Titta

UR Samtiden - Skolbibliotek 2013

UR Samtiden - Skolbibliotek 2013

Om UR Samtiden - Skolbibliotek 2013

Vilka lagar styr skolbiblioteksverksamheten? Hur har man ett källkritiskt förhållningssätt i en digital värld? Och hur hänger läsande och lärande ihop? En nationell konferens om skolbibliotek och skolbibliotekarier. Inspelat i januari 2013. Originaltitel: Skolbibliotekarie. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotek 2013 : Kan alla älska böcker?Dela
  1. Läsning är för de andra.

  2. Alla vi som är här,
    som brinner för det-

  3. -som älskar skolbibliotek-

  4. -och vill ha skolbibliotekarien...

  5. Jag är lärare, och jag har alltid
    gått igenom skolbibliotek-

  6. -och sagt:
    "Här är skolans viktigaste plats ."

  7. Jag har roffat åt mig några böcker
    att ta med mig in till klassrummet.

  8. Ungefär en sån här hög brukar jag ta.

  9. Nästa rast lämnar jag tillbaka den,
    och då har jag läst lite i varje bok.

  10. Det tar bara några minuter.

  11. Läsning är för oss-

  12. -men den förflyttningen
    måste vi alla bidra till.

  13. Ofta säger vi lärare
    eller ängsliga vuxna:

  14. "Hjälp, han läser inte!" Vi slår på en
    stor trumma och är förtvivlade.

  15. "Han läser ingenting. Fattar ni?
    Ingenting."

  16. Då frågar jag:
    "Går han omkring och blundar?"

  17. Om man inte ska läsa nånting måste man
    blunda, för text finns överallt.

  18. Då frågar jag: "Läser han ingenting?"

  19. "Ingenting som skolan säger
    att han ska läsa."

  20. "Jaha, men då läser han ju annat."

  21. "Ja, men inte det han ska."
    "Okej."

  22. "Du måste läsa!", säger vi också.
    "Du måste läsa!"

  23. Sen säger vi inget mer och visar inte
    att vi själva läser, utan...

  24. "Jag ska bara svara lite."

  25. Vi håller på med nåt annat
    och visar inte att måstet gäller oss.

  26. Hur reagerar vi själva
    när nån säger "Du måste läsa"?

  27. "Nej." Det går inte riktigt.

  28. "Du läser inte det du ska läsa!"
    Det är också fiffigt.

  29. Vi dömer ut det som eleverna läser-

  30. -för att de inte läser
    det vi har sagt åt dem.

  31. Då kommer eleverna att säga:
    "Jag läser ingenting."

  32. Det är vårt uppdrag att verka för
    att eleverna läser.

  33. Det här är så viktigt.

  34. "Den boken är för svår för dig!"
    sa jag när jag var skolbibliotekarie-

  35. -eller lustläsarbibliotekarie
    på skolan fem timmar om dagen.

  36. Jag tog emot klasser
    som rusade in i fem-tio minuter.

  37. De som var vana vid biblioteket
    gick direkt till rätt hylla-

  38. -och de andra pillade på allt. Då kunde
    man säga "De är intresserade"-

  39. -men det säger man inte,
    utan "Du hann inte välja nån".

  40. I stället för att se att barnen
    är bland böckerna och rör på dem.

  41. Jag har varit med om att elever har gått
    utan böcker ut ur biblioteket-

  42. -och för att de inte lånat snabbt nog
    får de som straff att räkna.

  43. Man skriver ut eleverna ur två ämnen.

  44. Läsning och matteboken blir straff,
    men vad straffas de för?

  45. "Den boken är för lätt för dig!
    Du kan inte läsa Alfons i sexan."

  46. "Varför gör du det? Är du lat?"

  47. Man kan läsa Alfons när man är 22 år.
    Jag läser Alfons och är över 50 år.

  48. Alfons ger mig nåt, och jag
    är inte lat utan söker nåt i boken.

  49. Jag vill återuppleva gamla minnen,
    eller påminna mig om hur det är-

  50. -att läsa en bok
    som jag läste för mina barn.

  51. "Du läser väl?"

  52. Hur många läser?

  53. Jaha... Det var konstigt egentligen.

  54. Hur många läser inte?

  55. Ingen räcker upp handen då.
    "Jag läser inte, men jag är här."

  56. "Jag trodde att det var
    ett annat seminarium. Okej..."

  57. "Välj en bok på 10 minuter."
    Om ni väljer en bok på 10 minuter-

  58. -är det för att ni kan. Om det tar
    45 minuter läser ni lite varstans-

  59. -och upptäcker en ny bok.
    Ni kanske tänker:

  60. "Vad är det här för plats?
    Jag ska undersöka varenda bokhylla."

  61. "Du måste läsa minst 20 minuter!"

  62. Okej.

  63. Vad händer efter 20 minuter,
    när upplösningen kommer?

  64. Det ska inte behövas.

  65. Att vi säger "Du måste läsa"
    är nåt slags träning och det är okej-

  66. -men det är konstigt att säga
    "Du måste läsa 20 minuter".

  67. "Sen får du vara ledig
    och göra vad du vill."

  68. "Pusta ut och käka popcorn"-

  69. -"men 20 minuter måste du läsa."

  70. Hur många går hem, gör 20 minuter
    och prickar av på sin läslista?

  71. "Varför läser de inte
    när jag läser?"

  72. Jag pratar läsning, men visar inte att
    jag tycker att det är viktigt.

  73. Vi ska vara generösa
    med vår egen läsning-

  74. -för vi säger till unga att de
    ska läsa, men ingen läser av tvång.

  75. Vi säger att läsning är viktigt,
    men ingen läser av den anledningen.

  76. Vi säger att du måste
    förstå det du läser-

  77. -men hur många gör det?
    Förstår vi allt? Är det meningen?

