Titta

En bok, en författare (2013)

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare: Det stora tågrånetDela
  1. Mikael Nyberg
    har skrivit "Det stora tågrånet".

  2. Den handlar inte om rånet i England
    i augusti 1963-

  3. -där bytet i dagens penningvärde
    blev 380 miljoner.

  4. Här beskrivs vad som hänt
    sedan järnvägen avreglerades.

  5. Mikael Nyberg träffar banarbetare och
    lokförare i jakt på en förklaring-

  6. -till varför tåg inte går i tid.
    Om en järnväg i kris som kostar på.

  7. Intervjuar
    gör journalisten John Chrispinsson.

  8. Varför har du skrivit boken?

  9. Lite är det en slump. Den kunde
    ha handlat om vården eller skolan.

  10. Det är en utveckling
    inom offentlig sektor.

  11. Jag har ingen anknytning
    till järnvägen.

  12. Jag är ingen tågnörd.

  13. Du vet, som håller reda på loktyper och
    tågstationer.

  14. Utan...
    Det började med att man reste mycket.

  15. Vi har ett ställe i Jämtland. Jag bor i
    Bagarmossen och vi har ingen bil.

  16. Det handlar inte bara om tågtrafiken,
    utan om hela samhällsutvecklingen.

  17. Absolut. Det är det det handlar om.

  18. Nu till exempel
    har min far hamnat i vårdsvängen.

  19. Då ser man liknande mekanismer
    och symptom där.

  20. Om vi börjar med tågen.

  21. Varför går inte tågen i tid
    i Sverige? Kan du svara på det?

  22. Det tror jag. Det hoppas jag.
    Nej, men...

  23. När politiker svarar, hänvisar de
    till att det är så trångt på spåren.

  24. Man har en sån oerhörd brist
    på bankapacitet.

  25. Det ligger mycket i det. Järnvägs- nätet
    är mindre nu än för 100 år sen.

  26. Trafiken är oerhört mycket större.
    Men det är inte hela förklaringen.

  27. Om det råder brist på bankapacitet
    så ökar behovet av annan kapacitet.

  28. Det måste finnas kunnig personal,
    reserver av maskiner-

  29. -och utrustning som man kan sätta in
    när det blir trassel i trängseln.

  30. Och... Då är frågan-

  31. -hur konkurrensutsättningen som
    genomfördes -88 har påverkat det här.

  32. Den har gjort
    att man fått brist även på det.

  33. Järnvägen
    är uppdelad på vinstdrivande företag.

  34. De gör allt för att "slimma",
    som det heter på managementsvenska.

  35. Hålla nere på personalkostnader, göra
    sig av med maskiner och utrustning.

  36. Är uppsplittringen grundorsaken?
    SJ kör tåg, flera andra kör tåg.

  37. Husen ägs av ett företag, Trafik- verket
    sköter spåren och så vidare.

  38. -Är alla aktörerna grundproblemet?
    -Trafikverket sköter inte spåren.

  39. De är bara beställare.
    De lägger ut bandelar på anbud.

  40. Som Infranord, Strukton, BB Rail...

  41. Andra företag tar sig an det.

  42. De i sin tur lägger ut jobben
    på underleverantörer.

  43. Det blir hundratals aktörer
    som är ute i spåren och...

  44. Grundtanken
    var att det skulle bli bättre.

  45. Att konkurrensen skulle göra
    att hela systemet blev vassare.

  46. -Varför gör det inte det?
    -Det drog igång på 80-talet.

  47. Samhällsdebatten var sådan då.

  48. Man ansåg att det offentliga
    var stabbigt och byråkratiskt.

  49. Tanken var att med marknadsmekanismer
    inom det offentliga-

  50. -skulle man få mindre byråkrati.

  51. Sen fortsatte det steg för steg
    och man privatiserade det...

  52. ...som man använt
    "köp och sälj"-tekniken i.

  53. Effekten blev
    att vi har fått mer byråkrati.

  54. -På vilket sätt?
    -Banverket har redovisat det.

