Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare : God utbildning och dåligDela
  1. Inger Enkvist är professor
    i spanska språket och kulturen.

  2. Hon vet hur viktigt det är att kunna
    läsa och skriva.

  3. I boken "God utbildning och dålig"
    oroar hon sig för-

  4. -skolämnena språk, matematik
    och naturvetenskap.

  5. Hur ska svenska, amerikanska, franska
    elever konkurrera-

  6. -med de duktiga eleverna i Kina,
    Kanada och Finland?

  7. Intervjuar gör jag, Anita Kratz,
    journalist.

  8. Varför skrev du boken?

  9. Jag har arbetat med utbildningsfrågor
    i 25 år.

  10. Jag har varit högstadielärare
    och gymnasielärare tidigare.

  11. Jag har ägnat mig åt språk
    och tänkte kombinera det-

  12. -med mina praktiska kunskaper-

  13. -och på så sätt kanske kunna bidra
    till utbildningsfrågorna.

  14. Du har skrivit flera böcker
    om utbildningen och skolan.

  15. Min första bok kom för 25 år
    sedan och hette "Lärarskicklighet".

  16. Jag har specialiserat mig på
    jämförelsen mellan olika länder.

  17. Det vi pratar om i Sverige
    pratar man om i andra länder också.

  18. Du har ett vägmärke på omslaget.
    "100" står det. Vad symboliserar det?

  19. Det är ingen djup symbol.
    Möjligtvis ska 100 vara alla poäng.

  20. Full pott.
    Någon sorts märke för excellens.

  21. Det förklaras inte
    utan det ska väcka uppmärksamhet-

  22. -och föra tankarna
    till något utmärkt.

  23. God utbildning. Vad karaktäriserar
    en god utbildning?

  24. Det försöker jag skriva i boken. Den
    är långsiktig, lugn, pågår år för år-

  25. -och startar inte helt plötsligt.

  26. Det är elever som vill studera-

  27. -föräldrar som backar upp dem,
    tillgång till goda lärare.

  28. Och en ram för utbildningen från
    staten som stöder ansträngningarna.

  29. Det handlar inte bara om en faktor.

  30. Vad är då dålig utbildning?

  31. Att eleverna inte vill lära sig-

  32. -föräldrarna bryr sig inte om de
    går till skolan-

  33. -lärarna ger upp för att de
    inte orkar mer-

  34. -eller att staten inte ger någon ram
    för utbildningen.

  35. Alla faktorer kan vara både bra
    och dåliga.

  36. Ju fler som är bra,
    desto bättre utbildning.

  37. Är några dåliga är det svårare
    för eleverna att få bra resultat.

  38. Du har studerat utbildning
    i olika länder.

  39. Varför är det viktigt att studera det
    och jämföra med Sverige?

  40. Jag har valt det för tror
    att jag kan bidra där.

  41. Genom språket förstår jag
    vad man gör-

  42. -och med min praktiska erfarenhet kan
    jag förstå både lärare och elever.

  43. Det är bra att se exempel
    från andra länder-

  44. -för då kan debatten
    bli lite mindre giftig.

  45. Man kan se hur man har gjort
    i andra länder och hur det gick.

  46. Det är lättare att lära av det som
    sker i andra länder än i det egna.

  47. Det finns olika mätningar på hur
    duktiga eleverna är i olika länder.

  48. Vilka länder är de absolut bästa?

  49. Just nu är de östasiatiska länderna
    väldigt bra.

  50. Kina, som förut var mer medelmåttigt,
    börjar komma upp.

  51. Inte hela Kina, men vissa städer.

  52. Japan, Hongkong, Sydkorea, Singapore
    ligger bra till.

  53. Bland engelsktalande länder
    är Kanada och Australien bra.

  54. Vissa delstater i USA är bra.

  55. I Europa är Finland
    den lysande stjärnan.

  56. Men även Estland är en raket uppåt.

  57. Men de gamla utbildningsländerna-

  58. -som England, Frankrike och Tyskland
    har sackat lite grann.

  59. Man kanske var nöjd
    med sin utbildning-

  60. -och uppmärksammade inte resultaten.

