Titta

UR Samtiden - Forskning i väst

UR Samtiden - Forskning i väst

Om UR Samtiden - Forskning i väst

Forskare från Högskolan Väst föreläser om olika ämnen. Inspelat den 7 februari 2013. Arrangör: Högskolan Väst.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskning i väst: En robot som kollegaDela
  1. Arbetar människor och robotar
    tillsammans i framtiden?

  2. Detta i en industriell miljö
    som bilden antyder.

  3. Det finns två frågeställningar angående
    perspektivet som jag berör.

  4. Hur används robotar
    i industrin i dag?

  5. Varför ska människor och robotar arbeta
    tillsammans?

  6. Det är ju essensen av det hela.

  7. Om vi börjar med hur robotar används-

  8. -så ligger mycket inom den typ av
    produkter som jag har nämnt:

  9. Bilar, elektronik... Det kan vara
    datorer och telefoner.

  10. ...vitvaror - saker man köper
    till hemmet, köksapparater...

  11. ...livsmedel - frysta produkter
    ska paketeras, bröd, kakor...

  12. ...och läkemedel där man har aspekter
    kring hygien och kvalitetsfrågor.

  13. Vad man gör med robotar
    kan handla om hantering.

  14. Hantering är grunden för robotar.

  15. Hantera, paketera,
    flytta från en plats till en annan.

  16. Man kanske utför
    en kvalitetskontroll.

  17. Saker ska sättas samman.
    Svetsning, montering, limning.

  18. Det är oftast
    att en robot gör en sak.

  19. Ska man göra nåt annat som svetsning har
    man en annan robot för det.

  20. Argumenten för automation
    med robotar ligger mycket i-

  21. -att man vill uppnå produktivitet
    och ha hög, jämn kvalitet.

  22. Gör robotar det får de som jobbar i
    industrin bättre arbetsförhållanden.

  23. Mindre kassation och mindre lokalyta.

  24. Och man reducerar kostnaden
    per tillverkad produkt.

  25. Trenderna i industrirobotutvecklingen är
    att robotar blir bättre.

  26. Om man tittar bakåt tjugo år
    och om man tittar framåt-

  27. -blir de mer flexibelt användbara.

  28. Enklare programmering,
    snabbare, noggrannare.

  29. Man kan säga att de kan mer,
    men allt kan inte enkelt robotiseras.

  30. Jag ska ge exempel på svårigheter.

  31. Vad är enkelt för en robot? Jo, det som
    repeteras likadant hela tiden.

  32. Det som är svårt är komplexiteten i
    arbeten som människor utför normalt.

  33. Om jag ska sätta handen i byxfickan och
    hämta en speciell nyckel-

  34. -är det en väldigt svår,
    nästan omöjlig, uppgift för en robot.

  35. Man känner formen på liknande nycklar
    med sensorerna i fingrarna.

  36. Att sätta samman ett usb-minne
    i mjukt material-

  37. -och sätta på hättan
    är en svår uppgift-

  38. -men enkel för människan.

  39. Det skiljer oss.
    Vi kan göra det oförutsedda.

  40. Roboten gör det som är förutsett
    gång på gång likadant.

  41. Så ser det ut i dag. Jag ska ge
    några exempel på utmaningar.

  42. Utmaningar om man ska lösa
    lite av den problematiken är:

  43. "Hur planeras en uppgift
    som roboten ska utföra?"

  44. Jo, man programmerar den. Man får tänka:
    Vad ska jag göra med den?

  45. Sen är inte verkligheten
    som man tänker sig.

  46. Om jag flyttar glaset därifrån och dit,
    men så står det här i stället.

  47. Men har jag programmerat att det är där
    försöker roboten ta det ändå.

  48. Då måste jag ha
    nåt som ser var glaset är.

  49. Men skulle glaset var här och jag här
    når jag det inte.

  50. Så det finns inbyggda problem
    som människan löser per automatik.

  51. Man måste ha verktyg som funkar
    i en mer flexibel, föränderlig miljö-

  52. -och kunna styra det som händer.

  53. Jag ska ge två exempel på manuella
    arbeten som belyser problematiken.

  54. Det första handlar om gjutgods.

  55. Vilken miljö jobbar man i
    när man ska rensa och slipa gjutgods-

  56. -och få det till den form
    som man säljer till kunden?

  57. Målet är...
    Jag ska vara tyst en kort sekvens.

  58. När man tittar på arbetsmiljön
    är den lite avskräckande.

  59. Man vill uppnå
    hög kvalitet och produktivitet.

  60. I slutet ser man ett klipp på hur en
    robot jobbar med motsvarande uppgift.

  61. Men det är bara en av delarna,
    så det finns utmaningar.

  62. Här är ett exempel på
    gjutgods från ett gjuteri.

  63. Det är den miljön som man vill kunna
    automatisera med hjälp av robotik-

  64. -som är ganska komplex i sin natur.