  55. Jag såg statistik
    från 2002 till 2009.

  56. Trafiken på spåren
    ökar med 8 procent-

  57. -under de här sju åren.

  58. De direkta underhållskostnaderna sjunker
    med 6 procent.

  59. Trafikverkets Gunnar Malm bröstar sig.
    "Vi är bäst i Europa"...

  60. ..."på att
    effektivisera banunderhållet."

  61. Det menar han bevisar
    att konkurrensutsättningen var kanon.

  62. Om man läser det noggrant, står det
    "direkta underhållskostnader".

  63. Hur har de indirekta
    underhållskostnaderna utvecklats?

  64. De har gått rakt upp.
    Mer än fördubblats.

  65. De ökar med 135 procent
    under sjuårsperioden.

  66. Det är maskineriet för upphandling,
    anbud och såna saker.

  67. Exakt. Och tvista om... Det går inte att
    skriva vattentäta kontrakt.

  68. Så att...

  69. Det blir alltid tvister om vem
    som ska betala för en viss åtgärd.

  70. Vem ska betala de extra utgifterna?
    Snöröjningen...

  71. Det blir massa extraarbete.
    Hur ska det debiteras?

  72. Man har en hel kår av jurister
    som tvistar-

  73. -om vem som ska betala för saker.

  74. Tycker du att det innebär att det är
    farligare att åka tåg för resenärer?

  75. Ett par av "järnvägarna"
    som jag pratade med-

  76. -de som jobbar med banunderhåll-

  77. -har sagt
    att de knappt vågar åka tåg längre.

  78. Det beror på att...

  79. De förstår vad som händer när det
    plötsligt dunkar när tåget far fram.

  80. "Det är fel på rälsen."
    De hör ljudplattor.

  81. En resenär förstår inte vad det är och
    inser inte vad som kan hända.

  82. Än så länge
    har vi varit förskonade i Sverige-

  83. -från svåra olyckor
    när det gäller passagerare.

  84. I England, som införde samma system,
    fick man en serie svåra olyckor-

  85. -med många döda och skadade.

  86. Menar du att avregleringen innebär-

  87. -att det kan bli stora olyckor
    med dödsfall?

  88. Absolut.

  89. Dels ser vi det redan...
    Det har varit en serie olyckor-

  90. -när det gäller folk
    som jobbar ute i spåren.

  91. -Det har det alltid varit.
    -Ja. Men om man tittar på de...

  92. ...rapporter
    som har gjorts i efterhand-

  93. -så ser man att orsakerna
    till att det gick som det gick-

  94. -direkt kan spåras
    till konkurrensutsättningen.

  95. -På vilket sätt då?
    -Ta den svåra olyckan...

  96. ...under en av de här värsta vinter-
    perioderna för ett par år sen...

  97. ...när en banarbetare...

  98. ...som är ganska erfaren, stryker med
    utanför Linghem i Mellansverige.

  99. Jag pratade med huvudskyddsombudet
    hos Strukton, som hade kontraktet.

  100. Han berättade
    att jobbarna hade grälat-

  101. -med sin förman innan de skulle ut.
    "Vi måste vara tre man i spåret."

  102. En gubbe måste avdelas
    för att bara hålla utkik-

  103. -efter annalkande tåg.

  104. Men de blev bara två.

  105. Då känns det kymigt om polaren sliter
    medan man bara står och tittar.

  106. Så den killen som överlever
    hör plötsligt att...

  107. ...nån jobbar bredvid honom. Han förstår
    att han inte håller utkik.

  108. Han tittar själv reflexmässigt och ser
    ett grått tåg komma emot honom.

  109. Förvarningstiden med hörseln
    när ett X2000 kommer i full fart-

  110. -är bara ett par sekunder
    i vintertid när ljudet är dämpat.