  78. Vi omger läsningen
    med så många "varför" och "bör"-

  79. -och talar om den, men visar inte
    att vi tycker att den är så viktig-

  80. -att vi läser för att det gäller livet.
    Vi synliggör inte vår läsning.

  81. Vi borde säga att läsning förändrar, och
    gör nåt med själva livskänslan.

  82. Det sätter ord på saker, vidgar världen
    och gör att vi blir till.

  83. Många texter gör inte
    att vi blir till-

  84. -som rubriker om hemska saker-

  85. -som kanske inte gör läsningen
    till en meningsfull upplevelse.

  86. Skoltexter som är fullspäckade
    av fakta om jordens resurser-

  87. -kanske inte bjuder på
    det frigörande utrymme-

  88. -som krävs för att texten
    ska locka in och samspela.

  89. Om man aldrig har lyssnat till
    en berättelse, vad betyder då en bok?

  90. Om läraren aldrig delar sin läsning-

  91. -vad betyder då lärarens ord
    om vikten av att läsa?

  92. Jag tycker att skolan ska ge.

  93. Läs!

  94. Jag har alltid med mig lite böcker-

  95. -för jag måste visa att jag läser.

  96. Jag är alltid intresserad av det:
    "Oj, den här boken läser jag."

  97. Jag har läst i skolfik
    och på skoltrappor-

  98. -och om jag läser frågar tio elever:

  99. "Vad gör du?"

  100. "Jag läser en bok."
    "Varför då?"

  101. "Jag har inte läst nåt i dag
    och nåt fattas. Jag måste läsa"-

  102. -"för hela mitt liv
    blir annorlunda då."

  103. "Å fan!"

  104. "Får jag kolla? Vad heter boken?"

  105. "'Minnena ser mig'."

  106. Så tar en person i skolan, en elev,
    boken-

  107. -håller den i sin hand
    och läser på baksidan tyst.

  108. "Inom mig bär jag mina tidigare
    ansikten, som ett träds årsringar."

  109. "Summan av dem är jag. Spegeln ser bara
    mitt senaste ansikte."

  110. "Jag känner av alla mina tidigare."

  111. "Fan, vad ballt."

  112. "Jag tar och fotograferar det."

  113. Sen går texten vidare till massvis...
    "Kolla, kolla!"

  114. Den blir inne.

  115. Det är...

  116. Det är att visa vad läsning gör
    och uppleva att man blir till.

  117. Det här är ett litet barn.

  118. Barnen som vi omges av
    tittar på oss-

  119. -och om de ser oss göra nåt
    vill de också göra det.

  120. Om vi håller på med våra mobiler
    och går genom skolan så här...

  121. Men inte så här...

  122. "Åh! Nämen!"

  123. Då kommer de också göra så här.

  124. De undersöker världen genom oss.

  125. Vilka är vi i våra göranden då?

  126. De prövar samma saker som vi har.

  127. Det tar lång tid att gå
    med högklackade skor, och man ramlar.

  128. Man ramlar när man lär sig läsa
    och när man lär sig cykla-

  129. -men i läsning får man knappt misslyckas
    och fråga: "Vad står det?"

  130. Då kan man ha läsproblem. Det är inte
    att man är genuint nyfiken.

  131. Jag har en svärson
    som inte pratar svenska.

  132. Han pratar engelska.

  133. Första gången han hälsade på fick han
    veta att jag bor på Knivsöder.

  134. "Knife southern."

  135. "Du ska träffa en modig kvinna.
    Hon bor på Knivsöder."

  136. Innan man har varit på Knivsöder
    undrar man vad det är för plats.

  137. Vi är ganska duktiga på engelska,
    så vi vill inte prata svenska.

  138. Han tröttnade och började fotografera
    svenska språket för att utbilda sig.

  139. En del gör så.

  140. Men när han visade att han
    hade lärt sig "upp" och "ned"-

  141. -hade vi, fyra vuxna, mycket
    att säga till om. Förstår du...?

  142. Det var en hisskylt.
    "Det kan inte stämma!"

  143. Vi sprang och tittade
    och det stämde med fotot.

  144. Det är källkritik
    i sin banalaste form.

  145. Vi säger...

  146. Det är väldigt banalt och rumsligt.

  147. Vi prövade, och trycker man på "Hit"
    så går hissen upp.

  148. Vi undrade varför vi
    inte hade sett det.

  149. Varför bryr vi oss inte om nånting?

  150. "Är det inte 'upp' och 'ned'?"
    "Nej..."

  151. "Du har lärt dig 50 % svenska, och sen
    vet vi inte vad du har lärt dig."

  152. Då sa han "Du bor ju på Knivsöder -
    'Knife southern'"-

  153. -"och jag har översatt det,
    för det handlar om våld."

  154. "'Hit' betyder 'slå',
    och 'Ned' är ett namn. Hit Ned!"

  155. Det är en annan text.

  156. Han är ute på en liten promenad
    i det vackra, farliga området-

  157. -och frågar varför vi annonserar
    om platser som är "bad places".

  158. Nu har vi använt "upp, hit, ned
    och bad". Det är ganska bad.

  159. Bad är det. Det är inte livsfarligt,
    men han frågar så omtänksamt:

  160. "Går ni där på kvällen"-

  161. -"fast det står att det är farligt?"

  162. I Stockholm har de tagit bort de här.

  163. Det är inte alls roligt.
    Det är absolut inte kul-

  164. -men om man ska gå
    genom spärrarna i tunnelbanan...

  165. Jag vet inte
    om jag får ha med bilden.

  166. Man ska passera spärren gående,
    men en del gör inte det-

  167. -och då vet man att de inte kan läsa. De
    hoppar över eller ålar sig igenom-

  168. -och jag tänker:
    "Vad skulle Pippi Långstrump göra?"