  61. Man kan ha vilat på gamla lagrar.

  62. Varför är de forna kommunistiska
    länderna så mycket bättre-

  63. -än de västeuropeiska länderna?
    Vad är huvudskälet?

  64. Man har en kultur av
    att anstränga sig.

  65. Man vet att ingenting är gratis.

  66. I västländerna hade man
    en bra utbildningsnivå-

  67. -och en god ekonomisk nivå.
    Man har lite lättsinnigt tänkt:

  68. "Vi har ju allting redan. Vi behöver
    inte kräva något av våra barn."

  69. Man tänker att även om barnen inte
    är så bra kommer de att klara sig.

  70. Vi har invaggat oss
    i en falsk säkerhet-

  71. -att man inte behövde
    vara så noggrann.

  72. Nu vaknar vi upp och det var inte
    så trevligt ändå.

  73. Du lägger en stor skuld till att det
    inte går lika bra-

  74. -för västländerna
    som för de asiatiska länderna-

  75. -på något du kallar "Den nya
    pedagogiken". Vad är felet med den?

  76. Ja, ny och ny. Den har diskuterats
    under hela 1900-talet-

  77. -men har sedan införts officiellt
    ungefär från 1960.

  78. Det ska vara roligt att lära sig
    och eleverna ska välja själva.

  79. Det ska inte handla om en läroplan
    eller att man ska klara ett prov-

  80. -utan man ska ha
    en mer ledig inställning.

  81. Det överensstämmer med tanken att det
    går ganska bra utan större krav.

  82. De vuxna får ju fördelar och
    kan köpa sig finare hus och bilar.

  83. Varför ska inte barnen få det bättre?
    Så vi slutar ställa krav.

  84. Varför ändra på ett bra koncept? Den
    gamla pedagogiken fungerade ju bra.

  85. Det är nog en önskedröm
    hos vissa vuxna.

  86. Man kanske inte behövde läxor och
    skrivningar. Det var gammalmodigt.

  87. Man trodde att man kunde modernisera
    utan att förlora någonting.

  88. Och så trodde vissa att man lättare
    skulle få alla elever med sig.

  89. Man trodde det här, men man hade inte
    tagit reda på det i förväg.

  90. Man gav sig in på stora reformer-

  91. -och till stora ekonomiska
    satsningar-

  92. -utan att veta vad resultatet
    skulle bli.

  93. Det gör mig upprörd.

  94. Man ska inte experimentera med barn.

  95. Allra minst om man har ett koncept
    som fungerar bra.

  96. -Vad trodde du själv på den tiden?
    -Jag trodde inte på det.

  97. Jag var mycket ung och arbetade först
    på högstadiet och sedan på gymnasiet.

  98. Jag såg redan mitt första lärarår-

  99. -att det här inte var det bästa
    för eleverna.

  100. Du skriver ändå att det
    fanns en god intention i alla fall.

  101. "Det viktigaste är inte att elever
    lär sig så mycket som möjligt"-

  102. -"utan att inlärningen är sådan att
    alla lär sig ungefär lika mycket."

  103. Vad är det för fel på att ha som mål
    att alla ska vara jämställda?

  104. Det kan man ha,
    men man bör lägga ribban högt.

  105. Det gör de
    i de östasiatiska länderna.

  106. De är väldigt inriktade
    på att eleverna ska ha lika resultat-

  107. -men arbetar för att de
    ska ligga högt och lika.

  108. Vi vill att de ska komma lika
    genom att vi inte kräver så mycket.

  109. Vi ska ha ett lättare program
    och fler saker att välja på.

  110. Om de väljer olika saker
    ska vi värdera det lika.

  111. Vi har gått ifrån det vi vet om
    utbildning för att alla ska bli lika.

  112. Tyvärr visar de senaste
    PISA-mätningarna i Sverige-

  113. -att den här inriktningen
    ger mer olikhet.

