelsen-

  47. -och försöka lära av den
    för framtiden.

  48. Jag tror att det var en klok idé
    för det finns mycket att lära av den.

  49. Man kan se på Nazityskland
    på olika sätt.

  50. En del säger
    att det var unika omständigheter-

  51. -som födde Hitlers maktövertagande och
    utvecklingen i Tyskland-

  52. -Versaillesfreden och den förnedring
    tyskarna upplevde efter den.

  53. Då ser man det som en unik historisk
    händelse som inte kan inträffa igen.

  54. Man kan också fundera på om det finns
    omständigheter i den tidens Tyskland-

  55. -som vi kan känna igen i nutiden
    och kan lära nåt av.

  56. Hur kunde ett antisemitiskt, rasistiskt
    parti-

  57. -vinna makten
    i ett demokratiskt land?

  58. Hur kunde man få vanliga tyskar,
    människor som ni och jag-

  59. -att delta i massmorden
    av judar och andra grupper?

  60. Judarna var en liten och integrerad
    grupp i det tyska samhället.

  61. De utgjorde 0,9 procent
    av den tyska befolkningen-

  62. -och var etablerade där
    sen lång tid tillbaka.

  63. Det finns en del lärdomar
    som vi kan dra av Nazityskland.

  64. Många skulle vilja att det var
    psykopater som bedrev den politiken-

  65. -men det hade inte varit möjligt
    för ett litet gäng tokiga människor.

  66. Den förutsatte faktiskt medverkan
    av väldigt många människor.

  67. Det har skrivits många böcker där man
    har intervjuat vanliga tyskar-

  68. -som var med om det.

  69. Det finns en bok
    av Christopher Browning-

  70. -och en av Harald Welzer
    som beskriver precis samma sak-

  71. -hur man fick vanliga människor
    att ställa upp på dödandet av judar.

  72. Hannah Arendt, en judisk-tysk forskare
    som flydde från Tyskland-

  73. -följde rättegången
    mot Adolf Eichmann i Jerusalem 1962.

  74. Hon förundrades över hur han framstod
    som en ytterst vanlig människa.

  75. Boken heter "Den banala ondskan"-

  76. -därför att han
    var en vanlig byråkrat-

  77. -som hade gjort vad hans chefer
    hade sagt till honom.

  78. Den kommer förövrigt på bio i Sverige
    och har nu redan haft premiär.

  79. Den handlar om Hannah Arendt
    och "Den banala ondskan".

  80. Efter kriget undrade man
    om det var speciellt för tyskar-

  81. -att de lydde auktoriteter
    på det sättet-

  82. -men experiment visade
    att vi alla har de tendenserna-

  83. -att följa auktoriteter
    och göra vad vi blir tillsagda.

  84. Ett känt experiment gjordes
    av socialpsykologen Stanley Milgram.

  85. Ni har nog hört talas om att han
    lät personer ge elektriska stötar-

  86. -till andra personer
    som satt i ett annat rum.

  87. De flesta av försökspersonerna
    var beredda att ge dödliga stötar-

  88. -när forskningsledaren sa till dem.

  89. Hitlers ideologi
    var rasism och antisemitism.

  90. Det var en ideologi
    som inte bara fanns i Tyskland-

  91. -utan var utbredd vid den här tiden.

  92. Även i Sverige ser vi tydliga tecken på
    att man trodde på rasism-

  93. -och att antisemitismen
    fanns i väsentlig omfattning.

  94. Man kan diskutera
    vem som först predikade-

  95. -att människor
    kunde vara indelade i raser-

  96. -men en av de första var Carl
    von Linné, vår hyllade naturvetare.

  97. I slutet av 1800-talet
    hade vi en far och son Retzius-

  98. -som försökte bevisa att vi
    var särskilt renrasiga här i Norden.

  99. De mätte skallar
    och tyckte att vi var "långskalliga".

  100. Finnar, samer och folk från
    Centraleuropa var "kortskalliga".

  101. Vi skulle akta oss för att blanda oss
    och utarma den svenska rasen.

  102. Det här låter märkligt i dag-

  103. -men det var ledande naturvetenskap
    i slutet av 1800-talet.

  104. I början av 1920-talet bildades
    ett rasbiologiskt institut i Sverige-

  105. -efter en motion i riksdagen
    som hade skrivits under-

  106. -av Socialdemokraternas Hjalmar Branting
    och Högerns Arvid Lindman.

  107. Det var ett starkt förankrat beslut när
    detta institut kom till.

  108. De ägnade sig åt rasforskning
    fram till mitten av 30-talet.

  109. Institutet fanns kvar till 50-talet, men
    man bytte synsätt på 30-talet.

  110. Fram tills dess var rasism nåt som man
    hade förståelse för i samhället.

  111. När man tittar på
    hur Sverige har behandlat grupper-

  112. -som samer och finnar-

  113. -men också romer, zigenare,
    och resande folket, tattarna-

  114. -ser vi att det var tydliga inslag
    av rasism i den svenska politiken.

  115. Det fanns i Sverige på 30-talet ingen
    acceptans för våldet i Nazityskland-

  116. -men det fanns ett antisemitiskt
    bakgrundsbrus i Sverige-

  117. -en förståelse för antisemitism
    och faran med många judar i landet.

  118. Det var inte svårt att få uppbackning
    för en restriktiv flyktingpolitik.

  119. När judarna på 30-talet försökte
    ta sig till Sverige och andra länder-

  120. -stoppade vi den flyktingströmmen.

  121. Först när man insåg att Tyskland skulle
    förlora ändrade vi politik.

  122. När kunskapen spreds att norska judar
    skickades till koncentrationslägren-

  123. -började vi bli lite mer generösa, men
    för många var det för sent då.

  124. Det fanns en utbredd antisemitism-

  125. -så länge man trodde att Tyskland skulle
    bli en dominerande kraft.

  126. Man var kritisk mot dem
    som kritiserade Nazityskland-

  127. -som Torgny Segerstedt, på Göteborgs
    handels- och sjöfartstidning.

  128. När han drev politik
    mot Nazityskland och antisemitism-

  129. -utsattes tidningen
    för en annonsbojkott.

  130. Antisemitismen var utbredd i Sverige på
    den tiden.

  131. Det var inte bara i Sverige
    utan det såg ut så ute i världen.

  132. Många länder och regeringar
    låg ganska lågt-

  133. -i sin kritik
    av Hitlers antisemitiska politik.

  134. Man var orolig för att Hitler
    skulle be dem ta hand om dem.

  135. Man ville inte att Hitler skulle släppa
    ut judarna till andra länder.

  136. Man var orolig att det skulle öka
    antisemitismen i mottagarländerna.

  137. I Nationernas förbund,
    FN:s föregångare före kriget-

  138. -gjorde man en utredning på 30-talet-

  139. -om det fanns nån plats där man kunde
    stjälpa av alla europeiska judar-

  140. -för att lösa det som man kallade "Den
    europeiska judefrågan".

  141. Utredningen ledde fram till att
    Madagaskar var ett lämpligt ställe.

  142. Det visar hur man såg på de frågorna
    även i internationella sammanhang.

  143. Vi kan lära oss mycket
    av den här erfarenheten.

  144. En sak är att vanliga tyskar
    deltog i dödandet-

  145. -av judar, romer, homosexuella och
    personer med funktionsnedsättningar.

  146. Det var alltså inte bara extremister och
    psykopater.

  147. En annan viktig slutsats är
    att vi inte är annorlunda i Sverige-

  148. -vi är inte mindre benägna än tyskar att
    följa auktoriteter.

  149. Vi har gjort det, även om det var mindre
    våldsamma krav som ställdes.

  150. När man etablerade steriliserings-
    politiken i början av 30-talet-

  151. -ställde svenskar upp
    bakom denna politik-

  152. -och tyckte att det var ett rimligt sätt
    att begränsa vissa gruppers-

  153. -möjligheter att skaffa barn.

  154. När koncentrationslägren öppnade efter
    kriget blev det en chockvåg-

  155. -som gick genom hela västvärlden.

  156. Det bidrog till att etablera
    en antirasistisk norm.

  157. Det blev inte längre tillåtet
    att vara rasist.

  158. Vi kan i dag se exempel på att den
    antirasistiska normen spelar roll.

  159. Människor som vill uttrycka
    främlingsfientliga åsikter säger:

  160. "Jag är inte rasist, men..."
    följt av främlingsfientliga åsikter.

  161. Jimmie Åkesson, i ett parti
    som anklagas för att vara rasistiskt-

  162. -har sagt
    att ingen rasism är tillåten.

  163. Man vill bredda stödet för partiet-

  164. -och öppna sina möjligheter
    i en vidare krets.

  165. Därför är man mån om att påpeka
    att man icke är ett rasistiskt parti.

  166. Den antirasistiska normen
    tar sig uttryck

  167. -i att de främlingsfientliga partierna
    som etablerar sig i Europa-

  168. -sällan får det stöd i val
    som man kan tro-

  169. -när man ser hur deras åsikter
    överensstämmer med folkets åsikter.

  170. Stödet på pappret är betydligt större än
    det stöd de faktiskt får i val.

  171. Till det bidrar sannolikt
    den antirasistiska normen.

  172. Ändå har den antirasistiska norm
    som kom efter kriget klingat av.