  169. Hur många sätt kan man
    ta sig igenom den utan att gå?

  170. Mitt kreativa...

  171. Jag vill åla,
    men det står att jag inte får åla.

  172. Då tycker jag att ni
    faktiskt har använt fel skiljetecken.

  173. Om ni ska säga till bestämt
    ska det vara utropstecken.

  174. Då tyckte de att jag var jobbig,
    och då sa jag att jag var lärare.

  175. Skiljetecken, punkt...
    Men alltså: "Passera spärren gående."

  176. Det är "Passera spärren gående!",
    men det vore fiffigt med frågetecken:

  177. "Passera spärren gående?"

  178. Det är fritt fram!

  179. Det här med att läsa är komplicerat. Jag
    frågar eleverna vad de tycker-

  180. -och de tycker det är mycket krav.
    Själva läsningen är inte sån-

  181. -utan det är läraren eller miljön
    som säger "Du måste..."-

  182. -och hur ska man läsa
    om man har ångest för att läsa?

  183. Förstår ni vad ni...

  184. Skolbiblioteket är ingen plats
    för ångest, utan för att bli till.

  185. Då fick jag utbilda mina elever i
    att de inte måste läsa tjocka böcker.

  186. Dem kan vi väga på matten.

  187. "Läs en bok från början till slut
    så kan vi prata om innehållet ihop."

  188. Jag tog med den tjockaste bok
    jag kunde hitta: Min familjebibel-

  189. -som jag inte har läst.

  190. Den väger 6,8 kilo.
    Jag och eleverna har vägt den.

  191. När jag tänkte läsa en tunn bok
    för mina elever sa de:

  192. "Ann-Marie, vi har pratat..."
    De gick i ettan.

  193. "Vi vill att du läser
    den tunga boken"-

  194. -"för du har burit den hit."

  195. Då sa jag "Okej"
    och tog den tunga boken.

  196. Den var jättetung, så två personer fick
    hjälpa mig att bära fram den.

  197. Så tunga är ord.

  198. Jag bläddrade till nåt
    som jag kände mig hemma i-

  199. -med Jesusbarnets födelse-

  200. -och det där som morfar läste vid jul
    men som jag inte förstod.

  201. Det ville jag ge dem,
    men då sa många av dem:

  202. "Nej, vi vill
    att du läser den från början."

  203. "Läs från början." Det gjorde jag-

  204. -och då sa de:
    "Hur länge ska vi läsa boken?"

  205. "Det tar väl ett helt liv ungefär."

  206. Då sa en elev:
    "Jag kan börja läsa ur den"-

  207. -så han lade bort "Lär dig läsa"
    och började läsa Skapelseberättelsen-

  208. -för han ville läsa den tunga boken,
    inte den lätta.

  209. När det är svårt säger man "djävlar",
    med tre prickar efter.

  210. Jag hade en elev
    som bara kunde säga "djävlar"-

  211. -så vi bestämde att eleven måste
    få säga "djävlar" och pratade om det-

  212. -och eleven som kunde säga "djävlar"
    kände sig språkligt hemma.

  213. Jag ville inte trampa ner på ordet,
    om det är det enda ord nån kan.

  214. Då måste jag hjälpa, stötta
    och ge språk för att vidareutveckla.

  215. Om man ska ge nåt, måste man ha nåt-

  216. -som en bok,
    som de sträcker sig efter.

  217. Då säger jag:
    "Ja, du ska få ett innehåll."

  218. Vad är innehållet i Haparanda?

  219. Kan ni säga Haparanda?

  220. Skrik det!

  221. Jag är lärare, och det märks nu
    för ni gör det jag säger.

  222. Kan ni säga det med en punkt efter?

  223. Haparanda.

  224. Kan ni säga det med ett utropstecken?

  225. Kan ni säga det med ett frågetecken
    och med ett komma?

  226. Kan ni säga det med ett semikolon?

  227. Semikolon är spännande att undersöka,
    eftersom det var så roligt.

  228. Nu har vi i alla fall
    använt alla ljud-

  229. -ett skiljetecken kan ge...

  230. Men varför är det synd om Haparanda?

  231. Ta en kompis och prata i en minut
    om varför det är synd om Haparanda.

  232. Det är bra!

  233. Vad ni rör er när ni pratar.

  234. Ni rör er så vackert, och man ser
    att texten vandrar in i er.

  235. Varför är det synd om Haparanda?
    Den frågan har en elev ställt.

  236. Jag tänker inte så, utan bara "Haparanda
    ligger där..."

  237. Om det är synd om staden har jag inte
    undrat, men lyssna på den här texten:

  238. "När jag tänker efter är Paris
    ett vackert men konstigt namn."

  239. "Tänk att bli uppkallad
    efter en huvudstad!"

  240. "Tänk om man hade döpts
    till Kabul, New Dehli eller Kairo."

  241. "Tänk om man hette
    Budapest, Istanbul"-

  242. -"eller, ve och fasa, Haparanda!"

  243. "Fast jag känner en kille
    som heter Santiago."

  244. "Och jag har hört om Baghdad Bob"-

  245. -"och jag känner en tjej som heter
    America och en som heter India."

  246. "Vore jag döpt efter en stad hade jag
    velat heta..." Jag skulle ta Borås.

  247. Författaren har valt Damaskus.

  248. "Och vore jag döpt efter ett land
    hade jag valt Burkina Faso. Yeah!"

  249. Det tar 60 sekunder att läsa det-

  250. -men de 60 sekunderna-

  251. -skapar frågor som:
    "Varför är det synd om Haparanda?"-

  252. -"Heter nån här...?" och
    "Får jag döpa mig till ett land?".

  253. En kille i klassen blev så här:

  254. "Jag kan inte släppa Haparanda.
    Jag måste titta i kartboken!"

