Titta

UR Samtiden - Ett universum ur ingenting

UR Samtiden - Ett universum ur ingenting

Om UR Samtiden - Ett universum ur ingenting

Lawrence M Krauss, professor i fysik vid Arizona State University i USA, berättar om vilka upptäckter som har förändrat vår bild av universums uppkomst och framtid. Han menar att det inte bara är möjligt att vårt universum uppstod ur ingenting - det är också troligt att det gjorde det. Efter föreläsningen hålls en debatt med teologer och filosofer. Inspelat i mars 2013. Arrangör: Fri Tanke förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Ett universum ur ingenting: Varför finns det någonting?Dela
  1. Tanken är
    att vi nu ska diskutera de frågor-

  2. -som professor Krauss tog upp.

  3. Varför finns nånting
    snarare än ingenting?

  4. Kan vetenskapen
    besvara de här frågorna-

  5. -eller behöver vi andra förklaringar?

  6. Jag ska presentera paneldeltagarna-

  7. -och be dem kommentera före-
    läsningen. De får tre minuter var.

  8. Professor Krauss får svara,
    och sen är ordet fritt.

  9. Men först ska jag presentera panelen.

  10. Stefan Gustavsson är teolog
    vid Credoakademin i Stockholm.

  11. Han är även generalsekreterare
    för Svenska evangeliska alliansen-

  12. -och författare till flera böcker
    om kristen tro.

  13. Ulrika Engström är
    vetenskapsjournalist och författare.

  14. Hon har gett ut en bok
    om astronomins historia-

  15. -och hon arbetar för SVT
    och "Vetenskapens värld".

  16. Professor Krauss har ni träffat.

  17. Åsa Wikforss är professor i filosofi
    vid Stockholms universitet.

  18. Hon forskar bland annat
    om förhållandet-

  19. -mellan mentala tillstånd
    och den externa världen.

  20. Bengt Gustafsson är astronom
    och professor i teoretisk astrofysik-

  21. -vid Uppsala universitet. Han är
    kristen och vetenskapsskribent-

  22. -och har skrivit boken
    "Kosmisk resa".

  23. Det kanske kommer mer i framtiden,
    vi får se.

  24. Jag vill låta er
    kommentera föreläsningen.

  25. Du får börja, så går vi i turordning.

  26. Tack så mycket, och tack för boken.
    Den är väldigt välkommen.

  27. Vi har inget liknande på svenska.

  28. -På engelska finns det några.
    -Men de är inte lika bra.

  29. Men John Barrow har faktiskt
    skrivit en bra bok om ingenting.

  30. De framsteg som kosmologin
    har gjort under min livstid-

  31. -har varit helt enastående.

  32. Vi vet mycket mer i dag
    än vi gjorde för 40-50 år sen.

  33. Och jag är ännu äldre än så.

  34. Men när jag läser din bok
    får jag intrycket-

  35. -att mycket av det här beror på
    några individers insatser.

  36. De framstår som ganska romantiska,
    som 1800-talets upptäcktsresande.

  37. Du berättar flera fina anekdoter-

  38. -gärna med hjälp av adjektiv
    som "lysande".

  39. Jag vill bara påminna om
    att vi är beroende av-

  40. -tusentals ingenjörer
    och andra forskare-

  41. -som har utvecklat detektorer
    och raketteknik-

  42. -styrning av teleskop och adaptiv
    optik och mycket annat.

  43. Det här nämns inte så ofta.

  44. Jag vill gärna att du
    i nästa populärvetenskapliga bok-

  45. -lyfter fram de här anonyma massorna
    som vi är så beroende av.

  46. De har varit nödvändiga
    för vår framgång.

  47. Sen tycker jag nog
    att det finns ett problem.

  48. Det gäller vad vi vet med säkerhet-

  49. -vad som är gissningar
    eller hypoteser-

  50. -och vad som är mer långsökt
    och spekulativt.

  51. Det här är ett problem
    i alla populära framställningar-

  52. -men jag är rädd
    att du ibland går för långt.

  53. Vi kan ta omega som exempel.
    Omega är ungefär 1-

  54. -plus eller minus en procent.

  55. Men det skulle kunna vara 1,01-

  56. -eller 0,99.

  57. Du kanske vill ha ett slutet
    universum.

  58. Det är 1,000000000000000000001.

  59. Han hoppas det.
    - Men i din framställning-

  60. -framgår inte den här osäkerheten.
    Det kan vara 1,01.

  61. I så fall är din tes om
    att ingen energi behövs-

  62. -i fara.

  63. -Men det är inte så.
    -Det här är intressant.

  64. Teoretiker vet att den kosmologiska
    konstanten måste vara 0-

  65. -och att omega måste vara 1.

  66. Men vi empiriker
    vill gärna utgå från data-

  67. -som man inte extrapolerar
    alltför långt.

  68. Det är en generell känsla.
    Sen ser jag ett till problem.

  69. Problemet gäller nåt jätteintressant,
    nämligen multiversumhypotesen.

  70. För mig är det en metafysisk hypotes-

  71. -som används för att förklarar
    varför vårt universum är så unikt.

  72. Problemet är att vi inte ser dem,
    och frågan är om vi kan göra det.

  73. Om vi inte kan det,
    blir den här tanken...

  74. ...inte bara problematisk
    utan även...lite kuslig.

  75. Det blir väl mycket metafysik.

  76. Tack. Vi låter professor Krauss
    svara sist. - Åsa, varsågod.

  77. -Vill du ha ett större papper?
    -Det här räcker gott.

  78. -Varsågod, Åsa.
    -Filosoferna har varit elaka mot dig.

  79. Några. Bara de dåliga.

  80. Då får väl jag vara en bra filosof.

  81. Det är intressant att filosoferna
    har reagerat så här.

  82. Filosofernas reaktion i recensioner
    och debatter-

  83. -har handlat om falsk marknadsföring.

  84. Han svarar inte på frågan
    varför det finns nånting.

  85. Han svarar på frågan
    varför nånting finns-

  86. -utifrån väldigt få antaganden
    om varför universum existerar.

  87. Det är intressant, men det var inte
    den frågan vi ville ha svar på.

  88. En del filosofer verkar inte ha läst
    boken så noga. Det finns tre steg.

  89. Du visade den första sortens ingen-
    ting, som är fluktuerande kvantfält.

  90. Vi fick se en fantastisk animation
    av energin i dem.

  91. Men för filosofer är ingenting
    avsaknaden av allt, även kvantfält.

  92. Steg två innebär-

  93. -att rum, kanske till och med tid,
    kan skapas utan kvantfält.

