TV

UR Samtiden - Ett universum ur ingenting

UR Samtiden - Ett universum ur ingenting

Om UR Samtiden - Ett universum ur ingenting

Lawrence M Krauss, professor i fysik vid Arizona State University i USA, berättar om vilka upptäckter som har förändrat vår bild av universums uppkomst och framtid. Han menar att det inte bara är möjligt att vårt universum uppstod ur ingenting - det är också troligt att det gjorde det. Efter föreläsningen hålls en debatt med teologer och filosofer. Inspelat i mars 2013. Arrangör: Fri Tanke förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Ett universum ur ingenting: Lawrence Krauss om universums uppkomst
  1. Mina damer och herrar,
    det är dags för kvällens huvudtalare.

  2. Professor Lawrence Krauss
    är teoretisk fysiker och kosmolog.

  3. Han är professor i fysik
    vid Arizona State University-

  4. -där han även
    leder projektet Origins.

  5. Det är ett tvärvetenskapligt projekt
    som utforskar grundläggande frågor-

  6. -om vilka vi är
    och var vi kommer från.

  7. Han är mest känd
    för sina insatser inom kosmologin.

  8. Han var en av de första fysiker
    som föreslog-

  9. -att det mesta av universums massa
    och energi finns i tomrum.

  10. I dag är idén känd som mörk energi.

  11. Han har även skrivit
    flera bästsäljare-

  12. -däribland "Fysiken i Star Trek"
    och "Quantum Man"-

  13. -som handlade om den legendariske
    fysikern Richard Feynman.

  14. Hans senaste bok,
    "Ett universum ur ingenting"-

  15. -kom på svenska förra året.

  16. Ni som följer utländsk media
    kanske vet-

  17. -att professor Krauss orsakade ett
    rejält rabalder i London i förra veckan.

  18. Religiösa studenter vid University
    College London bjöd in honom-

  19. -för att debattera
    vetenskap kontra religion.

  20. Han fick se
    att publiken var könssegregerad.

  21. Kvinnor satt längst bak
    och män längst fram.

  22. Professor Krauss vägrade delta
    i debatten-

  23. -innan man hade åtgärdat detta.

  24. Hur det hela slutade
    kan ni få veta på nätet.

  25. Debatten om debatten
    pågår fortfarande.

  26. Jag borde ha varnat professor Krauss.
    Vår publik är också segregerad.

  27. Strängteoretiker får sitta längst bak.
    Jag hoppas att det går bra.

  28. Mina damer och herrar, en applåd
    för professor Lawrence Krauss.

  29. Tack så mycket!

  30. Det är en ära att få vara här.
    Tack för att ni kom en så fin kväll.

  31. Hemma skulle ingen ha kommit. Men
    i Phoenix har vi aldrig sånt här väder.

  32. Jag antar att du bad om ursäkt
    för att jag inte fick nobelpriset 2012-

  33. -för upptäckten av mörk energi,
    men det accepterar jag.

  34. Jag hoppas att det här blir kul
    och att ni får ut nåt av det.

  35. Jag ville ge er nåt att läsa
    under presentationen.

  36. Men det har även med Origins att göra.

  37. Det viktigaste med mysterier
    är vägen dit.

  38. Jag vill berätta om en rad mysterier-

  39. -om vår väg dit och
    om vad de betyder för oss.

  40. Jag vill ta upp en fråga-

  41. -som har gäckat oss länge,
    vilket Christer också påpekade.

  42. Varför finns det nånting?
    Människor har alltid ställt den frågan.

  43. Hur skapades universum med stjärnor
    och galaxer ur ingenting?

  44. Det har alltid varit Guds sista bastion.

  45. Så är det kanske inte längre.

  46. Frågan har många svar, men man
    ska inte binda sig för ett av dem.

  47. Man ska fråga universum.
    Det är min fasta övertygelse-

  48. -att våra trossatser måste anpassas
    till verkligheten och inte tvärtom.

  49. I ett tv-program försökte jag övertyga
    Republikanska partiet om det.

  50. Det gick inte så bra.

  51. Frågan kan besvaras på många sätt.

  52. Man kan börja i begynnelsen-

  53. -och skriva en bok
    som inte förklarar nånting alls.

  54. Eller så kan man fråga universum,
    och det ska jag prata om i dag.

  55. Det finns 400 miljarder galaxer
    i universum.

  56. Det här är en av mina favoritbilder
    från Hubble-teleskopet.

  57. Varje ljuspunkt är en galax
    med kanske 100 miljarder stjärnor.

  58. Några av galaxerna befinner sig
    över 10 miljarder ljusår bort.

  59. Det betyder att ljuset från stjärnorna
    är 10 miljarder år gammalt.

  60. De flesta av stjärnorna
    finns inte längre.

  61. Varje gång jag ser såna bilder
    inser jag att universum-

  62. -är långt mer fascinerande
    än i mytologin.

  63. Universum överraskar oss på sätt som
    vår fantasi inte kan förbereda oss på.

  64. Jag skrev en bok om "Star Trek",
    men vetenskapen-

  65. -kommer alltid att vara intressantare
    än science fiction.

  66. Jag vill börja nästan i begynnelsen,
    med den här mannen.

  67. Han ger hopp om mänskligheten.

  68. Det är Edwin Hubble. Han var advokat-

  69. -och sadlade om till astronom,
    så det finns hopp för alla.

  70. Hubble var fascinerande. Jag ska prata
    om hans stora upptäckter-

  71. -men jag vill nämna en annan upptäckt
    vid Mount Wilson-observatoriet.

  72. För en mansålder sen, för 87 år sen-

  73. -bestod universum av en galax,
    i alla fall i vetenskapens ögon.

  74. Det var statiskt, det hade alltid
    funnits och skulle alltid finnas.

  75. Det bestod av en enda galax
    omgiven av ett evigt tomrum.

  76. Det var den förhärskande bilden
    för bara 87 år sen.

  77. I dag känner vi som sagt till
    400 miljarder galaxer.

  78. Vi liknar de första kartritarna
    som börjar förstå hur stor världen är.

  79. Föga överraskande
    blir vi ständigt överraskade.

  80. Hubbles första upptäckt var
    att det fanns andra galaxer-

  81. -och att vår galax inte var den enda.

  82. Vid Mount Wilson-observatoriet
    studerade han nebulosor-

  83. -vilket betyder "dimmig" på grekiska.

  84. När han riktade teleskopet mot dem,
    såg han att de var andra galaxer.

  85. Vi känner till 400 miljarder.

  86. Men hans viktigaste upptäckt var
    att universum inte är statiskt-

  87. -utan att det expanderar.
    Alltså hade det en början.

  88. Det är avgörande för vetenskapen,
    filosofin och till och med teologin.

  89. Hur gjorde han? Jag ska visa.

  90. Det här är hans egen illustration.

  91. Det här är galaxer, inte spermier.

  92. Det här är vår galax. Hubble såg
    att när man iakttar andra galaxer-

  93. -rör de sig alltid bort från oss.

