Titta

Föräldrasnack om droger

Föräldrasnack om droger

Om Föräldrasnack om droger

Som tonårsförälder kan man fortfarande påverka sina barn - också när det gäller attityder till alkohol och droger. Men hur pratar vi med våra tonåringar utan att det slutar i gräl och misstänksamhet? Hur visar man att man bryr sig utan att det uppfattas som att man snokar och förhör? Träffa föräldrar som delar med sig av sina erfarenheter, tankar och oro och socionomer och psykologer som ger konkreta tips på vilken hjälp man kan få. "Föräldrar måste bli mycket mer medvetna och våga stå för vad de tycker", säger Björn Lindström, en av de medverkande föräldrarna.

Till första programmet

Föräldrasnack om droger: Hantera din oroMaterialDela
  1. Hur ska föräldrar prata om alkohol och
    droger med sina tonåringar-

  2. -utan att det slutar i gräl?

  3. Vad ska jag berätta om min egen
    ungdomstid? Kan jag ha alkohol hemma?

  4. Det tar vi upp i det här avsnittet
    av "Föräldrasnack om droger".

  5. Rubriken är "Hantera din oro".
    - Hej, psykolog Martin Forster!

  6. Vad sker i tonåren som gör
    att man inte känner igen sitt barn?

  7. Många saker sker då.

  8. Det är en period när man
    ska slå sig fri från föräldrarna.

  9. Sen är det hormoner som påverkar.

  10. Och på senare år har hjärnforskningen
    visat saker som förklarar utbrotten.

  11. Vadå?

  12. Tidigare har man sagt att ungdomars
    hjärnor inte är färdigutvecklade-

  13. -men då borde yngre barn vara
    ännu mer explosiva och dramatiska.

  14. Nu har man sett att delarna i hjärnan
    som handlar om att man känner saker-

  15. -utvecklas snabbt i ungdomsåren.

  16. De ligger före de delar av hjärnan som
    ska reglera känslorna-

  17. -så vi blir väldigt emotionella
    och tar risker.

  18. Vi kan inte bromsa de impulserna
    i tonåren.

  19. Finns det en fysiologisk anledning till
    att det blir mycket gräl?

  20. Det kan man säga, men det
    ser inte ut så hos alla ungdomar.

  21. Vad bör föräldrar tänka på
    när de ska få i gång ett bra samtal?

  22. Om det är en sån här dramatisk situation
    kanske man ska vänta-

  23. -men annars handlar mycket om att få en
    så nära relation som möjligt.

  24. Prata inte direkt om problemen
    eller det du är orolig för-

  25. -utan jobba långsiktigt
    och försök komma nära ungdomen-

  26. -i andra sammanhang.

  27. Man vill veta vad de gör. Samtidigt vill
    man ge dem frihet att utvecklas.

  28. -Hur når man en balans där?
    -Det är jättesvårt. Jättesvårt.

  29. Var gränserna går måste föräldrarna
    säga, för ibland måste man ingripa.

  30. Om jag ser att min ungdom
    verkar ha börjat använda narkotika...

  31. Det är ett sånt fall där man måste
    ingripa och bli mer påträngande.

  32. Sen finns det en gråzon-

  33. -när ens ungdom umgås med kompisar man
    ogillar. Ska man lägga sig i då?

  34. Det du försöker ta reda på
    genom att fråga om och kontrollera-

  35. -hjälper inte. Det som ger nåt är det
    ungdomen själv väljer att berätta.

  36. Om du är orolig och vill ha koll-

  37. -ska du försöka få en så bra kontakt som
    möjligt och inte kräva svar.

  38. Fråga inte för mycket.
    Tack så mycket, Martin.

  39. Omställningen är stor från att vara en
    förälder som barnen vill ha med-

  40. -till att bli tonårsförälder
    som ska stänga dörren från utsidan.

  41. Tonåringar byter intressen
    och kompisar-

  42. -och hos föräldrarna växer oron
    för allt barnen kan råka ut för.

  43. Moa Herngren,
    Micke Gunnarsson och Ulrica Stålhem-

  44. -har erfarenhet som tonårsföräldrar.

  45. Hur förändrades din roll som förälder
    när din son blev tonåring, Moa?

  46. Ganska mycket.

  47. De är på väg att bli vuxna.

  48. De är analyserande och mogna,
    å ena sidan.

  49. Å andra sidan
    är det utbrott på dagisnivå-

  50. -och dagisbråksdiskussioner,
    eller vad man ska kalla det.