  94. Det kan visas med en teori om allt
    och en kvantteori om gravitationen.

  95. Om vi har det, kanske vi når fram.

  96. För filosoferna är det inte ingen-
    ting, för man behöver fysikens lagar.

  97. Varför skulle just den teorin stämma?

  98. Det blir nästa fråga för dem.

  99. Men så säger du
    att det finns ett tredje steg-

  100. -och det är multiversum.

  101. Varför är naturlagarna
    och konstanterna som de är?

  102. Det råkar bara vara så-

  103. -att det finns många universum.

  104. I ett av dem blir det så här,
    och där är vi och ställer frågan.

  105. Men enligt filosoferna
    är inte heller det ingenting.

  106. Det är multiversum
    och antaganden om naturlagar.

  107. Om de är slumpmässiga hos oss,
    måste det finnas metalagar.

  108. Vi låter inte nöja oss med de svaren.

  109. Jag undrar om du anser
    att vi stångas mot ingenting.

  110. Är det en pseudofråga?
    Vissa menar det.

  111. Till sist når vi ett evigt universum,
    evig urmateria eller nåt.

  112. Eller ska vi slå fast att vi inte ens
    kan tänka på ingenting?

  113. Att tänka kräver nånting.
    Frågan kanske inte kan formuleras.

  114. Parmenides var inne på det.

  115. Har filosoferna nått vägs ände eller
    ställer de en grundläggande fråga-

  116. -som är legitim, men som vetenskapen
    inte kan eller ens vill besvara?

  117. Det är min fråga.

  118. Ulrika, vad är din kommentar?

  119. Du sa
    att vi lever i det här universumet-

  120. -eftersom vi inte kan se nåt annat.
    Vi är här av en slump.

  121. Det är som att inte fråga
    var jag kommer från-

  122. -eftersom det bara är en slump
    att Ulrika Engström råkade födas.

  123. Men varför skulle då Newton
    ställa frågor om gravitationen?

  124. Han såg den och förstod den, men han
    ville ändå veta vad som styr den.

  125. Om man slutar ställa frågor
    gör man det lätt för sig.

  126. Då skulle vi inte ha nån vetenskap,
    så varför sluta där?

  127. Det blir nästan en religiös
    tankegång.

  128. Man kan säga
    att vi inte vet nåt mer, Gud finns-

  129. -eller att vi inte kan säga nåt
    mer...

  130. ...eftersom vi inte skulle kunna
    iaktta det annars.

  131. Det var mina tankar i huvuddrag.

  132. Stefan?

  133. Välkommen till Sverige, och tack för
    en mycket stimulerande föreläsning.

  134. Jag har tre frågor
    som jag vill diskutera.

  135. Definitionen av ingenting,
    definitionen av kunskap-

  136. -och skapandet av en mänsklig kultur.

  137. Hur definierar man ingenting?
    Jag läste din bok med stort intresse-

  138. -men jag hittade inte det ingenting
    som titeln utlovade.

  139. I stället verkar professor Krauss
    omdefiniera ingenting-

  140. -till att alltid vara nånting.

  141. I boken har ingenting egenskaper
    och är instabilt.

  142. Det är alltid nånting-

  143. -och detta nånting blir hela tiden
    mer och mer immateriellt.

  144. Rörelsen mot det immateriella
    verkar bekräfta slutsatsen-

  145. -att bokstavligt förstådd intighet
    har skapat kosmos.

  146. Det liknar argumentet att eftersom
    man kan leva på allt mindre föda-

  147. -så måste man kunna leva utan mat.

  148. -Men det är nog en osund slutsats.
    -Jag håller med.

  149. Min fråga liknar Åsas.
    Vi måste definiera ingenting.

  150. Sen till synen på kunskap.

  151. Om jag förstår professor Krauss rätt-

  152. -är den enda kunskap vi har
    om världen empirisk kunskap.

  153. Han förnekar den självklara principen
    att ingenting kommer ur ingenting-

  154. -eftersom den
    "saknar vetenskaplig grund".

  155. Det stämmer-

  156. -men det gäller för alla logikens
    lagar.

  157. Vetenskapen måste ta logikens lagar
    för givna.

  158. Jag blir lite förvånad.

  159. Professor Krauss verkar ansluta sig
    till den logiska positivismen-

  160. -som bara accepterar
    det som kan bevisas vetenskapligt.

  161. Principen vederlägger sig själv, den
    inte kan verifieras vetenskapligt.

  162. Det är min andra fråga:
    Behöver vi en bredare kunskapssyn?

  163. Och så skapandet
    av en mänsklig kultur.

  164. I annonsen för föreläsningen
    användes sloganen-

  165. -"Vi är mer betydelselösa
    än vi kan föreställa oss".

  166. Jag håller med professor Krauss om
    att sanningen är vårt mål-

  167. -vad vi än tycker om den.
    Men jag vill ändå reflektera över-

  168. -de nya ateisternas evangelium.
    Och professor Krauss är en av dem.

  169. I 2 000 år har kristendomen lärt
    varje ny generation-

  170. -att vi är mer betydelsefulla
    än vi kan föreställa oss.

  171. Vad händer med en kultur som i 2 000
    år säger till varje ny generation:

  172. "Du är mer betydelselös
    än du kan föreställa dig."

  173. -Det är mina tre frågor.
    -Det vore vår största gåva till fred.

  174. -Då så, professor Krauss.
    -Oj! Men jag tar dem i ordning.

  175. Det blir bra att avsluta med dina,
    för då kommer jag att vara elak.

  176. Du har helt rätt i att forskning
    är en kollektiv verksamhet.

  177. När man skriver en historia
    hittar man...

  178. Människor gillar berättelser
    om människor.

  179. Forskning är en kollektiv verksamhet,
    och vi begår misstaget...

  180. Jag vill låta bli, men forsknings-
    resultat beskrivs ibland som språng-

  181. -när de i själva verket
    är resultatet av myrsteg.

  182. När man läser om vetenskap
    i tidningarna är alla Einstein.

  183. Vetenskapen går framåt med myrsteg
    och bygger på tidigare resultat.

  184. Stora språng är sällsynta, och inte
    ens de görs av enstaka individer.

  185. De är helt beroende av ingenjörer
    och medarbetare-

  186. -utan kollegor.
    Jag jobbar på samma sätt.

  187. Jag samarbetar med doktorander
    och forskare över hela världen.

  188. Det är en del av vetenskapen
    som bör hyllas-

  189. -och jag tror att jag nämner det.

  190. Jag framhåller gärna att vetenskapen
    bör hyllas av just det skälet.

  191. Vetenskap är en mänsklig aktivitet
    som visar på det möjliga.

  192. Den lär oss att överbrygga kultur,
    språk och religion.

  193. Large Hadron Collider, LHC,
    är ett bra exempel.

  194. Den är 2000-talets gotiska katedral.

  195. Katedralerna tog över hundra år
    att bygga-

  196. -och involverade tusentals
    hantverkare, i flera familjeled.