  94. De som är dubbelt så långt borta
    rör sig dubbelt så snabbt.

  95. De som är tre gånger så långt bort
    rör sig tre gånger så snabbt.

  96. Vad visar bilden? Att vi
    är universums medelpunkt förstås.

  97. Mina vänner säger
    att det inte stämmer.

  98. Den visar att universum expanderar.

  99. Men vi verkar vara medelpunkten, så
    hur vet vi att universum expanderar?

  100. Det här är svårt att förklara,
    för vi lever i vårt universum.

  101. De flesta av oss. Många politiker
    i mitt hemland gör inte det.

  102. Man måste gå utanför universum,
    vilket är svårt-

  103. -men det går
    i ett tvådimensionellt universum.

  104. Jag har placerat ut galaxer
    vid en viss tidpunkt, t1.

  105. Lite senare är universum större,
    avståndet mellan galaxerna ökat.

  106. Utanför universumet skulle man se
    att det expanderade.

  107. Vad skulle man se om man levde
    i universumet? Vi väljer en galax.

  108. För att förstå hur det ser ut-

  109. -lägger jag den ena bilden
    över den andra.

  110. Då ser man exakt det Hubble såg.
    Galaxerna rör sig bort från oss.

  111. De som är dubbelt så långt borta rör
    sig dubbelt så snabbt, och så vidare.

  112. Det spelar ingen roll
    vilken galax man väljer.

  113. Varje punkt är universums centrum,
    eller så är ingen det.

  114. Det visar att universum expanderar,
    och då hade det en början.

  115. Numera vet man
    att det var för 13,72 miljarder år sen.

  116. Utom i Alabama, Arkansas, Ohio
    och några platser till.

  117. Men det var för 13,72 miljarder år sen,
    så universum har en början.

  118. Nästa stora fråga blev
    hur universum ska sluta.

  119. Skulle universum sluta expandera,
    dras samman och sen kollapsa-

  120. -eller fortsätta för evigt?

  121. Som partikelfysiker
    blev jag intresserad av kosmologi-

  122. -för att jag ville veta hur universum
    skulle gå under. Det lät vettigt då.

  123. Då måste vi först veta hur mycket
    materia universum innehåller.

  124. Einstein gjorde
    en fantastisk upptäckt 1916.

  125. Rummet kröks av materia och energi.
    Rummet är dynamiskt.

  126. Den generella relativitetsteorin
    beskriver själva rummets evolution.

  127. Eftersom rummet är krökt
    kan det ha en intressant geometri.

  128. Det kan ha endera av tre geometrier:
    öppet, slutet eller platt.

  129. Jag kan inte rita
    ett krökt tredimensionellt universum.

  130. Vi lever i tre dimensioner och kan inte
    föreställa oss tre krökta dimensioner.

  131. Krökta tvådimensionella universum
    får hjälpa oss.

  132. Men även i två dimensioner
    har de tre olika geometrier.

  133. En sfär är ett slutet,
    tvådimensionellt universum.

  134. Öppna och platta universum
    är som pappersark.

  135. Jag kan inte rita dem,
    men jag vet vad som händer i dem.

  136. I ett slutet, tredimensionellt universum
    skulle man kunna se sig själv bakifrån.

  137. Rummet skulle kröka sig.

  138. Men det viktiga är att i ett universum
    som domineras av materia-

  139. -expanderar ett slutet universum
    för att sen dras ihop i en stor kross.

  140. Ett öppet universum
    expanderar för evigt-

  141. -och ett platt universum
    balanserar på gränsen.

  142. För att avgöra universums framtid
    måste vi veta vilket vi lever i.

  143. Och eftersom universums geometri
    bestäms av mängden materia-

  144. -behöver vi bara väga universum.
    Inget mer.

  145. Att väga universum är en 80 år lång
    historia. Jag skrev en bok om det.

  146. Nu vet vi svaret.
    Det är ett fantastiskt framsteg.

  147. De senaste fyrtio åren har vår bild
    av universum förändrats totalt.

  148. Men först lite historia.

  149. Det kanske finns ungdomar här
    som vill bli forskare.

  150. Då kommer ni att skriva artiklar-

  151. -och skicka dem till tidskrifter
    som den ärevördiga Science.

  152. Sen blir ni refuserade,
    men tappa inte sugen.

  153. Det var lättare att bli publicerad
    förr i tiden.

  154. Jag ska visa en artikel
    som publicerades i Science 1936.

  155. "Ljuseffekter hos stjärnor på grund av
    ljusets brytning i gravitationsfält."

  156. Så här inleddes artikeln:

  157. "För en tid sedan fick jag besök
    av R.W. Mandl"-

  158. -"som bad mig publicera resultaten
    för en liten beräkning."

  159. "Härmed tillmötesgår jag honom."

  160. Försök med det i dag, så får ni se.
    Det var lättare förr.

  161. Författaren hette Albert Einstein,
    och det hjälpte nog.

  162. Han tyckte att det här var oviktigt.

  163. Han hade visat
    att ljuset följer krökta banor i rummet-

  164. -och därför kring massiva objekt.
    Det gjorde honom berömd.

  165. Men om det finns en ljuskälla
    bakom ett massivt objekt-

  166. -kröks ljuset för att sen förstärkas.
    Objektet fungerar som lins.

  167. Det förstorar, som mina glasögon.

  168. Om jag tittade genom ett kristallglas
    skulle jag se många bilder av er.

  169. Det här insåg han,
    men han trodde att det var oviktigt.

  170. Så här såg hans uträkning ut 1936.
    Han hade glömt-

  171. -att han hade gjort
    exakt samma uträkning 1912.

  172. I ett brev till redaktören skrev han:

  173. "Tack för samarbetet med skriften
    som mr Mandl pressade ur mig."

  174. "Den har inget större värde,
    men den stackaren blir ju glad."

  175. Det är riktig vetenskap.

  176. Men uträkningen är viktig.
    Den gör att vi kan väga universum.

  177. Här ser vi fenomenet som Einstein
    aldrig trodde att vi skulle få se.

  178. Det här är en bild från Hubble
    av en galaxhop.

  179. Varje ljuspunkt är en galax,
    inte en stjärna.

  180. Galaxhopen ligger
    5 miljarder ljusår härifrån.

  181. Ljuset sändes ut innan jorden bildades.
    Jorden är 4,5 miljarder år gammal.

  182. Galaxhopar är de största
    massiva objekten i universum.

  183. Allt som kan dras samman
    bildar kluster-

  184. -så om vi kan väga dem,
    kan vi väga universum.

  185. Det gör vi
    med hjälp av gravitationslinseffekten.

  186. Man behöver inte vara raketforskare
    för att upptäcka konstiga blå saker här.

  187. De är avspeglingar av samma galax-

  188. -5 miljarder ljusår bakom galaxhopen,
    alltså 10 miljarder ljusår från oss.

  189. Den borde inte gå att se,
    men bilden förstoras av rummet.

  190. Bilderna visar samma objekt.
    Så fungerar gravitationslinseffekten.

  191. Den bevisar att rummet är krökt.

  192. Den allmänna relativitetsteorin
    visar att massa kröker rummet-

  193. -så vi kan väga galaxhopen.

  194. Vi kan räkna ut
    hur mycket massa som krävs-

  195. -för att få den här bilden.

  196. Med en komplicerad matematisk
    inversion får man en sån här bild.

  197. Det är en bild av massan i systemet.
    Topparna visar galaxernas läge.

  198. Det finns mängder av massa
    där det inte finns några galaxer.

  199. Mellan galaxerna finns det
    en stor mängd massa.

  200. Bilden visar 40 gånger mer massa
    än man kan se.

  201. Det finns även stora mängder
    osynlig massa runt varje galax.

  202. Tio gånger mer än den synliga massan
    i galaxens centrum.

  203. 40 gånger mer här, och det är likadant i
    varje galaxhop och i varje galax.