  114. Vi har dalat radikalt
    i PISA-mätningarna.

  115. Det är OSCD-ländernas sammanställning
    av hur bra eleverna gör ifrån sig.

  116. I vissa kärnämnen.

  117. Humanistiska och samhälls-
    vetenskapliga ämnen är inte med här.

  118. Det allvarliga för Sverige är att vi
    även blir mer olika.

  119. Vi blir både sämre och mer olika.

  120. Sverige har förlorat på bägge de plan
    som vi hoppades bli bättre på.

  121. Vi har gett oss in i en skolpolitik
    under 40 år...

  122. Menar du att det blir klasskillnader?

  123. Det är större skillnad
    mellan de duktiga och de svaga.

  124. Hela den svenska politiken
    har under flera decennier-

  125. -syftat till att resultaten
    skulle bli lika.

  126. Det behöver inte bli högt,
    bara det blir lika.

  127. Men resultaten har sjunkit
    och eleverna är mer olika.

  128. Vi har förlorat
    på ett svenskt kärnområde.

  129. -Det blev inte så jämställt.
    -Nej. Man valde fel.

  130. Man ville förstås inte att det
    skulle bli så här.

  131. Men man var lite okunnig om vad olika
    åtgärder torde få för resultat.

  132. Nu har man vaknat.

  133. Den nya pedagogiken är grunden till
    de mer olika och sämre resultaten.

  134. Du diskuterar vad den nya pedagogiken
    gör med elevens roll.

  135. -Vad får eleven för roll här?
    -Eleven får en felaktig roll.

  136. Eleven ska välja hur mycket man ska
    studera och vad man ska studera.

  137. Det är inte lämpligt för mycket unga
    och omogna elever.

  138. De tar de facto beslut som inte
    är bra för dem-

  139. -eller för andra. I ett talesätt
    från England säger man så här:

  140. "Ingen elev har rätten att förmena
    andra elever rätten att studera."

  141. Man har fått rätt att låta bli
    att dra nytta av skolan.

  142. Och man har till och med "fått rätt"
    att om man bråkar och förstör-

  143. -så händer det inte så mycket.

  144. Det beror ju på lärarens roll.
    Vad är lärarens roll?

  145. Och skolans. Läraren kan inte ingripa
    på grund av olika regelsystem.

  146. Vi hade säkerligen i tanken-

  147. -att eleverna skulle känna sig fria,
    självständiga och spontana.

  148. De får rättigheter som inte
    är bra för dem.

  149. De kommer inte ut i livet
    med kunskaper-

  150. -eller den form av kontroll över sitt
    eget uppförande som gör att de blir-

  151. -goda samhällsmedborgare
    och lyckliga människor.

  152. Det nästan mest skrämmande är något
    du beskriver från Frankrike.

  153. Hur elevens makt ökar och ökar-

  154. -medan lärarens makt bara minskar.

  155. Frankrike är bara ett exempel.
    Det här finns i alla västländer-

  156. -i områden där det går dåligt.

  157. Hälften av Frankrikes skolor är
    hyfsade. 35 procent är riktigt bra.

  158. Men så finns det besvärliga skolor.
    Ungefär 15-20 procent av skolorna-

  159. -har stora problem, och där
    har man gett efter för eleverna.

  160. Ett stort antal studier visar bland
    annat att eleverna kan glida igenom.

  161. De kommer från årskurs till årskurs
    och det finns ingen riktig punkt-

  162. -där man måste visa att man kan
    de tidigare kurserna.

  163. Och så på högstadiet förstår de inte
    böckerna och kan inte skriva.

  164. Lärarna på högstadiet blir
    förtvivlade för de kan inget göra.

  165. Det går inte för lärarna
    att hjälpa dem heller.

  166. Man kan inte göra,
    om jag får vara lite dramatisk-

  167. -ettans till åttans kurs
    på en gång. Det går inte.

  168. Man ska göra årskurserna en i taget
    och låta kunskapen sjunka in.

  169. Sedan är kunskapen från ettan
    redskapet i tvåan.

  170. När man går i åttan kan man inte ta
    igen allt det som skulle ha skett.

  171. Det finns en dramatisk formulering
    från en forskare:

  172. "Många elever kommer aldrig in
    i bokens värld."

  173. De börjar aldrig läsa.
    Inte bara för information-

  174. -utan även läsningen som gör att man
    förstår världen och sin egen roll.