  197. LHC byggdes av tusentals fysiker
    från hundratals länder.

  198. De talade olika språk
    och hade olika religion-

  199. -men alla talade vetenskapens språk.

  200. Det är bara inom vetenskapen som
    människor klarar av att samarbeta-

  201. -mot ett gemensamt mål.

  202. Vetenskapen är
    ett fantastiskt exempel på-

  203. -hur många individer bidrar med
    små insatser till ett gemensamt mål.

  204. Det är viktigt att betona det här.

  205. Om jag inte gjorde det i boken
    så får jag ändra på det.

  206. -Du vill säga nåt.
    -En kort fråga.

  207. Anser du att man bör dela ut nobel-
    priset i fysik till hela grupper?

  208. En bra fråga. Vi får se vad som
    händer nästa gång priset delas ut.

  209. Det lär gå
    till upptäckten av Higgspartikeln.

  210. Vi har slagit vad,
    men nån annan vet nog mer än jag.

  211. Det här är det första exemplet på...

  212. Om priset delas ut för experimentet,
    kan man inte ge det till en individ.

  213. Det kan vara dags
    att ge priset till en grupp.

  214. Det skulle strida
    mot Alfred Nobels testamente-

  215. -men så är det varje år. Priset
    ska ju gå till insatser året innan.

  216. Det är en intressant fråga.
    Jag tror inte...

  217. Det vore rimligt, för få veten-
    skapliga framsteg görs av individer.

  218. De stora problemen kräver samarbete-

  219. -inte bara i fysik, utan även i
    biologi och klimatforskning.

  220. All vetenskap kräver samarbete.
    Det är svårt att välja ut individer.

  221. Därför vore det vore det rimligt
    att göra så.

  222. -Tar det för lång tid?
    -Nej då.

  223. Metafysik är ett intressant ämne,
    så vi kan prata lite om det.

  224. Är multiversum metafysiska?

  225. Då skulle diskussionen om dem
    vara meningslös.

  226. Jag är inte så förtjust i metafysik.

  227. Och ännu mindre i teologi,
    men vi kommer till det.

  228. Men metafysik
    har ändå en viss substans.

  229. Okej, det var lite publikfrieri.

  230. Poängen är...

  231. Det stämmer att vi inte
    kan upptäcka andra universum-

  232. -men det kan ändå bli en vetenskap.
    Just nu är det spekulation.

  233. Jag vänder mig mot en sak du sa.

  234. I boken gör jag allt jag kan för att
    skilja på spekulation och bevis.

  235. Det är väldigt viktigt. Jag försöker
    skilja på spekulation och bevis.

  236. Så här tror jag
    att det kan bli en vetenskap.

  237. Om vi hade en teori om inflationen...

  238. Vi har ingen bra teori
    som bygger på elementarpartikelfysik.

  239. Om vi kan förklara varför protonen är
    2 000 gånger tyngre än elektronen-

  240. -varför det finns tre familjer
    elementarpartiklar, och så vidare...

  241. Inflationen måste enligt teorin
    ha inträffat i det tidiga universum.

  242. Inflationen skapar många universum.

  243. Med en teori
    skulle man kunna räkna ut det.

  244. En teori kanske kan göra 100
    förutsägelser, där 99 är testbara-

  245. -och en påvisar flera universum.

  246. Om det går och låter som en anka,
    så är det en anka.

  247. Då kan man testa så mycket av teorin
    att man kan härleda resten.

  248. Då skulle det inte vara metafysik.
    Atomernas existens accepterades-

  249. -långt innan vi hade
    elektronmikroskop.

  250. Atomteorin bekräftades
    av så många experiment-

  251. -att man accepterade deras existens.

  252. Om vi inte kan gå i den riktningen
    så är det bara prat, det medger jag.

  253. En annan sak,
    som anknyter till en senare fråga...

  254. Du tog upp det, men jag svarar nu.

  255. Är skillnaden mellan multiversum...

  256. Det är sannolikt evigt, så vi kommer
    till frågor om kausalitet och inget.

  257. Kalla gärna multiversum för Gud, men
    tron på multiversum är välgrundad.

  258. Det vi inte förstår
    hänvisar vi till Gud.

  259. "Jag vill inte tänka. Det är Gud."

  260. Multiversumhypotesen kommer inte
    från frågan om ingenting ur nånting-

  261. -utan från partikelfysiken.
    Vi har tvingats acceptera den.

  262. Jag gillar inte multiversumhypotesen.

  263. Men universum finns inte till
    för min skull.

  264. Om bevisen gör det sannolikt - och
    det gör de - så får jag leva med det.

  265. Teorin är välgrundad av andra skäl
    än viljan att förklara universum-

  266. -och ge ett sammanhang
    till filosofernas löjliga fråga.

  267. Tron på multiversum är välgrundad.
    Över till frågan...

  268. Frågan som intresserar filosoferna
    är helt ointressant.

  269. -För dig, ja.
    -Det här är jättebra.

  270. Då kan filosoferna ställa sina frågor
    medan vi gör framsteg.

  271. Poängen med den här frågan är...

  272. Välj vilket argument du vill
    om yttersta orsaker-

  273. -hos Augustinus eller Aristoteles.

  274. Det enkla svaret är att om multi-
    versum finns, kan det vara evigt.

  275. Det är faktiskt sannolikt.

  276. "Det är inte ingenting", säger nån
    då, men vem tusan bryr sig?

  277. Den intressanta och viktiga frågan-

  278. -är inte om orsakssambanden
    kan ledas bakåt i det oändliga.

  279. Frågan är
    hur det universum vi ser skapades.

  280. Det är miraklet som vi har undrat
    över sen tidernas begynnelse.

  281. Det är miraklet
    som verkar kräva en gud.

  282. Men jag hävdar att universum
    kan skapas ur ingenting.

  283. Låg det inbäddat i nåt?
    Kanske. Men vem tusan bryr sig?

  284. Det oerhörda är att det inte
    existerade.

  285. Ingenting i vårt universum
    existerade-

  286. -varken rum, tid, materia
    eller strålning.

  287. Ändå kan det ha skapats spontant.

  288. Kanske inuti ett större objekt, ett
    multiversum, som kanske är evigt-

  289. -men det är inte intressant.

  290. Frågan är om universum
    kan ha skapats ur ingenting-

  291. -utan vare sig syfte eller avsikt-

  292. -och utan intelligens
    som yttersta orsak.

  293. Det är den fascinerande frågan.

  294. Frågan är inte varför utan hur.

  295. Hur skapades ett universum med
    400 miljarder galaxer ur ingenting?

  296. Den försöker jag besvara. Filosofer
    kanske inte finner den intressant-

  297. -men det ger jag tusan i.