  204. De dominerande ämnena
    avger inget ljus.

  205. Eftersom vi fysiker är så språkligt
    kreativa kallar vi det mörk materia.

  206. Vi har upptäckt att det dominerande
    ämnet i universum inte lyser.

  207. Det finns minst tio gånger mer materia
    än vi kan se.

  208. Mer än alla stjärnor, galaxer
    och heta gaser.

  209. Det som gör det här så spännande,
    för mig och för andra-

  210. -är att det är ett väl känt faktum-

  211. -att mängden protoner och neutroner
    inte räcker till.

  212. Det fattas en tiopotens.

  213. Vi tror oss veta att mörk materia består
    av en ny slags elementarpartikel-

  214. -som inte finns i era kroppar.

  215. Det är spännande, för då kan vi leta
    efter partikeln utan teleskop.

  216. Om det finns en slags gas av
    elementarpartiklar, så är de här inne.

  217. De far rakt igenom er
    medan ni nickar till.

  218. Vi kan bygga detektorer - under jorden
    faktiskt - och leta efter dem.

  219. Jag har en bild av en detektor
    som jag föreslog för många år sen.

  220. Jag har nyss varit i Rom
    och tittat på dem.

  221. Jag twittrade om ett slutet möte i Rom,
    men inte det möte ni tror.

  222. Mitt handlade om nåt med substans.

  223. Jag kunde inte låta bli.

  224. Vi placerar mörk materia-detektorer
    under jord. Varför det?

  225. Vi bombarderas dagligen av strålning
    som går rakt igenom oss-

  226. -och som ibland orsakar cancer.

  227. Under jord skyddas detektorn
    av berggrunden-

  228. -och mörk materia, som vi tror
    växelverkar svagt med materia-

  229. -går rakt igenom jorden och detektorn.

  230. Man kyler ned germanium
    till strax över absoluta nollpunkten.

  231. Partiklarna går oftast rakt igenom dem-

  232. -men ibland krockar de kanske
    med en atomkärna av germanium-

  233. -och då ökar temperaturen
    med en tusendels grad.

  234. Detektorerna skyddas från strålning.

  235. Man bygger detektorer i gruvor-

  236. -i Europa, Japan, Kanada och USA.

  237. Vi hoppas kunna upptäcka
    vad mörk materia är.

  238. Men det pågår en tävling.

  239. Vi tror att mörk materia-partiklar
    skapades vid big bang.

  240. Man kan leta efter de partiklar
    som finns kvar-

  241. -eller skapa en big bang i miniatyr
    i ett laboratorium.

  242. Det gör man vid Large Hadron Collider,
    när den är igång.

  243. Där återskapar vi förhållandena
    i det tidiga universum-

  244. -när det var en miljondels miljondels
    sekund gammalt.

  245. Vi hoppas kunna skapa
    mörk materia-partiklar.

  246. Det pågår en kapplöpning om
    att hitta mörk materia-partiklar.

  247. Vi vet inte vem som kommer att vinna.

  248. Vi kan få veta vad universum
    till största delen består av.

  249. Men vi behöver inte veta vad det är,
    bara hur mycket det finns.

  250. Då måste vi väga det.

  251. Bilden visar hur stor massa
    såna här system har.

  252. Efter åttio år
    har vi äntligen vägt universum.

  253. Här är svaret.
    Jag borde ha en trumvirvel.

  254. Där är det. Folk svimmar längst bak.

  255. När fysiker räknar ut nåt viktigt ger de
    resultatet en grekisk bokstav - omega.

  256. Det är förhållandet
    mellan mängden materia i universum-

  257. -och mängden som krävs
    för ett platt universum.

  258. Ett platt, tredimensionellt universum
    är inte platt som ett pappersark.

  259. Det är ert vanliga universum-

  260. -där x-, y- och z-axeln är vertikala
    och ljuset färdas i en rak linje.

  261. Det är ert vanliga universum,
    utan krökning.

  262. Om universum är platt,
    är omega lika med 1.

  263. Mängden materia delat med den
    mängd som skapar ett platt universum.

  264. Om omega är mindre än 1 är
    universum öppet, annars är det slutet.

  265. Efter stor möda
    har vi nu slutgiltigt visat-

  266. -att mängden materia är 30 procent av
    vad som krävs för ett platt universum.

  267. Vi verkar ha besvarat kosmologins
    stora fråga. Universum är öppet.

  268. Men det finns ett problem. Vi som är
    teoretiska fysiker hade svaret.

  269. Det gör vi alltid. Vi har sällan rätt,
    men vi har alltid svaret.

  270. Vi visste att universum är platt,
    för bara det är matematiskt vackert.

  271. Observatörerna hade fel, förstås.
    Det var väldigt frustrerande.

  272. Men trots att allt talade för ett öppet
    universum, fanns det ett problem.

  273. Men om man väger materia
    runt galaxer kan man missa nåt.

  274. Dessutom tar man en omväg
    om man väger all materia-

  275. -och räknar ut universums expansion
    och krökning.

  276. Är det inte bättre
    att mäta universums geometri direkt?

  277. Självklart! Och i drygt ett decennium
    har vi kunnat göra det.

  278. Jag ska visa hur.

  279. Hur mäter man universums geometri?
    Vi börjar enkelt.

  280. Hur mäter man jordens krökning
    utan att resa runt jorden-

  281. -eller ut i rymden? Det är enkelt.

  282. Rita en triangel och fråga en svensk
    gymnasist - inte en amerikansk-

  283. -vad vinkelsumman blir.

  284. Då säger de att den är 180 grader.
    De kan sin Euklides.

  285. Men en krökt yta, till exempel jordytan,
    är annorlunda.

  286. Jag ritar en linje längs ekvatorn,
    till Nordpolen och ner igen.

  287. Jag får en triangel
    med tre räta vinklar.

  288. 3 gånger 90 är lika med 270.

  289. En tillräckligt stor triangel
    skulle visa att jordytan är krökt-

  290. -eftersom summan
    inte alltid skulle bli 180 grader.

  291. Det stämmer inte bara
    för tvådimensionella, krökta ytor-

  292. -utan även för den krökta,
    tredimensionella rymden.

  293. Om man har en tillräckligt stor triangel
    och mäter dess vinklar-

  294. -kan man mäta universums krökning,
    och det har vi gjort.

  295. Vi använder en av de viktigaste
    kosmologiska upptäckterna-

  296. -den kosmiska mikrovågsbakgrunden,
    eftervärmen från big bang.

  297. Vad är då det? Om vi tittar på galaxer
    en miljard ljusår bort-

  298. -är ljuset en miljard år gammalt.

  299. När vi studerar universum,
    studerar vi kosmisk arkeologi.

  300. Om universum
    är 13,7 miljarder år gammalt-

  301. -borde man kunna se big bang
    nånstans i fjärran.

  302. Det kan man i princip, men det finns en
    vägg mellan oss och big bang.

  303. Inte en fysisk vägg,
    utan en metaforisk.

  304. Ju längre bakåt i tiden man ser,
    desto varmare var universum.

  305. Om vi går tillbaka
    till 100 000 år efter big bang-

  306. -var temperaturen i universum 3 000
    grader över absoluta nollpunkten.