  51. Jag upplever
    att det är en stor klyfta mellan...

  52. Det är lite
    som att leva med en schizofren.

  53. Sen är det oron för vad som skulle kunna
    hända om han är ute sent.

  54. Det är en ny typ av oro.
    Man är van vid att ha kontroll.

  55. Micke, hur förändrades din papparoll?

  56. Jag vet inte om den har förändrats.

  57. Det ger mer utmaningar
    för mig som förälder att utvecklas.

  58. Jag vill att mina barn ska utvecklas,
    och den här perioden-

  59. -kräver att jag utvecklas som pappa-

  60. -för att kunna möta mina barn
    på deras resa.

  61. De måste växa själva,
    men jag stöttar dem.

  62. Det innebär
    att jag måste utveckla mig mer.

  63. Ulrica, hur mycket har du visat
    av din egen tonårstid för dina barn?

  64. Lite lagom. Om de har frågat så har jag
    berättat. Då har jag varit ärlig.

  65. Det tror jag är viktigt, att man är
    ärlig, så att de får ett förtroende.

  66. Ska man säga
    att man själv inte var perfekt?

  67. Ja. Sen kanske man inte behöver berätta
    allt. De gör ju inte det.

  68. Valda delar, och beroende på
    när i ålder man får frågan.

  69. Det är samtal som man ska våga ta.

  70. Ibland vågar man inte ta de samtalen,
    men jag tror att man tjänar på det.

  71. Vad är viktigast för hur tonåringar
    förhåller sig till alkohol?

  72. Svår fråga.

  73. Jag tror att man dels får det med sig
    hemifrån, föräldrarnas alkoholvanor-

  74. -men också vilka gäng man umgås i.

  75. Min son har ett lugnt gäng
    och flickvän, så det har varit lugnt-

  76. -men mina egna tonår
    var mindre lugna.

  77. Det beror på var man hamnar.

  78. Alkohol är
    en ganska stor del av vår kultur.

  79. Vuxna svenskar, speciellt kvinnor,
    dricker bara mer och mer-

  80. -men bland unga går drickandet ner.

  81. Ungefär hälften av alla femtonåringar
    väljer att inte dricka alkohol alls.

  82. Tittar man tillbaka fyrtio år
    var bilden en helt annan.

  83. Då, på 1970-talet, drack hela 90 %
    av alla femtonåringar.

  84. 1965 började mellanöl säljas
    i mataffärerna.

  85. Det fanns ingen åldersgräns
    för att köpa.

  86. Det ledde till en ung generation
    som började dricka tidigt och mycket.

  87. I dag dricker vi svenskar
    ca 9 liter per person och år.

  88. Det är en hel liter mer
    än vad vi drack på 1970-talet.

  89. Men med den yngre generationen kanske
    drickandet går ner om några år.

  90. Bra att tonåringar i dag dricker mindre
    än vi föräldrar gjorde-

  91. -men som förälder måste man se
    vad just sin tonåring har för sig.

  92. Moa, hur pratar du med din 17-åring om
    rökning, alkohol och droger?

  93. Jag pratar om riskerna. Att...

  94. Han är nyfiken, även om han inte
    har varit ute så mycket än.

  95. Jag försöker få honom att förstå
    att det kan hända farliga grejer.

  96. Vad det har för hälsoeffekter
    på kroppen och så.

  97. Jag försöker prata om riskerna-

  98. -och att han
    ska tänka på vad han gör.

  99. Micke?

  100. Jag försöker att inte använda du-termer.
    "Du ska göra så här."

  101. Jag är tydlig med vad jag tycker. "Jag
    vill inte att du dricker."

  102. Att det är nolltolerans.
    "För mig får du inte dricka."

  103. Min grabb går på fester,
    och han har druckit, men så är livet.

  104. Jag har slutat förklara.

  105. Mina barn har hört i skolan
    i en massa år hur farligt det är.

  106. Allt detta vet de, men nånstans tillhör
    det frigörelsen att testa.

  107. Man hittar sina egna inre gränser genom
    att gå över dem ibland.

  108. Du har inte haft det stora samtalet?

  109. Att säga till min 15-årige grabb
    "Nu ska vi ha samtalet", det är kört.

  110. Man måste börja när de är jättesmå med
    att bygga en relation av tillit.

  111. Ulrica, det här med att prova alkohol är
    en del av frigörelsen.

  112. I dag ser föräldrar nästan ut
    som sina barn.

  113. De koketterar på Facebook
    om sina barn.

  114. Hur gör man då för att göra uppror?

  115. Du menar hur tonåringen gör?

  116. Det är olika beroende på vilken tonåring
    man har och i vilken ålder.

  117. Är det ett problem att föräldrarna
    är så lika tonåringarna i stil?