  298. Frågan är inte intressant.
    Frågan är hur vårt universum uppstod-

  299. -och om fysiken hjälper oss
    att förstå det.

  300. Jag håller med om,
    och det skriver jag också-

  301. -att den grundläggande frågan
    om en yttersta orsak-

  302. -besvaras inte av fysiken.

  303. Multiversum kanske besvarar den,
    om det är evigt-

  304. -och det vore dessutom en mer
    välgrundad förklaring än Gud.

  305. Frågan är intressant för filosofer,
    men inte för fysiker.

  306. Och det är verkligen ingenting.
    Jag ogillar invändningen.

  307. När en elektron avger en foton-

  308. -och kastar ljus
    över ditt vackra ansikte...

  309. Inte mitt.

  310. Fotonen gömde sig inte inuti
    elektronen eller atomen.

  311. Den skapades spontant.

  312. Ingen invänder mot tanken
    att fotonen skapades ur ingenting.

  313. Detsamma kan gälla
    för hela universum.

  314. Och om man undrar vilka egenskaper
    ett sånt universum borde ha-

  315. -så skulle det ha samma egenskaper
    som vårt universum.

  316. Jag har inget svar,
    jag säger bara att det är rimligt.

  317. Din fråga är inte intressant för mig.

  318. Så till den sista frågan.

  319. Jag försöker besvara
    din fråga om "tur".

  320. Multiversum ska inte göra oss glada.

  321. Hypotesen drevs fram av inflations-
    teorin, i viss mån av strängteorin.

  322. Men multiversum är en automatisk
    följd av inflationsteorin.

  323. Men det var väl inte min fråga?

  324. Det kanske är tur,
    men så är det bara.

  325. Men innebär det att vi inte behöver
    ställa fler frågor?

  326. Det fina med vetenskapen är
    att alla svar leder till nya frågor.

  327. Men man behöver ju inte
    ställa fler frågor.

  328. -Man är redan nöjd.
    -Det är det man inte är.

  329. Det handlar inte om
    att slippa ställa frågor.

  330. Kan en teori förutsäga multiversum
    och dess sannolikhetsfördelning-

  331. -och kan den testas?
    Om inte, är teorin oanvändbar.

  332. Vi vill ha en teori som gör förut-
    sägelser, men vi har det inte än.

  333. Och om vi inte får det,
    är det bara mental onani.

  334. Det är som frågan om varför
    fysikaliska konstanter är som de är.

  335. -Den måste vi kunna besvara.
    -Det kanske vi kan.

  336. Vi kanske får en teori om allt,
    jag har inte gett upp hoppet.

  337. Innan den mentala onanin
    börjar på allvar vill jag...

  338. Förlåt, jag kan inte låta bli.

  339. Det här är ett sätt att svara på
    frågan.

  340. Säg att vi
    bland strängteorins "landskap"-

  341. -hittar många olika universum
    där konstanterna korrelerar.

  342. Alla universum
    med en liten kosmologisk konstant-

  343. -kanske har tre familjer elementar-
    partiklar och fyra fundamentalkrafter

  344. Det skulle kunna vara bevis för
    att vi är speciella.

  345. Får man X så får man även Y
    enligt en sannolikhetsfördelning.

  346. Då kan man dra intressanta slutsatser
    om universum från en observation.

  347. Alltså måste vi hitta
    ett universum som vårt?

  348. Det viktiga - och det är även viktigt
    för filosofi och teologi-

  349. -är att vi sitter fast i vårt
    universum.

  350. Det kan finnas frågor
    som vi aldrig kan besvara empiriskt.

  351. Vi sitter fast i vårt universum
    14 miljarder år efter big bang.

  352. Jag tog inte upp det här.

  353. Om vår art var tio miljoner år äldre
    skulle vi ha sett annat-

  354. -och vi skulle göra det
    om 100 miljoner år.

  355. Vi sitter fast i tid och rum,
    och det får vi leva med.

  356. Det kan finnas frågor
    som vi aldrig kan besvara empiriskt.

  357. Så är det
    när man lever i ett universum.

  358. Epidemiologer behöver två patienter,
    men vetenskapen fungerar inte så.

  359. Med ett universum kan man inte
    avgöra sannolikhetsfördelningen.

  360. Jag ska svara på dina tre frågor,
    eller åtminstone två av dem.

  361. Som jag skriver har teologer problem
    med min definition av ingenting-

  362. -eftersom teologer är experter
    på ingenting.

  363. Du hittade ingenting,
    för du letade inte.

  364. Teologernas definition av ingenting
    är, jag har ältat frågan i åratal-

  365. -att ingenting är det ur vilket
    bara Gud kan skapa nånting.

  366. De accepterar aldrig ett ingenting
    som skapas utan Gud.

  367. Ett universum som inte fanns innan
    det skapades, är skapat ur ingenting.

  368. Kan det ha skapats ur nåt ännu
    större, med eviga lagar?

  369. Absolut, det är multiversum,
    och tron på det är välgrundad.

  370. När det gäller kunskap
    måste jag säga nåt-

  371. -som kommer att låta oförskämt.

  372. Men det är sant, anser jag,
    för jag har frågat teologer.

  373. Jag brukar uppmana dem-

  374. -att nämna teologins bidrag till
    kunskapen de senaste 500 åren.

  375. Jag hävdar att teologi, som inte
    borde vara ett universitetsämne-

  376. -inte har bidragit med nån ny kunskap
    de senaste 500 åren.

  377. "Ge mig ett exempel", säger jag,
    och alla svarar likadant:

  378. "Vad menar du med kunskap?"

  379. Det är intressant. Om jag hade frågat
    fysiker, biologer, psykologer-

  380. -historiker eller ekonomer,
    skulle de ha gett mig exempel.

  381. Den enda kunskap som är viktig
    är den vi får från universum.

  382. Den kunskap som har sitt ursprung
    i våra hjärnor är oftast felaktig.

  383. Vilket är anledningen till
    att alla religiösa doktriner-

  384. -motsäger det vi ser i universum.

  385. Som jag sa i ett program tidigare så
    tror de flesta religiösa människor-

  386. -även de här inne,
    som jag redan har förargat...

  387. Katoliker tror inte att en oblat
    förvandlas till Kristi lekamen.

  388. De tror inte på det eller på att Jona
    åts upp av en fisk och överlevde.

  389. De skippar dumheterna och tror
    på det de vill. De tror på att tro.

  390. Folk kallar sig katoliker, kristna,
    judar och muslimer-

  391. -och skippar det de inte gillar
    och behåller det de gillar.

  392. Vi är programmerade att tro på en
    högre makt av goda evolutionära skäl.

  393. Den sista frågan gällde kultur.

  394. Vetenskapen kan ge oss
    en mycket sundare kultur-

  395. -än den kultur
    som teologin har gett oss.