  65. Gjutgods tillverkas i regel
    i små seriestorlekar-

  66. -har en komplex form och är svår att
    programmera och hantera med robot.

  67. Utmaningen belyses av
    de uppgifter människan gör:

  68. Hantering, uppspänning, kapning,
    slipning, kvalitetskontroll.

  69. Så det finns mycket som människan enkelt
    gör som är svårt för robotar.

  70. Hur ser gjutgodset ut?
    Programmering, kalibrering...

  71. Gjutgods har större tolerans än
    maskinbearbetade produkter-

  72. -att kunna arbeta arbetet
    efter hur det ser ut då.

  73. Ett annat exempel är
    väggelement till familjehus.

  74. Det är en annan typ av produkt
    - ett normalt hus i ett villakvarter.

  75. Det är samma mål
    man kan ha med detta-

  76. -men en annan typ av produkt.

  77. Man ser sällan en vägg avskalad
    så här, men det är en trästruktur.

  78. Man har fönster, dörr och lite annat.

  79. Om man köper ett hus nån gång i livet
    kan man som regel ändra saker.

  80. Man kan sätta fönster
    lite var som helst i olika storlekar.

  81. Varje vägg ses som unik,
    men de är liknande.

  82. Lätt för människan, men en robot ska
    programmeras för en specifik vägg.

  83. Man har trästruktur, isolering
    och träläkt som spikas på-

  84. -och till slut ytterpanel.
    För att illustrera principen kring-

  85. -vad en robot skulle kunna göra
    så är det att hantera stora detaljer-

  86. -som volymmässigt
    är svårt att hantera och tungt.

  87. Arbetsmiljömässigt
    är det bra om roboten gör sånt.

  88. Mindre detaljer som
    ligger kring fönstret till exempel-

  89. -görs lämpligen av operatören
    för det är svårt att programmera det.

  90. Det är samma typ av utmaningar,
    men det är olika uppgifter-

  91. -där vi har hantering, spikning,
    skruvning, montering till exempel.

  92. Samt vi har trä och mjuka material som
    vi ska hantera.

  93. Det handlar mycket om att
    komplexa uppgifter ger oss problem-

  94. -eller jag ska säga utmaningar.

  95. Framförallt ska vi ha
    en säker samverkan.

  96. Har vi inte det
    är det som i industrin:

  97. Roboten jobbar i sitt område
    och människan utanför det.

  98. Då kan man inte samarbeta som tänkt.

  99. Sen är det
    att förstå mänskliga instruktioner.

  100. Det är inte roboten som ska vara master
    utan det är människan.

  101. Människan talar om för roboten
    vad den ska göra.

  102. Roboten ska anpassa sig till operatörens
    sätt att arbeta-

  103. -och tempot.

  104. Jag brukar komma tillbaka till detta.

  105. Gör man olika saker måste man kunna
    ställa om robotens konfiguration.

  106. Man kan jämföra det med
    "plug and play".

  107. I "plug and play", om man jämför med en
    dator med usb-port-

  108. -där man kan stoppa in
    en minnessticka, är det liknande här.

  109. "Plug and play" innebär att dator
    och sticka har gemensamt interface.

  110. Datorn läser informationen
    per automatik.

  111. De är gjorda efter gemensam standard
    precis som i denna verksamhet.

  112. Sätter jag på ett gripdon ska den kunna
    konfigureras automatiskt-

  113. -utan att operatören talar om för datorn
    exakt hur det ser ut.

  114. Den ska använda det verktyg
    som den ges direkt.

  115. Ungefär som man gör i konsumentledet
    inom elektronik o.s.v.

  116. Det finns nya användningsområden och en
    är återvinning.

  117. Alla bilar och kylskåp som tillverkas
    ska nån gång återvinnas.

  118. Det är rimligt då att robotar
    kan användas inom det området.

  119. Sen finns det andra områden också.

  120. Men löser man det har man kommit
    så långt som man kan önska sig.

  121. Då kan robotar användas till allting-

  122. -som att använda dem
    som en extra hand.

  123. Robotar kan göras starka. Vill man att
    de bär hundra kilo så gör de det.

  124. Det är en fördel.

  125. Samarbetet i praktiken
    ska vara enkelt, intuitivt...

  126. ...och säkert.
    Ner till enstyckstillverkning.

  127. Och stödjas av
    en effektiv programmering.

  128. Jag ska ge exempel på vad säkerhet
    innebär och hur den kan realiseras.

  129. Det här är ett exempel på
    en situation i ett tidigare projekt-

  130. -där en robot och en mock-up av en
    människa befinner sig nära varandra.