  111. Den här killen
    kastar sig bara åt sidan.

  112. Tåget...

  113. Han har en gasolbrännare.
    Tåget skär av slangen till den.

  114. Och... Man kan föreställa sig
    hur det dundrar förbi.

  115. Snön yr och allt blir tyst.
    Han stänger direkt av gasolen.

  116. Sen tittar han efter sin kompis,
    men ser honom inte.

  117. Då går han längs spåret.
    Först hittar han en handske.

  118. Sen hittar han blod.
    Då slutar han gå.

  119. Men är det avregleringens fel?

  120. Olyckan kunde ha inträffat ändå.
    Det har alltid varit så-

  121. -att säkerhetsföreskrifter är en sak,
    hur det funkar i praktiken en annan.

  122. När man har ett system som innebär
    att företag konkurrerar om kontrakt-

  123. -genom att snåla med allt,
    och i synnerhet personal-

  124. -så får man ett system där
    den här typen av avsteg uppmuntras.

  125. Sannolikheten för olyckor ökar.
    Men det är inte bara...

  126. Det här är de som jobbar i spåren.
    Risken för resenärer har också ökat.

  127. Vi hade en incident för nåt år sen-

  128. -som jag tar upp i efterordet
    i pocketutgåvan.

  129. Rapporten och säkerhetsgranskningen
    har precis blivit färdig.

  130. Turligt nog var det två godståg som var
    inblandade. Hastigheten var låg.

  131. De var 300 meter
    från att frontalkrocka.

  132. Det hängde samman med att...

  133. ...man just hade bytt kontraktör.
    Det var uppdelat på två företag.

  134. En huvudentreprenör-

  135. -och en som hade hand
    om teleledningarna.

  136. Det var ett företag som
    inte hade erfarenhet av järnvägen.

  137. Det var en vanlig elfirma.
    Det var deras första jobb.

  138. De kopplade kablar fel,
    så signalsystemet fungerade inte.

  139. Du återkommer
    till devalveringen av yrkeskunskap.

  140. Hur hänger det ihop
    med avregleringen?

  141. Det är ju så här att...

  142. Om man tar underhåll, så konkurrerar
    olika företag om de här kontrakten.

  143. Man lägger bud och
    ofta underbud för att få kontraktet.

  144. Alltså... I stället för att räkna
    på 40 man så räknar man på 16 man.

  145. Då vinner man kontraktet.
    Hur ska man då klara att få vinst?

  146. Tekniken... Alla företag
    jobbar med ungefär samma teknik.

  147. Konkurrensen gör att incitamentet
    för att utveckla ny teknik minskar.

  148. Man vet inte om man har kontraktet om 5
    år. Då köper man inte nya maskiner.

  149. Så det man kan spara på
    är framför allt personalen-

  150. -och genom att inte göra det man är
    ålagd att göra. Man utför fuskjobb.

  151. Båda de här sakerna... Man spar personal
    med planerad underbemanning.

  152. Man ska ha billig personal,
    outbildad personal.

  153. Man lägger ut det på underleverantör
    som anlitar bemanningsbolag.

  154. Fuskjobben är också ett avsteg
    från hur det fungerade tidigare.

  155. Båda metoderna förutsätter
    att man bryter den hantverkskultur-

  156. -som tidigare var dominerande
    inom banarbetet.

  157. Tidigare var det ofta så att...

  158. ...de som jobbade med att hålla räls och
    signalsystem i skick-

  159. -hade eget ansvar för en bandel.

  160. De förvaltade årtionden av kunskap-

  161. -om hur bansträckan fungerade.
    Alla lokala egenheter.

  162. "Där kan det bli sättningar i ban-
    vallen. Den växeln brukar krångla."

  163. Allt det... Även om det kom in nya-

  164. -lärdes de snabbt upp
    i hur det fungerade.

  165. När man har ett system där man byter
    kontraktör, så skingras kunskapen.

  166. Går det inte att göra det... Det här
    problemet finns för all upphandling.

  167. Sjukvård etc. Är det inte bara
    dålig upphandling? Ställ högre krav.

  168. Vagnstädningen sker utomhus, eftersom
    det är billigare än att köra in dem-

  169. -och då också tina av dem.

  170. Man kan ställa höga krav. Det
    kanske är felet, snarare än systemet.

  171. Till en viss del är det ju så-

  172. -att man kan skriva klokare kontrakt.
    Men det finns en gräns.