  175. Du säger att en stor andel av franska
    elever går ut skolan som analfabeter.

  176. Varför måste man kunna läsa
    och skriva?

  177. Det är viktigt av många skäl.
    Man har redskap i samhället.

  178. Nu har vi ett samhälle
    där man är otroligt-

  179. -bunden till att läsa, med internet.
    Kan man inte läsa kan man ingenting.

  180. Det andra är att den som aldrig läser
    börjar inte se sig själv utifrån.

  181. Om vi tänker på böcker som barn
    och ungdomar kan läsa-

  182. -så läser pojkar om flickor
    som huvudpersoner, och tvärtom.

  183. Man läser om barn som är sjuka
    eller har bekymmer av olika slag.

  184. Det verkar inte så märkvärdigt,
    men efter flera böcker ser man-

  185. -att man inte är den enda som har
    bekymmer. Man ser sig själv utifrån.

  186. Man decentrerar sig. Man tror inte
    att man är centrum i världen.

  187. Det är en del av att mogna
    och växa upp.

  188. -En omogen generation, helt enkelt?
    -Ja.

  189. Eleverna går inte bara miste om
    kunskaper för att försörja sig-

  190. -utan de saknar kunskaper
    för att hantera sig själva.

  191. De kan inte riktigt bedöma sin roll
    i samhället och bland sina närmaste.

  192. En annan sak som vi
    har varit inne på-

  193. -är undersökningar från USA.

  194. Man ser att invandrade asiater
    blir så otroligt duktiga i skolan-

  195. -jämför med afroamerikaner
    och mexikaner. Varför det?

  196. Det intressanta är att ibland
    skyller man allt-

  197. -på lärarna, staten, skolan,
    pengarna.

  198. Men i det här fallet går alla
    i offentliga skolor-

  199. -har samma lärare och går i samma
    skolsystem, gratis och obligatoriskt-

  200. -och ändå är resultatet olika.

  201. Om vi tittar på våra faktorer:
    Läraren, staten, eleven, föräldrarna-

  202. -så är det som särskiljer
    de asiatiska eleverna-

  203. -elevens egen vilja att lyckas.
    Man satsar hårt på sin framtid.

  204. Och föräldrarna anser att barnets
    utbildning är det viktigaste.

  205. Det man mest värderar och bryr sig
    om. Därför drar de nytta av det.

  206. Vad gör de asiatiska familjerna-

  207. -som inte afroamerikanska
    familjer gör?

  208. De stöttar barnet.

  209. De pratar hemma om hur det
    har gått i skolan, om läxor.

  210. De vill heller inte att barnen
    ska arbeta utanför skolan.

  211. De säger: "Du går i skolan
    tills du är arton år."

  212. "Du ska inte arbeta på hamburgeri
    eller någon biltvätt. Skolan gäller."

  213. De försöker säga:

  214. "Du har kommit till ett land där man
    kan få gå på universitet gratis."

  215. "Om du anstränger dig de här åren
    kan du få en strålande framtid."

  216. Många säger nog: "Vi emigrerade för
    att du skulle få de här chanserna."

  217. "Vi gör vad vi kan för att det
    ska gå bra för dig."

  218. På så sätt får de ett stöd.

  219. Och om de andra asiatiska eleverna
    anstränger sig-

  220. -är det lättare för ytterligare
    en person att anstränga sig.

  221. Hos afroamerikanerna
    kan miljön bli tvärt om.

  222. Om de andra inte anstränger sig-

  223. -krävs det ännu mer beslutsamhet
    för att anstränga sig.

  224. Miljön hjälper till,
    men det här exemplet är bra-

  225. -därför att det inte handlar om
    pengar, lärarna, staten.

  226. De är desamma,
    och man ser vad eleven själv betyder.

  227. Det är familjernas insatser. Ändå får
    man höra både här och i olika länder-

  228. -att kraven på eleverna
    hela tiden ökar. Hur kommer det sig?

  229. Psykologiskt känner sig
    många elever utsatta.

  230. Det är bråk i skolorna och man gör
    inte det man ska på lektionerna.

  231. En stor del av tiden
    i låg- och mellanstadiet går bort-

  232. -och man lär sig inte så mycket.