  255. Den formen av textrörlighet
    ska vi utveckla.

  256. Den ska komma från eleverna själva-

  257. -och inte låta: "Gör en textrörlighet
    från Haparanda och 'Habib' av Foley"-

  258. -"till kartboken från 1934.
    Gör det nu."

  259. Det blir ingen förflyttning då-

  260. -men när eleven frågar
    varför det är synd om Haparanda-

  261. -och studerar i kartboken
    och kommer fram till att-

  262. -Haparanda ligger
    vid gränsen till Finland i Sverige...

  263. "Haparanda ligger i Norrbotten.
    Grannstäderna är Nikkala och Torneå."

  264. "Närmsta sjö är Bottenviken. Jag förstod
    att Haparanda låg i Sverige-

  265. -"för det var svenska städer
    som Luleå och lite mer."

  266. "Grannländer är Lappland och Finland.
    Närmsta hav är Atlanten."

  267. "Med hjälp av kartboken visste jag att
    Haparanda inte är så stort."

  268. Det är mycket, och kompisarna sa:
    "Är det synd om Haparanda, då?"

  269. "Det verkar inte så,
    men vi googlar lite."

  270. När det gjorde det försvann Haparanda
    från Sverige.

  271. "Lite synd om dem är det nog,
    för de försvinner ganska snabbt."

  272. Då kan man gå med högklackade skor.

  273. Då kan man gå i texten,
    genom sina egna frågor.

  274. Då kan man bli läsare.

  275. Då kan "djävlar"
    bli "djävlar anamma!"

  276. Då händer det.

  277. Det är då mötet äger rum,
    och vi i skolan är ansvariga för-

  278. -att det får äga rum.
    Elevernas frågor är viktiga.

  279. Det står i läroplanens inledning-

  280. -som gäller alla i hela skolan
    hela tiden-

  281. -att omsorg, omtanke
    och generositet...

  282. Skolans vackraste ord är "generositet".
    Vi är generösa-

  283. -och ett skolbibliotek
    signalerar generositet.

  284. "Här finns att få,
    och vi kommer att ge dig."

  285. "Du får komma som den du är med
    de frågor och den förmåga du har."

  286. Jag vet ingen annan plats
    som är så demokratisk-

  287. -och som tar läsaren
    eller icke-läsaren på allvar.

  288. När jag var liten kunde jag inte läsa
    "Anatomi om djur och hundar"-

  289. -men bibliotekarien sa
    "De här böckerna finns också".

  290. Då tänkte jag:
    "Bibliotekarien vill ge mig framtid"-

  291. -"och om hon vill ge mig framtid"-

  292. -"tänker jag titta i den framtiden."

  293. Jag tyckte att hon var väldigt snäll,
    men hon var också demokratisk.

  294. Skolbiblioteket
    är en demokratisk plats-

  295. -för vem som helst egentligen.

  296. Skolan ger om skolan har,
    så har vi inga böcker kan vi inte ge.

  297. Har vi inte läst kan vi inte berätta.

  298. Om inte lärare utbildas i läsning
    och dess betydelse för läraren själv-

  299. -är det svårt att säga
    "Jag har en berättelse för er".

  300. Vi måste hela tiden
    hålla på med texten ihop.

  301. Bibliotekets betydelse här är...

  302. Vilka stora ord ska vi ta till?

  303. Om alla skriver ett stort ord
    när ni går ut-

  304. -så kan vi samla ett ordförråd
    kring bibliotekets betydelse.

  305. Om man äter skorpor
    kan man äta så här...

  306. Förstår ni? Man käkar upp den
    om den är god, men inte annars.

  307. Men den här skorpan, som servers
    på ett fik, en skorpa från Nangijala-

  308. -är inte lika lättuppäten
    om vi har läst boken. Eller hur?

  309. Skorpan är en liten person
    i Astrid Lindgrens...

  310. Oj, hjälp mig...
    "Bröderna Lejonhjärta".

  311. Den är inte så lätt
    att bara stoppa i sig.

  312. Den här Skorpan från Nangijala
    är en annan skorpa-

  313. -än den skorpa jag äter utan att veta
    att den är från Nangijala.

  314. Betydelsen av det här är större,
    och jag kan äta upp den eller tänka:

  315. "Jag ska inte äta upp den.
    Jag ska ta en annan kaka."

  316. Förstår ni? Vad är det vi kan
    när vi kan delta i det här?

  317. Jag läste för ett litet barn,
    och då upptäckte jag nåt-

  318. -så jag läste längre och längre-

  319. -för det jag upptäckte gick igen.

  320. Vi satt på en brygga, och så sa hon:
    "Berätta för mig."

  321. Det är svårt, så det är tur att man har
    läst och kan berätta om Alfons.

  322. Jag har ett bibliotek inom mig, som jag
    fått av alla författare jag läst.

  323. Hon säger "Berätta" och jag börjar.

  324. Då sitter hon alldeles stilla, men sen
    säger hon "Nu ska jag berätta".

  325. Då händer det här: Hon rör på sig.

  326. Precis som ni gjorde
    när ni pratade om Haparanda.

  327. När man har språket i sig
    och ska berätta så rör man på sig.

  328. Jag sa "Nu är det jag",
    och då satt hon stilla och lyssnade.

  329. Sen berättade hon, och de fortsatte
    så jag ville se om det stämde-

  330. -och hade lite miniforskning
    för att se vad som hände.

  331. Jag kollade på fötterna.
    När jag berättar är fötterna stilla-

  332. -men när hon berättar spretar tårna.

  333. När jag berättar är hon stilla,
    men när hon berättar spretar tårna.

  334. Om det vi gör har sån påverkan,
    varför gör vi det då inte mer?

  335. En elev skrev till mig
    om min högläsning:

  336. "När Ann-Marie läser högt
    känns det bra i hela mig."

  337. "Jag gillar när Ann-Marie läser."