  118. Kanske. Det är inte omöjligt.
    Även småbarn kan se ut som vuxna.

  119. Kanske.

  120. Det är viktigt att skapa
    en god relation med sin tonåring.

  121. Samtidigt ska man fortsätta vara
    förälder, även om man klär sig lika.

  122. Man ska våga sätta gränser och ställa
    krav, men också våga förhandla.

  123. Hur ska man som tonårsförälder förhålla
    sig till alkohol?

  124. Är det okej att dricka vin hemma?
    Vi har frågat föräldrar på stan.

  125. Jag tror att jag var...

  126. ...tre veckor när min mamma
    var på dans första gången.

  127. Jag låg ensam i barnvagnen,
    och de dansade och festade.

  128. De har aldrig druckit
    i närheten av mig.

  129. Inte som jag minns. Då gjorde de det på
    ett bra sätt i så fall.

  130. -Ja.
    -Har det påverkat ditt drickande?

  131. -Ja.
    -Ja.

  132. Nej, det har det inte.

  133. Absolut. Att man kan dricka alkohol utan
    att överkonsumera.

  134. Tänker du på hur du dricker
    om barn är med?

  135. Ja.

  136. Absolut inte. Jag tycker inte
    att man ska gömma alkoholen för barn.

  137. Jag tycker att barnen ska få se verkan.
    Jag döljer det inte.

  138. Jag kan ta ett glas vin-

  139. -men det är inte okej att bli full med
    barn i närheten.

  140. Jo, man är lite mer försiktig
    med alkohol-

  141. -när det är tonåringar med.

  142. Det finns ganska många sätt
    att förhålla sig till alkohol.

  143. Micke, din äldsta son är sexton.
    Du dricker inte alls. Varför?

  144. Jag tänkte inte "Jag ska sluta dricka
    för att jag har barn".

  145. Jag började fundera på
    hur jag ville ha det.

  146. Under en period fick jag jobba mycket
    med mig själv. Alkoholen föll ifrån.

  147. Det kan vara tufft
    för mina barn att...

  148. Det kan vara jobbigt för dem att se "Ska
    man behöva vara...?"

  149. Jag begär inte det här av andra.

  150. Ulrica, dina två barn har precis
    passerat tonåren. Hur gjorde ni?

  151. Jag är vuxen och kan hantera alkohol.
    Ett glas vin är väl helt okej-

  152. -men under en lång period var det bara
    en av oss som drack till helgen-

  153. -så att man alltid kunde hämta och visa
    för dem att "Nu finns jag här".

  154. "Om du åker till festen
    så hämtar jag dig."

  155. Det blev en dialog.
    Och vi tog bort bag-in-box.

  156. Annars har man ingen koll.

  157. Du hittade alkohol
    hos din fjortonåring. Vad hände då?

  158. Vi tog den diskussionen då.
    Jag hittade det i hennes garderob.

  159. Jag hade väl nån aning, för det skulle
    vara nån fest den helgen.

  160. Hon var inte hemma när vi upptäckte det,
    så vi fick tankerespit.

  161. Vi kunde tänka efter.

  162. Vi konfronterade henne,
    och hon blev jätteledsen.

  163. Vi hade en bra dialog efteråt.

  164. Det blev en väldigt bra diskussion där
    vi kunde landa i:

  165. "Det här är inte okej, och det är
    för att jag är orolig för dig."

  166. -Moa, rotar du efter flaskor hemma?
    -Jag har tänkt på det på sistone.

  167. Vi har ett barskåp
    som vi själva sällan dricker ur-

  168. -men det slog mig att jag höll på
    med häxblandningar när jag var ung.

  169. Jag har inte kollat de där.
    Hur mycket har de minskat?

  170. Det försvann en öl.
    Min son förnekade det tills vi sa:

  171. "Vi har inte druckit. Det är du."