  131. Då ska roboten anpassa sig. Här ska den
    röra sig från vänster till höger.

  132. Men är människan för nära
    ska roboten undvika detta.

  133. Ni ska få se det i filmklippet.

  134. Då kommer roboten
    att gå närmare sin kropp-

  135. -sen flyttar sig människan något.

  136. Den försöker bevara
    ett visst avstånd-

  137. -till människan eller operatören,
    som det ska föreställa.

  138. Den försöker närma sig, men uppnår inte
    det utan kommer att stanna-

  139. -i den positionen
    tills människan går tillbaka.

  140. Sen fortsätter roboten
    eller går ner i hastighet.

  141. Det finns tekniker att hantera detta på
    ihop med bildbehandlingsteknik-

  142. -där man identifierar vilka människor
    som finns eller andra slags sensorer-

  143. -som gör samma typ av uppgift.

  144. Man mäter hur nära människan finns och
    hur snabbt roboten arbetar.

  145. Det finns en annan aspekt. I normala
    användningsområden i industrin-

  146. -så jobbar robotarna så fort de kan.

  147. Och cykeltider på fem, tio, tjugo
    sekunder är ganska vanliga-

  148. -högst en minut.

  149. Då är det olämpligt med
    människor och robotar tillsammans.

  150. I samarbetet måste roboten jobba
    i den hastighet som människor jobbar.

  151. Det går inte att rycka till
    för då blir man rädd.

  152. Det är samarbete
    på människans villkor som gäller.

  153. Lite om pågående forskning
    och utveckling inom området.

  154. Det baseras på tre grundstenar.

  155. Dels är det metoder för att säkra
    ett säkert sätt att samarbeta-

  156. -och designa robotsystemen
    efter de principer som gäller-

  157. -så att produktionssituation mellan
    operatör och robot blir effektiv.

  158. Det andra är teknik
    som stödjer en säker samverkan-

  159. -och att kunna demonstrera hur metod och
    teknik samverkar i praktiken-

  160. -genom en experimentell uppsättning.

  161. Ett exempel där vi håller på att bygga
    upp den typen av verksamhet-

  162. -visas på den här bilden.
    Upp till vänster finns en 3D-kamera.

  163. Tre stycken linser
    ser på cellen uppifrån-

  164. -och skapar en tredimensionell bild över
    vad den ser.

  165. I den stora bilden syns en
    svart klump i mitten som är roboten.

  166. Och till vänster i bilden nertill
    ser man roboten som är röd där.

  167. Till höger finns en gul vagn
    som kommer att röra sig sen.

  168. I den stora bilden
    finns överlagrat på bilden-

  169. -gula, röda, orange områden.

  170. Dem kan man se som staket, men de är
    virtuellt skapade i datasystemet-

  171. -och överlagda över 3D-bilden.

  172. Om nånting passerar
    reagerar systemet på det.

  173. Men om den gula vagnen är lite lägre-

  174. -kan man säga att nåt som
    är högst nån meter högt får gå in.

  175. Jag sätter i gång filmen
    så får ni se.

  176. Här kör vagnen in i en virtuell port,
    den finns inte i verkligheten-

  177. -men i datasystemet
    är det en modulerad sådan-

  178. -och kan gå in i cellen för att leverera
    det den ska till roboten.

  179. Men om jag, till höger i filmklippet,
    går in kommer systemet att brytas.

  180. Då känner den av det direkt.

  181. Det är en 3D-representation
    av verkligheten i realtid.

  182. Det kräver kraftfull databeräkning just
    då.

  183. Det är ingenting som görs i efterhand
    utan det sker exakt när man gör det.

  184. Annan teknik. Det är sensorer och smart
    styrning som mycket bygger på.

  185. Man jobbar med
    en kombination av de här sakerna.

  186. Dels en begränsning i kraft och
    hastighet på robotarna när de jobbar.

  187. Det hör litegrann ihop.
    En robot som jobbar snabbt-

  188. -behöver mycket kraft.

  189. Man vill dra ner saker i effekt
    när man jobbar tillsammans-

  190. -men det ligger i linje med
    att de kan jobba lite långsammare.

  191. Om jag tillverkar
    en vägg till ett hus-

  192. -kanske jag har tjugo minuter på mig.

  193. Samma sak om jag hanterar gjutgods.
    Operationerna tar en viss tid.

  194. Men vid punktsvetsning i bilindustrin
    talar man om sekunder hela tiden.

  195. Man måste välja
    arbetsuppgifter som lämpar sig.

  196. En kombination av sensorer finns där
    mjuka skydd kan vara en metod ibland.

  197. Då kombinerar man med
    sensorer i de mjuka skydden.

  198. Kommer de i kontakt med en människa
    känner roboten det och kan rätta sig-

  199. -efter att operatören
    finns i närheten.