  307. Väte, det vanligaste grundämnet
    i universum, bryts sönder här.

  308. Protoner och elektroner
    skiljs från varandra av strålningen.

  309. Dessförinnan fanns
    ingen neutral materia.

  310. Protoner och elektroner
    bildade en "tät" plasma.

  311. Men en plasma är ogenomtränglig
    för strålning.

  312. Den är ogenomtränglig
    som den här ridån.

  313. Universum hade alltid
    varit ogenomträngligt-

  314. -men efter 100 000 år
    hade det svalnat-

  315. -så att protoner och elektroner
    kunde bilda neutral materia.

  316. Neutral materia släpper igenom
    strålning som kan nå oss.

  317. Big bang-teorin förutsäger att strålning
    ska nå oss från alla håll.

  318. Universum har svalnat sen dess,
    till 3 grader över absoluta nollpunkten.

  319. Den här strålningen upptäcktes
    av en slump i New Jersey 1965-

  320. -av två killar som hade noll koll.

  321. De fick nobelpriset ändå.

  322. Man måste inte veta vad man gör
    för att få nobelpriset.

  323. Jag vill inte vara nedlåtande.
    Man behöver bara upptäcka nåt viktigt.

  324. Det här var viktigt,
    det var eftervärmen från big bang.

  325. Ni som är lite äldre
    kanske har sett det här.

  326. Upptäckten har fått två nobelpris.

  327. Om man avbildar den här ytan-

  328. -får man en bild av universum
    som nyfött.

  329. Ytan kallas "sista spridningsytan".
    Då blev universum neutralt.

  330. Det här är ett viktigt mått,
    en grads vinkel. Varför?

  331. Det motsvarar
    en sträcka på 100 000 ljusår.

  332. Universum är här 100 000 år gammalt.

  333. Enligt Einstein kan ingen information
    färdas snabbare än ljuset.

  334. Inget som händer på den här ytan
    kan påverka nåt här borta-

  335. -eftersom ljuset bara kan färdas
    så här långt på 100 000 år.

  336. Det här är viktigt.
    Om jag har en klump materia-

  337. -gör gravitationen att den kollapsar
    och blir varmare.

  338. Men en så här stor klump vet inte ens
    att den är en klump.

  339. Den kollapsar inte, för gravitationen
    färdas också i ljusets hastighet.

  340. De största klumpar som har kollapsat
    här mäter exakt en grad.

  341. Då får vi en linjal.

  342. Vi betraktar ytan
    längs en 100 000 ljusår lång linjal.

  343. I ett platt universum färdas ljuset
    i räta linjer-

  344. -och linjalen träffar ögat
    med en grads vinkel.

  345. I ett öppet universum
    skiljs ljusstrålarna åt.

  346. Samma linjal ser då ut att vara mindre.
    Vinkeln blir kanske en halv grad.

  347. I ett slutet universum
    möts ljusstrålarna.

  348. Då ser linjalen större ut.

  349. Med en bild av sista spridningsytan
    kan man mäta klumparna-

  350. -till en halv, en eller två grader,
    och sen avgöra universums geometri.

  351. Det har vi gjort. Ett av de första
    experimenten hette Boomerang.

  352. Det var en ballong
    med en mikrovågsradiometer.

  353. Den skickades upp och flög jorden
    runt, vilket är lätt i Antarktis.

  354. På Sydpolen gör man bara så här.

  355. Den var uppe i ett par veckor-

  356. -och fotade mikrovågsbakgrunden.

  357. Det här är falska färger,
    men vi ser klumparna.

  358. De är heta och kalla fläckar som vi tror
    bildades i universums barndom-

  359. -och som senare skulle bilda galaxer,
    stjärnor, planeter och utomjordingar.

  360. Frågan är... Oj!

  361. Vi försöker gå tillbaka.

  362. En gång till.

  363. Hur stora är klumparna?
    En, en halv eller två grader?

  364. För att mäta det
    skapar vi universum i en dator.

  365. Vi bygger slutna, platta
    och öppna universum-

  366. -fördelar klumparna slumpmässigt
    och mäter dem.

  367. Det är samma bild med andra färger.

  368. I ett slutet universum
    är klumpen ungefär så här stor-

  369. -alltså större än de här.

  370. I ett öppet universum är klumparna
    så här stora, alltså mindre än de här.

  371. Men som i Guldlock är det alldeles
    lagom - med ett platt universum.

  372. Vi vet med en precision på en procent
    att universum är platt.

  373. Om man är teoretiker som jag,
    klappar man sig själv på ryggen.

  374. Vi visste att universum var platt,
    men det finns ett problem.

  375. Jag sa ju att universum är öppet.

  376. Vi har bara 30 procent av den massa
    som krävs för ett platt universum.

  377. 70 procent av energin saknas.

  378. Om den inte finns där galaxerna finns,
    måste den finnas där de inte finns.

  379. Vad finns där galaxer inte finns?
    Ingenting.

  380. Om ingenting väger nåt så är allt okej.

  381. Men det är snurrigt.
    Ingenting väger inget.

  382. Tja, universum är snurrigt.
    Eller kan vara.

  383. En sak som jag försökte förklara
    för muslimerna i London-

  384. -och för en del filosofer-

  385. -är att klassiska föreställningar om
    vad som är vettigt, är irrelevanta.

  386. Universum finns inte till för vårt höga
    nöjes skull, så det kan vara underligt.

  387. Genom att kombinera kvantmekaniken
    och relativitetsteorin-

  388. -visade Richard Feynman
    att tomrummet inte är så tomt.

  389. Den är en soppa av virtuella partiklar
    som uppstår och försvinner-

  390. -innan man hinner mäta dem.

  391. Det finns inga verkliga partiklar,
    man ser inget.

  392. De uppstår och försvinner så snabbt
    att man inte ser det.

  393. Det låter som filosofi eller teologi.

  394. Det är som att räkna antalet änglar
    på en nålspets.

  395. Men det är inget påhitt.

  396. Man kan inte se partiklarna,
    men väl deras effekter.

  397. Den här animationen visar
    hur en proton ser ut inuti.

  398. Den visades första gången
    vid nobelprisutdelningen 2004-

  399. -av dem som utvecklade teorin
    som möjliggjorde beräkningen.

  400. Så här ser en proton ut inuti.
    Om ni gick i en bra skola så vet ni-

  401. -att protoner består av tre kvarkar.

  402. Har ni hört talas om dem? Vi ljög.

  403. De tre kvarkarnas massa utgör bara
    10 procent av protonens hela massa.

  404. 90 procent av protonens massa
    består av virtuella partiklar och fält-

  405. -som uppstår och försvinner
    så snabbt att de inte syns.

  406. Vi kan beräkna den effekten.
    De fick nobelpriset för det.

  407. Därför vet vi att virtuella partiklar
    uppstår och försvinner hela tiden.

  408. Om de tillför energi till protonen
    kan vi beräkna-

  409. -hur mycket energi virtuella partiklar
    tillför i ett tomrum.

  410. Det har vi gjort, och det är
    den sämsta beräkningen i hela fysiken.

  411. Tomrummets energi
    är i princip oändligt mycket större-

  412. -än energin i all känd materia.