  172. Då erkände han.
    Då var det samma sak, att han...

  173. Vi har ändå en bra dialog, han och jag.
    Jag känner mig inte så orolig.

  174. Det känns inte
    som om jag måste bevaka honom.

  175. Jag känner mig rätt lugn.

  176. Tack så mycket,
    Moa, Micke och Ulrica.

  177. Socionom Lotta Åberg och psykolog Martin
    Forster, vad tänker ni?

  178. Det låter som kloka föräldrar-

  179. -som tar ansvar
    för att göra så gott de kan-

  180. -vilket är allt föräldrar kan göra.

  181. Ofta är man en bra förälder i teorin,
    men sen blir det ändå bråk. Varför?

  182. Ja, det är väl för att...

  183. Teori och praktik skiljer sig åt.

  184. Föräldrar kämpar ofta med
    sina egna känslor. Det är utmaningen.

  185. Om ens barn är ledset eller oroligt
    väcker det samma känslor i föräldern-

  186. -och då blir man inte så rationell.

  187. Man kan säga "Det här är bra"
    och "Det här är farligt för dig"-

  188. -men vad är det egentligen
    som påverkar tonåringars attityder?

  189. Min erfarenhet är att föräldrarna är
    extremt viktiga för sina tonåringar.

  190. Det som händer är att vi ofta agerar på
    känsla snarare än förstånd.

  191. Man måste ta fasta på rätt känsla. Att
    man faktiskt älskar sina barn.

  192. Pappan sa att han utgick från sig. "Jag
    vill inte att du dricker."

  193. Det är schystare än att peka finger och
    säga "Du får inte" och så vidare.

  194. Man bör sikta bredvid målet
    och inte bara prata om t.ex. alkohol-

  195. -utan försöka bygga en relation-

  196. -och vara nyfiken och utforskande. "Hur
    har du det? Vad gör du?"

  197. Lite vid sidan av, för att få
    den där...som föräldrarna sa...

  198. Att de kommer och berättar.

  199. Hur gör man när man tar upp frågan? Det
    här är en ganska knepig fråga.

  200. -Hur ska man göra?
    -Att informera om risker...

  201. ...har inte visat sig ge så mycket.

  202. Det som ger nånting är att själv ha en
    attityd som visar vad man tycker-

  203. -och att man visar att man inte anser
    att det är okej att de dricker.

  204. Man kanske inte ska prata så mycket om
    riskerna, utan fråga runt det.

  205. "Du ska ut i kväll. Vad ska ni göra?"
    Var intresserad på riktigt.

  206. Om ungdomen själv är nyfiken på
    att prata om riskerna med alkohol-

  207. -ska man prata om det, men få
    är okunniga om att det är farligt.

  208. De flesta dricker alkohol, och det finns
    missbruk i en del familjer.

  209. -Hur påverkas tonåringar av det?
    -Om det dricks mycket i familjen?

  210. Det är en riskfaktor.

  211. Det är föräldrarnas beteenden
    som avgör, snarare än vad de säger.

  212. Det är tufft
    om föräldrarna har problem.

  213. Samtidigt är det ju som de säger.
    Ett glas vin till maten...

  214. Är man trygg i sitt förhållningssätt
    till alkohol och kan prata om det-

  215. -så kan man fortfarande
    påverka sitt barn.

  216. Alkohol är mer normaliserat. Droger är
    ångestladdat för många föräldrar.

  217. Om man får höra ordet
    kan man överreagera.

  218. Hur ska man tänka
    när man ska prata om det?

  219. Jag tänker samma sak där. Grundorden
    för att nå fram med de här frågorna-

  220. -är nyfikenhet och tillit.
    Vem vill man berätta saker för?

  221. Det är nån som man litar på
    och som inte kommer att döma en.

  222. Det är viktigt att ha en nyfiken,
    icke-dömande approach.

  223. "Vad känner du till om cannabis?"
    Låt dem först få...

  224. De känner till mer än man själv.

  225. Då har vi ett öppet mål där
    att bekräfta dem. "Du vet mycket!"

  226. "Är det okej
    om jag berättar vad jag vet?"

  227. Så att man får
    ett mer jämlikt samtal.

  228. Risken är att jag blir orolig-

  229. -när de säger "Det är en naturdrog, det
    är ingen fara", och går i gång.

  230. Då blir det en fajt
    och inte ett samtal.

  231. Föräldrautbildningar blir
    allt vanligare för tonårsföräldrar.

  232. -Vad lär man sig?
    -Det är olika.