  338. Så när jag läser sitter de stilla,
    och när de pratar rör de sig-

  339. -och det är helt okej. Hänger ni med?

  340. När de rör på sig
    är de engagerade i det jag läser.

  341. Jag ska läsa lite ur den här boken.

  342. "Min son hade fått
    en högläsande lärare i årskurs nio."

  343. "'Vi har fått en lärare
    som gillar oss', sa min son."

  344. "'Va?', sa jag, konstigt nog"-

  345. -"men det borde vara
    'Naturligtvis har du det'."

  346. "'Hur vet du det?', sa jag, men
    hur kan man misstänkliggöra läraren?"

  347. "Men jag är glad att jag frågade,
    för han sa 'Han högläser'."

  348. Min son gick på gymnasiet
    och var hiphoppare.

  349. Jag får inte röra mig,
    men byxorna satt här-

  350. -och vi förstod inte varandra.

  351. Läraren bad eleverna stanna kvar
    på rasten, och de stannade.

  352. De är alltså sjutton år,
    men de stannade kvar på rasten!

  353. "Vad gör han?"
    "Han läser."

  354. "Vad gör han med er? Har han
    låst dörren eller stängt in er?

  355. "Han läser."

  356. "Och alla stannar kvar?"
    "Ja, faktiskt."

  357. "Går ingen ut och röker?"
    "Nej, faktiskt inte."

  358. "Jaha, så spännande.
    Så ni sitter där och lyssnar?"

  359. "Ja, det är skönt.
    Man får hamna lite i sin barndom."

  360. "Ja, så fint."

  361. "Vad läser han, då?"
    "'Nalle Puh'."

  362. Han gillar Nalle Puh och läser
    för ungarna för att han tror på det.

  363. I går läste jag om Pelé
    för några tjejer på en skoltrapp.

  364. De sa bara: "Är det här sant?"

  365. "Ja, det är jättesant, tror jag."
    Jag sa läsa för er.

  366. "Pelé. Hundra sånger finns om honom."

  367. "Vid sjutton års ålder
    var han världsmästare."

  368. "Jag är fjorton", sa den ena då.

  369. "Brasilianska regeringen förklarade
    honom för nationalmonument"-

  370. -"och förbjöd all export av honom."

  371. "Han vann tre VM med landslaget
    och två klubblags-VM med Santos."

  372. "Efter tusen mål
    fortsatte han att lägga mål på hög."

  373. "Han spelade över 1 300 matcher
    i 80 länder i ett mördande tempo"-

  374. -"och gjorde nästan 1 300 mål."

  375. "En gång stoppade han ett krig."

  376. "Nigeria och Biafra deklarerade
    vapenvila för att se honom spela."

  377. "Det ni. Att se honom spela
    var värt en vapenvila och ännu mer."

  378. "När Pelé satte i väg skar han
    igenom motståndarlinjen som en kniv."

  379. "Motståndarna gick vilse
    i de labyrinter hans ben beskrev"-

  380. -"och när han hoppade upp i höjd
    var det som om luften var en stege."

  381. Det var då tio stycken som lyssnade,
    för läser man så kommer de.

  382. De sa: "En stege som är osynlig?
    Tänk om man hade en sån..."

  383. "Sköt han frispark ville motståndarna
    titta på och inte skydda målet"-

  384. -"för att få se honom inte missa."

  385. Förstår ni...? Ge!

  386. Språket kommer med det.

  387. De där pojkarna som inte läser...
    "De läser inte!"

  388. Pelle som har ritat sig själv
    är Hammarbyare.

  389. "Handlar det om fotboll
    läser jag allt."

  390. Mycket handlar om fotboll,
    och det handlar om livet-

  391. -så jag måste hitta böckerna-

  392. -för att möta upp läsaren
    eller förväntningarna.

  393. "Det är rätt så stor skillnad mellan att
    bli läst för och att läsa själv."

  394. "Det är skönt
    att höra nån läsa för mig."

  395. När jag frågade varför sa han:
    "Det är då jag förstår."

  396. "När jag läser själv förstår jag inte
    och det är skönt att förstå."

  397. "Ja, absolut."

  398. Här... Att möta boken själv-

  399. -är ett långt arbete.
    Det krävs många aktörer i skolan-

  400. -för att skapa möjlighet
    att möta texten.

  401. Det handlar om hur vi ser på boken och
    människan, om hur vi skapar det.

  402. Det är en pedagogisk fråga,
    och inte en fråga för eleven.

  403. "Varför läser du inte?
    Du borde läsa."

  404. Om miljön inte svarar på de frågorna är
    det vi som ska grubbla.

  405. Det här skriver
    en pojke i årskurs sex:

  406. "När jag läser
    kommer jag in i en ny värld."

  407. "Det känns som om jag är huvudperson.
    Jag kan flyga på en drake i himlen."

  408. "Jag känner om det är kallt, hur fort
    det går, hur det blåser i ansiktet"-

  409. -"om nån blir skadad eller hatet..."

  410. "Vad betyder min läsning?"

  411. "Min läsning betyder mycket
    för jag har kämpat med den."

  412. "När jag började vad det hackigt,
    men fröken analyserade min läsning."

  413. "Mina föräldrar och min fröken
    kunde bara uppmuntra mig."

  414. "Det var jag
    som började träna på allt."

  415. Är det okej?

  416. Han vill läsa. Det brukar vara så.

  417. Det är alltid så!

  418. De säger "Det är lite fel här",
    men de vill egentligen ta boken.

  419. Okej.

  420. "Jag fick böcker hemma som jag började
    läsa. Sen har jag fortsatt."

  421. "Nu kan jag läsa flytande,
    och jag fantiserar bilder i huvudet."

  422. "Jag älskar böcker med spänning."

  423. "Därför betyder min läsning mycket."