  396. Den bygger på verkligheten,
    och dess moralprinciper är lovvärda.

  397. Det till skillnad från religionernas
    moralprinciper, som är avskyvärda.

  398. Evangelierna är enligt mig
    inte värda att leva efter.

  399. Min vän Christopher Hitchens sa-

  400. -att han inte var ateist,
    utan anti-teist.

  401. Han visste inte om det fanns en gud-

  402. -men han ville inte leva i ett
    universum där det fanns en.

  403. Vem vill vara ett får
    under en kosmisk Saddam Hussein?

  404. Som inte bara fördömer dig
    i detta livet utan i all evighet-

  405. -för att du inte tror på honom! Jag
    vill inte leva i ett sånt universum.

  406. Nu blev det många stickspår.

  407. Du avviker från ämnet.

  408. Min definition av ingenting
    är inte teologisk, utan filosofisk.

  409. Det stör mig att du avfärdar filosofi
    som universitetsämne-

  410. -samtidigt som din föreläsning är
    proppfull med filosofiska antaganden.

  411. Du avfärdar metafysik
    men spekulerar om multiversum-

  412. -som sen blir troliga
    och sen sannolika...

  413. Din invändning är både intressant
    och berättigad.

  414. Jag avfärdar viss filosofi.
    Jag diskuterade det nyligen i Oxford.

  415. Jag sysslar med filosofi, om filosofi
    är kritiskt tänkande och analys.

  416. Men sånt kräver inte en filosof, och
    filosofi hjälper inte vetenskapen.

  417. För att utröna multiversum existens-

  418. -behöver vi inte logik,
    deduktion eller induktion.

  419. Vi måste ta reda på
    om det faktiskt finns.

  420. Självklart sysslar vi alla med
    filosofi varje dag-

  421. -om vi tänker kritiskt
    och ställer frågor om universum.

  422. Filosofin är bra på att ställa
    frågor, vetenskapen besvarar dem.

  423. -Åsa?
    -Tack.

  424. Jag försökte vara
    en trevlig och bra filosof.

  425. Jag måste kommentera
    det här med kunskap.

  426. Grunden för fysiken är matematik,
    och det är a priori-kunskap.

  427. Du förlitar er
    på mängder av a priori-resonemang.

  428. Kanske inte metafysik,
    men definitivt matematik och logik.

  429. Varför vissa a priori-resonemang ska
    uteslutas - a priori, så att säga-

  430. -från din världsbild,
    begriper jag inte.

  431. Det förvånar mig inte
    att de frågor som intresserar dig-

  432. -är vetenskapliga frågor.
    Du är ju vetenskapsman.

  433. Jag intresserar mig för filosofiska
    frågor, och vi bör ha många frågor.

  434. De är inte samma frågor,
    men det gör inget.

  435. I boken föreslår du-

  436. -att vi omformulerar frågan om varför
    nånting finns snarare än ingenting.

  437. -Är varför-frågor dåliga frågor?
    -Nej, man kan ställa dem.

  438. -De är ju meningslösa.
    -Nej.

  439. Varför-frågor är egentligen
    hur-frågor.

  440. Varför-frågor kan tolkas kausalt.
    Varför gick fönstret sönder?

  441. Du undrar ju hur fönstret gick
    sönder. Det fanns inget syfte.

  442. Varför-frågor implicerar inte syfte.
    Det finns många legitima frågor-

  443. -och att avfärda filosofiska frågor
    a priori låter väldigt dogmatiskt.

  444. Jag tror att du menar...

  445. Okej, en applåd.

  446. Jag avfärdar dem inte, jag säger bara
    att de inte intresserar vetenskapsmän

  447. De är irrelevanta när man ska skaffa
    kunskap om världen.

  448. Poängen är att filosofi-

  449. -har varit ett väldigt nyttigt ämne-

  450. -när det gäller att ställa olika
    frågor.

  451. Det är oundvikligt
    att filosofiämnets område krymper.

  452. Jag tycker
    att moralfilosofi är intressant.

  453. Men det beror på att vi inte
    har en fullständig medvetandeteori.

  454. I så fall skulle moralfilosofin
    kunna uppgå i neurofysiologin.

  455. Den filosofiska fråga som du ställer
    går inte att besvara.

  456. Därför leder inte den typen av filo-
    sofiska frågor till några framsteg.

  457. Filosofer vill ofta tolka
    vetenskapliga resultat-

  458. -t.ex. kvantmekanikens betydelse,
    och sätta den i en logisk kontext.

  459. Det är väldigt nyttigt. Jag ogillar
    att de säger till vetenskapsmän-

  460. -att de inte förstår vad de gör utan
    filosofin. Empirin visar nåt annat.

  461. Vetenskapsmän läser inte filosofi,
    men de klarar sig bra.

  462. Det kan tyckas trivialt, trångsynt
    och inskränkt-

  463. -men på nåt sätt
    förklarar det universum.

  464. Kanske därför missar fysikerna
    den stora frågan.

  465. Kosmologin har ju problem.

  466. Håller du med om
    att kosmologin har ett problem?

  467. Det är mycket vi inte förstår,
    men är det ett problem?

  468. Att jämka kvantfysiken
    med gravitationen, till exempel.

  469. -Vi är inte i närheten av ett svar.
    -Det är det som är spännande!

  470. Det kanske beror på
    att ni saknar vissa frågor.

  471. Vissa frågor kan vi inte besvara, men
    de lär inte besvaras av filosofin.

  472. Får vi inte ställa dem, lär de inte
    bli besvarade av filosofin heller.

  473. När det gäller universum...

  474. Du har rätt i att vi använder
    matematik.

  475. Men matematik är inte verkligheten.

  476. Matematik kan skapa olika uni-
    versum. Teoretiska fysiker gör det.

  477. Oftast har jag fel, och ibland
    beror det på att jag räknar fel.

  478. Jag kan skapa oändligt många
    matematiska universum-

  479. -men de är inte verkliga.

  480. Vi måste förstå vårt eget universum.
    Allt hänger på experimentet.

  481. Du behöver rätt matematik
    för att göra beräkningar.

  482. Ja, men experimentet är avgörande.
    Så visst är jag begränsad.

  483. Det som inte kan mätas empiriskt,
    är inte kunskap.

  484. Det är
    en väldigt problematisk ståndpunkt.

  485. Åsikten att vetenskapen inte behöver
    filosofin är djupt problematisk.

  486. Epistemologerna förkastade din
    kunskapssyn för flera årtionden sen.

  487. Den är motsägelsefull.

  488. Du måste postulera väldigt mycket som
    vetenskapen inte kan bevisa.

  489. Varför använda
    en motsägelsefull epistemologi?

  490. De flesta vetenskapsmän
    kan inte stava till filosofi.

  491. -Vi är filosofiskt okunniga.
    -Är ni stolta över det?