  413. Men då skulle vi inte finnas.

  414. Energin borde vara 120
    storleksordningar större än allt vi ser-

  415. -och det kan inte stämma.

  416. Energin kan inte vara mycket större
    än energin hos allt vi ser.

  417. Problemet har funnits
    sen jag var doktorand.

  418. Vi räknade fel på 120 storleks-
    ordningar. Fysikens sämsta beräkning.

  419. Men vi vet svaret, för vi är teoretiker.
    Eller visste.

  420. Det måste vara noll.
    Det är en trevlig siffra.

  421. Om det inte ska vara noll
    måste man eliminera 120 decimaler-

  422. -och få fram en 121:a decimal.

  423. Ingen vet hur man gör det,
    men noll är lätt att åstadkomma.

  424. Matematiska symmetrier gör
    att tal kan ta ut varandra.

  425. När jag var student
    visste vi att svaret var noll.

  426. Det finns en symmetri
    där alla tal tar ut varandra.

  427. Svaret måste bli noll. Det lät vettigt.

  428. Men kosmologi är en vetenskap.

  429. Det räcker inte att nåt låter vettigt.
    Man måste mäta det.

  430. Hur mäter man energi i tomrum?

  431. Om man tillför energi i ett tomrum,
    lär Einstein oss-

  432. -är den energin repulsiv,
    inte attraherande.

  433. Den blåser bort, den suger inte in.
    Så om jag tillför energi i tomrum-

  434. -avtar inte universums expansion,
    den accelererar.

  435. Om jag mäter expansionstakten
    och tillför energi i tom rymd-

  436. -ökar expansionstakten allt snabbare.

  437. 1998 började två grupper
    med astronomer med noll koll...

  438. Nej, vänta lite.

  439. Astronomin är full av misstag.

  440. Det här är Hubbles data från 1929.

  441. De visar galaxernas hastighet
    som en funktion av deras avstånd.

  442. Så här gör en stor vetenskapsman.

  443. Han drog en rak linje genom sina data.
    Det är ingen självklarhet.

  444. Hubble mätte expansionstakten-

  445. -och räknade fel på en tiopotens.

  446. Det är viktigt. Astronomer har försökt
    efterlikna honom sen dess.

  447. Det var viktigt att han räknade fel,
    för det var en gåta.

  448. Han trodde att universum expanderar
    tio gånger fortare än det faktiskt gör.

  449. Men i så fall blir universums ålder
    bara 1,5 miljarder år.

  450. Det var genant, för redan 1929
    visste vi att jorden var äldre än så.

  451. Det är genant
    om jorden är äldre än universum.

  452. Han var inte en dålig astronom,
    men det här är svårt att mäta.

  453. Hastighet är lätt att mäta,
    men inte avstånd.

  454. Vi har inte så långa linjaler.

  455. Hur mäter man så stora avstånd?
    Med fysikens hjälp.

  456. Jag kan mäta avståndet till lampan
    i projektorn om jag skruvar av linsen.

  457. Många här inne är gamla nog
    att minnas kameror med ljusmätare.

  458. Om jag vet att lampan i projektorn
    är på 100 W-

  459. -tar bort linsen
    och ljusmätaren visar 1 W-

  460. -kan jag räkna ut hur långt
    från projektorn jag befinner mig.

  461. Det funkar om universum är fullt av
    100 W-lampor, men det är det inte.

  462. Vi måste ha en motsvarighet,
    ett så kallat standardljus.

  463. Ett objekt vars ljusstyrka
    vi anser oss kunna slå fast.

  464. I ett teleskop ser vi hur ljust det är,
    och då kan vi räkna ut avståndet.

  465. Efter åttio år
    har vi äntligen hittat ett standardljus.

  466. Två astronomgrupper hittade det.
    Här är det.

  467. Det här är en galax långt borta
    för länge sen.

  468. Inte så långt borta, förresten,
    bara 70 miljoner ljusår.

  469. Här ser ni en stjärna som lyser
    lika starkt som galaxens centrum-

  470. -som har 10 miljarder stjärnor.
    Hur kommer det sig?

  471. Det skulle kunna vara en stjärna
    i vår egen galax, men det är det inte.

  472. Det är en stjärna i utkanten av galaxen
    som lyser som 10 miljarder stjärnor.

  473. Varför? Den har just exploderat.
    Det är en supernova.

  474. När stjärnor exploderar
    lyser de i en månad-

  475. -lika starkt som 10 miljarder stjärnor.
    Det här är en sån.

  476. Som tur är
    exploderar stjärnor inte så ofta.

  477. Men som tur är exploderar de.
    Ni skulle inte vara här annars.

  478. Varje atom i er kropp
    kommer från en exploderande stjärna.

  479. Atomerna i vänster och höger hand
    kommer nog från olika stjärnor.

  480. Ni är bokstavligt talat rymdstoft.
    Varje atom i er kropp har upplevt-

  481. -den våldsammaste explosion
    som finns. Ni är stjärnornas barn.

  482. Varför? De enda ämnen
    som skapades vid big bang-

  483. -var väte, helium och litium.

  484. Men alla viktiga ämnen
    - litium är det för vissa-

  485. -som kol, kväve, syre och järn
    bildas bara inuti stjärnor.

  486. De kan bara bilda era kroppar
    om stjärnorna exploderar.

  487. Det är det mest poetiska jag vet
    om universum.

  488. Jag skrev en bok om det,
    för det är så fascinerande.

  489. Det var en liten utvikning.

  490. Men stjärnor exploderar inte ofta-

  491. -bara en gång vart hundrade år
    i en galax.

  492. Hur mäter man dem då? Man låter sina
    doktorander bevaka varsin galax.

  493. En avhandling tar ungefär hundra år.

  494. Doktoranden dör, men de är billiga.

  495. Men vi behöver inte göra så. Kom ihåg
    att universum är stort och gammalt.

  496. Det betyder att sällsynta händelser
    inträffar hela tiden.

  497. Om man tittar på en klar natthimmel
    utanför Stockholm-

  498. -och håller en...
    Vilket mynt var det nu?

  499. Det var nog...

  500. ...en femtioöring. Nåt litet mynt.

  501. Håll det mot en mörk fläck av himlen...

  502. ...utan stjärnor.

  503. I våra största teleskop, de i Chile-

  504. -skulle man se 100 000 galaxer.

  505. Varje natt bör man se
    några stjärnor som exploderar.

  506. Astronomer bokar teleskoptid
    för att få se stjärnor explodera.

  507. De kan få se en eller två, eller inga.

  508. Så studerar man supernovor. Den här
    filmen visar en exploderande stjärna.

  509. Det här är en supernova typ 1a.
    Färgerna visar det.

  510. Av flera olika skäl är det
    ett fantastiskt standardljus.

  511. Vi tror oss veta hur ljusa
    de här supernovorna verkligen är.

  512. Eftersom de lyser så starkt
    syns de över hela universum.

  513. De syns på flera miljarder ljusårs håll.

  514. Vi kan mäta galaxernas hastighet
    och avstånd-

  515. -och universums expansionstakt.
    Det gjorde de här astronomerna.

  516. Först ritade de om Hubbles kurva,
    och den blev mycket bättre.

  517. I ett dubbellogaritmiskt diagram
    blir allt en rät linje.

  518. Med nya data kunde
    universums expansionstakt beräknas-

  519. -på 10 procent när.
    Vi vet universums expansionstakt.