  233. Om det fortsätter att vara bråk
    även i högstadiet-

  234. -kanske man inte får all
    sin tillskrivna lektionstid.

  235. Läraren kan ha fullt upp med bråkiga
    elever och hinner inte undervisa.

  236. Och plötsligt är eleven i puberteten
    och har mycket annat att tänka på.

  237. Då plötsligt kanske ambitionen
    att få bra betyg vaknar.

  238. Eleverna kan bli väldigt stressade-

  239. -utan att de har lärt sig
    särskilt mycket förut.

  240. De har inte fått stadig inlärning
    år efter år och goda vanor.

  241. -Då ökar känslan av krav.
    -Ja, utan att resultatet är bättre.

  242. Man får två dåliga saker.
    Både en känsla av stress-

  243. -och ett mediokert resultat.

  244. Det goda exemplet,
    vilket land är det?

  245. I Sverige tar vi gärna Finland.

  246. Vad har Finland gjort
    som inte vi har gjort?

  247. Anledningen till det de har gjort
    är att de i sina skolreformer-

  248. -har legat 15-20 år efter Sverige.

  249. De har sneglat på vad vi har gjort
    och undvikit en del fällor.

  250. Sedan har de reformerat skolan
    långsamt.

  251. Ett par saker som de har gjort bra-

  252. -är att de har hållit läraryrket
    mycket attraktivt.

  253. Det var det i Sverige också
    för 30-40 år sedan.

  254. Så lärarna är riktigt duktiga
    personer.

  255. De är duktiga
    när de lämnar gymnasiet-

  256. -och sedan på lärarutbildningen
    känner de sig utvalda.

  257. Ute i skolorna vet alla
    att finska lärare är duktiga-

  258. -så man bråkar inte så gärna med dem
    för man vet att de är bra.

  259. Får inte föräldrarna
    det inflytandet över dem?

  260. Här i Sverige verkar föräldrarna
    lägga sig i vad skolan gör.

  261. Det finns säkert enstaka exempel på
    det i Finland-

  262. -men eftersom det går bra i regel
    och alla respekterar lärarna-

  263. -är det inte förälderns första
    reaktion att tala läraren till rätta.

  264. En annan sak som Finland
    har gjort bra är fokus på språket-

  265. -ända från förskolan.

  266. Läraren har ett väl utvecklat språk
    som eleverna suger i sig.

  267. Man har mycket läsning
    från lågstadiet och uppåt.

  268. Eleverna läser ständigt.

  269. Sedan på PISA-undersökningen
    när de är femton år-

  270. -i slutet på högstadiet
    har de läst massor hela skoltiden-

  271. -så de förstår uppgifterna.

  272. I finska utbildningsministeriets
    egna analyser står det-

  273. -att det går bra för att alla elever
    förstår uppgifterna.

  274. Alla finska elever har inte alla rätt
    men de ligger bättre till.

  275. Det är fler som ligger i den höga
    gruppen, och färre i den låga.

  276. De kanske inte har sofistikerade
    specialkunskaper i matematik-

  277. -men att förstå uppgiften är att vara
    halvvägs till lösningen.

  278. Då kan man testa olika varianter,
    antar jag.

  279. Den finska skolan
    och många asiatiska skolor-

  280. -brukar få kritik för att det
    är mycket korvstoppning.

  281. Jag håller inte med apropå Finland.

  282. De lärarna är allt mer sofistikerade.

  283. -Kina och Japan, då?
    -Där finns nog lite korvstoppning.

  284. Ännu mer i Kina än i Japan.

  285. Men man ska inte kalla det så.

  286. Kina har ju, som många östasiatiska
    länder, en enormt stor befolkning-

  287. -i förhållande till antalet bra
    tjänster och universitetsplatser.

  288. Oavsett hur skolan drivs så-

  289. -om det finns en universitetsplats
    för 50 elever-

  290. -kommer eleverna att studera hårdare.

  291. Den dimensionen pratar vi inte
    så ofta om.

  292. Man är mer inriktad på inlärning
    av faktakunskap-

  293. -och det finns säkert gammalmodiga
    varianter som kallas korvstoppning-

  294. -men även moderna varianter.