  173. Ytterligheten är i USA,
    där kontrakten är på tusen sidor.

  174. Sen har man välavlönade advokater-

  175. -som granskar varje liten detalj
    i de här kontrakten.

  176. Det kostar också på. Det gör
    att byråkratin växer ännu mer.

  177. Visst... Politikerna säger så.
    "Vi måste bli bättre på upphandling."

  178. "Vi måste skärpa kontrollen."
    Det kostar på.

  179. Problemet är också
    att vi har en annan typ av...

  180. Byråkratin ändrar karaktär.

  181. Tidigare var det vanligt
    att chefer inom Statens järnvägar-

  182. -en gång hade börjat längst ner
    som växlare. Sen steg de i graderna.

  183. De kunde järnvägen från grunden. De
    visste hur det funkade ute i spåren.

  184. I dag rekryteras cheferna utifrån.

  185. De kommer från SAS och McDonalds.

  186. De kommer
    direkt från Handelshögskolan och så.

  187. Då blir slutsatsen...
    Jag vet att du ofta får den frågan.

  188. "Det var ju inte bättre förr."
    Järnvägen har alltid varit utskälld.

  189. Servicenivån var låg på 70-talet.

  190. Det var förseningar och de var sura.
    Var det bättre förr?

  191. Det var inte bättre på 1800-talet.

  192. Den modell vi har i dag, är att vi
    går tillbaka till marknadskaoset då.

  193. Början på 1950-talet, då?
    Då är 70 000 anställda.

  194. 70 000! Om man hade det i dag
    skulle biljetterna vara jättedyra.

  195. -Tekniken har utvecklats.
    -Hur många är det i dag?

  196. Som jobbar i dag? Nej, vet ej.

  197. Jag brukar säga att jag inte förordar
    att man går tillbaka till det gamla.

  198. Därför att Statens järnvägar
    under 1900-talet-

  199. -var en institution som ägnade sig
    åt att lägga ner järnvägen.

  200. Man ansåg
    att järnvägen tillhörde 1800-talet.

  201. Bilismen var framtiden. Amerika.

  202. Bilar och flyg och bussar.

  203. Det var framtidens transportmedel.

  204. Från att vara modernitet, blir det nåt
    som hör till det förgångna.

  205. Om man hårdrar det hela har vi gått-

  206. -från planmässig nedläggning
    av järnvägar-

  207. -till marknadsmässigt sönderfall.

  208. Vi behöver
    en planmässig utvecklig av järnvägen.

  209. Jag menar
    att nåt slags återförstatligande-

  210. -av systemet är nödvändigt, men inte
    tillräckligt, för att få ordning.

  211. Innan vi går in på det...
    Vems är felet?

  212. Du pekar ut
    socialdemokraten Björn Rosengren-

  213. -nästan för att personligen
    ha berikat sig på avregleringen.

  214. Det...
    Du använder ordet "korruption".

  215. Är det en del av ett korrupt system?
    Anklagar du folk för korruption?

  216. Jag menar korruption i ett slags...

  217. En slags förruttnelse inifrån
    av ett samhälles infrastruktur.

  218. Därför att tidigare hade vi ett
    byråkratiskt ideal som gick ut på-

  219. -att man följde regler
    och föreskrifter.

  220. "Det allmännas bästa."

  221. Nu förväntas ingen lyfta ett finger utan
    att man får nåt i egen ficka.

  222. På vilket sätt är det korruption?
    Avregleringen av offentliga sektorn?

  223. Det är det här att...

  224. Ingen...

  225. Ingen i beslutande ställning
    som har att göra med allmän service-

  226. -förväntas
    tänka på det allmännas bästa.

  227. Man måste ha något i egen ficka.
    En slags legaliserad korruption.

  228. Sen är det ofrånkomligen så
    att det här...

  229. ...systemet i förlängningen...

  230. När vi har jobb som läggs ut i led
    på led till underleverantörer...

  231. Längst ute i undervegetationen-

  232. -får man det
    som i rättslig mening är korruption.