  424. "Jag är en bra, häftig, grym
    och duktig läsare."

  425. Nåt om textrörlighet,
    för om vi skapar läsning...

  426. Och nåt om källkritik,
    för det hör ihop med textrörlighet.

  427. Egentligen borde det vara...

  428. Kan vi ha de orden
    om vi inte har skolbibliotek-

  429. -och om lärarna
    inte har fler böcker än en?

  430. Då kräver det mycket
    av den enda källan.

  431. Jag ska visa.

  432. Det är svårt i den här tiden-

  433. -att ta reda på saker och ting.

  434. Att forska på egen hand
    är ett stort äventyr-

  435. -som kan sluta var som helst.

  436. En elev i fyran hade läst nånstans
    om Einsteins IQ-

  437. -och sa:
    "Jag ska ta reda på Einsteins IQ."

  438. Han kom på att det inte går så bra.
    Det gick inte.

  439. När det inte gick
    samlades många runt honom-

  440. -som ville veta varför det
    inte gick att läsa om Einsteins IQ.

  441. Sen ville han skriva
    om svårigheterna.

  442. "Jag kanske kan använda mig av det
    i framtiden. Hur gör man egentligen?"

  443. "Det är svårt att få den exakta IQ:n för
    han levde för länge sen"-

  444. -"och den exakta IQ:n
    kanske ingen vet."

  445. "På Google fick jag 2 260 träffar."

  446. Vi borde haft datum,
    för nu kanske det är 1 000 477.

  447. "Det kan vara så att ingen är rätt."

  448. "Man vet aldrig
    vilken IQ som är rätt"-

  449. -"så man kan leta en hel vecka
    och bläddra förbi det typ 10 gånger."

  450. I biblioteket bläddrar man inte förbi
    utan in i nåt.

  451. Allt ska finnas. Det är inte
    ett brandtal för boken eller datorn-

  452. -utan för allt som finns.

  453. En elev hade tittat i sin mattebok.

  454. Vi hade talat om att man kan källgranska
    mattebokens innehåll.

  455. Hon kom fram till
    att hon behövde lägga sig i.

  456. "När jag räknade matte
    och såg att det stod"-

  457. -"att Kebnekajse
    bara är 2 111 meter..."

  458. "...så kom jag på att i SO:n stod det
    att Kebnekajse var 2 114 meter högt!"

  459. Det är tre meters skillnad,
    alltså tre meters granskning.

  460. Förstår ni hur noggranna elever är
    om de får röra sig i texten?

  461. De är mer noggranna
    än vi vill tillskriva dem-

  462. -om vi inte skyndar på dem. Okej!

  463. "Jag tog reda på rätt svar
    i en kartbok." Hon har tre källor!

  464. "Där stod det också
    att Kebnekajse är 2 114 meter högt."

  465. "Alltså har de skrivit fel
    i Matteborgen 6A!"

  466. "Hur kan du veta sanningen?"

  467. "Det brukar vara rätt i faktaböcker och
    fel i matteböcker!"

  468. Hon motiverar: "Två alternativ tyder på
    att Kebnekajse är 2 114 meter"-

  469. -"så chansen är större
    att det är 2 114 meter."

  470. Hon fick röra sig i klassrummet.

  471. Man kan inte sitta still
    när man forskar.

  472. Men jag sa
    "Du kanske kan ringa runt lite"-

  473. -så hon ringde
    redaktören till matteboken.

  474. Hon pratade länge
    om de där tre meterna-

  475. -och sen kom hon allvarlig och sa:

  476. "Har du undervisat oss
    om nötning av berg?"

  477. "Tre meter har det väl inte
    nötts ner?", tänkte jag-

  478. -och då sa hon
    "Sen måste vi kolla tryckåret."

  479. "Vilken är tryckt senast
    och vad fanns det för mätteknik?"

  480. Så det blev ännu större.

  481. Lite om biblioteket:
    Vi är alltid på väg dit-

  482. -och när vi är där har vi bråttom ut.

  483. Vi kan stanna där längre
    och varje dag besöka det-

  484. -för det är en plats att vara på.

  485. Alla böcker som ligger där
    och inte ska skräpa-

  486. -skrev vi dikter om. En kille
    har skrivit om en ensam, oläst bok.

  487. "Aldrig ens öppnad."
    Vilken sorg! Det gör ont.

  488. "En ledsen bok bortglömd i hyllan."

  489. Dramat i biblioteket:
    Vilken bok är mest bortglömd?

  490. Vi borde lägga sorgebord.

  491. "Ingen har läst den här boken!"

  492. Min morbror var bibliotekarie
    ett kort tag i sitt liv.

  493. Han letade upp
    alla icke-utlånade böcker-

  494. -och satte massor med stämplar i dem.

  495. När folk frågade efter en populär bok
    gav han dem de böckerna.

  496. "Sa du det till nån?"
    "Nej, det var hemligt!"

  497. Det var längesen, men han
    har fått alla möjliga att läsa om...

  498. Han visste inte vad, men de
    kom tillbaka och fick nya böcker.

  499. De läste inte en enda populär bok.

  500. "En stackars dammig liten bok. Boken har
    väntat och väntat i flera år."

  501. "Ingen har nånsin hittat bokstäverna som
    fryser i sin olästa ensamhet."

  502. "Det enda den vill ha för att
    inte sakta tyna bort är en läsare"-

  503. -"nån som kan värma boken med
    en blick från sina glittrande ögon."

  504. "Men det kommer aldrig att hända.
    Boken har legat där sen 1811..."

  505. "...och kommer förmodligen
    att ligga där minst lika länge till."

  506. "Den blir mer och mer genomskinlig.
    Till slut försvinner den helt."

