Titta

En bok, en författare (2013)

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare: Jakten på liv i universumDela
  1. När Peter Linde var 11 fick han se månen
    i ett teleskop. Han var såld.

  2. Han är astronom och får ägna sig
    åt det han älskar - rymden.

  3. I "Jakten på liv i universum" förklarar
    han var exoplaneter är-

  4. -en upptäckt som blivit
    ett hett forskningsområde.

  5. Han funderar på den kniviga frågan
    om det finns andra civilisationer.

  6. Intervjuar gör journalisten
    Mattias Österlund.

  7. Varför har du skrivit
    om jakten på liv i universum?

  8. Jag tycker det är roligt att förmedla
    intressanta fakta för andra.

  9. Sånt som man själv
    fascineras mycket av.

  10. Det är ett ämne
    som har blivit aktualiserat-

  11. -eftersom vi ständigt får information om
    nya planeter som upptäcks.

  12. Det är grundskälen.
    Plus att jag har lärt mig mycket.

  13. En grundfråga kan vara
    - spelar det nån roll?

  14. Varför är det viktigt att leta?

  15. Det finns många svar på det.
    Jag tror att...

  16. Det är en filosofiskt
    spännande fråga.

  17. Är människan den enda intelligenta
    varelsen i universum? Är vi ensamma?

  18. Få människor skulle vara
    helt ointresserade av svaret.

  19. Det ligger i den mänskliga naturen.

  20. Vad tror du själv?

  21. Jag ansluter mig till vad många
    av mina kolleger tror:

  22. Det vore märkligt
    om det inte fanns liv nån annanstans.

  23. I så fall skulle vi begå
    det klassiska misstaget-

  24. -att jorden är i centrum,
    solsystemet och människan är unikt.

  25. Så är det nog inte. Frågan är inte
    huruvida det finns liv-

  26. -utan om livet har kunnat utvecklas
    till den nivån vi har här på jorden.

  27. Om det är liv som vi känner igen?

  28. Ja, primitivt liv är de flesta överens
    om att man bör stöta på.

  29. Ni har kommit fram till att det vore
    märkligt om det inte fanns liv-

  30. -har att göra med att universum
    är så oerhört stort.

  31. Vad får det för konsekvenser?

  32. Det innebär att det finns många
    tillfällen där livet borde uppkomma.

  33. Vi bor i en galax med 200-300 miljarder
    stjärnor där vår sol är en.

  34. Med bakgrund av den nya forskningen som
    har kommit fram om exoplaneter-

  35. -tror man att det är vanligt
    att stjärnorna har planeter.

  36. Det är bara en galax. Hur stort är
    universum? Kan man ställa den frågan?

  37. Ja, man kan försöka...

  38. Vi vet att det finns
    miljarder galaxer också.

  39. Det kan man direkt observera
    och uppskatta.

  40. Galaxer kan formera sig i galaxhopar med
    tusentals medlemmar-

  41. -där var och en har
    200-300 miljarder stjärnorna.

  42. -Redan där blir man yr!
    -Det blir man snabbt.

  43. Men det är det som är kul med
    astronomin, de hisnande perspektiven.

  44. Om vi går tillbaka till det
    vi känner till, vår jord...

  45. Ett centralt begrepp
    är "beboelig zon". Vad är det?

  46. Man menar att den är beboelig för
    den formen av liv som vi består av:

  47. Organiskt liv, kolbaserat liv, och
    framför allt att livet har uppkommit-

  48. -i samband med att det finns
    vatten i havet. Så vitt man vet.

  49. Existensen av flytande vatten är
    fundamentalt i de här sammanhangen.

  50. Den beboeliga zonen
    är det avstånd från en stjärna-

  51. -där en planet befinner sig för att inte
    temperaturen ska vara för hög-

  52. -så att vattnet kokar bort,
    eller för lågt så att det fryser.

  53. En zon inom vilken vattnet
    ska vara flytande.

  54. Det ska vara ungefär
    de temperaturer vi har på jorden?

  55. Ja. Tittar vi i vårt planetsystem,
    så finns det ytterligare...

  56. Både Venus och Mars ligger något sånär
    inom den beboeliga zonen-

  57. -men de har utvecklats
    helt annorlunda.

  58. En planet måste inte vara på samma
    avstånd från sin sol som jorden?

  59. Det beror på stjärnan i sin tur.

  60. Den allra vanligaste typen
    av stjärnor i galaxen och universum-

  61. -är mindre än solen, och lite svalare
    och rödare - röda dvärgar.

  62. De har en beboelig zon,
    men den ligger närmare moderstjärnan-

  63. -än vad som är fallet hos oss,
    men den finns.

  64. Sen har man insett
    att den beboeliga zonen inte alls...

  65. Man behöver vidga begreppet.

  66. Det bygger på att energin som vi talar
    om ska komma från en stjärna.

  67. Men det finns andra situationer där
    energin inte kommer från en stjärna.

  68. -Därmed kan man...
    -Vad skulle det vara?

  69. I vårt planetsystem
    har vi Jupiter och dess månar.

  70. Framförallt en av månarna, Europa,
    är man ganska säker på att...

  71. Den har visserligen ett istäcke,
    men under finns det nåt som flyter.

  72. -Istäcket flyter alltså på vattnet?
    -Ja, sannolikt.

  73. Det är därför att månen utsätts
    för dragningskraft från Jupiter.

  74. Det är tidvattenseffekter som gör
    att den "masseras" och blir varm.

  75. Den innersta av månarna, Io, har
    ständiga vulkanutbrott av samma skäl.

  76. Det innebär att man kan leta efter liv
    på ganska oväntade platser.

  77. Om man går till jorden
    och de 10 miljoner arter som finns...

  78. -Det stämmer säkert.
    -Det är rikt på liv i alla fall.