  233. Det här är gedigna vänstersynpunkter.
    Du är redaktör för Clarté.

  234. En vänstertidskrift.
    Har bara Vänsterpartiet gjort rätt?

  235. Nja, alltså...

  236. Miljöpartiet har också varit starkt
    kritiskt till detta på senare år.

  237. Jag vill påpeka
    att det här inte bara...

  238. Det är en bred krets som inser
    att avregleringen var ogenomtänkt-

  239. -olycklig och oförnuftig.

  240. Jag intervjuar en f.d. vice vd
    på Industriförbundet, Lars Kritz.

  241. Han säger
    att han insåg att det inte var bra.

  242. Vad ska man göra i stället?
    Ett återförstatligande vore en del.

  243. Men du går ganska mycket längre.
    Du talar om att man ska-

  244. -ta bort onödiga varutransporter
    och att allmänt resande ska minska.

  245. Samtidigt ska man bygga ut järnvägen.
    Ska man bygga ut för färre resenärer?

  246. Det har att göra med
    att föra över resande från bilismen-

  247. -till kollektivtrafik.
    Det har att göra med växthuseffekten-

  248. -och hotet mot klimatet.

  249. Vad är onödiga varutransporter?

  250. Det är så att man i dag i en stor del av
    näringslivet har infört-

  251. -systemet "just in time",
    som innebär-

  252. -att i stället för att leverera
    till en fabrik en gång i månaden-

  253. -så har man dagliga leveranser
    av komponenter.

  254. Det blir mer lastbilstransporter
    med "just in time"-systemet.

  255. Vem är det som ska resa mindre?

  256. Det är vi alla.
    Det handlar ju om att vi ska...

  257. ...börja resa på ett sätt som skonar
    miljön. Vi lär tvingas till det.

  258. Det är så att det miljöhot som vi står
    inför med de här växthusgaserna-

  259. -är såna att det krävs en omställning av
    samhälle och transporter-

  260. -om vi ska förhindra en global
    uppvärmning i den skala som hotar.

  261. Då krävs nån form av planhushållning-

  262. -i den form som man hade
    i ordinära kapitalistiska ekonomier-

  263. -under världskrigen.

  264. Det politiska systemet verkar inte kunna
    åstadkomma detta. Allvarligt.

  265. Ett förstatligande av järnvägen-

  266. -och en restaurering av järnvägen-

  267. -är bara möjlig
    om man har planekonomi.

  268. Nej. Så här är det:
    Järnvägen startar i marknadskaos.

  269. Det fungerar inte. Det har att göra med
    väldiga kapitalkostnader-

  270. -för investeringarna. Privatkapital
    klarar inte av det här systemet.

  271. Det blir dumheter för resenärer.

  272. Det ledde tidigt i USA till
    en framväxt av stora järnvägsföretag.

  273. Monopol. Det är upprinnelsen
    till det moderna storföretaget.

  274. Det storföretaget har inom sig,
    i byråkratin, en planhushållning.

  275. Marknadsmekanismer råder inte.
    Man har en funktionell planering.

  276. I Europa får vi en utveckling
    mot statliga järnvägsmonopol.

  277. En form av planhushållning inom ramen
    för en kapitalistisk ekonomi.

  278. Så det val man har... Järnvägen kräver
    planhushållning i någon form.

  279. Hög grad av samordning och planering.

  280. Vi kan välja
    mellan stora privata monopolföretag-

  281. -eller
    nån slags statligt styrd järnväg.

  282. Varför valde Sverige en annan väg
    än Tyskland och Frankrike?

  283. De behöll sina gamla strukturer
    i hög utsträckning.

  284. Ja. Alltså...

  285. Man kan säga... Tidigare var Sverige
    berömt för den svenska modellen.

  286. Det kom folk
    för att titta på våra sociala system.

  287. I dag är vi återigen berömda,
    men nu för att snabbare än andra-

  288. -avveckla den gamla modellen.

  289. Vi har legat i täten
    för en avreglering av järnvägen-

  290. -och finansmarknaden.

  291. Vi har till olycka
    varit bäst i klassen.

  292. Vi genomförde sånt som EU planerat för
    järnvägen innan vi gick med.

  293. -Innan EU fick fart på det.
    -Varför gick Sverige i bräschen?