  173. Det är en förklaring till att vi ser
    främlingsfientliga partier i Europa.

  174. Många har glömt bort Förintelsen
    och erfarenheterna av den.

  175. Det finns inte många överlevare
    som kan vittna om vad som hände-

  176. -under andra världskriget.

  177. Främlingsfientliga partier rycker fram i
    nästan alla europeiska länder.

  178. Nu är det inte judar
    som är föremål för attackerna-

  179. -utan det är islam och muslimer-

  180. -men argumenten
    påminner i stor utsträckning-

  181. -om de argument
    som hördes mot judar på 1930-talet.

  182. De som driver den här linjen
    och har en islamofobisk uppfattning-

  183. -pekar ofta på sanna händelser
    med extrema personer.

  184. Därefter gör man som med judarna,
    man generaliserar hela gruppen.

  185. Man säger att
    eftersom den extrema personen finns-

  186. -vet vi nåt om alla
    som tillhör islam-

  187. -eller kommer från muslimska länder.

  188. En grund för främlingsfientlighet
    är kategorisering av människor-

  189. -och applikationen av stereotypa
    föreställningar på de kategorierna.

  190. Man delar in människor i kategorier-

  191. -utifrån var man är född
    eller ens trosuppfattning.

  192. Sen tillskriver man gruppen andra
    egenskaper än just det kriteriet.

  193. Det är klart att man är född nånstans,
    men alla andra egenskaper-

  194. -bygger på
    stereotypa föreställningar.

  195. Man "vet" hur norrmän och araber är och
    drar förhastade slutsatser.

  196. Den här typen av stereotypa
    föreställningar bär vi alla på.

  197. Forskning visar att personer som
    bekänner sig till ickediskriminering-

  198. -ändå i sitt verkliga handlande-

  199. -kan vara offer för stereotyper.

  200. Vita amerikaner som tycker
    att alla ska behandlas lika-

  201. -kan ändå gentemot svarta
    visa såna föreställningar.

  202. Samma problem
    finns i det svenska samhället.

  203. Det här
    tar sig uttryck i vardagsrasism.

  204. Många undrar
    om de är skyldiga till det.

  205. Säkert gör vi oss alla
    skyldiga till vardagsrasism.

  206. Vad det är kan man få reda på av dem
    som råkar ut för vardagsrasism.

  207. De diskrimineras när de söker jobb-

  208. -de får inte en chans att berätta vad de
    kan för att de har konstiga namn.

  209. Vissa personer känner sig mer övervakade
    när de är i en butik.

  210. Den typen av vardagsrasism kan inte
    jämföras med förintelselägren-

  211. -men det är allvarligt
    för dem som är med om det.

  212. Vardagsrasismen är vi alla skyldiga
    till, och den finns hela tiden.

  213. Det är viktigt att bekämpa den för med
    felaktig politik kan den växa-

  214. -till en mer allvarlig
    främlingsfientlighet.

  215. Många gör sig skyldiga
    till såna där snabba tankar.

  216. Man tror sig veta hur araber är och
    dömer nån som ser ut att vara arab.

  217. Men många tänker också efter-

  218. -och vet då
    att alla araber inte är lika.

  219. De är olika och är individer
    precis som vi själva.

  220. Det är klokt att låta den del av hjärnan
    som fungerar långsammare-

  221. -få vara med innan man fattar beslut och
    gör omdömen om olika personer.

  222. De främlingsfientliga budskapen sprids
    lättare i dag.

  223. Det beror naturligtvis på
    de nya medierna, internet och annat.

  224. Men ökar främlingsfientligheten?

  225. Är den omfattande spridningen
    av främlingsfientliga budskap-

  226. -ett uttryck
    för att främlingsfientligheten ökar?

  227. Jag är osäker. Vissa undersökningar
    visar att det är tvärtom-

  228. -att vi blir mer toleranta
    och mindre intoleranta i Sverige.

  229. Den negativa inställningen till islam
    har minskat under de senaste 20 åren.

  230. Det hindrar inte att den negativa
    opinion som finns-

  231. -kan artikuleras och komma fram
    med hjälp av de nya medierna.

  232. Därför är det otroligt viktigt-

  233. -att få en balans i utbudet
    av budskap i de nya medierna-

  234. -att uppmuntra demokratiska krafter att
    komma fram där.

  235. Det är en fråga
    som jag har diskuterat i utredningen.

  236. Den antirasistiska normen är
    ett resultat av vad politiker säger.

  237. Därför är det viktigt vilken framtoning
    politiska ledare har.

  238. Om ledande politiker
    anslår en främlingsfientlig ton-

  239. -och säger saker som tidigare
    inte var socialt tillåtna-

  240. -kan sånt sprida sig snabbt.

  241. Då ser vi effekten
    av att folk lyssnar på auktoriteter-

  242. -då kan de också tillåta sig det.

  243. Därför har politiska ledare
    ett stort ansvar-

  244. -för att vidmakthålla och förstärka den
    antirasistiska normen.

  245. Det är en av de viktiga slutsatserna i
    min utredning-

  246. -de politiska ledarnas ansvar för att
    förstärka den antirasistiska normen-

  247. -och motståndet
    mot främlingsfientliga tankegångar.

  248. Tack.

  249. Då ska jag tränga mig in vid bordet.

  250. Ett ganska vanligt perspektiv...

  251. När Sverige marknadsför sig utomlands
    har vi några "unique selling points".

  252. Vi kan marknadsföra Sverige
    som det jämlika landet.

  253. Vi kan marknadsföra Sverige
    som det miljövänliga landet.

  254. Många gånger talar vi om Sverige som det
    toleranta och välkomnande landet.

  255. I internationell jämförelse
    är det relevant att prata om det-

  256. -men du
    berättar om Sveriges historia-

  257. -och ett Sverige där rasismen
    under 30-talet präglade landet.

  258. Lever vi i en falsk självbild-

  259. -när det gäller
    hur tolerant Sverige är?

  260. Ja, det gör vi kanske, även om det du
    målar upp har en stänk sanning i sig.

  261. I internationella jämförelser
    om inställningar till minoriteter-

  262. -är svenskarna ofta
    mer toleranta än andra.

  263. Vi har ibland dragit en felaktig
    slutsats att vi inte har nåt problem.

  264. Vi har vardagsrasism
    och en ganska besvärande historia.

  265. Det har skrivits en del böcker
    om vår rasistiska historia.

  266. Vi skiljer oss inte så mycket
    från andra.

  267. Hur kan man...

  268. Drar man det för långt om man säger att
    vi ser spår av 30-talets rasism?

  269. Vi tror att rasismen utrotades,
    men var kan man se den i dag?

  270. Den finns kvar.
    Vardagsrasismen är uppenbar.

  271. Om man frågar de minoritetsgrupper
    som lever i Sverige-

  272. -människor med avvikande utseende, mörk
    hudfärg eller som bär huvudduk-

  273. -kan de vittna om mängder
    av situationer med vardagsrasism.

  274. Det finns.

  275. Man kan så klart inte jämföra det här
    med det Hitler gjorde-

  276. -men man måste varna för den här ibland
    omedvetna vardagsrasismen.

  277. Du och jag kan begå vardagsrasism-

  278. -trots att vi inte vill
    och är emot att göra det.

  279. Det är viktigt att mota Olle i grind.

  280. Det kan fortgå
    utan att man uppmärksammar det-

  281. -men då är risken att det blir värre.

  282. Rapporten "Främlingsfienden inom oss"
    släpptes nyligen.

  283. Vad har du dragit för slutsatser
    av de reaktioner som har varit?

  284. Än så länge har jag mött
    mest positiva reaktioner-

  285. -men en person skrev om sidorna
    om Sverigedemokraterna i rapporten.

  286. "Man får väl inte ha kritiska synpunkter
    på ett riksdagsparti?"

  287. Det var innan publiciteten om vad vissa
    sverigedemokrater hade gjort.

  288. Han skrev först ett kritiskt mejl,
    men några dagar senare frågade han-

  289. -om jag kunde acceptera en ursäkt.

  290. Det finns
    en massa förslag på åtgärder-

  291. -ofta är det en brist i diskussionen.

  292. När vi pratar om rasism
    och främlingsfientlighet-

  293. -vill vi prata
    om de föreställningar som oroar oss-

  294. -men sällan om vad vi kan göra.

  295. Staten kan ju göra mycket-

  296. -men om vi tittar på civilsamhället
    i Sverige, vad ser du där?

  297. Vilken roll kan civilsamhället spela?

  298. Den kan spela roll och spelar roll, inte
    minst din organisation Expo.

  299. -Var det du ville få fram?
    -Faktiskt inte.

  300. Det spelar en viktig roll. Mycket
    av kunskapen finns i civilsamhället.

  301. Jag skulle se på vad skolan kan göra.

  302. Skolan har ett uttalat uppdrag
    att jobba med detta och gör det-

  303. -men kan göra mycket mer.

  304. Ett av mina förslag
    är att fortbilda lärare-

  305. -dels för att de ska få mer kunskap
    om de här frågorna-

  306. -men framförallt att ge en metodik för
    svåra klassrumssituationer.

  307. Undersökningar visar
    att lärare har svårt med det.

  308. Om elever ger uttryck för rasistiska
    åsikter ska lärarna veta hur man gör.

  309. Det finns idéer om det,
    och det kan lärarna lära sig.

  310. De vuxna, då? Ofta tänker man
    på barnen och den nya generationen-

  311. -men vad gör vi med män i din ålder som
    svär över muslimer?