  233. ÖPP är ett ganska
    kortfattat format-

  234. -där föräldrar träffas och pratar
    och ser "Vilka regler har ni hemma?"-

  235. -och de får information
    om alkohol och droger.

  236. Flera andra handlar om att utveckla och
    bygga en bra relation-

  237. -under ungdomstiden,
    för föräldrarna är viktiga även då.

  238. I utbildningen Komet är motiverande
    samtal centralt. Vad är det?

  239. Motiverande samtal handlar om
    att när jag vill påverka dig-

  240. -kan jag inte
    tjata mig till en förändring-

  241. -utan jag måste väcka
    din egen motivation.

  242. Vi pratar, och jag försöker göra det.

  243. Om ungdomen själv säger
    att alkohol och droger inte är bra...

  244. -...kan jag haka på, men inte förr.
    -Det pratade du om.

  245. Man får locka fram nåt
    som man sen kan spinna vidare på-

  246. -och inte ge icke efterfrågade råd, för
    då håller ungdomarna för öronen.

  247. Vi måste vara nyfikna.

  248. Hur gör man för att inte bli för
    frågvis, så att det blir ett förhör?

  249. Det är en skillnad hur man frågar.

  250. Oavsett storlek på barn
    så väcker många frågor motstånd.

  251. "Hur har du haft det i skolan?
    Vad har ni gjort? Har du...?"

  252. "Sluta", säger de vid fråga tre.

  253. Man får i stället vara nyfiken på
    det som de ger.

  254. Om de droppar
    "Vet du vad Kalle gjorde?"...

  255. Man kanske inte är nyfiken,
    men ta bollen.

  256. Om vi vill
    att de nyfiket ska höra på oss-

  257. -så måste vi bjuda in
    och visa att vi är intresserade.

  258. -Av en kommunikation.
    -Ja. De är blivande vuxna...

  259. ...och vi måste behandla dem
    som om de är på väg att bli stora.

  260. Tack, Lotta och Martin!
    - Vi avslutar hos er föräldrar.

  261. Moa, Micke och Ulrica,
    vad tänker ni efter att ha lyssnat?

  262. Vad fel jag gör!

  263. Det var jätteintressant,
    det som de säger.

  264. Det blir lätt "Hur var det i skolan?"
    och så kommer man ingenvart.

  265. Det har jag också upptäckt.
    Jag försöker hitta andra samtal-

  266. -och försöker komma in
    på andra intressen, men det är svårt.

  267. Det är lätt att jag,
    när jag vill hjälpa-

  268. -blir för styrande i samtalet
    och frågvis på fel sätt.

  269. -Det var intressant att höra.
    -Micke?

  270. Jag sitter här och funderar
    på vinjetten.

  271. Jag vill inte kritisera vinjetten, men
    vi bygger upp en skräm...

  272. Det är mörka bilder. Inte undra på att
    föräldrar blir rädda.

  273. "Vad är detta för varelser?"
    Det är våra barn.

  274. Vill vi att de ska bli vuxna
    måste vi sluta behandla dem som barn.

  275. Konflikt är jättebra hemma.

  276. Såvida jag inte kränker mitt barn
    är det bra friktion.

  277. Hur gör man dem medvetna
    om de faror som finns?

  278. Det vet nog alla. Det handlar om
    att diskutera de här frågorna.

  279. "Hur känner jag när jag ser det här?"

  280. Vuxna i dag lever i ett sånt tempo. Vi
    vill ha tio snabba tips-

  281. -men så funkar det inte. Det är
    ett långsiktigt relationsskapande.

  282. Barnet måste känna sig älskat
    oavsett vad.

  283. Men man känner "Jag gjorde de där dumma
    grejerna, gör inte det."

  284. -Det är därför man...
    -Man vet vad som kan hända.

  285. -Men var sitter du nu?
    -Det var på håret.

  286. Ulrica, vad tror du är
    det bästa sättet att hantera oron på?

  287. Jag tror också på att prata,
    skapa en relation och lyssna.

  288. Lyssna. Lyssna klart och aktivt.

  289. Säger de nåt som du blir orolig för,
    fundera på det och ta upp det senare.

  290. "Det där du berättade för mig, kan du
    inte berätta mer? Jag har funderat."