  295. PISA-undersökningarna handlar inte om
    att rabbla, utan att dra slutsatser.

  296. Om de är bäst på att dra slutsatser
    bör man inte säga korvstoppning-

  297. -eftersom de uppenbarligen
    kan hantera provet.

  298. PISA är slutsatser,
    inte att rabbla upp något.

  299. Om vi blickar framåt ser vi-

  300. -att i de asiatiska länderna
    blir eleverna bättre-

  301. -jämfört med Västeuropa och USA.

  302. Vad får det för konsekvenser?

  303. Mycket allvarliga och obehagliga
    konsekvenser för oss.

  304. Matematiklärare säger i regel att-

  305. -när eleverna går ut gymnasiet-

  306. -har eleverna i Asien
    två eller tre års förkunskaper mer.

  307. Svenskar som börjar i finsk skola
    får börja två, tre år längre ner-

  308. -för de har inte gått igenom
    lika mycket.

  309. Om vi vill fortsätta leka kommer vi
    att betala ett pris.

  310. Och vi kastar bort elevernas tid.

  311. Vi lägger lika mycket pengar
    på skolan som förr.

  312. Vi ger eleverna vitaminer och mat.

  313. Deras tid går åt men vi använder den
    inte effektivt i skolan.

  314. Det är både det goda och det dåliga
    budskapet.

  315. Det positiva är att pengarna
    finns i systemet.

  316. Om vi använde dem bättre skulle vi få
    ett bättre resultat.

  317. Om du fick välja en specifik läsare,
    vem skulle du då ge boken till?

  318. -Utbildningsministern.
    -Jan Björklund.

  319. Den kan användas på lärarutbildningen
    och skollärarutbildningen.

  320. Vad vill du att Jan Björklund
    ska ta fasta på?

  321. Att man måste välja kvalitet.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

God utbildning och dålig

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför har Sverige problem med kvalitén på utbildningen? "God utbildning och dålig - internationella exempel" är skriven av Inger Enkvist. Hon har tidigare skrivit en rad böcker om utbildning och skola. Författaren jämför med andra länder och visar på både goda och dåliga exempel. Hon tar även upp hur god utbildning kan se ut i klassrummet. Systematisk utbildning är speciellt viktig för invandrarelever. Intervjuare: Anita Kratz.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Skolan, Sverige, Undervisning, Utbildning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

En bok, en författare (2010)
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alexander Bard

Intervju med Alexander Bard som tillsammans med Jan Söderqvist skrivit boken "Kroppsmaskinerna" som handlar om vår hjärna som bedragare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alf W Johansson

Intervju med Alf W. Johansson, historieprofessor och en av redaktörerna för antologin "Svenska historiker". I boken ges en översikt över hur svenska historiker från medeltiden till våra dagar har tolkat den svenska historien genom tiderna.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Kaliff

"Dracula och hans arv" av arkeologiprofessor Anders Kaliff tar oss med på en resa från 1700-talets vampyrskräck till dagens populärkulturella vampyrmyter. Genom en väl förborgad släkthemlighet har han lyckats finna nya rön om vem den verklige Dracula var. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Andreas Ekström

Intervju med Andreas Ekström som i "Google-koden" skrivit om företaget som med stor precision berättar precis den historia om sig själv som man vill.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Andreas Malm

I debattboken "Hatet mot muslimer" skriver Andreas Malm om den växande islamofobin och menar att den utbredda fientligheten utgör ett hot mot det öppna samhället. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anna Josephson

Intervju med neurokirurgen Anna Josephson, som tillsammans med kollegan Lars Olson skrivit boken "Hjärnspark" som handlar om vad som händer med hjärnan när den utsätts för våld.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn af Kleen

Intervju med journalisten Björn af Kleen, som i sin bok "Jorden de ärvde" berättar hur stigande markpriser, sänkta skatter och återupprättat rykte har inneburit en ny skördetid för den markägande adeln i Sverige.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Branting

Hjalmar Branting var Sveriges första socialdemokratiska statsminister på 1920-talet. Han spelade en nyckelroll när den allmänna rösträtten drevs igenom 1918. Intervju med Lars Ilshammar som har skrivit en biografi över Branting. Boken ingår i boxen "Sveriges statsministrar under 100 år".