  492. Några är det.
    Men jag har faktiskt läst filosofi.

  493. "Physics and Philosophy" av James
    Jeans fick mig intresserad av fysik.

  494. Jag är empiriker. Mitt empiriska
    bevis för filosofins irrelevans-

  495. -är att vetenskapsmän inte kan nåt om
    filosofi, men se vad som har hänt.

  496. Trots att vi inte behärskar filosofi-

  497. -har vi fått kunskap om universum,
    vacciner och evolutionsteorin.

  498. Vår okunskap om filosofi
    stjälpte oss inte.

  499. Bengt vill ha ordet.

  500. -Jag försöker provocera.
    -Du lyckas bra.

  501. Jag försöker hålla mig vaken.

  502. Jag har flera frågor.
    Själv högaktar jag filosofiämnet-

  503. -även om jag anser att vetenskapen
    har både rätt och skyldighet-

  504. -att överskrida
    invanda filosofiska föreställningar.

  505. Vetenskapen har gått framåt genom att
    ifrågasätta filosofiska grundteser.

  506. Jag är nyfiken på
    din syn på matematik.

  507. Matematiken är ett redskap
    som förutsäger orimliga universum-

  508. -om man använder den
    utan empirisk grund.

  509. Men matematiken kan också göra
    väldigt intressanta förutsägelser-

  510. -om fenomen som vi inte ens
    kunde föreställa oss tidigare.

  511. Vi har
    Eugene Wigners berömda essä...

  512. -"The Unreasonable Effectiveness."
    -Ja. Vad är matematik?

  513. Jag skrev en bok om extra dimensioner
    med den frågan i åtanke.

  514. Vi är programmerade
    att gilla sånt som extra dimensioner.

  515. Men vad är en produkt av våra hjärnor
    respektive av universum?

  516. Är matematiken en produkt av
    våra hjärnor eller av universum?

  517. -Det är en filosofisk fråga.
    -Javisst.

  518. Och det är intressant att ställa
    frågan.

  519. Jag menar inte att det inte finns
    intressanta filosofiska frågor.

  520. Det gör det. Det gör dem inte till
    intressanta vetenskapliga frågor.

  521. De intressanta filosofiska frågorna-

  522. -är inte intressanta vetenskapliga
    frågor för oss fysiker.

  523. Det är inget fel med det,
    men jag vill påpeka det-

  524. -för vissa filosofer menar att deras
    frågor är vetenskapligt intressanta.

  525. Frågan om matematiken skapas av
    våra hjärnor är intressant.

  526. Poängen är
    att vi kan avgöra det empiriskt.

  527. På empirisk väg, inte med logik, har
    vi upptäckt att matematiken fungerar.

  528. Upptäckten att matematiken fungerar
    är empirisk.

  529. Det visar att matematiken
    existerar i den yttre världen.

  530. De relationer som vi har formulerat
    i våra hjärnor-

  531. -svarar mot hur universum fungerar,
    och det är en empirisk upptäckt.

  532. Det centrala
    är just den här empiriska aspekten.

  533. Jag avslutar en bok med ett
    citat av matematikern Hermann Weyl.

  534. Eftersom han var mer matematiker
    än fysiker, sa han:

  535. "Jag tvingas ofta välja
    mellan det sanna och det sköna."

  536. "Och jag väljer alltid det sköna."
    Han var ju matematiker.

  537. Som fysiker tvingas jag välja det
    sanna, även om det inte är vackert.

  538. Stefan ställde en fråga
    som du inte har svarat på.

  539. Även din naturalistiska världsbild
    utgår från metafysiska antaganden-

  540. -till exempel
    att det finns en yttre verklighet-

  541. -och att logikens lagar
    inte motsäger sig själva.

  542. Vi kan inte lita på logiken,
    vi måste kolla om den fungerar.

  543. Kvantmekaniken har visat
    på logikens brister.

  544. Lagen om orsak och verkan
    är meningslös utan tiden.

  545. Om tiden och universum
    skapades samtidigt-

  546. -hur kan man då prata om en orsak?

  547. Vi behöver nya föreställningar,
    men det är så man lär sig nytt.

  548. Jag förstår.
    Men håller du ändå inte med om-

  549. -att du måste utgå
    från vissa antaganden-

  550. -som inte är vetenskapligt testbara
    för att bedriva vetenskap?

  551. -Jag försvarar Stefan!
    -Oväntat, men tack så mycket.

  552. Jo, men bara till en del.

  553. Jag kan inte bevisa
    att det finns en yttre verklighet.

  554. Jag kan inte bevisa att vi var här
    för tre sekunder sen-

  555. -eller att vi och minnet av mina
    kommentarer inte skapades nyss.

  556. Jag kan inte bevisa det.

  557. Men poängen är...

  558. Man kan säga det och ge upp. Men
    fråga i stället vad som är sannolikt.

  559. Jag kan påstå att Gud skapade
    universum för tre sekunder sen-

  560. -och påstå att det är möjligt,
    men vad är vitsen?

  561. Vi kan utgå från att det inte är så
    och ställa frågor om universum.

  562. Tidigare pratade jag med dig
    och några andra journalister.

  563. Stockholm kan vara ett fantasifoster,
    men det är högst osannolikt.

  564. Vetenskapen kan bara avgöra
    vad som är sannolikt och osannolikt.

  565. Det är osannolikt att det finns
    en gud-

  566. -och att Stockholm
    bara finns i min fantasi.

  567. Så bra fantasi har jag inte.

  568. Därför är jag inte arkitekt. Jag kan
    inte skapa alla vackra byggnader.

  569. Det är osannolikt,
    och jag agerar utifrån det.

  570. Då kan jag göra bra förutsägelser-

  571. -och utföra experiment och bygga
    teknik som gör världen bättre.

  572. Du kan inte förneka filosofin,
    för du sysslar med den hela tiden.

  573. -Du har filosoferat hela kvällen.
    -Javisst.

  574. Varför säger du då att den är
    oviktig?

  575. Du kan bara välja mellan
    att vara en bra eller dålig filosof.

  576. Nej, en bra eller dålig
    vetenskapsman.

  577. Men inte utan att använda filosofi.

  578. Visst, men man kan inte vara
    människa utan att använda filosofi.

  579. Vi tar det igen. Det här påminner
    om en debatt i Oxford.

  580. När jag arbetade vid Yale tänkte de
    stänga filosofiska institutionen där.

  581. -De hade goda skäl.
    -Ja, den var kass.