  312. -De är svåra att påverka.
    -Ge upp, bara?

  313. Nej, inte ge upp. Jag tror på att det
    politiker säger spelar stor roll.

  314. Om svenska politiker
    kan hålla rent framför egen dörr-

  315. -tror jag att man får vuxna med sig.

  316. Det finns i alla samhällen personer-

  317. -som är ideologiskt rasistiska,
    och de är svåra att komma åt.

  318. Det är den stora grå massan,
    de ambivalenta, som vi kan påverka.

  319. Erfarenheten visar att vi
    kan påverka dem med utbildning.

  320. Tack.

  321. Med det lämnar jag över till Marie som
    får ta över scenen.

  322. Tack för att jag fick komma hit.

  323. Jag ska prata om främlingsfientliga
    partier och deras framväxt-

  324. -vad som kan förklara, och vad som är
    ett fruktbart perspektiv-

  325. -när vi pratar om framväxten
    av såna här partier-

  326. -som finns i hela Europa.

  327. Jag kallar det "Inte bara populism".

  328. När jag har pratat färdigt
    kommer ni att förstå varför.

  329. Vi talar ofta om populism
    och stannar där.

  330. Jag vill gärna ta det
    ett steg längre.

  331. Under 90-talet
    var det den stora tillväxten-

  332. -av främlingsfientliga partier
    i Europa.

  333. Man konstaterade ganska snabbt
    att de gamla svaren-

  334. -de teoretiskt relevanta svaren angående
    partiframväxt-

  335. -inte riktigt höll.

  336. Det är svårt att säga
    att det finns förklaringar-

  337. -kring framväxten
    av främlingsfientliga partier.

  338. Om man söker i antalet invandrare finns
    inga såna samband.

  339. Det är inte heller så
    att opinionsläget i ett land-

  340. -eller ett visst område är avgörande.

  341. Det är inte heller så-

  342. -att det finns nån främlingsfientlig
    smitta som sprider sig över Europa.

  343. Länder som ligger intill varandra
    kan ha helt olika förutsättningar.

  344. Vi kan inte heller se några samband när
    det gäller ekonomiska faktorer-

  345. -alltså att det finns
    en tydlig förklaring där.

  346. Vi kan inte se att vissa valsystem eller
    en viss form av parlamentarism-

  347. -gynnar tillväxten
    av främlingsfientliga partier.

  348. När man konstaterar att de gamla svaren
    inte håller tänker man-

  349. -att vi måste gå vidare och undersöka
    var förklaringsfaktorerna finns.

  350. Mobiliseringsperspektivet
    är en viktig sak att lyfta fram.

  351. Vi har i vår historia och i alla andra
    europeiska länders historia-

  352. -stråk av rasism, främlingsfientlighet-

  353. -marginalisering
    och exkluderande nationalism-

  354. -men den intressanta punkten-

  355. -är när, var och hur
    detta mobiliseras politiskt.

  356. Det är den intressanta mekanismen-

  357. -om vi ska förstå framväxten
    av främlingsfientliga partier.

  358. Utgångspunkten för min forskning
    är skiljelinjemodellen-

  359. -som utvecklades för 40 år sen
    av amerikanen Seymour Martin Lipset-

  360. -och Stein Rokkan,
    sociolog från Norge.

  361. "Lipset/Rokkan-tesen"
    talar vi om lite slarvigt.

  362. Där är utgångspunkten att varje land-

  363. -har en uppsättning
    bestämda konfliktlinjer.

  364. Lipset och Rokkan
    talade om fyra konfliktlinjer:

  365. Land-stad, centrum-periferi, kyrka-stat
    och arbete-kapital.

  366. Skiljelinjen arbete-kapital
    kallar vi vänster-högerskiljelinjen.

  367. Olika kombinationer av skiljelinjerna
    gav upphov till olika partisystem.

  368. De visade empiriskt att det var så.

  369. Det som har hänt det senaste är
    att de här frusna skiljelinjerna...

  370. Skiljelinjerna frös när demokratin fick
    sitt genombrott på 20-talet.

  371. Dessa frusna skiljelinjer
    har luckrats upp.

  372. De kanske också
    har påverkats av växthuseffekten.

  373. En viss värme har i alla fall
    lett till att de har tinat upp.

  374. De är inte lika tydliga
    och bestämmande, men de ligger kvar.

  375. De ska inte underskattas,
    men de har börjat tina upp.

  376. Vi har fått fler rörliga väljare-

  377. -människor som i sina politiska
    preferenser rör sig mellan valen-

  378. -på ett mer markant sätt än tidigare.

  379. Vi har sen 70-talet i Europa
    sett en ökad individualisering.

  380. Kollektivets makt har minskat.

  381. Vi har också sett
    en minskad betydelse för territoriet.

  382. Nationalstaten har fått
    mindre politisk betydelse.

  383. Den europeiska integrationen är ett
    tydligt och konkret exempel på detta.

  384. Vi ser nya sociala dimensioner
    som växer fram-

  385. -som kan komma att omvandlas
    till skiljelinjer.

  386. Vi har dimensioner och skiljelinjer.

  387. Skiljelinjer är en fast strukturering av
    de politiska uppfattningarna.

  388. Det är inte en dimension som kommer och
    går, utan ligger fast över tid-

  389. -och mobiliserar och organiserar
    människor över generationer.

  390. En dimension kan vara en åsikt
    som kommer fram-

  391. -och sen omvandlas
    till en politisk skiljelinje.

  392. Man kan se i Europa att i de länder där
    man har många skiljelinjer-

  393. -får främlingsfientliga partier lättare
    framgång-

  394. -än i länder som domineras
    av någon enskild skiljelinje.

  395. I Sverige domineras politiken
    av den skiljelinje-

  396. -som kallades arbete-kapital,
    alltså vänster-höger.

  397. Det var svårt för främlingsfientliga
    partier att etablera sig i Sverige.

  398. I länder som präglas av korsande
    skiljelinjer, har det varit lättare.

  399. Det är ett perspektiv att lägga
    på framväxten av de här partierna.

  400. För att mobilisera måste man nå ut-

  401. -man måste tala med väljarna.

  402. Här är populismen ett viktigt medel.

  403. Populism är ingen ideologi.

  404. Ett populistiskt parti
    har inte populism som ideologi.

  405. Populism är ett tilltal,
    ett sätt att tala till människor-

  406. -och ett sätt
    att förhålla sig till omvärlden.

  407. Kom ihåg att väljarnas partival-

  408. -fortfarande i övergripande grad-

  409. -bestäms
    av de ideologiska preferenserna.

  410. Vi är inte rön för vinden-

  411. -som röstar på x-partiet
    för att de hade ett roligt förslag-

  412. -eller på y-partiet för att de
    hade en spännande partiledare.

  413. Huvuddelen röstar på de partier-

  414. -som vi tycker för en bra politik
    i grundläggande mening.

  415. De här självklarheterna
    glöms ibland bort.

  416. Det gäller också väljare som röstar på
    främlingsfientliga partier.

  417. Dessa väljare röstar ideologiskt.

  418. Vi vet att väljare föredrar
    moderata partier före extrema.

  419. Om partier lägger sig långt ut
    till vänster eller höger-

  420. -blir de mindre attraktiva
    än om de blir lite mer "mainstream".

  421. Där finns en framgångsfaktor.

  422. Hur extrem på den här skalan
    vill man vara?

  423. Det kan finnas vinster
    i att vara ett extremt flygelparti.

  424. Man kan föredra att vara ett litet men
    renlärigt parti.

  425. Vill man ha väljarframgångar
    måste man moderera sig-

  426. -och flytta sig närmare
    det som betraktas som "mainstream".

  427. Vi har sett en annan förändring.

  428. Partier för inte fram ett ideologiskt
    universum, en tänkt framtid-

  429. -utan de för fram specifika frågor.

  430. Vi pratar ibland
    om partiernas "sakägarskap".

  431. Det vill säga att ett parti "äger"
    en viss fråga.

  432. Sverigedemokraterna "äger" frågan om
    invandrings- och integrationspolitik.

  433. När de frågorna diskuteras
    står det partiet i centrum.

  434. Kristdemokraterna
    "äger" frågan om familjepolitik.

  435. Det är de frågorna
    som man väljer att föra fram.

  436. Det blir tydliga signaler
    till väljarna.

  437. När man diskuterar de här frågorna
    kommer de partier-

  438. -som i väljarnas ögon "äger"
    dessa frågar att komma i centrum.

  439. När man kommunicerar med väljarna
    gör man det på ett populistiskt sätt.

  440. De kommunicerar
    på ett populistiskt sätt.

  441. Populismen är inte grundideologin, men
    de talar populistiskt.

  442. Man talar om "vi och de"
    och lanserar en känsla av band-

  443. -en folklig enhetlighet-

  444. -mot korrumperade eliter
    av olika slag.

  445. Korruptionen kan se olika ut. Den
    kan vara ideologisk eller ekonomisk.

  446. Det är ett svartvitt budskap
    där man signalerar en folklig enhet-

  447. -som står i motsats
    till partipolitiskt "käbbel"-

  448. -det som vi kallar politisk debatt.

  449. Det här svartvita receptet-

  450. -och att ställa upp saker
    i "för och emot" och "ja och nej"-

  451. -passar bra
    i det nya medielandskapet.