  291. Det bekräftar känslan att jag har hört
    vad du har sagt. Jag lyssnade.

  292. Att skapa relation.

  293. Det går inte att komma när man har
    en tonåring som är utåtagerande.

  294. Det här måste byggas mycket tidigare.

  295. "Boosta" dem. Ju mer positiv energi du
    ger, desto mer får du tillbaka.

  296. Det här försöker nog de flesta göra, men
    man lyckas inte alltid.

  297. Ibland oroar jag mig, och jag märker att
    oro inte hjälper mina barn.

  298. I stället för att lägga oron på mina
    barn bör jag snacka med min fru.

  299. Risken är att jag skrämmer upp mina barn
    så att de blir rädda och tysta.

  300. Sen kanske jag tar till straff.
    Det skapar ingen god relation.

  301. De ska inte vara rädda för mig.
    Min oro får jag ta ansvar för-

  302. -och göra nåt annat med än att ge till
    mina barn. Så tänker jag.

  303. -Moa?
    -Klokt.

  304. Att skapa en relation håller jag med om,
    och det jobbar man med varje dag-

  305. -men när man har en tonåring
    är det vuxen här, bebis här.

  306. Det är en fin grogrund för bråk.

  307. "Varför har du inte plockat undan?"

  308. Praktiska grejer fungerar inte-

  309. -och så tjafsar man om det i stället för
    att fokusera på det viktiga.

  310. Absolut.

  311. Det är så lätt att fastna.

  312. En av svårigheterna är frustrationen
    över att de är kapabla på ett sätt-

  313. -men på ett annat är det...
    jag vet inte...grodnivå.

  314. Tack för att ni var med i detta första
    "Föräldrasnack om droger".

  315. Vi har talat om hur tonårsföräldrar kan
    hantera sin oro-

  316. -på ett konstruktivt sätt. På ur.se
    finns andra program i det här ämnet.

  317. I nästa avsnitt pratar vi om
    vad man kan göra när skadan är skedd.

  318. "När drogen tar över" är rubriken.
    Vi ses!

  319. Textning: Maria Svedell
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hantera din oro

Avsnitt 1 av 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska man som förälder ta upp och prata om alkohol och droger med sin tonåring utan att det blir fel och slutar i gräl och misstänksamhet? Hur ärlig kan man vara om sin egen ungdomstid och går det att ha alkohol hemma när man har tonårsbarn? I studion delar författaren Moa Herngren, entreprenören Micke Gunnarsson och föräldravandraren Ulrica Stålhem med sig av typiska situationer som föräldrar kan känna igen sig i - som när man hittar spritflaskor i tonåringens rum eller när man har svårt att resonera lugnt om tonåringens planerade utekväll. Psykologen Martin Forster och socionomen Lotta Åberg ger konkreta tips och råd hur man kan prata med sin tonåring utan att det väcker motstånd och tystnad.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Drogmissbruk, Föräldrar och barn, Föräldraskap, Missbruk, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tonåringar
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Föräldrasnack om droger

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFöräldrasnack om droger

Hantera din oro

Avsnitt 1 av 2

Samtalen med tonåringar om alkohol och droger kan vara lika mardrömslika som de är viktiga. Författaren Moa Herngren, entreprenören Micke Gunnarsson och föräldravandraren Ulrica Stålhem, psykologen Martin Forster och socionomen Lotta Åberg ger tips och råd hur man kan prata med sin tonåring utan att det väcker motstånd och tystnad.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFöräldrasnack om droger

När drogen tar över

Avsnitt 2 av 2

Rädslan för att ens eget barn ska missbruka alkohol eller droger kan vara så stark att man väljer att blunda. När ska föräldrar söka hjälp och vilket stöd finns att få? Socionomen Lotta Åberg, psykologen Thomas Lundqvist samt föräldrar samtalar i studion.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - teckenspråkstolkat

Bakterierna tar över

Läkarstudenterna Puran och Linda går till labbet och tar reda på vilka bakterier de har i, och på sina egna kroppar. Hur farliga är bakterier egentligen? Stephan som har bacillskräck får reda på mer av professor Jan Andersson.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaHångla

Frågespecial

Lyssnarnas frågor om sex besvaras av sexexperten Manne Forssberg. Hur vanligt är det att killar är omskurna? Vad gör man om man varken känner sig som tjej eller som kille? Hur kan man undvika att bli sjukt förbannad hela tiden?

Fråga oss