  520. Men vänder Hubbles kurva nedåt
    eller inte? Avtar expansionstakten?

  521. 1998 bestämde sig två forskargrupper
    för att mäta det.

  522. Här ser vi resultatet,
    som Science hade på sitt omslag.

  523. De mätte en supernova
    för att se om kurvan vände nedåt.

  524. Som hjälp för ögat drar jag en rät linje
    genom diagrammet.

  525. De förväntade sig-

  526. -att supernovorna skulle hamna här
    när expansionen avstannade.

  527. Förbluffande nog
    hamnade inte supernovorna där-

  528. -utan ovanför den räta linjen.
    Hur kommer det sig?

  529. Det kan bero på felaktiga data,
    vilket är vanligast-

  530. -eller så ökar
    universums expansionstakt.

  531. Om man då frågar hur mycket energi
    det skulle behövas i tomrum-

  532. -för att uppgifterna ska stämma,
    så är det här precis det som saknas.

  533. Om 70 procent av energin i ett platt
    universum finns i tomrum-

  534. -stämmer allt.

  535. Då kan man få nobelpriset,
    vilket de fick.

  536. Allt stämmer i vårt nippriga universum.

  537. Det är ganska enastående.

  538. Det för mig till en annan sak som
    jag vill berätta innan jag avslutar.

  539. Det här innebär-

  540. -att ni är obetydligare än ni trodde
    innan ni kom hit.

  541. 70 procent av energin i universum
    finns i tomrum-

  542. -30 procent finns i mörk materia-

  543. -och en procent är allt vi kan se.

  544. Stjärnor och galaxer
    utgör en procent av universum.

  545. Vi är bara kosmiska föroreningar
    bland mörk materia och mörk energi.

  546. Universum skapades inte för vår skull.

  547. Det är en enastående upptäckt,
    och jag ville bara påminna er.

  548. Mycket väsen för ingenting,
    som är nästan allt.

  549. Vår föreställning om ingenting
    har förändrats.

  550. Energin i universum finns framför allt
    i tomrum, och vi vet inte varför.

  551. Om nån påstår att de vet, så ljuger de.

  552. Särskilt om de är strängteoretiker,
    de som sitter längst bak i salen.

  553. Vi tror att energin är knuten
    till rummets uppkomst-

  554. -och att den avgör vår framtid.

  555. Nu undrar jag
    vad det här får för konsekvenser-

  556. -för vår förståelse
    av universum ursprung.

  557. Jag vill påminna er om
    varför jag blev kosmolog.

  558. Hur kommer universum gå under?

  559. Vi kan avgöra framtiden
    för ett universum fullt av materia-

  560. -med hjälp av vanlig gymnasiefysik,
    så nu blir det fysiklektion.

  561. Hur vet vi om ett mynt som kastas upp
    faller till marken?

  562. Jag kastar upp myntet,
    som kommer ner.

  563. Om jag tar i mer,
    kommer det högre upp.

  564. Tar jag i tillräckligt mycket
    kommer det inte ner alls.

  565. Vi lär studenter att räkna på det
    genom att prata om energi.

  566. Myntet har två typer av energi,
    en positiv och en negativ.

  567. Den positiva typen är kinetisk energi,
    som är kopplad till myntets fart.

  568. Den negativa typen
    är kopplad till jordens gravitation.

  569. Då blir allt ett bokföringsproblem.

  570. Om den totala energin
    är större än noll, försvinner myntet.

  571. Om den gravitationella energin
    är störst, faller myntet ner.

  572. Samma beräkning
    kan göras för hela universum.

  573. Här är Hubbles bild
    och här är vår galax.

  574. Om universum är likadant överallt
    kan vi räkna ut universums framtid-

  575. -genom att räkna ut en galax framtid.

  576. Om en dras samman, gör alla det.

  577. Vi behöver bara räkna ut
    den totala energin hos en galax.

  578. Rörelseenergin beror på hastigheten,
    vilket ger oss expansionstakten.

  579. Den negativa energitypen
    kommer av gravitationen-

  580. -hos materia och mörk materia.

  581. Vi adderar de båda värdena
    och jämför.

  582. Om gravitationen är starkare
    än hastigheten-

  583. -dras galaxerna samman igen,
    annars fortsätter expansionen.

  584. Om B/A är större än 1,
    kommer universum att kollapsa.

  585. Om B/A är mindre än 1,
    expanderar det för evigt.

  586. Men B/A är detsamma som omega,
    universums krökning.

  587. Och eftersom universum är platt,
    är omega lika med 1.

  588. Men om omega är lika med 1,
    är B lika med A.

  589. Då är den negativa
    och den positiva energin lika stor-

  590. -och då är den totala gravitationella
    energin i ett platt universum noll.

  591. Om man vill skapa ett universum
    ur ingenting, vad bör energin vara?

  592. Det tål att tänka på.

  593. Avslutningsvis tänkte jag förklara
    hur allt det här innebär-

  594. -att universum kan ha skapats ur
    ingenting, utan övernaturliga inslag.

  595. Jag vill vara försiktig här
    och tala om olika sorters ingenting.

  596. Filosofer gillar det. Inte alla,
    i och för sig. Det beror på filosofen.

  597. Den första sortens ingenting
    är bara tomrum.

  598. Det är Bibelns ingenting,
    ett mörkt evigt tomrum.

  599. Ett sånt ingenting är instabilt.

  600. Det är fullt av virtuella partiklar
    som uppstår och försvinner.

  601. Det är inte materia,
    galaxer eller stjärnor.

  602. Men gravitationen förändrar allt.

  603. Virtuella partiklar försvinner eftersom
    de strider mot energiprincipen.

  604. De har energi och måste försvinna
    innan man kan mäta den.

  605. Men virtuella partiklar utan
    energimängd kan existera för evigt.

  606. Med gravitation,
    som tillåter negativ energi-

  607. -kan man skapa partiklar som man vill.

  608. Om man väntar tillräckligt länge-

  609. -börjar tomrummet skapa partiklar.

  610. Tomrummet är faktiskt instabilt.

  611. Då är svaret på frågan varför det finns
    nånting i stället för ingenting...

  612. En intressantare fråga är varför
    ingenting snarare än nånting finns.

  613. Men då skulle vi inte kunna fråga.

  614. Om man väntar tillräckligt länge
    får man nånting.

  615. Tomrum, ingenting,
    kommer att skapa nånting.

  616. Det kan skapa 400 miljarder galaxer
    med 100 miljarder stjärnor-

  617. -utan att bryta mot fysikens lagar.

  618. Om man inte gillar det här
    kanske man frågar...

  619. Då kanske man frågar:

  620. "Visst, det är tomrum,
    men var kommer tomrummet från?"

  621. "För tomrum är inte ingenting."

  622. Kvantgravitationen förändrar
    saker och ting.

  623. Virtuella partiklar visar att tomrummet
    fluktuerar på grund av kvantmekanik.

  624. En kvantteori om gravitationen -
    som inte finns, strängteorin till trots-

  625. -skulle ha rum och tid som variabler.

  626. Då får man inte bara partiklar
    som fluktuerar i rummet-

  627. -utan även rum
    som uppstår och försvinner.