  200. Aktivt körläge via operatören, d.v.s.
    man håller en platta eller en knapp-

  201. -intryckt så länge
    man finns i närheten av roboten.

  202. Det är ett enkelt sätt
    att hantera säkerheten.

  203. Sen bör man ha
    säkra och övervakade styrsystem.

  204. Även om roboten styrs av styrsystem-

  205. -kan man inte vara säker på
    att den gör exakt som planerat.

  206. En annan övervakande dator-

  207. -kan se till att roboten gör
    vad den programmerades för.

  208. Om den skulle styras av sensorer
    t.ex. en bildbehandlingskamera-

  209. -som säger: "Vi skulle hämta nåt där men
    det finns här"-

  210. -kan den programmera om roboten
    just nu. "Hämta den där i stället."

  211. Det kan övervakas
    så att andra typer av utrustningar-

  212. -känner av var jag finns
    så jag inte krockar med roboten.

  213. Såna aspekter på övervakning
    i industriella system-

  214. -förhindrar
    att man gör nånting farligt.

  215. Men det ligger mycket i
    att ha begränsad kraft och hastighet.

  216. Sen kan man utforma
    robotsystem och robotar-

  217. -på ett sätt som ligger i linje med en
    säker samverkan.

  218. I annat fall blir det svårt.

  219. Att hantera den här problematiken bygger
    på ett antal komponenter.

  220. Det ena är säkerhet: Att man
    har säkrat upp alla delar i systemet-

  221. -för att kunna ha
    samverkan mellan operatör och robot.

  222. Att åstadkomma en intuitiv kommunik-
    ation mellan operatör och robot-

  223. -så att operatören blir master. Den
    säger till roboten vad den ska göra.

  224. Den ska jobba i den takt
    som operatören finner är lämpligt.

  225. Hitta komplexa arbetsuppgifter
    som skapar en effektivitet-

  226. -i industrin,
    som gör det lämpligt för samverkan-

  227. -och som stöds av
    automatisk programmering.

  228. Då kan man lösa problematiken kring-

  229. -att människor och robotar arbetar
    tillsammans i industrin. Tack.

  230. Textning: Helena Lindén
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

En robot som kollega

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur samarbetar man med en robot? Samarbetet mellan robot och människa i industrin ska vara enkelt, intuitivt och säkert. Gunnar Bolmsjö, professor i robotik, talar om effektiv programmering. Inspelat den 7 februari 2013. Arrangör: Högskolan Väst.

Ämnen:
Teknik > Maskinteknik
Ämnesord:
Industrirobotar, Maskinteknik, Robotteknik, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskning i väst

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskning i väst

Dejting och våld

Våld i tonårsförhållanden är vanligare än vi tror. En fjärdedel av dejtande ungdomar utsätts för våld; fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Nu tar forskarna krafttag för att kartlägga och motverka dejtingvåld. Psykologiforskaren Emma Sorbring berättar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskning i väst

Flickors högre betyg

Flickor har genomsnittligt bättre betyg än pojkar. Skillnaderna hänger numera med upp i högskolan. Forskarna ser många förklaringar, Inga Wernersson, professor i utbildningsvetenskap, berättar om dessa.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskning i väst

En robot som kollega

Hur samarbetar man med en robot? Samarbetet mellan robot och människa i industrin ska vara enkelt, intuitivt och säkert. Gunnar Bolmsjö, professor i robotik, talar om effektiv programmering.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskning i väst

Du, jag och klimatmoralen

Vad kan få oss att leva mer klimatsmart? Filosofiprofessorn Bengt Brülde resonerar kring moralens och etikens betydelse för att vi ska agera på ett sätt som är bra för världens klimat.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskning i väst

Köerna på akuten

Kan akutens köer minskas och i så fall hur? Gör sjukvårdsupplysningen akutens köer längre - eller kortare? Erik Carlström forskar på organisering av hälso- och sjukvård, däribland larm och akutvård.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskning i väst

Överleva drunkningsolycka

Jag var 13 år den dagen jag drunknade. Det berättar Diana Stark Ekman, forskare i folkhälsovetenskap. Hon har forskat kring drunkning, en av de vanligaste dödsorsakerna när det gäller olyckor.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskning i väst

Lurad av en psykopat

En tredjedel av de personer som dömts för mord är psykopater säger Anna Dåderman, universitetslektor i psykologi. Psykopater kan bli våldsamma, saknar empati och ljuger utan samvete. Vad som avgörs av arv och miljö är inte tillräckligt utforskat.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvdammar

Eva-Lotta Thunqvist, lektor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om hur gruvdammar byggs och vilket läge som är bäst. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss