Titta

Se hungern!

Se hungern!

Om Se hungern!

Orkar vi se hungern i världen? Nästan en miljard människor har inte tillräckligt med mat. Tre gymnasieungdomar reser till tre av världens fattigaste länder drabbade av hungersnöd. Felicia åker till Nicaragua, Linnea till Burkina Faso och Simon till Bangladesh. De möter hjälparbetare, eldsjälar, invånare mitt i sin osminkade verklighet. FN:s World Food Programme visar vad svält kan bero på och vad som görs för att förhindra detta. Men det är i mötet med en medmänniska som hungern blir verklig. Ingår i Radiohjälpens kampanj Hungerhjälpen.

Till första programmet

Se hungern! : NicaraguaMaterialDela
  1. Det sägs att man blir mest berörd
    av nyheter som är geografiskt nära.

  2. Katastrofer på nära håll
    är liksom lättare att förstå.

  3. Men om 870 miljoner människor
    världen över lider av hunger-

  4. -är det då något
    man kan blunda för?

  5. Linnea, Felicia och Simon
    har gjort ett val.

  6. De ska lämna tryggheten för att
    resa ut i världen och möta hungern.

  7. För att förstå.

  8. De är 18 år
    och har lovat att inte blunda.

  9. Vid millennieskiftet kom man överens
    om att halvera hungern till 2015.

  10. Det är formulerat
    i FN:s första millenniemål.

  11. Kort tid återstår och målet
    kommer inte att nås. Så vad görs?

  12. Ni ska åka till
    tre olika länder i tre världsdelar-

  13. -för att ta reda på vad som orsakar
    hunger och vad man kan göra åt det.

  14. Linnea, Felicia och Simon
    går i Globala gymnasiet i Stockholm.

  15. De ska gå bakom nyhetsbilden och möta
    människor med erfarenhet av hunger.

  16. Linnea åker till Burkina Faso.

  17. -Och Simon åker till Bangladesh.
    -Jag vågar inte.

  18. I dagens avsnitt får Felicia uppleva
    fattigdom på nära håll-

  19. -och se vad ett mål mat i skolan
    kan betyda.

  20. Hon träffar jämnåriga Mabel som
    sköter hemmet när föräldrarna jobbar.

  21. För tre veckor sedan kunde jag aldrig
    tänka mig att jag skulle vara här.

  22. Jag är på andra sidan jordklotet.
    Det är ganska sjukt.

  23. Felicia har kommit till
    det fattigaste landet i Amerika.

  24. Här lever halva befolkningen under
    FN:s fattigdomsgräns: 1 dollar/dag.

  25. Nicaragua är på väg att uppfylla FN:s
    mål om att minska hungern med 50 %.

  26. Trots det lever fortfarande
    en femtedel med kronisk undernäring.

  27. -Tack. Hur mycket kostar det?
    -Ät, så kan du betala sedan.

  28. Jag hoppas att spanskan kommer.
    Jag skäms så fort jag öppnar munnen.

  29. Nu träffade jag en
    som kunde prata engelska också.

  30. Det var skönt. Han berättade
    att folk i stan inte är så fattiga.

  31. Det är utanför stan
    som fattigdomen breder ut sig.

  32. Det är väl därför
    det inte märks så tydligt här.

  33. När Nicaraguas ledare Daniel Ortega
    meddelade att undantagstillstånd...

  34. ...diktatorn Somoza.

  35. Nicaraguas stormiga historia har satt
    spår i form av fattigdom och hunger.

  36. Först blev landet utsuget av den
    ökända familjen Somoza i drygt 40 år.

  37. Efter sandinisternas revolution på
    1970-talet följde ett inbördeskrig.

  38. Då var motståndaren Contras-gerillan.

  39. Förutom politiska konflikter utsätts
    landet ofta för klimatkatastrofer.

  40. Jordbävningar, orkaner, torka
    och översvämningar-

  41. -är ytterligare orsaker till
    att hungern fortfarande existerar.

  42. Vi ska till Siuna som ligger
    i den nordatlantiska delen av landet.

  43. Där kommer vi att se fattigdom.

  44. Det är
    den mest sårbara delen av landet.

  45. Därför riktar WFP in sig
    på det området.

  46. Jag heter Fernando.

  47. Jag jobbar ute på landet
    med en machete. Vi är fattiga.

  48. Jag går inte i skolan.
    Då skulle jag inte kunna jobba.

  49. Det finns ingen möjlighet
    för mig att gå i skolan.

  50. Vi jobbar ute på landet
    för att få mat.

  51. Mamma är död.
    Vi är tre bröder och två systrar.

  52. Alla jobbar för att få mat.

  53. Arbetarna får väldigt lite betalt.

  54. Väldigt lite.
    Vi klarar oss inte på det vi tjänar.

  55. Vi har inte råd att köpa
    det mest nödvändiga för att överleva.

  56. Man skulle åtminstone
    vilja ha grönsaker, som tomater...

  57. ...olja att steka i och lök.

  58. Det sätter smak på maten.

  59. Jag vet inte vem som skulle kunna
    göra något åt det här med lönerna.

  60. Godsägarna säger att de inte kan
    betala mer. Produkterna är för billiga.

  61. Visst känner man sig sorgsen.

  62. Det enda man kan göra är
    att sätta sin tillit till Gud.

  63. Han hjälper oss att överleva
    tills han kallar oss till sig.

  64. Vad har du för drömmar
    inför framtiden?

  65. Jobba.

  66. Och att gå i skolan.

  67. Resan går mot
    de fattigaste delarna av Nicaragua.

  68. Här saknar många egen mark
    och arbetar i stället för låga löner.

  69. Även de som äger mark har det svårt.

  70. Maten de odlar till sig själva
    är näringsfattig-

  71. -och maten de säljer
    ger dåligt betalt.

  72. Jag jobbar sex timmar per dag.

  73. Sedan går jag hem och äter lunch.

  74. Efter skolan jobbar jag igen.

  75. På landet producerar man
    sådant som ska säljas.

  76. Ibland får man sälja billigt
    och köpa dyrt.

  77. Familjen tjänar inget på det.
    De blir bara fattiga.

  78. Här är livet hårt.

  79. Vissa dagar har vi mat, andra inte.

  80. Nu är vi äntligen i Siuna,
    efter nio timmar.

  81. Vägen är ganska dålig.

  82. Bara lite...

  83. Jag jobbar på sjukhuset.

  84. Det är massor av barn
    som har dött av bristsjukdomar.

  85. Mammorna ger bara barnen majsgröt.

  86. Det gör att barnen blir tjocka
    trots att de är undernärda.

  87. Undernäringen är den största orsaken
    till spädbarnsdödligheten här.

  88. Ett undernärt barn kan lida av anemi
    och hämmas i kroppsutvecklingen.

  89. De växer dåligt och får svårt
    att uttrycka sig språkligt.

  90. De utvecklas sämre.

  91. Här på landet ser man ofta sådana
    problem, för människorna är fattiga.

  92. Hur många barn har du?

  93. -Sex.
    -Sex barn.

  94. -Går alla i skolan?
    -Bara fyra.

  95. Fyra barn går i grundskolan.
    Där får de mat.

  96. Vad äter ni
    när ni har slut på pengar?

  97. Då får vi härda ut.

  98. Kan det gå en hel dag?

  99. Ibland dricker vi bara vatten
    i två dagar.

  100. Och det som barnen äter i skolan.

  101. De får åtminstone ett mål mat där.

  102. Men inte de som är hemma.

  103. Hur reagerar barnen
    när det inte finns mat?

  104. De kan börja gråta.

  105. De frågar mig vad vi ska äta.

  106. Då säger jag: "Vänta, vännen.
    Vi får se vad vi ska hitta på."

  107. I Nicaragua är det många
    som lider av hunger.

  108. Nicaragua är väldigt fattigt.

  109. Jag lever på att tvätta kläder.
    Det gör jag varje dag.

  110. Jag tjänar 400 pesos i månaden.

  111. Det räcker inte till mat.

  112. Man tänker på barnen.

  113. Jag har uppmanat dem att studera.

  114. Jag kommer att hjälpa dem
    så gott jag kan.

  115. De kommer att ha nytta av det
    i framtiden.

  116. Hur fattiga vi än är
    tänker jag se till att de studerar.

  117. Jag stöttar dem.

  118. Vi lider av hungern.

  119. Det regnar in här.

  120. Tack, Juanita, för att vi fick komma
    hem till dig och höra dig berätta.

  121. Jag blev chockad
    över hela hennes livssituation-

  122. -och så blev jag ledsen över
    att det var som det var.

  123. När jag hade gått ut därifrån
    kom alla känslorna.

  124. Det är jobbigt för mig med.

  125. En glad dag?

  126. För mig finns det inte...
    Det finns inga glada dagar för mig.

  127. Nej.

  128. Aldrig.

  129. Jag hade nog trott
    att det skulle vara lite bättre-

  130. -att de skulle ha det
    lite bättre ställt än så här.

  131. Det känns sorgligt och som att man
    inte kan påverka över huvud taget.

  132. Jag heter Felicia och bor här
    i Gubbängen med mina föräldrar.

  133. De bor två trappor upp
    och jag bor här i källarutrymmet.

  134. Jag har fyra äldre syskon
    och är minst i familjen.

  135. Alla i familjen håller på eller har
    hållit på med teater. De tar plats.

  136. Jag hoppas väl att jag
    i och med det här kan påverka-

  137. -och förhoppningsvis få folk hemma
    att vilja göra något själva.

  138. Den största utmaningen kanske kommer
    att bli att närma sig människor där-

  139. -och se hur jag kan få
    en förståelse för deras liv.

  140. För ett fattigt barn på landet
    är det inte självklart att studera-

  141. -men om det finns mat i skolan
    är chansen större att barnen går dit.

  142. Därför satsar World Food Programme
    särskilt på skolmat i Nicaragua.

  143. -Hej! Hur mår ni?
    -Bra. Och själv?

  144. Jag vill lära mig laga mat.

  145. Hon säger att hon hoppas
    att du inte ska bränna dig.

  146. -Det är röken som får dig att gråta.
    -Förlåt mig.

  147. WFP:s skolmatsprojekt är
    en investering i utbildning.

  148. Det ger barnen näring-

  149. -men det viktigaste är att det gör
    att barnen kommer till skolan.

  150. Varje dag kommer två eller tre mammor
    hit och lagar mat åt barnen.

  151. De får inte betalt.

  152. De står för allting,
    som till exempel veden till spisarna.

  153. Ser du vad det står där?
    Det är gramangivelser.

  154. Det står hur många gram
    de måste använda av varje produkt.

  155. -Räcker det för ett barn?
    -Ja, som skolmåltid.

  156. Det är bara en del av det som
    ett barn bör få i sig under en dag.

  157. Det täcker inte ett barns dagsbehov.

  158. Men det är en viktig del
    av det dagliga intaget.

  159. Du kommer att bränna dig.

  160. Det är så rökigt här.

  161. I dag ska jag få träffa en tjej som
    heter Mabel och som bor här i Siuna.

  162. Om jag får bukt med språket tror jag
    att det skulle kunna bli jätteroligt.

  163. Jag är väldigt nyfiken på
    vad man gör när man ska roa sig här.

  164. Det känns inte riktigt som att jag
    har fått svar när jag har frågat.

  165. Jag ser fram emot att prata med henne
    och få berätta min historia-

  166. -och att hon lyssnar på mig och
    att hon tycker att det är intressant.

  167. Om vi inte kan göra oss förstådda
    med den svenska tjejen-

  168. -får vi försöka hitta ett annat sätt.

  169. Var och en får bidra med det som
    den kan. Så kan vi hanka oss fram.

  170. Jag heter Mabel Gonzales.
    Jag är 17 år och bor i El Guineo.

  171. Det jobbigaste jag vet är när mina
    föräldrar får ekonomiska problem-

  172. -och ber mig att sluta studera.

  173. Vissa slutar
    när de har gått ut femman.

  174. Då återstår bara att jobba på fältet.
    De har inte råd med skolavgiften.

  175. -Hejsan.
    -Hej.

  176. -Trevligt att träffas.
    -Detsamma.

  177. -Det här är Mabel.
    -Mabel Gonzales.