  582. Då tänkte jag
    att det nog inte var en så dum idé.

  583. Logikerna kan gå
    till matematiska institutionen.

  584. Idéhistoriker och klassicister kan
    också gå till andra institutioner.

  585. Vad är det som är unikt med filosofi?

  586. Jag anser att filosofi är viktigt
    som ett hjälpmedel i undervisningen.

  587. Den hjälper unga att lära sig
    kritiskt tänkande och logisk analys.

  588. Men det är inte nödvändigt.

  589. Man kan lära sig det
    på många olika institutioner.

  590. Filosofi ingår i alla ämnen.

  591. Man måste inte vara filosof
    för att syssla med filosofi.

  592. Den filosofi jag behöver-

  593. -är inte den jag lärde mig från Kuhn
    och Popper, även om jag läste dem.

  594. Jag lärde mig vetenskapsfilosofi av
    Feynman och andra vetenskapsmän.

  595. Det var likadant
    för de flesta av mina kollegor.

  596. Jag menar att filosofiämnet
    är av intresse för filosofer-

  597. -och kanske bra för att lära
    studenter hur man tänker.

  598. Men ämnet behövs inte
    inom vetenskapen.

  599. Allt vi gör är inte till nytta
    för vetenskapen.

  600. Men det gäller många andra ämnen.

  601. Du kan inte veta mycket om filosofi.
    Det är ett mycket brett ämne.

  602. Det finns epistemologi, medvetande-
    filosofi, metafysik, semantik m.m.

  603. Ämnet är enormt stort och det växer.

  604. -Jaså?
    -Ja, absolut.

  605. Filosofi var vårt första sätt
    att tänka om världen.

  606. Ämnet växte och blev mer avancerat,
    och vissa discipliner föll ifrån.

  607. Först föll fysiken ifrån
    och blev en empirisk vetenskap.

  608. Fler ämnen följde,
    senast psykologin på 1800-talet.

  609. Logiken kanske uppgår i matematiken.

  610. Men filosofin kommer att finnas,
    för det finns generella frågor-

  611. -som de specialiserade vetenskaperna
    inte har tid att undersöka.

  612. Filosofin kommer att göra det,
    även om du inte blir hjälpt av den.

  613. -Den är viktig för kunskapen.
    -Det håller jag med om.

  614. Kunskap fascinerar mig,
    och vetenskapshistoria är intressant.

  615. Du har helt rätt. När studenter
    frågar mig vad de ska studera-

  616. -säger jag åt dem att studera
    det som intresserar dem.

  617. Men jag ogillar när filosofer säger
    att vetenskapen kräver filosofi.

  618. Fysiken lämnade filosofiämnet.
    De frågorna är ointressanta för oss.

  619. -Ulrika först och sen Bengt.
    -Vi pratar teologer och filosofer.

  620. -Du gillar inte strängteoretiker!
    -De är nästan filosofer.

  621. -Men varför?
    -Jag ogillar inte strängteoretiker.

  622. -De sitter längst bak.
    -Då gör det inget.

  623. Jag ogillar hajp.

  624. Jag skrev en hel bok om strängteori.

  625. Den enda rättvisa och balanserade bok
    som finns om strängteori.

  626. Fox News kallar sig rättvisa och
    balanserade, men det är de inte.

  627. Strängteorin är i högsta grad
    välgrundad, och jag förklarar varför.

  628. Men den har varken visat
    eller förutsagt nånting alls.

  629. Ju mer vi förstår, desto mer inser
    vi att vi inte vet den kan förutsäga.

  630. Men den är värdefull.

  631. Några av mina bästa doktorander är
    i dag framstående strängteoretiker-

  632. -men jag vill inte att min dotter
    gifter sig med nån av dem.

  633. Jag ogillar strängteoretiker som
    hävdar att de har en teori om allt.

  634. Många har hört talas om strängteori,
    men de vet inget om riktig vetenskap.

  635. Jag ogillar hajp
    och ogrundade påståenden.

  636. Sånt får man nämligen äta upp.

  637. När man gör ogrundade påståenden...

  638. Jag påpekar alltid
    vetenskapens begränsningar.

  639. Jag vet att det finns frågor
    som vetenskapen inte kan besvara.

  640. Varje gång vetenskapen försöker
    gå bortom det empiriskt verifierbara-

  641. -så har den fel, och människor
    börjar misstro vetenskapen.

  642. Strängteoretiker får vetenskapen
    att likna teologi eller filosofi.

  643. De saknar empiri, och då är det inte
    vetenskap. Det är vilseledande.

  644. Men strängteori är värt att forska
    om.

  645. Den kanske ger resultat,
    men hittills har den inte gjort det.

  646. Bengt, vad anser du om strängteori?

  647. Den ger oss många universum.

  648. Men inflationsteorin är bättre på
    det.

  649. Jag vill återkomma till Ulrikas
    fråga.

  650. Genom att tänka
    i termer av många universum-

  651. -får vi en "naturlig" förklaring till
    varför universum är så hemtrevligt.

  652. Jag menar att det också är hajp.
    Rent struntprat, faktiskt.

  653. -Men många hävdar det.
    -Ja, men de tänker inte filosofiskt.

  654. Då har du kanske besvarat min fråga.

  655. När man använder såna förklaringar
    till varför vår värld är som den är-

  656. -påminner det
    om Kiplings "Just så-historier".

  657. Alla förklaringar
    är kopplade till vår existens.

  658. De blir ganska ytliga.

  659. Det är inte ens en förklaring,
    för den bygger på okunnighet.

  660. Den antropiska principen behövs inte.

  661. Den har använts många gånger
    på sånt vi inte förstår-

  662. -och alltid helt felaktigt,
    för vi har förstått.

  663. Jag vill betona
    att jag inte alls är säker på-

  664. -att tomrummets energi är som den är
    för att vi ska kunna vara här.

  665. Men det bygger på antaganden
    som saknar empirisk grund.

  666. Utifrån andra antaganden
    blir tomrummets energi en annan.

  667. Vi vet varken variablerna
    eller deras sannolikhetsfördelning-

  668. -så vi kan inte bedriva vetenskap
    utifrån den antropiska principen.

  669. De som hävdar det lovar för mycket.

  670. Då är vi överens,
    men jag har en följdfråga.

  671. Vilket hopp hyser du om
    att vi ska kunna förstå naturen-

  672. -inklusive fundamentalkonstanterna-

  673. -i vårt eget universum,
    utan att ta hjälp av andra världar?

  674. Som vetenskapsman
    lever jag på hoppet.

  675. Varje gång vi öppnar ett nytt fönster
    mot universum blir vi överraskade.

  676. Så länge vi öppnar nya fönster
    som vägleder vårt tänkande-

  677. -och utgår från empiri-

  678. -kommer vår bild av världen
    att bli mer fulländad.