  628. Rum och tid kan skapas
    där ingen tid och rum finns.

  629. Det händer hela tiden
    på mikroskopisk nivå.

  630. Mikrouniversum uppstår och försvinner
    hela tiden, men mycket snabbt.

  631. De enda universum som lever så länge
    att vi kan sitta här och prata-

  632. -är universum där den totala energin
    är noll. De kan existera för evigt.

  633. Kvantmekaniken visar att ett universum
    som skapas ur ingenting-

  634. -kan existera mycket länge
    om den totala energin är noll.

  635. Det låter ju bra,
    för i vårt platta universum-

  636. -är den totala gravitationella energin
    noll. Men så enkelt är det inte.

  637. Jag räknade inte
    med andra sorters energi.

  638. Det enda universum vi känner till
    som har noll energi är inte platt-

  639. -utan slutet.

  640. Okej. Men de flesta slutna universum-

  641. -expanderar och dras samman
    mycket snabbt.

  642. De som lever så länge
    att vi kan finnas, gör inte så.

  643. Hur undviker man det? Om man tillför
    energi i tomrum i ett slutet universum-

  644. -i ett tidigt skede, kan universum
    expandera och bli väldigt stort.

  645. Det visar sig, av helt olika skäl...

  646. Partikelfysikens teorier visade,
    långt innan frågan blev aktuell-

  647. -att under universums tidiga historia-

  648. -var tomrummet energirikt.

  649. Det expanderade oerhört mycket
    och snabbt. Det är inflationsteorin.

  650. Givet partikelfysikens lagar
    kan vi förvänta oss-

  651. -att när universum bara var
    bråkdelen av en sekund gammalt-

  652. -gjorde de enorma energimängderna
    att rummet expanderade-

  653. -med 90 storleksordningar
    på bråkdelen av en sekund.

  654. Det låter som science fiction,
    men teorin gör vissa förutsägelser.

  655. En sån var hur fluktuationerna
    som skapade galaxerna skulle se ut-

  656. -och de ser ut
    som bilden av mikrovågsbakgrunden.

  657. Vi trodde att teorierna stämde.

  658. Vi har blivit ännu säkrare på vår sak
    med ölens hjälp.

  659. Jag är från Kanada.
    Öl är väldigt viktigt.

  660. Några kanske har råkat ut för det här.
    Inte ni ungdomar, hoppas jag.

  661. Säg att ni har fest och handlar hem öl.

  662. Ni glömmer att ställa den i kylen
    och ställer den i frysen i stället.

  663. Om ni är som jag glömmer ni det.

  664. Efter festen hittar ni ölen,
    öppnar den och flaskan går i bitar.

  665. Varför det?
    Under högt tryck var ölen flytande.

  666. När jag öppnar den sjunker trycket, ölet
    fryser och energin slipper ut.

  667. Då spricker flaskan.

  668. Samma sak bör ha hänt
    i det tidiga universum.

  669. När universum svalnade, fastnade det
    i ett metastabilt tillstånd.

  670. Ett fält i universum fastnade.

  671. Universums expansionstakt
    ökade länge-

  672. -tills energin skapade en het big bang.

  673. Det låter fantastiskt, men det fina
    med upptäckten av Higgspartikeln-

  674. -som kommer att ge ett nobelpris,
    i år eller nästa år...

  675. Higgspartikeln visar-

  676. -att det kan finnas fält i tomrummet
    som fastnar. Higgsfältet är ett sånt.

  677. Allt faller tydligare på plats
    med hjälp av Large Hadron Collider.

  678. Det här visar att inflationen-

  679. -får universum att se platt ut.

  680. Det enda slutna universum
    som inte kollapsar direkt-

  681. -är ett som expanderar
    på grund av inflation.

  682. Men precis som när man blåser upp
    en stor ballong-

  683. -ser ytan platt ut. Som i Kansas.

  684. Ett stort universum ser platt ut.

  685. Ett slutet universum som existerar
    tills vi finns till, ser platt ut.

  686. Precis som det vi verkar leva i.

  687. För att skapa ett universum
    ur ingenting...

  688. Jag pratar om ett ingenting
    utan partiklar, strålning, rum och tid.

  689. Ingenting.

  690. Hur skulle ett sånt universum se ut?
    Som det vi lever i.

  691. Bevisar det att universum skapades
    ur ingenting? Nej, men det blir rimligt.

  692. Richard Dawkins jämförde min bok
    med "Om arternas uppkomst".

  693. Det var snällt men överdrivet.

  694. Men det finns en parallell.

  695. Före Darwin var allt ett mirakel.
    Varje livsform skapades för sig.

  696. Darwin visade att det var rimligt,
    givet hans observationer inom biologin-

  697. -att livets mångfald hade uppkommit
    genom naturligt urval.

  698. Han visste inget om dna eller genetik,
    men det var rimligt.

  699. Precis där står kosmologin i dag.

  700. Vi kan visa att universum kan skapas
    ur ingenting utan Guds ingripande.

  701. Det bryter inte mot fysikens lagar.

  702. Den envise säger kanske:
    "Det är inte ingenting."

  703. "Varken partiklar, strålning, rum
    eller tid. Men var kom lagarna från?"

  704. Även de kan uppstå i vårt universum.
    Jag ska avsluta med det.

  705. Vi tror det på grund av den här bilden.
    Efter den behöver ni inte tänka mer.

  706. Den visar en kort historik över tiden.

  707. Kurvan visar universums densitet,
    som går ner när det expanderar-

  708. -medan energitätheten i tomrum
    förblir konstant.

  709. Vi lever här, där energin i tomrummet
    är tre gånger större än materians.

  710. Men om man stirrar på kurvan,
    blir man knäpp.

  711. Det är nåt konstigt med den.
    Vi lever vid den enda tidpunkt-

  712. -när värdena är lika.

  713. Tidigare har energin i materia varit
    större än energin i tomrum-

  714. -och senare kommer energin i tomrum
    vara större än energin i materia.

  715. Vi lever i en speciell tid.
    Men det går inte, enligt Kopernikus.

  716. 13,7 miljarder år är ingen speciell
    tidsrymd, så varför är det så här?

  717. Fysikerna har ett svar.
    Galaxer finns. Varför?

  718. Säg att energimängden i tomrum
    var 50 gånger större.

  719. Då skulle kurvorna skära varandra här.

  720. När var det?
    Det var då galaxer började bildas.

  721. Men om tomrummets energi är större
    än materians, bildas inga galaxer.

  722. Tomrummets energi
    är ju gravitationellt repulsiv.

  723. Om galaxer inte bildades, fanns vi inte.

  724. Det har gett fysikerna en galen idé
    som jag kallar "den antropiska manin".

  725. Om det finns många universum,
    och tomrummets energi varierar-

  726. -bildas galaxer bara i dem
    där energin är som i vårt.

  727. Bara det ger upphov till stjärnor,
    planeter och astronomer.

  728. Universum ser ut som det gör
    för att astronomerna mäter det.

  729. Det låter nästan religiöst, men det är
    ett slags kosmiskt naturligt urval.

  730. Du kan inte leva i ett universum
    som du inte kan leva i.

  731. Det vore nåt att skriva om.

  732. Jättebra.

  733. Fem minuter.

  734. De gör det här tecknet.

  735. Det låter deprimerande. Tomrummets
    energi kan vara en ren slump.

  736. Ingen teori förklarar varför.
    Det kan vara en slump.

  737. Partikelfysikerna
    ligger före kosmologerna-

  738. -för det finns ett tal vi inte begriper.