  178. Gonzales.
    Välkommen till byn och skolan.

  179. Hon var på något sätt...

  180. Hon stämde in på mina goda fördomar
    gentemot latinamerikaner.

  181. Hon var jätteuttrycksfull, färgglad
    och energisk.

  182. Jag kände mig direkt extremt svensk
    och sjukt tråkig.

  183. Vad jobbar din pappa med?

  184. Han är chef på en teater.

  185. Jaså? Min pappa...

  186. ...jobbar ute på fältet.

  187. Vad brukar du göra hemma?

  188. -Jag gillar att dansa.
    -Dansa?

  189. Jag tycker om att umgås med vänner.

  190. Brukar du dansa när du är ledig?

  191. -Inte?
    -Jag pluggar.

  192. Historia. Historia? Jag är
    intresserad av historia och geografi.

  193. Skulle du vilja se mitt hem?

  194. Ja, gärna. Jättebra.

  195. -Är det här ditt hus?
    -Ja, det är det.

  196. Det här är vårt vardagsrum.
    Här umgås hela familjen.

  197. Vi gör läxorna här.

  198. Vi är fyra syskon.
    Med mamma och pappa är vi sex.

  199. Här är köket. Här lagar vi bönor.

  200. Här lagar vi ris och tortilla.

  201. -Förstår du?
    -Ja.

  202. Det här är gjort av mjölk.

  203. -Är det inte ost?
    -Det är ostmassa.

  204. -Den är väldigt salt.
    -Ja.

  205. Här sover jag.

  206. Alla syskon sover här,
    och mamma ligger där.

  207. Det är litet, men det fungerar bra.

  208. I hennes hus fanns det inget ställe
    där man kunde vara för sig själv.

  209. Där är hela hemmet
    extremt kollektivt.

  210. Alla ville vara med. När de visade
    sitt hem ville de andra haka på.

  211. -Är det din mamma?
    -Ja.

  212. -Är det din mamma?
    -Ja.

  213. Här är min mamma, min pappa,
    min syster och min farbror.

  214. Vi firade min systers födelsedag.

  215. -Vad heter hon?
    -Maritza.

  216. När man bor så tätt ihop
    tvingas man vara tillsammans.

  217. Det kändes som att hela den familjen
    brydde sig om varandra mycket.

  218. Jag vill presentera dig för min bror,
    Felicia.

  219. -Han heter Eliesar.
    -Jag är Eliesar Gonzales.

  220. Jag är Mabels bror.

  221. Han är min storebror.

  222. Han har varit bortrest på jobb
    i två månader.

  223. -Har han jobbat ute på fältet?
    -Ja.

  224. I dag kom han på besök.

  225. Hur lång tid tog det för dig
    att komma hit? Cyklade du?

  226. Två dagar.

  227. En dag red jag
    och en dag cyklade jag.

  228. -Är du inte trött?
    -Jo.

  229. Ja, han är trött.

  230. Bra. Du gör det jättebra.

  231. -Är det bra?
    -Ja då.

  232. -Var är dina föräldrar?
    -I dag är de på gården.

  233. Mamma kommer
    på fredag eftermiddag.

  234. Pappa kommer inte,
    för han jobbar ute på fältet.

  235. Förstår du? Han jobbar med macheten.

  236. Ibland... Vi har upplevt
    en del jobbiga saker i familjen.

  237. Ibland beror det på att vi inte
    har råd att köpa en viss sak.

  238. Man mår dåligt när man saknar pengar.

  239. Våra föräldrar har inte alltid råd
    att köpa den mat vi behöver.

  240. Vi har haft det jobbigt,
    mina syskon och jag.

  241. Jag är verkligen imponerad-

  242. -av henne som person och det som jag
    uppfattar som hennes roll i familjen.

  243. Det känns som om hon är en av pelarna
    som stödjer upp familjen.

  244. Hon har tagit enormt mycket ansvar
    för sina småsyskon.

  245. Det är många delar som ska falla
    på plats för att det ska funka.

  246. Jag beundrar henne
    för att hon får det att funka.

  247. Det här är nicaraguansk musik,
    Felicia. Soca.

  248. -Bakåt.
    -Bakåt?

  249. Och så framåt.

  250. Bakåt.

  251. När jag skulle få lära mig dansa-

  252. -märkte jag att fler och fler
    kom och ställde sig i dörröppningen-

  253. -för att kolla på och roas.

  254. De ville vara en del av det-

  255. -och det är inget konstigt med det.