  452. Det finns många nya arenor
    att föra ut sitt budskap på.

  453. Det gäller att vara tydlig, att synas
    och att märka ut sig på olika sätt.

  454. Det ska gå snabbt och vara mycket.
    Mycket medieutrymme ska fyllas.

  455. Här passar ett populistiskt tilltalssätt
    väldigt bra.

  456. Medier och främlingsfientliga partier
    samspelar med varandra.

  457. Medieberättelser som lyfter fram partiet
    och gör det legitimt-

  458. -ökar synlighet och framgång.

  459. Men framgången kommer att sätta sig på
    partiet och kräva en moderering-

  460. -en anpassning av olika slag
    från det här partiets sida.

  461. Vad vet vi nu egentligen?

  462. Vi vet att medierapportering och
    valframgång har ett visst samband.

  463. Jag har gjort studier
    av Sverige och Danmark.

  464. Ju lägre grad av rasism
    som framträder i medierna-

  465. -desto större framgång har partierna.

  466. Detta är inte nåt enkelt orsakssamband
    från A till B-

  467. -utan här finns
    ett samspel mellan medieberättelser-

  468. -och partiets framtoning.

  469. Vi vet att ju mindre viktig-

  470. -vänster-högerkonflikten
    framstår för väljarna-

  471. -desto lättare
    har främlingsfientliga partier-

  472. -med andra frågor, andra konfliktlinjer
    och andra dimensioner.

  473. En stark vänster-högerkonflikt stänger
    ute de partierna.

  474. Det gäller i hela Europa.

  475. Vi kan också se att partierna är
    beroende av sitt politiska system.

  476. Om de finns i Holland, Frankrike
    och Sverige skiljer det dem åt.

  477. Socialdemokrater
    över den europeiska kontinenten-

  478. -har mer likheter än skillnader-

  479. -men de främlingsfientliga partierna-

  480. -är mer beroende av
    att använda den nationella kontexten.

  481. Därför är det inte lätt
    att putta in dem i samma familj.

  482. Det som mobiliserar
    väljarna för de här partierna-

  483. -är inte fördelningspolitik,
    vänster-högerfrågor-

  484. -ekonomiska frågor, arbetsmarknad,
    sysselsättning eller skatter-

  485. -utan det är en "kulturell konflikt".
    Det är fråga om livsstilar.

  486. Man talar ibland om
    auktoritärt mot liberalt.

  487. När den konflikten blir framträdande-

  488. -blir det lättare för
    de främlingsfientliga att mobilisera.

  489. Vi vet att även om den traditionella
    klassröstningen avtar...

  490. Det innebär traditionellt att arbetare
    röstar på vänsterpartier.

  491. Men vi röstar fortfarande
    efter vår sociala tillhörighet.

  492. Det är arbetarklassen som är mest
    mobiliserbar för de här partierna.

  493. Den är lättast att mobilisera.

  494. Det är beroende på
    vilka omständigheter som råder.

  495. Utbildning är den viktigaste
    förklaringen för partisympatierna.

  496. Hög utbildning ger lägre sannolikhet att
    du sympatiserar med de partierna.

  497. Det handlar inte om
    att man blir klok och smart-

  498. -utan det handlar om att man
    socialiseras in i en annan identitet.

  499. Man får andra vänner
    och en annan framtidsvision.

  500. Man ser sig själv på ett annat sätt.

  501. Utbildningsperioden påverkar
    våra värderingar väldigt mycket.

  502. Det är inte ett slags vaccin utan det
    handlar om en socialiserande process.

  503. Vi vet att det historiska arvet
    är viktigt.

  504. Vi kan fortfarande se
    geografiska platser-

  505. -där främlingsfientlighet-

  506. -har ett samband
    med rasismen på 30-talet.

  507. Där det var ett starkt fäste på 30-talet
    dyker det upp på 90-talet.

  508. Det finns ett historiskt samband
    som vi inte ska negligera.

  509. Vi ska skilja på partier
    som har ett rasistiskt ursprung-

  510. -ett ursprung i den fascistiska
    traditionen från 30-talet-

  511. -och de mer liberala missnöjespartierna
    från 70-talet-

  512. -som har omvandlats
    till främlingsfientliga partier.

  513. Om man tittar på rötterna har de helt
    olika ideologiska utgångspunkter.

  514. Jag måste också visa den kurva
    som Bengt refererade till.

  515. Svenska befolkningen blir mer positiv
    till att ta emot flyktingar-

  516. -eller "mindre negativ" om man håller
    sig till statistiskt vokabulär.

  517. Kurvan sträcker sig från 1990.

  518. Det som kom förra året
    förstärker den här trenden.

  519. Där är det 41 och 30
    på den blå och den röda kurvan.

  520. Frågan är om det är ett bra förslag att
    ta emot färre flyktingar.

  521. "Bra", "varken eller" eller "dåligt".

  522. Det arbete jag gör
    baserar sig inte bara på denna fråga.

  523. Jag ställer många andra frågor,
    men det här är en tydlig indikator.

  524. Trenden ser likadan ut hur man än mäter
    eller vänder och vrider på det.

  525. Det finns en samvariation
    mellan svaret på den här frågan-

  526. -och svaret på andra frågor om
    invandring och synen på främlingar.

  527. Därför är detta
    en enkel och tydlig indikator.

  528. Den här trenden
    går mot en ökad tolerans.

  529. Den gröna linjen är stödet för
    Ny demokrati och Sverigedemokraterna.

  530. Det illustrerar att sambandet mellan det
    här inte är särskilt stort.

  531. Det handlar inte om en spegling
    av opinionen utan om mobilisering.

  532. Det finns en grupp som främlings-
    fientliga partier kan mobilisera.

  533. Hur gör man det?
    Det är sånt som jag arbetar med.

  534. Tack.

  535. Jag måste få ställa några frågor.

  536. När man ser det här blir man lite...

  537. "Jaha, vi kommer att få leva
    med de partierna."

  538. De kommer alltid att vara där.

  539. Det är en ödesbestämd närvaro
    i vår politik. Ska man se det så?

  540. Nej, jag tänker att det är tvärtom.

  541. I och med att det är mobilisering
    som är centralt...

  542. Olika tider har olika förutsättningar
    för mobilisering.

  543. Framförallt under 90-talet då de här
    partierna dök upp och växte till sig-

  544. -var det ett gynnsamt klimat
    för en mobilisering-

  545. -men det finns trådar att dra i.

  546. Bengt är inne på det politiska ansvaret,
    ledarskapets ansvar.

  547. Den här typen av forskning
    stöder det.

  548. Det finns förutsättningar
    som kan förändras.

  549. Det är inte nån determinerad rörelse åt
    nåt håll.

  550. Man ger förutsättningar för mobilisering
    av såna här krafter-

  551. -eller av andra krafter.

  552. Det är ett val man kan göra,
    och det handlar om ledarskapet.

  553. Det är svårare för den enskilda personen
    utan förtroende uppdrag-

  554. -så det är framförallt
    en fråga om ledarskap

  555. Du har en massa punkter på vad
    som är faktorer som spelar roll.

  556. Det borde ju vara själva skattkistan-

  557. -om man ska komma på en gyllene kod för
    att stoppa ett parti som SD.

  558. Vad är ditt råd?

  559. Vad skulle ditt konsulttips vara-

  560. -om du fick frågan
    om hur man stoppar SD:s framgångar?

  561. Om vi talar om den svenska kontexten nu,
    och det är det man vill göra...

  562. Ur demokratisk synvinkel är det inte en
    självklar frågeställning.

  563. Från mitt perspektiv
    är det självklart.

  564. Vi har det partisystem
    som vår demokrati förtjänar.

  565. Jag skulle säga att nummer ett-

  566. -är att skapa
    ett debatt- och konfliktklimat-

  567. -med fördelningsfrågorna i centrum.

  568. Den i Sverige klassiska vänster-
    höger skiljelinjen är central.

  569. Att man talar om de stora frågorna. Det
    tycker väljarna är viktigast.

  570. Om väljarna får göra en lista kommer
    invandring och integration långt ner.

  571. Ju högre upp man kan flytta den frågan,
    desto mer intressant blir SD-

  572. -eftersom de "äger" den frågan.

  573. Flyttar man ner den blir det fokus-

  574. -på skatter, utbildning
    och de traditionella frågorna.

  575. Det är nummer ett.

  576. Nummer två är upprätthållandet
    av den antirasistiska normen-

  577. -vikten av att hålla en civiliserad
    debatton, att tänka på hur man talar-

  578. -att reflektera över vilka konsekvenser
    olika reformer får-

  579. -att vara tydlig med att upprätthålla
    ett civiliserat politiskt samtal.

  580. Det tror jag är punkt ett och två-

  581. -sen kan man
    komma med lite mer finlir.

  582. Lite mer skillnad mellan partierna
    i den klassiska höger-vänsterfrågan?

  583. Ja, att man tydligt markerar att det är
    dessa frågor som är centrala-

  584. -att de är dem som man
    vill ta strid om och mobilisera för.

  585. Det tror jag är centralt.

  586. Lever vi inte i ett samhälle där vi
    pratar mycket om arbetsmarknaden?

  587. Vinster i välfärden
    är en höger-vänsterfråga.

  588. Det finns några sådana frågor
    som ligger högt upp på dagordningen.

  589. Ja, jag skulle säga...

  590. Om man gör en europeisk jämförelse-

  591. -har Sverige varit svårbearbetat
    för ett främlingsfientligt parti.

  592. Man har inte heller nått
    några succésiffror i val.

  593. I valet 2014 vet vi inte hur det går.

  594. När valkampanjen drar i gång
    är kanske de här frågorna i centrum.

  595. Jag tror att det finns en...

  596. ...att man inte fullt ut inser
    betydelsen av såna här konflikter.

  597. I Sverige
    lever vi i ett konsensusklimat-

  598. -och det är ju bra att komma överens.

  599. Jag vill inte att politiker
    ska vara i luven på varandra-

  600. -men man ska visa
    tydliga alternativ för väljarna.

  601. Mellan valen ska man
    inte dra för stora slutsatser-

  602. -men kanske
    har det varit lite osäkert.

  603. En sista fråga om mobilisering.

  604. Efter valet 2010
    var den en massa kommuner-

  605. -där SD fick ganska bra valresultat-

  606. -två-fyra mandat
    utan att ha haft nåt innan.

  607. När man tittar på vad de har gjort har
    de inte ens funnits där.

  608. De har knappt kandidater på listorna.

  609. Folk skriver in sina kompisar
    på listorna.

  610. Hur ska man förhålla sig till det?

  611. Vad är mobilisering när det inte sker
    nån mobilisering lokalt?

  612. Det finns regioner i Sverige-

  613. -där mobiliseringen är stark lokalt.

  614. Det är det som är trampolinen
    för genombrottet på riksnivå.

  615. Genombrottet på riksnivå
    gav i sin tur-

  616. -en mobilisering på lokal nivå.

  617. Vi hade ett omval i Västra Götaland där
    man kunde studera det-

  618. -vad som hände mellan valen,
    och där skedde det en mobilisering.

  619. Det är en top-downmobilisering.

  620. Men om man över några mandatperioder
    inte fyller sin stol eller gör nåt-

  621. -faller mobiliseringen tillbaka.

  622. Det här är väljare som kanske inte
    är så intresserade av politik.

  623. Finns det ingen organisation kanske man
    inte röstar alls i nästa val.

  624. Väljarna
    när det gäller Sverigedemokraterna-

  625. -har varit väljare
    som ibland röstar och ibland inte.

  626. De är inte jätteengagerade i politiken,
    så då faller man tillbaka.

  627. Jättebra. Tack, Marie.
    Vi lämnar plats för Lena Sundström.

  628. God morgon. Min kompis brukar säga:
    "Utan historia, ingen framtid."

  629. Det ligger mycket i det.

  630. Det är alltid lätt
    att man gör efterkonstruktioner.

  631. Man kanske fastnar i nutiden
    snarare än att prata framtid.

  632. När det handlar om främlingsfientliga
    strömningar och partier-

  633. -ser jag en stor risk att man kanske
    tittar på Sverigedemokraterna-

  634. -och vad som har hänt i landet.

  635. Vad har hänt i landet
    under precis den här perioden?

  636. Då kan man intala sig att hög
    arbetslöshet och låg tillväxt-

  637. -är vad det beror på.

  638. Om mycket arbetarväljare
    röstar på de partierna-

  639. -säger man att det är de
    som dras till såna strömningar.

  640. Då är det viktigt
    att kunna titta på historiska data-

  641. -och statsvetenskapliga undersökningar-

  642. -som visar
    att det inte ligger så mycket i det.

  643. Det är till exempel så-

  644. -att en högre representation väljare
    kommer från arbetarhållet-

  645. -men det finns en rad länder
    som pekar på motsatsen-

  646. -Italien, Israel, Slovenien, Lettland
    för att nämna några.

  647. Där är det en högutbildad elit
    som röstar på de här partierna.

  648. Jag kommer tillbaka till det.

  649. Jag åkte ju till Danmark
    som jag alltid har älskat.

  650. Jag är från Skåne
    och har en naturlig närhet.

  651. Jag förstod inte vad som hände.

  652. Hur kunde Danmark
    gå från "hygge", svinkött-

  653. -"pölse" och öl
    till någonting helt annat?

  654. Hur kunde Dansk folkeparti
    bli så starka?

  655. I dag
    pratar vi om islamofobi i Sverige-

  656. -men när jag började intressera mig för
    Danmark i början av 2000-talet-

  657. -kunde man i Danmark se att man pratade
    om muslimer, "de fremmede".

  658. I Sverige pratade vi om svenskar
    och invandrare.

  659. Det fanns "vi och de", men man hade inte
    riktat in sig på en liten grupp.

  660. Det upplevde jag
    som en stor och obehaglig skillnad.

  661. Jag åkte till Danmark
    för att se hur ett land-

  662. -som hade ett främlingsfientligt parti i
    en stark vågmästarroll-

  663. -hade påverkats av det här.

  664. När jag åkte till Danmark och började
    prata om att jag ville göra det-

  665. -var det litet intresse i Sverige
    för det här.

  666. Statsvetarna pekade på det och sa-

  667. -att allt talade för att SD
    skulle komma in i Riksdagen-

  668. -men i media fanns litet intresse.

  669. Innan jag skulle åka till Danmark
    återkom samma sorts frågor.

  670. Det var tre frågor som kom upp bland
    vänner och andra journalister.

  671. Det ena var
    att det var typiskt Danmark.

  672. De pratar annorlunda och är lite roliga,
    men ska man ta det på allvar?

  673. Och skulle det verkligen
    kunna hända i Sverige?

  674. Man tyckte att det var bra
    att lufta främlingsfientlighet.

  675. Det låter ju logiskt att om man stänger
    in nånting i en källare-

  676. -att det bildas en tryckkokare som till
    slut imploderar och blir farlig.

  677. En åsikt var att om det nu är så-

  678. -att vi har människor som tycker
    att det här är viktiga frågor-

  679. -är det då inte viktigt
    att politikerna lyfter det-

  680. -och tar till sig de här frågorna?

  681. Ska vi verkligen låta partier som SD
    "äga" den här typen av frågor?

  682. Jag kunde snabbt se vissa saker
    när jag kom till Danmark.

  683. Till exempel argumentet
    att det är bra att lufta.

  684. Själv känner jag
    att de som är inne på Flashback-

  685. -och skriver arga trådar
    om muslimer eller invandrare-

  686. -eller om man tänker på dem
    som skriver arga tvättstugelappar...

  687. Den person
    som har skrivit hundra arga lappar-

  688. -eller hundra inlägg på Flashback blir
    den klar nån gång?

  689. Känner den efter det hundrade inlägget
    att den är gladare?

  690. Så är det ju inte, snarare tvärtom.

  691. Man kunde tydligt se att ju mer man
    pratade om det i Danmark-

  692. -desto starkare stöd
    fick faktiskt Dansk Folkeparti.

  693. Apropå det att det är viktigt att om man
    ser ett växande stöd i opinionen-

  694. -är det viktigt
    att man lyfter upp de här frågorna...

  695. Det är väl demokrati?

  696. Hur hanterar vi då att ett nazistiskt
    parti fick ett mandat i Grästorp?

  697. Innebär det att media
    och andra partier i Grästorp-

  698. -har en skyldighet
    att prata om nazistiska frågor?

  699. Det kanske ligger nåt i
    att gasa ihjäl judar?

  700. Eller ska man förhålla sig
    på ett annat sätt?

  701. Främlingsfientlighet
    växer fram överallt.

  702. Det kan växa fram i Finland
    eller på Island.

  703. Om man tittar på Danmark
    kunde jag snabbt se-

  704. -att de regioner med starkast stöd för
    Dansk folkeparti-

  705. -var ställen som Kalundborg och Vejle
    med 1,9 procent invandrare.

  706. Det finns inga tydliga samband där.

  707. När det handlar om
    att det är bra att...

  708. Är det inte så de pratar i Danmark?

  709. Det går inte lika bra nu, för nu har
    Sverige också glidit mycket.

  710. När jag åkte till Danmark 2008-

  711. -kunde man inte jämföra Danmark 2008 med
    Sverige 2008.

  712. De pratade annorlunda i Danmark,
    det var en annan retorik.

  713. Då sa jag att man måste jämföra Danmark
    2008 med Danmark 1998.

  714. Så sent som 1998 sa ledande
    partiföreträdare i Folketinget-

  715. -till Dansk folkeparti
    att de aldrig blir rumsrena-

  716. -och att de aldrig får inflytande.

  717. 2000 hade det politiska landskapet
    förändrats. Så snabbt kan det gå.

  718. Vad beror det då på?

  719. Jag satt och lekte med lego när vi
    gjorde en dokumentär om Danmark.

  720. Det här är statsvetare
    och medieforskare...

  721. De har jätteambitiösa studier efter
    varje val i Danmark om vad som hände.

  722. Valet 2001
    var ett väldigt speciellt val-

  723. -eftersom Dansk folkeparti
    fick så starkt stöd.

  724. Medieforskare
    tittade på många faktorer-

  725. Hur lång taltid
    fick olika frågor inför valet?

  726. Man tittade på
    löpsedlar och förstasidor-

  727. -hur nyhetsvärderingen av bevakningen
    såg ut.

  728. Då kunde man se
    att 1990 fick utlänningsfrågan...

  729. Man delade in det i ekonomi,
    skatter, arbetsmarknad-

  730. -miljö, sjukvårdspolitik
    och utlänningsfrågan.

  731. 1990 fick utlänningsfrågan 6 procent.

  732. Det var genomgående
    i taltid i slutdebatter också.

  733. 1994 var det 9 procent,
    1998 var det 16 procent-

  734. -och 2001 var det 50 procent.