  739. Inom partikelfysiken finns det
    mycket mer som vi inte förstår.

  740. Varför är gravitationen
    den svagaste naturkraften-

  741. -och varför bildar elementarpartiklarna
    tre familjer?

  742. Vi har försökt förstå det
    sen jag var student.

  743. Partikelfysikerna säger att vi kanske
    inte måste förstå nånting alls.

  744. Allt kan vara en slump.

  745. Om värdena var annorlunda,
    skulle vi inte finnas till.

  746. Då behöver vi inte en teori om allt,
    bara en teori om nånting.

  747. Vi har en sån, den kallas strängteori.

  748. Det här är strängteorins historia
    de senaste fyrtio åren.

  749. "Tänk om all materia och energi
    är små, vibrerande strängar."

  750. "Vad innebär det då?"
    "Jag vet inte."

  751. Det är strängteorins historia.

  752. Det var en teori om allt,
    men den kräver extra dimensioner.

  753. Det löser vi genom att rulla ihop dem
    och får sex eller sju extra dimensioner.

  754. De är så små att de inte syns,
    men varje sätt att rulla ihop dem-

  755. -skapar ett universum med andra
    fysiska lagar. Det är inte bra.

  756. Men strängteoretiker ser det sköna
    i allt, så de kallar det för landskap.

  757. Det kan finnas
    10 upphöjt till 500 universum.

  758. Ett av dem ser helt säkert ut som vårt,
    för alla har olika fysiska lagar.

  759. Är det vetenskap?
    Om man kan förutsäga alla universum-

  760. -så kan teorin inte falsifieras.
    Men det kan stämma.

  761. I så fall är de fysiska lagar vi mäter
    bara en slump.

  762. De fanns inte före vårt universum.

  763. Då har vi varken fysiska lagar, rum,
    tid, partiklar eller strålning.

  764. För mig är det ingenting.

  765. Jag tänkte hedra min bortgångne vän
    Christopher Hitchens.

  766. Han påpekade nåt annat om ingenting.

  767. "Ingenting är
    på kollisionskurs med oss."

  768. Det är nämligen som jag sa till honom:
    vår framtid är eländig.

  769. Jag tror... Få se nu.

  770. Den förste som insåg det
    var förstås George Orwell.

  771. "Att se det som är mitt framför näsan
    kräver en ständig kamp."

  772. Det var det här han menade.

  773. Om tomrummet innehåller energi, ökar
    universums expansionstakt konstant.

  774. Till slut rör sig vissa objekt bort från
    oss snabbare än ljusets hastighet.

  775. Det händer nu, det är tillåtet.

  776. Vi sa att inget färdas snabbare
    än ljuset, men vi ljög.

  777. Inget färdas genom rummet snabbare,
    men rummet gör som det vill.

  778. Rummet kan föra bort objekt snabbare.

  779. Universum expanderar
    snabbare och snabbare-

  780. -och galaxerna kommer i framtiden att
    röra sig från oss snabbare än ljuset.

  781. Jag hoppar över den.

  782. Till slut kommer universum
    att försvinna.

  783. Om två biljoner år
    har alla galaxer försvunnit.

  784. Universum blir kallt, mörkt och tomt.

  785. Det är egentligen ganska poetiskt.

  786. Det kommer att finnas stjärnor
    och kolbaserade livsformer-

  787. -som upptäcker kvantmekaniken och
    relativitetsteorin och bygger teleskop.

  788. Vad kommer de att se? Det universum
    vi trodde oss leva i för hundra år sen.

  789. De kommer att tro att universum är
    en galax omgiven av ett evigt tomrum.

  790. De kommer inte att veta nåt om
    universums expansion eller big bang.

  791. Framtiden kommer att vara eländig.

  792. Det är det andra ni ska komma ihåg.

  793. Ni är obetydliga,
    och framtiden är eländig.

  794. Det här gav Christopher ett nytt svar-

  795. -på frågan om varför det finns nånting
    snarare än ingenting.

  796. Svaret är enkelt.
    Det kommer det inte att göra länge till.

  797. Vi inbillar oss att universum
    kommer att vara sig likt.

  798. Men allt vi ser kommer att försvinna.

  799. För att avsluta:

  800. Ett universum som skapas ur ingenting
    är inte bara rimligt, utan troligt.

  801. Definitionen av nånting och ingenting
    har förändrats fullständigt-

  802. -sen filosofer och teologer
    först ställde frågan.

  803. Vad vi menar med ingenting
    och nånting är nåt helt annat-

  804. -än vad Aristoteles
    eller Descartes menade.

  805. De visste inget om kvantmekanik.

  806. Varför nånting finns är ointressant.
    Varför-frågor är ointressanta.

  807. De är inte ens frågor,
    eftersom de förutsätter ett syfte.

  808. Alla som har barn vet att det enda
    svaret på raden av varför-frågor-

  809. -är att säga "därför".
    Det är hur-frågor som är intressanta.

  810. Hur utvecklades universum
    och hur får vi veta? Det jobbar vi på.

  811. När ni tittar mot natthimlen-

  812. -och inser att ni är obetydliga
    och att framtiden är eländig-

  813. -ska ni inte deppa, utan bli exalterade.

  814. Här är vi, 13,7 miljarder år
    efter big bang, mitt ute i ingenstans-

  815. -med ett medvetande
    som låter oss ställa de här frågorna-

  816. -och förstå universums
    historia och framtid.

  817. Så deppa inte, njut av er korta stund
    på scenen. Tack ska ni ha.

  818. Översättning: Niclas Balinder
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Lawrence Krauss om universums uppkomst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lawrence M Krauss, professor i fysik vid Arizona State University i USA, berättar om vilka upptäckter som har förändrat vår bild av universums uppkomst och framtid. Han menar att det inte bara är möjligt att vårt universum uppstod ur ingenting - det är också troligt att det gjorde det. Inspelat i mars 2013. Arrangör: Fri Tanke förlag.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Naturvetenskap, Universum
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ett universum ur ingenting

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Ett universum ur ingenting

Lawrence Krauss om universums uppkomst

Lawrence M Krauss, professor i fysik vid Arizona State University i USA, berättar om vilka upptäckter som har förändrat vår bild av universums uppkomst och framtid. Han menar att det inte bara är möjligt att vårt universum uppstod ur ingenting - det är också troligt att det gjorde det.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Ett universum ur ingenting

Varför finns det någonting?

Ett samtal om definitionen av ingenting. Och om filosofins och teologins relation till vetenskapen. Med Lawrence M Krauss, Bengt Gustafsson, Åsa Wikforss, Stefan Gustavsson och Ulrika Engström. Moderator: Christer Sturmark.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Att forska om mörk materia

Att forska om mörk materia är bland det mest spännande man kan göra, tycker Katherine Freese som är professor i fysik vid Stockholm universitet. Här berättar hon hur vår galax ser ur och hur hon som professor hamnade i Sverige. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioBildningsbyrån EU

Smartare, snålare och renare

Sändningsår 2009. Enligt EU:s energipolitiska mål ska den totala energiförbrukningen minska med 20 procent, utsläppen av koldioxid minska med 20 procent och andelen förnyelsebar energi öka med 20 procent fram till år 2020. Hur ska dess mål uppnås? Och är de tillräckliga?