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Britta Wahren

Intervju med professor Britta Wahren som i "Framtidens farliga smitta" bland annat tar upp hur mikroorganismer och sjukdomar tycks utvecklas nästan lika snabbt som människans motmedel. Hur skyddar vi oss bäst mot smittorna?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Börje Ljunggren

Intervju med Börje Ljunggren som i boken "Kina, vår tids drama" skildrar landets utveckling under de senaste decennierna. Under kort tid har Kina vuxit till en stormakt och hur landet fortsätter utvecklas angår oss andra allt mer.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Carlsson

Ingvar Carlsson tillhörde den svenska politikens innersta krets i fyrtio år. Intervju med Rolf Gustavsson som skrivit biografin "Carlsson" som ingår i boxen "Sveriges statsministrar under 100 år".

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Charlotte Sifvert

"Vad gör man när någon dör?" är en handbok som tar upp en mängd av de praktiska frågor som kan uppstå i samband med dödsfall. Här berörs också olika trosuppfattningar och hur synen på döden kan skilja sig åt. Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Christina Wahldén

Intervju med journalisten Christina Wahldén som i boken "Du kan glömma bort ditt eget barn" skriver om kvinnors utsatthet i väpnade konflikter och i efterkrigssituationer, framför allt i Demokratiska republiken Kongo där det sexuella våldet mot kvinnor är exempellöst i sin grymhet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2011)
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Almgren

I "Inte bara Stasi" tar tyskprofessorn Birgitta Almgren upp det svenska tankeklimatets kulturella mönster och värderingar under kalla kriget. Hur såg relationerna mellan Sverige och DDR ut? Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingemar Lundkvist

"Det löstagbara sinnet" av vetenskapsjournalisten Ingemar Lundkvist handlar om glasögon. Detta hjälpmedels historia handlar också om läsandets, lärdomens, högfärdens och klarsynthetens emblem. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2012)
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fredrik S. Heffermehl

Har Nobels fredspris blivit ett pris som gagnar politiska och kommersiella intressen? I "Nobels fredspris" granskar advokaten och fredsaktivisten Fredrik S. Heffermehl motiven bakom fredsprisen som delats ut mellan 1901 och 2010. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingemar Härd

I "Efter fem miljoner år av tystnad" utreder Ingemar Härd grundligt frågan om språkets uppkomst och betydelse. Är det grammatik, fräckisar och lägersånger som gjort människan till en bättre överlevare än Tyrannosaurus rex? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ewonne Winblad

"Annonsdrottningen" av journalisten Ewonne Winblad berättar historien om tidningsvärldens mäktigaste kvinna kring förra sekelskiftet, Sofia Gumælius. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2013)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Furstar och folk i Åbo 1812

I augusti 1812 möts den ryske kejsaren Alexander I och den svenske kronprinsen Karl Johan i Åbo för att diskutera hur de ska bekämpa Napoleon. I ”Furstar och folk i Åbo 2012” berättar historikern Nils Erik Villstrand om mötet som kom att få betydelse för hela Europas framtid.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Blindspår

Är radium ett bra skönhetsmedel? Ligger det gamla Troja i Småland? I ”Blindspår – vetenskap på villovägar” går Peter Olausson igenom en rad intressanta, men som det visat sig, felaktiga vetenskapliga idéer.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2014)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
En bok, en författare (2015)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Nordisk design för barn

Utbilda framtidens formgivare

Johnny Friberg berättar om den världsunika utbildningen "Child Culture Design" på HDK, Högskolan för design och konsthantverk, vid Göteborgs universitet. Vi får också höra några av eleverna berätta om sitt arbete med att skapa design för barn. Inspelat den 9 maj 2014. Arrangör: Museum Vandalorum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Geek Girl Mini

Geek Girl Mini är en klubb för tjejer i mellanstadiet som gillar att programmera och hålla på med teknik. Tillsammans med sin lärare träffas de regelbundet och lär sig göra egna dataspel och programmera robotar. Länge har killarna haft företräde till allt som rör datorer och teknik. Det vill tjejerna i Geek Girl Mini ändra på.

Fråga oss