  294. Det är en bra fråga. Jag vet inte...

  295. Jag tror att man måste studera
    lite grand hur...

  296. Delvis är det så att det här är...

  297. Att EU driver på det, har att göra med
    att man vill ha en utveckling-

  298. -där stora europeiska storföretag
    kan bre ut sig.

  299. Då vill man inte ha nationella system
    som står i vägen för expansionen.

  300. Det val vi har för järnvägen...

  301. Det kommer inte att bestå så länge till,
    den här röran som vi har i dag.

  302. Vi kan låta Deutsche Bahn ta över-

  303. -eller återgå till nån form
    av Statens järnvägar, en samordning.

  304. -Det är det val vi har.
    -Vad drar du för slutsats...

  305. ...av just tågexemplet? Du refererar ju
    till exempelvis sjukvården.

  306. "Storföretagets parasitära karaktär."

  307. "Överflödet i samhällets överdel
    måste dräneras."

  308. -Det låter ganska revolutionärt.
    -Det kan man väl säga.

  309. Det har att göra med att vi,
    apropå överflödet, är tillbaka...

  310. Inkomstklyftorna i dag är tillbaka
    på nivån under början av 1900-talet.

  311. Vi har en parasitär överklass, som
    lägger beslag på alltmer rikedomar.

  312. Där har vi överflöd och finansbubblor
    och det ena med det andra.

  313. Staten blåser sen upp dem
    när de punkterar.

  314. Sen har vi en tilltagande fattigdom-

  315. -när det gäller allmän service
    och samhällets infrastruktur.

  316. Skolorna blir sämre,
    sjukvården blir sämre.

  317. Och det finns inget skäl till
    att låta utvecklingen fortsätta.

  318. Till sist,
    vem vill du ska läsa boken?

  319. Det är väl den 22-åriga städerskan
    som oförskyllt blev-

  320. -beskylld för att ha kört in tåget
    i Saltsjöbaden-

  321. -i huset där borta.

  322. Hon råkade dra igång tågsetet
    bara för att...

  323. ...man inte följde
    säkerhetsföreskrifterna.

  324. Hoppas hon läser boken.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Det stora tågrånet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tåg som inte går i tid, eller inte går alls. Haverier och dödsolyckor. Tågresenärer och tågpersonal har fått stå ut med mycket de senaste åren. I "Det stora tågrånet" skriver journalisten och författaren Mikael Nyberg om vad som har hänt sedan den svenska järnvägen avreglerades. Intervjuare: John Chrispinsson.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Avreglering, Järnvägar, Järnvägstrafik, Kommunikationer, Spårvägar, Sverige, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2010
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Wibeck

I "Ett land, två folk" skildrar journalisten och författaren Sören Wibeck den sekellånga konflikten mellan israeler och palestinier som i grunden inte är religiös, utan har nationalistiska orsaker. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kurdo Baksi

I "Min vän Stieg Larsson" beskriver författaren samarbetet och de många diskussionerna med sin "storebror" Stieg. Hans arbetskapacitet, energi och idérikedom kom läsarna till del, men i många hänseenden var han också en gåtfull människa. Intervjuare: Marianne Rundström.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sanna Sjöswärd

I "Min mamma är en persisk prinsessa" skildrar Sanna Sjöswärd sin uppväxt som adoptivbarn i Sverige och mötet med sin biologiska familj i Iran många år senare. Intervjuare: Sharon Jåma.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Johan Hakelius

I "Döda vita män" porträtterar Johan Hakelius ett antal brittiska män. Intervjuare: Max Landergård.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Wanja Lundby-Wedin

I "På väg mot jämlikhet" skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin Att jämlikhet är hennes måttstock när det gäller politiskt och fackligt arbete. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lars Gunnar Erlandson

I "Lunch med Victor Borge" berättar Lars Gunnar Erlandson, mångårig utrikeskorrespondent för Sveriges Radio, om den danske pianisten och underhållaren Victor Borge. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stig Hansén