  735. Jag hade en teori, och då var Dansk
    folkeparti fortfarande starka.

  736. Dansk folkeparti
    växte sig väldigt starka-

  737. -när det var hög tillväxt
    och låg arbetslöshet.

  738. Det var positiva tider.

  739. Det gick inte att hitta sambandet
    mellan ökad främlingsfientlighet-

  740. -på grund av att man tänkte på sig själv
    eftersom det var dåliga tider.

  741. Då ska vi se.

  742. Det var tydligt.

  743. När det blev val 2011 i Danmark-

  744. -när Dansk folkeparti
    tappade sitt starka stöd...

  745. Jag går tillbaka till den bilden.

  746. Dansk folkeparti tappade stöd när det
    började gå dåligt för landet igen.

  747. Tillväxten började ge vika,
    och man talade om arbetslöshet igen.

  748. Folk var bekymrade,
    och ekonomi var den stora frågan.

  749. Då kunde man se att stödet
    för Dansk folkeparti blev mindre.

  750. De politiska företrädarna tog
    mer avstånd från Dansk folkeparti.

  751. Bengt var inne på hur viktigt det är med
    politiska företrädare-

  752. -vilken typ av retorik de har.

  753. Där är en skillnad
    mellan Danmark och Sverige.

  754. Sverige har glidit mycket i retoriken på
    samma sätt som i Danmark-

  755. -men våra politiska företrädare
    har ännu inte gjort det.

  756. Reinfeldt gick ut och tog en väldigt
    stark ställning inför valet 2010-

  757. -och han blev inte straffad för det
    av väljarna.

  758. Reinfeldt har inte kunnat se att den
    strategin var en dålig strategi.

  759. Vi får se vad som händer framöver.

  760. Media. Jag tänkte glida in
    på Sverige.

  761. Det har hänt mycket i Sverige
    sen jag var i Danmark.

  762. Jag ser samma tendenser i Sverige
    som i Danmark.

  763. På kartor över främlingsfientliga
    partier fanns inte Danmark med.

  764. Man ansåg inte längre att Dansk
    folkeparti var ett rasistiskt parti.

  765. Man kallade dem invandringskritiska.

  766. I Sverige har man också gått från
    rasistisk till främlingsfientlig-

  767. -till invandrarkritisk
    till invandringskritisk.

  768. Jag menar
    att det är väldigt stor skillnad.

  769. Ord spelar roll.

  770. Vi kan säga att Lisa blir mobbad eller
    att det finns en Lisa-kritik.

  771. Om man pratar om invandringskritisk
    i stället för invandrarkritisk-

  772. -signalerar det att man bara har problem
    med de som kommer hit.

  773. Om man tittar på SD:s partiprogram ser
    man tydligt att det inte stämmer.

  774. De pratar om invandrare som har varit
    här länge som "bosättare".

  775. De pratar om ett "nativitetsproblem" där
    invandrare föder för mycket barn.

  776. Det stämmer inte med SCB:s statistik,
    men det är en tydlig retorik.

  777. Efter valet
    började vi söka efter svaren.

  778. Varför kom SD in i Riksdagen?

  779. Då säger man att vi måste börja tala om
    problemen med invandrarna.

  780. Då ska man komma ihåg det
    som Henrik Arnstad ofta pratar om.

  781. Invandrare är ett neutrum.

  782. Det är som att säga att vi måste våga
    prata om problemen med Sundsvallsbor.

  783. Så kan vi veva det i pressen,
    och andra debattörer kan säga:

  784. "Vi kan inte prata om problemen med
    Sundsvallsborna. Det stigmatiserar."

  785. Det som händer om man håller sig
    kring den här frågan-

  786. -och säger olika saker
    om problemen med Sundsvallsborna-

  787. -så sätter det sig en stigmatisering-

  788. -kring just Sundsvallsbor
    i jämförelse med andra grupper.

  789. Vissa Sundsvallsbor är arbetslösa, andra
    inte.

  790. Vissa Sundsvallsbor är rasistiska, andra
    inte.

  791. Man kan inte prata om problemen
    med invandrare. Det är lika dumt.

  792. Det här är det farliga,
    och det blir lätt så här.

  793. Vi söker samband och ser att SD:s
    sympatier ökar i takt med varslen.

  794. Det är en oroväckande tendens
    som finns även hos partier.

  795. Man försöker göra det
    till oppositionspolitik-

  796. -att det är alliansens fel
    att det har gått bra för SD-

  797. -för att folk är arbetslösa.

  798. Den här kurvan publicerade DN
    för inte så länge sen.

  799. De har brutit ut en väldigt...

  800. Jag tänkte att det här var konstigt.
    Den stämmer ju inte med forskning-

  801. -om hur utvecklingen ser ut för den här
    typen av strömningar i Europa.

  802. Om man tittar på den långa kurvan över
    flera år-

  803. -ser man att de har gått in
    och brutit ut ett litet stycke.

  804. Det finns inget samband.

  805. Jag skulle också snabbt vilja säga det
    här. Hur mycket tid har jag?

  806. Apropå rasismen inom oss alla.

  807. Det gäller för media och politiker som
    pratar om främlingsfientlighet.

  808. Det verkar som om det är nåt media och
    politiker är vaccinerade emot.

  809. Om ett samhälle glider
    kommer inte vi göra det.

  810. Vi kommer att kunna stå vid sidan om och
    rapportera om glidningen.

  811. Det här är ett exempel.
    Vi har haft många debatter.

  812. Vi har haft om Lilla Hjärtat och om
    Tintin som flyttades några meter.

  813. Vi har haft "tårt-gate" och
    Disneyklippet som gjorde folk tokiga.

  814. Jag fick mejl från män som skrev:
    "Du har förstört hela julen, kvinna!"

  815. Det var för att jag berättade att Disney
    hade klippt bort karikatyrer.

  816. Skillnaden var hur jag beskrev det
    och hur annan media, fler än dem...

  817. Det är DN, SVT,
    Sveriges radio, lokalpressen-

  818. -och likadant i Expressen.

  819. Ingen beskriver det som om Disney
    har plockat bort tre karikatyrer.

  820. Ingen beskriver att Disney har plockat
    bort en karikatyr av en jude-

  821. -eller en karikatyr
    av en blond docka.

  822. Media brukar ju göra likadant-

  823. -men varför kom debatten bara
    att handla om den svarta dockan?

  824. Varför var det så media rapporterade?

  825. Jag undrar om det beror på-

  826. -att vi säger
    att det är här debatten ska ligga?

  827. Det är inte konstigt att plocka bort en
    karikatyr av en jude.

  828. Det hade det inte blivit
    nån debatt kring-

  829. -om man hade fört fram det
    till diskussion.

  830. Någonstans säger man
    att här är vi inte riktigt klara.

  831. Är det folk som är lättkränkta
    eller hotade? Blir det censur?

  832. Det säger mycket om vårt synsätt.

  833. Samma när det handlar om "tårt-gate".

  834. Om en kulturminister skulle gått fram
    till en konstinstallation-

  835. -och få uppgiften att hälla en hink
    vatten över en båt som heter Estonia.

  836. Då hade hon nog ryggat i sig själv.

  837. När det handlar om saker
    som är traumatiska i vårt land-

  838. -har vi en naturlig förståelse
    för traumat och kallar det respekt.

  839. Därför kan man lyfta reklam i TV 4 när
    man visar den typen av program.

  840. När det handlar om saker som är
    ett jättetrauma för andra grupper-

  841. -har vi det inte inbyggt och förstår
    inte att det blir konstigt.

  842. Då blir det fel,
    och det är inte en medveten rasism.

  843. Däremot är det ett problem
    att vi är så omedvetna-

  844. -om att vi tillhör en vit majoritet-

  845. -som måste kunna diskutera
    de här frågorna.

  846. Jag skulle kunna prata i två timmar om
    det här-

  847. -men jag har nog dragit över lite.

  848. Jag hoppar över att ställa frågor, så
    hinner vi med frågor från publiken.

  849. Vi tar och möblerar om direkt.

  850. Vi kan börja med att fråga publiken om
    nån har en fråga eller fundering.

  851. Det var flera stycken. Roligt!
    - Fördelar ni mikrofonen?

  852. Ge mikrofonen
    till den som är närmast.

  853. -Hörs det?
    -Ja.

  854. Jag tror inte att vi ännu-

  855. -har förstått den fulla innebörden
    av främlingsfienden inom oss.

  856. Det är ett jättebra ord som uppkom för
    tio år sen, men jag läser:

  857. "Det största hotet är inte de extrema
    grupperna utan vardagsrasismen."

  858. Främlingsfientlighet, främlingshat, och
    främlingsrädsla-

  859. -handlar om allt som är annorlunda,
    olika och "out of the ordinary".

  860. Vi har kön, klass och etnicitet.

  861. I Sverige har vi flera grupper
    som är utsatta.

  862. Det är invandrare, papperslösa, hemlösa,
    utförsäkrade-

  863. -och såna som är i Fas 3
    och har försörjningsstöd.

  864. Vi har en extremt hög arbetslöshet.

  865. Jag tror att det är svårt för dem som är
    privilegierade nog att ha arbete-

  866. -att förstå hur de andra grupperna har
    det. Det skapar en klyfta.

  867. Bengt Westerbergs inledning
    var jättebra, och allt har varit bra-

  868. -men främlingsrädsla
    handlar inte bara om raser.