  507. Det kan vi ju inte låta ske.

  508. Det här med att lära sig
    att vara i språket själv...

  509. Vi kan plocka fram de olästa böckerna
    och se varför ingen läser dem.

  510. Det kan bli ett uppdrag: Läs boken och
    berätta varför ingen läser den.

  511. Varför är den inte utlånad?
    Vad händer om vi pratar om det?

  512. Vi får noll träffar på Google, men vi
    pratar om den och ser vad som sker.

  513. Lisa Lisa som lär sig skriva
    gör nåt unikt eget-

  514. -som vi kan, och vi blir glada,
    men det håller inte i sig.

  515. Vi ska hela tiden tänka: "Lisa,
    du skriver ditt namn. Du blir till!"

  516. Lisa Lisa är två ord.
    "Var sann!", skrev Strindberg.

  517. Det är intryckt på Drottninggatan, så
    vill man textröra sig kan man gå där.

  518. Då har man gjort
    en fotvandring i texten.

  519. En del trampar på bokstäverna,
    och det kan man också göra.

  520. Man kan det.

  521. Kreativitet, tänkande, livskänsla
    och jaget mellan raderna.

  522. Boken och livskänslan:

  523. "En stol för ensamhet. Två stolar
    för samtal. Tre stolar för sällskap."

  524. Sånt bör bibliotekarier lyfta fram.

  525. Det är en text från 1800-talet.

  526. Läs den högt.

  527. "En stol för ensamhet. Två stolar
    för samtal. Tre stolar för sällskap."

  528. Hur många är vi? Det var 230 röster.

  529. Nu har vi läst Thoreaus "Skogsliv
    vid Walden". Hur många har läst hela?

  530. Stannade du upp vid de raderna?

  531. -Jag minns inte.
    -Nu gör du det!

  532. Jag undrar vilken sida det var.
    Man kan ögna igenom boken.

  533. Jag bad mina elever att tänka på
    den ensammaste stunden.

  534. Det gick veckor, men sen sa en elev:

  535. "Det är väl när jag väntar på nån."

  536. Men sen kom han på avrättningsstolen.

  537. Han går i femman,
    och det gick inte fort.

  538. För med litteratur
    kommer inget omedelbart gensvar.

  539. Det kommer efter ett långt tag.

  540. En annan kille ritade den här bilden.

  541. Den står för ensamhet.

  542. Han tänkte "Hur är det
    att sitta i rullstol vid en trappa"-

  543. -"och titta på en tavla
    där de spelar fotboll?"

  544. Allt språk han lagt ner
    i teckningen...

  545. Den språklighet
    som finns att förlösa här...

  546. "Jag tänker på när en fröken pratar med
    ett barn om vad den tänker"-

  547. -"barnet alltså."

  548. Det behövs förtydliganden hela tiden.

  549. "Och så får barnet berätta."
    Där borde det vara utropstecken.

  550. Det här är "Tre stolar för sällskap".
    Förstår ni vilken bild?

  551. Alla platser
    där nån har suttit på en picknick.

  552. De här eleverna går i fyran.

  553. De tänker. Man tänker när man läser.

  554. Man producerar eget
    ihop med författaren.

  555. "Jag tänker på dem
    som har vänner för livet."

  556. "De måste ha haft väldigt kul ihop."

  557. Det är stora tankar.

  558. "Träffas Susanne Svensson?,
    säger Jasmine" har nån skrivit.

  559. En elev säger "Jag håller inte med.
    Vad ska jag göra?"

  560. "Skriva."

  561. "Jag tycker att meningen är konstig"-

  562. -"för om jag själv skulle söka nån
    skulle jag aldrig säga så"-

  563. -"utan 'Jag söker Susanne Svensson.
    Finns hon där?'."

  564. "Det ska inte stå 'träffas'"-

  565. -"utan ta bort S så att det står
    'träffa'. Då blir det lite bättre."

  566. "Solen är en liten stjärna som föddes
    för fem tusen miljoner år sen"-

  567. -"och den ska lysa
    i minst fem tusen miljoner år till."

  568. "Jag lägger mig i."

  569. "Fem tusen miljoner år
    är fem miljarder år."

  570. "Sen vill jag ta bort 'och', för det kan
    skrivas 'fem miljarder år till'."

  571. Lärande heter det. Samspel heter det.

  572. Litteraturläsning heter det.
    Faktatext heter det.

  573. Olika källor förklarar vi.

  574. "Jag föddes så ful att sjukhuset
    fick stänga för renovering."

  575. Det är en mening ur
    "Berts ytterligare betraktelser".

  576. "Ta en modell av författaren och
    gör den till din egen", är uppgiften.

  577. "Jag föddes så snygg att sköterskorna
    var tvungna att ta en paus."

  578. Den här texten har en elev tagit ur-

  579. -"I taket lyser stjärnorna"
    av Johanna Thydell.

  580. "Och Jenna går runt, runt i rummet."

  581. "Håller en kudde för magen för att inte
    spy. Går runt, runt på mattan."

  582. "Kastar sig sen, lägger sig sen
    som en hund på golvet."

  583. "Mamma åker runt, runt i rondellen."

  584. "Lisa kramar sin nalle
    så att den spyr."

  585. "Mamma råkar slira.
    De åker runt, runt på vägen."

  586. "Landar i mitten av rondellen."

  587. Ta en modell.
    Härma den och gör nåt eget.

  588. Eleverna är inte gamla. Det här kan vi
    göra med vilka elever som helst.

  589. Vi ska prata om det vi ser,
    och inte säga "Du ska...".

  590. "Jag ser att du läser. Berätta om
    din läsning. Jag blir så nyfiken."

  591. "Finns det nåt ord
    som är stort nog att dela?"

  592. "Finns det nåt litet ord
    som du undrar över?"

  593. När jag hade blivit lärare-

  594. -fick jag min tidning från facket.
    Där var det en liten annons-

  595. -och jag ska inte nämna nåt namn,
    men det var en hjärna och stod:

  596. "Nu är det höst,
    så du kommer att få huvudvärk."