I "Wallraff" frågar journalisten Stig Hansén ut den tyske författaren Günter Wallraff om moral och etik, och denne berättar öppet om sina bevekelsegrunder, valet av roller och om sina drömmar. Intervjuare: Anna Maria Höglund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Pia Gadd

I "Frillor, fruar och herrar" tittar journalisten Pia Gadd närmare på frilloväsendet som under flera hundra år var en helt öppen företeelse och som också kunde ha maktpolitisk påverkan. Vem var frillan och vad betydde hon för sin samtid? Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

David Eberhard

I "Ingen tar skit i de lättkränktas land" reder psykiatern David Eberhard ut varför vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, allt oftare känner oss kränkta. Intervjuare: Erik Gandini.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tilde Björfors

I "Inuti ett cirkushjärta" av Cirkus Cirkörs grundare Tilde Björfors följer vi Cirkus Cirkör som 1995 formulerade visionen om att förändra världen genom nycirkus. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Joel Dahlberg

Intervju med ekonomijournalisten Joel Dahlberg om hans bok "Bankbluffen", i vilken han granskar storbankernas tjänster som ofta innebär att kunderna betalar mer än de egentligen behöver.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sverker Sörlin om Den blinde skaparen

"Den blinde skaparen" av idéhistorikern Sverker Sörlin handlar om vetenskapsmannen Charles Darwin, urtypen för det ensamma geniet. Intervjuare: Eva Hamilton.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Klas Hallberg

I "YCDBRALAI", som ska utläsas som You Can't Do Business Running Around Like An Idiot, berättar författaren och föreläsaren Klas Hallberg om att få saker och ting gjorda. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2011
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Disa Håstad

"Frihetens frestelser" av den före detta utrikeskorrespondenten Disa Håstad handlar om huruvida de nya stater som bildats i Centralasien efter murens fall och kommunismens sammanbrott kommer att formas till fredliga och demokratiska stater. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristina Engwall

"Frivillig barnlöshet" handlar om den fråga som de flesta någon gång i livet behöver ta ställning till. Situationerna när det passar, eller inte passar, att skaffa barn omges av starka normer och föreställningar. En av bokens två redaktörer, historikern Kristina Engwall, intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2012
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tommy Deogan

"Män av våld" av Tommy Deogan tar upp dagens huligankultur i Sverige. Hur ska denna ständigt växande rörelse bemötas? Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Patricia Lorenzoni

I "Mama Dolly" av idéhistorikern Patricia Lorenzoni möter vi lyckliga, tragiska och parodiska modersgestalter. Vi har alla en relation till mödrar, om inte annat så till vår egen. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Göran Bexell

"Akademiska värden visar vägen" av Göran Bexell tar upp universitetens roll som en av samhällets främsta drivkrafter för utveckling och förnyelse. Författaren är professor i etik och före detta rektor för Lunds universitet. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2013
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Godkänt?

Svenska elevers resultat i internationella mätningar blir allt sämre. I ”Godkänt? – en reportagebok om den svenska skolan” försöker reportern Emma Leijnse ta reda på varför. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Limbo

Vad gör en förälder med en 20-åring som tillbringar nätterna framför datorn och sover halva dagarna? Helene Lumholdt och Karin Enqvist har skrivit ”Limbo : en bok om dem som fastnat i entrén till vuxenvärlden till deras oroliga, arga och vilsna föräldrar”. Författarna vill visa på en väg framåt. Helene Lumholdt intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Otillgängligheten som norm

Vilken historia är det vi berättar? Är det verkligen allas historia, frågar sig projektledaren Diana Chafik? Hon menar att de flesta museer inte har något funktionshindersperspektiv i sina basutställningar. Det finns heller ingen dokumentation kring funktionshinder i museernas arkiv. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Vi är hiphopgruppen G-force

Tonåringarna i hiphopgruppen G-Force härstammar från Sierra Leone men bor nu i Gävle. Det här är historien om deras resa, om att våga tro på sin förmåga och om musiken som drivkraft trots minnen av krig, utanförskap och mobbing.

Fråga oss