  869. Det handlar om klass,
    kön och etnicitet också.

  870. Bengt.

  871. Det är en viktig synpunkt. Det blev
    mycket om Sverigedemokraterna här.

  872. Dem ser många som ett problem,
    men om vi tänker bort dem...

  873. Min expertgrupp hade en kille
    från Diskrimineringsombudsmannen-

  874. -som gjorde en utredning om rasism för
    några år sedan.

  875. Han sa att om
    vi tänker bort Sverigedemokraterna-

  876. -och andra organisationer
    har vi ändå inte löst problemet.

  877. Det är viktigt att understryka det.

  878. Självklart är
    de mer extrema grupperna ett problem-

  879. -men det är ett sätt
    att göra alla oss andra oskyldiga.

  880. Det är farligt om man gör det.

  881. Du betonar också
    det intersektionella perspektivet-

  882. -att man även måste se
    till kön och klass.

  883. Det där är väldigt viktigt,
    och jag har berört det i utredningen.

  884. Det är viktigt att komma ihåg
    att det aldrig finns enkla lösningar-

  885. -men främlingsfientlighet kan uppstå i
    väldigt välbärgade områden-

  886. -som Vellinge, Gentofte i Danmark eller
    Sydstaterna i USA.

  887. Det är viktigt att bära med sig
    och inte glömma bort.

  888. Det blir lätt efterkonstruktioner.

  889. Det heter att vi inte hade problem med
    invandrare som kom från Europa-

  890. -men man ser i arkiven
    att svenskarna definitivt hade det.

  891. Det finns
    en enorm främlingsfientlighet-

  892. -bara mellan västtyskar
    och östtyskar.

  893. Samma folk, samma land, de talar samma
    språk och ser likadana ut-

  894. -men det är precis samma mekanismer.

  895. Det är nog nånting
    som finns inom människan.

  896. Någon mer?

  897. Jag kommer från Verdandi, arbetarnas
    socialpolitiska organisation.

  898. Vi har hört både från Lena och Marie om
    de ekonomiska faktorerna-

  899. -att de inte är utslagsgivande.

  900. Det är en viktig kunskap-

  901. -men jag undrar över sambandet...

  902. Om vi säger att detta är sant,
    hur är då sambandet-

  903. -med att det är så viktigt,
    vilket nog många omfattar-

  904. -att konflikten är klar mellan
    arbete-kapital och vänster-höger?

  905. Det torde ju vara-

  906. -gemensamma spår däremellan,
    förhoppningsvis.

  907. Marie.

  908. Det finns inte det enkla sambandet-

  909. -att dålig ekonomi
    ger framgång för de här partierna.

  910. Det som måste till
    är att det finns nån som mobiliserar.

  911. Nån måste mobilisera, och då är ju den
    förklaringen snarare än ekonomin.

  912. När det gäller vikten av konfliktnivå
    handlar det om tydliga alternativ.

  913. De kan vara tydliga
    både i uppgång och i nedgång.

  914. Trots den ekonomiska utvecklingen-

  915. -ska det finnas en tydlighet för
    väljarna vad man kan välja mellan.

  916. Det ska finnas en politisk konflikt
    i de här frågorna.

  917. Det kan det göra oberoende
    om ekonomin går bra eller dåligt.

  918. Sen ser konflikten lite olika ut
    om det går upp eller ner.

  919. När jag tittade på Danmark-

  920. -fanns det en extrem utveckling när det
    handlade om lättrörliga väljare.

  921. Finns det tydliga skiljelinjer mellan
    partierna är det färre som byter-

  922. -men när de klumpas ihop i mitten blir
    det inga stora skillnader.

  923. De väljare som kan plockas upp
    av nya partier blir lättare att nå.

  924. Under senare år är det inte bara
    väljarna som är rörliga.

  925. Partierna har också varit rörliga-

  926. -så landskapet blir nytt
    vilket påverkar mobiliseringen.

  927. Det faktum
    att ekonomin inte är avgörande-

  928. -betyder inte att de ekonomiska
    modellerna inte är avgörande-

  929. -att det finns en konflikt som kan
    finnas i både upp- och nedgång.

  930. Man ska ändå se de svaga grupperna.

  931. Partier som Dansk folkeparti
    och Sverigedemokraterna-

  932. -är skickliga på att hetsa
    två svaga grupper mot varandra-

  933. -i stället för att se
    till deras intressen.

  934. Det är inte bra
    att rösta på såna partier-

  935. -om man är en svag grupp
    och vill få bättre möjligheter.

  936. -Nästa fråga.
    -Lena Gidlund, Diskrimineringsbyrån.

  937. Bengt Westerberg, vet du vad regeringen
    gör med din utredning?

  938. Vi ser också att media bidrar
    till en främlingsfientlig diskurs.

  939. Finns det nån självkritisk
    intern diskussion-

  940. -i medielandskapet i Sverige?

  941. Jag kan inte svara på
    vad som händer i sak.

  942. Den kommer att gå ut på remiss,
    och vi får se vad de säger.

  943. Sen är det förhandlingar
    i regeringen.

  944. Jag hoppas att de tar fasta på
    mina konkreta förslag.

  945. Jag vill understryka en sak
    som jag säger i inledningen.

  946. Det här är bara en del av det totala
    arbetet mot främlingsfientlighet.

  947. Opinionsbildning, ekonomisk politik,
    arbetslöshetspolitik...

  948. Allt det spelar roll i sammanhanget.

  949. De här åtgärderna är marginella.
    Det krävs mycket annat.

  950. Jag hoppas att de tycker att de tio
    förslag jag har är bra och antar dem.

  951. Jag upplever att det fanns
    ett stort intresse att göra rätt-

  952. -och inte bli som Danmark
    innan vi väl var där.

  953. Redan nu är det mycket svårare
    att föra de diskussionerna.

  954. Då hamnar man i ett självförsvar-

  955. -som man inte behövde hantera
    när man pratade om Danmark.

  956. När det handlar om det
    som har debatterats i media-

  957. -att inleda en partiledardebatt med "Hur
    mycket invandring tål Sverige?"-

  958. -är det svårt att diskutera.

  959. Där är den här typen av partier duktiga
    på utpressningsretorik.

  960. Man säger: "Vi tror inte att ni vågar.
    Ni säger inte sanningen."

  961. Då är det lätt att halka in i det-

  962. -och säga "Vi vågar visst!",
    och då hamnar man i fällan.

  963. Man inleder inte en debatt med "Hur
    mycket homosexualitet tål Sverige?"-

  964. -oavsett om Kristdemokraterna
    hade lyft den frågan.

  965. Det är irrelevant hur de andra partierna
    förhåller sig till det.

  966. Nästa fråga.

  967. Hej, jag heter
    Ingegerd Akselsson Le Douaron.

  968. Jag kommer från Folkhögskolornas
    intresseorganisation.

  969. Jag ska börja med en kommentar
    om förhållandet till politiker.

  970. Jag jobbar själv med politik-

  971. -och vet
    att man lägger örat till marken-

  972. -och försöker anpassa sig
    till en opinion.

  973. Förhållandet mellan politiker
    och väljare är ganska dialektiskt.

  974. Då blir det väldigt svårt att se-

  975. -var främlingsfientligheten egentligen
    finns.

  976. Det var en kommentar.

  977. Jag har läst din utredning-

  978. -och jag tycker att den är utmärkt.

  979. Den kan användas
    i pedagogiska sammanhang.

  980. Det vi funderar på
    som jobbar med folkbildning-

  981. -är varför du gör folkbildningen
    så osynlig som åtgärd?

  982. Vi menar att folkbildningen
    kan göra väldigt mycket.

  983. Det finns ett exempel-

  984. -med en Expo-kurs på en folkhögskola men
    inte mycket mer.

  985. Du säger att du
    inte har så mycket hopp om vuxna-

  986. -men det har vi,
    speciellt de unga vuxna.

  987. Det vill jag gärna ha svar på. Tack.

  988. Jag lyfter fram folkbildningen
    som ett gott exempel.

  989. Jag har inte haft synpunkter på
    hur organisationerna ska jobba.

  990. Där sker ett bra jobb. Det viktiga är
    att det finns ett bra stöd.

  991. Jag tycker att folkbildningen
    har ett bra stöd i Sverige.

  992. Det är sant att politiker lägger öronen
    till marken och lyssnar-

  993. -men de är också styrda av ideologier i
    ganska hög grad.

  994. Jämförelsen mellan Reinfeldt och Anders
    Fogh Rasmussen är intressant.

  995. Det var inte Dansk Folkeparti
    som ändrade stämningen i Danmark-

  996. -från 90-talet fram till valet 2001.

  997. Det var att Venstre,
    ett av de ledande partierna-

  998. -bestämde sig
    för att driva främlingsfientligheten-

  999. -och vann framgångar på det
    i valet 2001.

  1000. Reinfeldt har haft
    en helt annan attityd.

  1001. Vilken ställning ledande borgerliga
    partier tar spelar väldigt stor roll.

  1002. Där är Danmark och Sverige
    två tydliga kontraster.

  1003. Och Norge också.

  1004. Fremskrittspartiet i Norge måste också
    klassas som främlingsfientligt.

  1005. De har haft starkare stöd bland
    befolkningen än Dansk folkeparti-

  1006. -men Dansk folkeparti har haft mycket
    mer makt. Det är det Bengt beskriver.