  597. Jag tänkte: "Det är inte riktigt så
    jag har tänkt mig mitt jobb"-

  598. -"men jag klipper ut hjärnan, för att
    minnas att så mycket ska beröras"-

  599. -"i de hjärnor jag ska träffa -
    alltså fantasi, minne, o.s.v."

  600. Jag hade hjärnan uppe, och när eleverna
    var språkkunniga sa de:

  601. "Vi vill ha hjärnan,
    och jobba med den."

  602. "Visst."

  603. "I allt vi gör ska vi använda den."
    "Ja, precis."

  604. "Får vi jobba med hjärnan i dag?"
    "Ja."

  605. Jag svarade ja,
    och en elev skrev i årskurs fyra-

  606. -vad hon använde när hon läste.

  607. Jag ska läsa det.

  608. "Det här använder jag när jag läser:"

  609. "Rörelseförmåga använder jag
    när jag bläddrar."

  610. "Syn använder jag när jag tittar
    i den och känsel för att känna den."

  611. "Minne använder jag till
    att komma ihåg var jag var i boken."

  612. "Fantasi: Man får bilder i huvudet."

  613. "Känslor: Om nån i boken gör nåt dumt
    kan man bli arg på den personen."

  614. Ja...

  615. Det gör inget.

  616. "Man kan bli arg."

  617. "Sunt förnuft: Om det står att nån
    tänker hoppa framför tåget"-

  618. -"kan man tänka
    'Nej. Det är farligt'!"

  619. "Slutledningsförmåga: Ibland vet jag vem
    som är mördaren i boken."

  620. "Empati: Om nån i boken dör
    kan man bli ledsen."

  621. "Talförmåga använder jag
    om jag läser högt"-

  622. -"och hörsel om nån ropar på mig."

  623. "Smak: Om det står att nån äter citron
    får man citronsmak i munnen."

  624. "Omdöme: Om jag märker att boken är för
    svår byter jag till en lättare."

  625. Hon gick i årskurs fyra.

  626. Nu ser ni inte hjärnan,
    men ni hör den.

  627. En kille sa: "Jag behöver hjärnan"-

  628. -"för jag har en jättevikig grej
    att skriva om." Sen skrev han:

  629. "Det här använder jag
    när jag är kär:"

  630. "Rörelseförmåga för att gå till den jag
    är kär i, syn för att se den"-

  631. -"känslor för att bli kär, omdöme för
    att veta när man kan fråga chans"-

  632. -"lukt för att känna den andras lukt,
    känsel när man håller i hand"-

  633. -"hörsel för att höra och talförmåga för
    att prata med den jag är kär i."

  634. "Med hjälp av minnet kommer jag ihåg
    att jag är kär i den jag är kär i."

  635. Kan vi inte bara skrika "skolbibliotek"?

  636. -Skolbibliotek!
    -Skolbibliotek!

  637. Då var det slut för i dag.

  638. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kan alla älska böcker?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur hänger läsande och lärande ihop? Anne-Marie Körling, lärare och författare, förklarar varför lärare måste vara generösa med sin egen läsning. Läser man inte, har man inga berättelser att ge. Hur kan man som lärare kräva att eleverna läser när man inte visar att man själv gör det? Hon pekar på hur ord och kunskap hör ihop och hur skolbiblioteket kan ses som skolans viktigaste punkt. Inspelat i januari 2013. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Bibliotek, Biblioteksväsen, Folkbildning, Lärare, Läsning, Skolbibliotek, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotek 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2013

Nationella riktlinjer

Alla elever ska enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek, men det är långt ifrån alla skolor som lever upp till kraven. Anette Holmqvist på Skolverket berättar om de nationella utgångspunkterna som berör skolbibliotek i lagar och riktlinjer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2013

Bibliotekens nya roll

Kjell Ahlgren, undervisningsråd på Skolinspektionen, förklarar hur skolinspektionerna påverkas av att skolbiblioteken numera regleras direkt i skollagen. I de fall där skolbiblioteket består av en garderob med fyra böcker finns det mycket att göra, berättar Ahlgren.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2013

Sociala medier och lärande

Hur förändras medielandskapet och lärandet när vi går från trycka till digitala källor? Utifrån exemplen Wikipedia och Facebook berättar Fredrik Hanell, forskare i biblioteks- och informationskunskap vid Lunds universitet, vad sociala medier kan tillföra i lärmiljöer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2013

Sociala medier som verktyg

Peter Rydén, skolbibliotekarie på Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn, berättar hur han använder blogg, Twitter och Facebook som digitala verktyg för att stimulera elever och lärare. Man behöver inte vara IT-expert, men nyfiken och intresserad, menar Rydén.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2013

Samarbeten inåt och utåt

Hur integreras biblioteksverksamheten i undervisningen? Maud Hell, författare och f.d. skolbibliotekarie, menar att kärnfrågan är samarbete - att få med biblioteket i de olika planer som skolan har, som IKT-plan, handlingsplan och arbetsplan.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2013

Kan alla älska böcker?

Hur hänger läsande och lärande ihop? Anne-Marie Körling, lärare och författare, förklarar varför lärare måste vara generösa med sin egen läsning. Läser man inte, har man inga berättelser att ge.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Skolbiblioteksforskning i praktiken

Det finns ett glapp mellan skolbiblioteksforskning och praktik. Även om både bibliotekarier och lärare vill är det svårt att få igång samarbete med forskare. Cecilia Gärdén, lektor på Högskolan i Borås, har förslag på hur man kan gå tillväga. Konferensen hölls i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Lära för livet

Skolan har i uppdrag att förmedla en gemensam värdegrund om alla människors lika värde, men hur gör man för att nå dit? Vi träffar tre lärare.

Fråga oss