  256. Det tycker jag är jätteannorlunda.
    Det är bra och roligt.

  257. Jag tror att det på något sätt
    är en konsekvens-

  258. -av att man lever i fattigdom.

  259. Man måste hjälpas åt och delar både
    negativa och positiva situationer.

  260. Det vore kul om mina grannar hörde
    att det pågick något roligt hos mig-

  261. -och knackade på och ville haka på.
    De har aldrig knackat på, nej.

  262. Vi har WFP på besök,
    och även några vänner från Sverige.

  263. De är här med oss i dag.

  264. Ge dem en stor applåd.

  265. Tack, barn.

  266. Skolan har tagit väl hand om oss.
    Tack.

  267. Någonting som jag också har tänkt på
    är att man inte klagar alls.

  268. Man har inte råd att klaga.
    Det skulle jag också vilja ta efter.

  269. -Allt väl?
    -Ja.

  270. Hur är det, Felicia?

  271. Jag har sett hungern utan att behöva
    ställa frågan: "Är du hungrig?"

  272. Hungerproblemet kan synas
    på en massa andra sätt också.

  273. Man kan ha dåliga livsförhållanden
    eller så kan man inte gå i skolan-

  274. -därför att man har för lite pengar.

  275. Stora insatser görs för att minska
    hungern, och det går faktiskt framåt.

  276. I dag finns det 130 miljoner hungriga
    människor färre än för 20 år sedan.

  277. Det är goda nyheter.

  278. Men om var åttonde person på jorden
    lider av hunger är det väl inte okej?

  279. Varken för dem eller för oss.

  280. Översättning: Marie Ekenstav
    www.broadcasttext.com

  281. Textning: Marie Ekenstav
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nicaragua

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

18-åriga Felicia lämnar tryggheten i Sverige för att resa till ett av världens fattigaste länder, Nicaragua. Här lever halva befolkningen på en dollar om dagen och landet drabbas ofta av naturkatastrofer. På nära håll får Felicia möta hungern, får lära sig vad som orsakar den och ser hjälparbetet som ska förhindra den. Jämnåriga Mabel bjuder in Felicia till sitt hem och visar hur hon lever. Det blir en personlig resa, en omtumlande upplevelse! Ingår i Radiohjälpens kampanj Hungerhjälpen

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering > FN
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Fattigdom, Finansväsen, Hungersnöd, Nationalekonomi, Naturkatastrofer, Nicaragua, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Svält
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Se hungern!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSe hungern!

Burkina Faso

Avsnitt 1 av 3

18-åriga Linnea reser till ett av världens fattigaste länder, Burkina Faso. På nära håll möter hon hungern, får lära sig vad som orsakar den och ser det pågående hjälparbetet. Jämnåriga Bibiane bjuder hem Linnea och visar hur hon lever. Det blir en personlig resa, en omtumlande upplevelse!

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSe hungern!

Nicaragua

Avsnitt 2 av 3

18-åriga Felicia reser till ett av världens fattigaste länder, Nicaragua. Här lever halva befolkningen på en dollar om dagen. På nära håll möter hon hungern, får lära sig vad som orsakar den och ser det pågående hjälparbetet. Jämnåriga Mabel bjuder hem Felicia. Det blir en personlig resa, en omtumlande upplevelse!

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSe hungern!

Bangladesh

Avsnitt 3 av 3

18-åriga Simon åker till en av världens fattigaste länder, Bangladesh. Cykloner och översvämningar drabbar ofta landet. FN:s World Food Programme hjälper till med att bygga bättre hus och kanaler. Simon åker också till Dhakas slum, där många människor från landet hamnar. Det blir en personlig resa, en omtumlande upplevelse!

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaDe obekväma - teckenspråkstolkat

Underbara Clara

Bloggaren Clara Lidström vill att vi ska ändra synen på arbete, pengar och konsumtion. För klimatets skull, för att komma till rätta med arbetslösheten och för att bli lyckligare. Programmet är teckenspråkstolkat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaPop och politik

Mord

Vi hör om seriemördaren som lurade hela kultureliten och blev en topplisteetta. Florence Valentin berättar om sin låt om mordet på 16-årige Ricardo, och journalisten Marimba Roney pratar om hiphoppen på 90-talet.

Fråga oss