  1007. Jag kommer från LO.

  1008. Först sa ni om skolan
    att det var eleverna...

  1009. Lärarna är inte vaccinerade. De skulle
    också ha utbildning i det här.

  1010. Sedan är jag...

  1011. Jag har varit här sen 1963, och jag
    tycker att det att hitta på nya ord-

  1012. -som man gör med yrken också, man kallar
    städare underhållskötare...

  1013. Nu säger vi inte rasism,
    utan pratar om främlingsfientlighet.

  1014. Jag undrar varför utredningen inte skrev
    "Rasismen som vi har inom oss"?

  1015. Främlingsfientlighet och främling...

  1016. När vi bjuder hem folk
    säger vi att vi har främmande.

  1017. Vi säger inte "gäster".
    Det är ett mjukare ord.

  1018. Vill vi inte stå upp
    för ordet "rasism"?

  1019. Invandrare kan kallas utlänningar-

  1020. -om man vill eliminera personen.

  1021. "Invandrare" har nåt
    att säga till om.

  1022. Språkbruket är jätteviktigt.

  1023. I ett avsnitt i början
    diskuterar jag olika ord.

  1024. "Främlingsfientlighet"
    var i direktiven-

  1025. -men "rasism" kan användas synonymt med
    "främlingsfientlighet".

  1026. Många menar dock att det
    inte inkluderar religiös intolerans.

  1027. "Främlingsfientlighet"
    är en generaliserad intolerans-

  1028. -som inkluderar både rasism,
    religiös intolerans och andra former.

  1029. Även bland forskare förs diskussion om
    vilka ord som är de rätta.

  1030. Jag pekar på att "rasism" används
    i organisationsnamn och lagstiftning-

  1031. -och betyder "främlingsfientlighet".

  1032. Det är inte ett försök att smita.

  1033. Det är samma sak, men jag
    har använt ordet i direktiven.

  1034. Det här är ett problem. Man tror
    att "rasism" måste handla om ras-

  1035. -och om folks hudfärg.

  1036. De här partierna
    är skickliga på att hävda-

  1037. -att de inte har problem med hur folk
    ser ut, utan bara med deras religion.

  1038. Men när de sen börjar peka ut
    våldtäktsmän och kriminella-

  1039. -finns det ingen registrering
    av vilken religion de tillhör.

  1040. Då baseras det återigen
    bara på hur nån ser ut.

  1041. Men SD säger ju att muslimer
    är särskilt våldtäktsbenägna.

  1042. Därför borde man prata om rasism
    för det handlar om hur nån ser ut.

  1043. De har ingen aning om vilken religion de
    här människorna tillhör.

  1044. De vet bara hur de har beskrivits
    av nån annan.

  1045. Som forskare får man förhålla sig till
    en vetenskaplig terminologi.

  1046. Man definierar vad man undersöker.

  1047. Där känner jag mig trygg
    med begreppet "främlingsfientlighet".

  1048. Det du är inne på är intressant.

  1049. Vi har en annan diskussion
    när vi talar om "invandrare".

  1050. Du nämnde "utlänning" som var
    ett vanligt ord under min uppväxt.

  1051. Nu talar vi om "invandrare",
    men vem är invandrare i Sverige?

  1052. Här är man invandrare om man
    har en förälder som har invandrat.

  1053. Andra länder går på medborgarskap. Det
    är ointressant var man är född.

  1054. Den terminologin
    kan man fundera över-

  1055. -för den gäller även
    i statistiska undersökningar.

  1056. Där märker vi ut oss.
    Vi ser annorlunda på detta.

  1057. Vad det beror på vet inte jag,
    men det är intressant.

  1058. Invandrare är inget som uppstår...

  1059. Det är ingen som säger
    att det är "invandrarbråk"-

  1060. -om det är två kända intellektuella med
    invandrarbakgrund som diskuterar.

  1061. Jag frågade en Dansk folkepartist
    om den personens bild av invandrare-

  1062. -och fick svaret att det är nån som vill
    ha nåt av oss, som är behövande.

  1063. En invandrare
    eller andra generationens invandrare-

  1064. -är inte Silvia, prinsessan Madeleine
    eller ens Zlatan längre.

  1065. Det är människor som vi är rädda ska bli
    tärande, om man generaliserar.

  1066. Det handlar inte om
    vem som är född i Sverige.

  1067. Jag tror att terminologin är viktig. Vi
    ska vara rädda om orden.

  1068. Jag tror att om vi i offentlig statistik
    har en terminologi-

  1069. -som betraktar invandrare
    som personer som inte är invandrare-

  1070. -de har bokstavligen inte invandrat-

  1071. -öppnar det
    för en lite vagare användning-

  1072. -som blir ideologisk färgad.

  1073. Det är viktigt
    vad vi sanktionerar för termer.

  1074. Jag önskar att alla
    kunde hålla sig till det.

  1075. En rubrik från DN var: "Journalister
    mörklägger sanningen om invandrarna."

  1076. Som om det fanns en sanning om dem.

  1077. Tänk er rubriken: "Forskare mörklägger
    sanningen om svenskarna."

  1078. En sista fråga hinner vi med.

  1079. Hej, jag heter Lisa Allström
    och jobbar Folkpartiets tidning Nu.

  1080. Jag undrar om dilemmat
    att när man i media-

  1081. -ger främlingsfientliga partier
    som SD uppmärksamhet-

  1082. -riskerar de att växa
    enligt Lena Sundström-

  1083. -men tiger man kör de martyrspåret och
    säger att de diskrimineras.

  1084. De lever upp på sitt utanförskap
    och tycker att media hycklar.

  1085. -Hur mycket uppmärksamhet ska vi ge?
    -Jag har svar på det.

  1086. Det är svårt
    utifrån det som vi har pratat om...

  1087. Det är svårt att förutse vad
    som gynnar eller inte gynnar dem-

  1088. -men pratar vi mycket om nåt annat
    än deras fråga gynnas de inte.

  1089. Det är svårt att räkna ut. Det
    är mycket bättre än att fundera...

  1090. Vi journalister ska inte fundera på vad
    som gynnar SD-

  1091. -för det går faktiskt inte.

  1092. Däremot borde vi vara tydligare
    med att förklara-

  1093. -vad vi har problem med
    i deras retorik och politik.

  1094. Politiker ska också bli
    ideologiskt tydligare.

  1095. Det är ett problem när politiker
    anklagar varandra för SD:s tillväxt.

  1096. Säg vad ni själva vill! Kliv fram! Det
    tror jag är det bästa.

  1097. Om det gynnar eller missgynnar
    kan man inte veta-

  1098. -men då har man gjort
    vad man själv vill.

  1099. Jag lyssnade på en diskussion-

  1100. -som var i TV inför valet 2010 mellan
    Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson.

  1101. Den handlade om SD:s rapport
    om just det här med våldtäkt.

  1102. Han drev tesen att våldtäkterna
    var ett problem med invandrare.

  1103. Då ställde programledaren
    den enda intelligenta frågan:

  1104. "Ni är emot våldtäkter, men hur ser ert
    program ut mot våldtäkter?"

  1105. "I antal begås ju
    fler våldtäkter av svenska män."

  1106. Då blev Jimmie Åkesson tyst. Han
    hade inget program mot våldtäkter.

  1107. Självklart kommer vi in på invandrare
    när vi pratar om våldtäkt.

  1108. Invandrare finns i den gruppen, men alla
    invandrare begår inte våldtäkt.

  1109. Det är i själva verket en minoritet.

  1110. Låt oss diskutera sakfrågorna
    i stället, vad vi ska göra åt dem.

  1111. De som påstår att det är ett
    invandrarproblem är helt fel ute.

  1112. Vi får låta det vara sista ordet
    för vi har dragit över tiden-

  1113. -men det var spännande att höra
    vad ni hade att säga.

  1114. Tack för att ni kom. Hoppas
    att samtalet fortsätter efter detta.

  1115. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Främlingsfienden inom oss

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om vardagsrasism och främlingsfientlighet med utgångspunkt i utredningen "Främlingsfienden inom oss". Medverkande: Bengt Westerberg, utredare, Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Lena Sundström, journalist och författare. Moderator: Daniel Poohl, Stiftelsen Expo. Inspelat i januari 2013. Arrangör: Institutet för Framtidsstudier.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Främlingsfientlighet, Minoriteter, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Främlingsfienden inom oss

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Främlingsfienden inom oss

UR Samtiden - Främlingsfienden inom oss

Ett samtal om vardagsrasism och främlingsfientlighet med utgångspunkt i utredningen "Främlingsfienden inom oss". Medverkande: Bengt Westerberg, utredare, Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Lena Sundström, journalist och författare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns berättelser om brott

Barnombudsmannens socionom Janna Törneman nämner vikten av att utgå från att barn som berättar om våld talar sanning. Orsakerna till att barn håller våld och övergrepp hemligt är många. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Här hör du om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska, beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. Gymnasieeleven Rosell har blivit nedslagen på grund av att hon bär slöja och hon känner sig dagligen utsatt för rasism. Hennes svar på påhoppen är att le och informera om sin religion i förhoppning om att bryta ner fördomar. René León Rosales, fil doktor i etnologi, menar att föreställningar om att det finns olika raser lever kvar än idag. Han tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska genom att de, när de ständigt upprepas, skapar en struktur som markerar att man inte hör hemma i Sverige.

Fråga oss