  679. Inget säger att vi inte
    kommer att förstå frågor som i dag...

  680. Jag kunde inte ha skrivit boken
    för 30 år sen.

  681. Då hade jag aldrig trott-

  682. -att vi ens skulle kunna ställa
    de här frågorna.

  683. Om vi får en bra partikelteori,
    som LHC kan ge oss-

  684. -så kan vi få en teori
    om hur inflationen gick till.

  685. Då skulle vi få
    en teori om multiversum.

  686. Jag vet inte om det blir så, men det
    är möjligt. Vi kan bara försöka.

  687. När vi slutar ställa frågor
    och stänger av maskinerna...

  688. För mig finns inte vetenskapens värde
    i tekniken, utan i idéerna.

  689. Samma idéer
    inspirerar filosofer och teologer.

  690. Det handlar om varför vi är här
    och vart är vi på väg.

  691. Vetenskapen, liksom konsten, tvingar
    oss att omvärdera vår plats i kosmos.

  692. När vi slutar ställa frågorna,
    är vi inte längre människor.

  693. Vi måste snart sluta,
    men Stefan har en fråga.

  694. En fördomsfri person bör reflektera
    över både hur- och varför-frågor.

  695. Vi människor söker efter svar
    på många frågor-

  696. -som vetenskapen inte kan besvara.

  697. Din världsbild verkar ge dystra svar-

  698. -på frågan om människans villkor.

  699. Vi är obetydliga,
    och framtiden är eländig.

  700. På Fri tankes hemsida fanns det en
    film med dig och Richard Dawkins.

  701. Det är en ny film på gång.

  702. Den avslutades med en publikfråga:
    Tror du på den fria viljan?

  703. Både du och Richard Dawkins sa
    att ni inte gjorde det.

  704. Det är ett annat område
    där jag har problem-

  705. -med din världsbild som går ut på
    att det inte finns nån gud.

  706. Om mina tankar och argument
    helt orsakas av fysiska händelser-

  707. -så är de förutbestämda. Så varför
    sitter vi då här och diskuterar?

  708. Din världsbild
    gör inte människans villkor rättvisa.

  709. På sätt och vis
    är min världsbild dyster.

  710. Det finns ingen fri vilja. Universum
    beter sig om det gjorde det.

  711. Jag kan förutsäga vad varje partikel
    ska göra, men jag vet inte.

  712. Världen är så komplicerad-

  713. -att vi i praktiken har en fri vilja.

  714. Men differentialekvationer
    av andra graden är deterministiska-

  715. -och de styr verkligheten.

  716. Men vi har i praktiken en fri vilja
    och är ansvariga för våra handlingar.

  717. Men min världsbild är långt mindre
    dyster än den du står för.

  718. Enligt din världsbild är vi får.

  719. Vår moral och våra värderingar
    bestäms av ett utomstående väsen.

  720. -Jag sa inget om min världsbild.
    -Sant, jag borde inte säga "du".

  721. Du har rätt, det var förmätet av mig.
    Du verkar vara en vettig teolog.

  722. Det finns några.

  723. Enligt religionernas världsbild-

  724. -definieras tillvarons mening och
    syfte utanför oss själva.

  725. För mig är ett ändamålslöst universum
    mer inspirerande och mindre dystert.

  726. Vi skapar själva livets mening.
    Den tvingas inte på oss av nåt väsen.

  727. -Det betyder att...
    -Men allt är ju förutbestämt.

  728. -I praktiken har jag en fri vilja.
    -Men inte i sista hand.

  729. I sista hand avgör fysikens lagar
    min existens.

  730. Men jag har ett medvetande
    och förmågan att använda det.

  731. Alltså ger jag själv mitt liv mening.

  732. Min livskvalitet
    beror på mina handlingar.

  733. Att vara obetydlig i ett ändamålslöst
    universum är inspirerande.

  734. Jag vill få ut det mesta
    av min existens-

  735. -och ge mitt liv mening
    genom mina handlingar.

  736. Den tron gör mig mer ödmjuk-

  737. -än tron
    att universum skapades för min skull.

  738. Vi måste faktiskt sluta här.

  739. Panelen underlättade mitt jobb.

  740. Jag vill be Åsa om ett slutord.

  741. En filosofisk summering.

  742. Vi bör hylla kunskap i alla dess
    former-

  743. -filosofi, fysik, biologi och så
    vidare-

  744. -och hålla rågången
    mot allt som inte bygger på bevis.

  745. I tillvaron får vi nog acceptera
    filosofen William James ord:

  746. "Här är vi alla tiggare."

  747. -Det är nog kontentan av det här.
    -Det köper jag.

  748. Tack ska ni ha.
    Och tack för att ni kom.

  749. Översättning: Niclas Balinder
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Varför finns det någonting?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om definitionen av ingenting. Och om filosofins och teologins relation till vetenskapen. Med Lawrence M Krauss, professor i fysik vid Arizona State University i USA, Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Stefan Gustavsson, teolog och författare, och Ulrika Engström, vetenskapsjournalist. Moderator är Christer Sturmark. Inspelat i mars 2013. Arrangör: Fri Tanke förlag.

Ämnen:
Fysik > Astronomi, Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Astronomi, Filosofi och naturvetenskap, Naturvetenskap, Religion och vetenskap, Universum
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ett universum ur ingenting

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett universum ur ingenting

Lawrence Krauss om universums uppkomst

Lawrence M Krauss, professor i fysik vid Arizona State University i USA, berättar om vilka upptäckter som har förändrat vår bild av universums uppkomst och framtid. Han menar att det inte bara är möjligt att vårt universum uppstod ur ingenting - det är också troligt att det gjorde det.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett universum ur ingenting

Varför finns det någonting?

Ett samtal om definitionen av ingenting. Och om filosofins och teologins relation till vetenskapen. Med Lawrence M Krauss, Bengt Gustafsson, Åsa Wikforss, Stefan Gustavsson och Ulrika Engström. Moderator: Christer Sturmark.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2014

Elektronernas hemliga liv

Johan Mauritsson, forskare vid Lunds tekniska högskola, berättar om området attofysik. Där försöker man avslöja elektronernas värld med hjälp av ljuspulser som är så ofattbart korta att de bara tar en miljarddel av en miljarddels sekund - en attosekund. Inspelat den 25 november 2014 på Debaser Medis i Stockholm. Arrangörer: Vetenskap & Allmänhet och forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Hiroshi Amano, Fysik

Hiroshi Amano tilldelades tillsammans med Isamu Akasaki och Shuji Nakamura 2014 års Nobelpris i fysik. Han föreläser här om hur de lyckades utveckla det blå LED-ljuset, som har revolutionerat ljustekniken för dess stora användningsområde och energisnålhet. Inspelat den 8 december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Fråga oss