  79. Varför är jorden så rikt på liv? Mer än
    att vi är i den beboeliga zonen.

  80. Det är inte lätt att svara på
    en sådan fråga.

  81. Vad man vet är att allt liv på jorden
    tycks ha en ursprunglig uppkomst.

  82. Allt liv på jorden är DNA-baserat och
    bygger på samma typ av mikrobiologi-

  83. -som DNA-molekylen representerar.

  84. Att det har spridit sig
    som det har gjort-

  85. -är en effekt
    av Darwins utvecklingsteori:

  86. Kan det göras, så görs det.

  87. Naturen har den drivkraften.

  88. Det verkar som att nästan
    alla nischer som finns i världen-

  89. -har uppfyllts av liv,
    oftast primitivt, men även annat.

  90. Vad är det mer än att jorden ligger på
    lagom avstånd och temperaturen...

  91. Sen måste jorden eller planeten
    i fråga ha en atomsfär.

  92. Inte minst för att hindra
    inkommande skadlig strålning.

  93. Kosmisk strålning kan skada livet, eller
    strålning från solen.

  94. Som du vet finns det
    ett ozonlager runt jorden-

  95. -som skyddar mot
    den ultravioletta strålningen.

  96. Det finns ett antal såna faktorer
    som också bör vara uppfyllda.

  97. Man har spekulerat i
    just att vi har en sån stor måne.

  98. Jorden och månen
    kan ses som en dubbelplanet.

  99. Det kan ha spelat en roll för livets
    uppkomst, även om man inte har bevis.

  100. Det är ganska ovanligt med
    ett dubbelplanetsystem som vi har.

  101. Månen påverkar jorden
    på flera sätt som kan ha betydelse.

  102. Tidvatteneffekterna är en stimulans för
    att liv uppkom och utvecklades.

  103. Men vet man varför...

  104. Om man hittar en annan jord, med samma
    förutsättningar och atmosfär...

  105. Är det självklart
    att livet uppstår då?

  106. Det är en spännande fråga.
    Ingen kan svara på det.

  107. Livets uppkomst på jorden kan man inte
    vara säker på hur det gick till.

  108. Det har gjorts försök att efterlikna
    förhållanden som fanns-

  109. -och sedan med olika ingredienser...

  110. Även el har använts
    i experimenten för skapa liv.

  111. Man har inte lyckats. Man har skapat
    komplicerade molekyler.

  112. Övergången mellan vad som är kemi
    och biologi, det är ganska oklart.

  113. Spåren efter när det hände
    är utsuddade för länge sen.

  114. Kanske att utforska andra exoplaneter
    skulle ge en lösning på det.

  115. Vi utforskar planeterna
    i vårt solsystem, Mars, till exempel.

  116. "Marsianer" är populärt
    inom science fiction, eller var.

  117. Varför är Mars i fokus
    i jakten på liv?

  118. Det beror för det första på en myt som
    du själv nämnde, med marsianer-

  119. -och invasioner. För 100 år sen
    var det naturligt för forskare-

  120. -och allmänheten att tro på
    en civilisation på Mars.

  121. Sen fick man ordentliga bilder
    från 60- och 70-talet-

  122. -närbilder när rymdsonder skickades dit.
    Det fanns inga kanaler.

  123. Det var kraterlikt.
    Det var mer månlikt än jordlikt.

  124. Å andra sidan har man också sett tydliga
    spår efter vattensamlingar-

  125. -och strömningar och floder. Uttorkade,
    visserligen.

  126. Det visar att Mars har haft ett
    annat klimat i en tidigare period.

  127. -Att det har funnits rinnande vatten?
    -Ja.

  128. Det är möjligt
    att man kan hitta det i dag.

  129. Att det finns, och har funnits vatten på
    Mars är ganska uppenbart.

  130. Det betyder att Mars måste ha haft
    en annan atmosfär än i dag.

  131. Det krävs ett visst atomsfärstryck för
    vattnet.

  132. Mars såg helt annorlunda ut
    för några miljarder år sen.

  133. Då kanske livet kan ha uppkommit.
    Vi kanske fortfarande i dag-

  134. -kan se spåren efter detta.

  135. Det går inte att fastslå
    att liv har funnits?

  136. Nej. Det finns indikationer
    men inga definitiva bevis.

  137. Det får vänta
    tills man faktiskt besöker Marsytan-

  138. -skulle jag tro.
    Det pågår forskning oavbrutet.

  139. Nu har vi Curiosity-rymdsonden
    som kör på Marsytan och tar prover.

  140. -Men det blir bemannade farkoster?
    -Det får man anta.

  141. Det skulle vara märkligt annars.
    Det ligger i den mänskliga naturen-

  142. -att den sortens utforskning görs.
    Det sker i olika takt.

  143. På 60- och 70-talen var det
    en kapplöpning med politiska motiv-

  144. -med att den bemannade rymdfarten
    utvecklades, mjuklandningen på månen.

  145. Hade man fortsatt i den takten hade vi
    haft en koloni på månen i dag...

  146. -...och hade besökt Mars.
    -Vad tänker du om det?

  147. Det finns andra problem som behöver
    lösas än att kolonisera Mars...

  148. Jag tror rent allmänt...

  149. ...att se de här sakerna i långa
    tidsperspektiv är ganska svårt-

  150. -för oss normala människor, att tänka i
    termer av decennier eller sekler.

  151. Tittar man på universums utveckling så
    är 100 år ingenting-

  152. -och 1 000 år är ingenting.
    Vi får ha tålamod.

  153. Vi har pratat om de andra planeterna som
    finns bortom vårt solsystem-

  154. -exoplaneter.
    Man kunde slå fast att de fanns 1995.

  155. Det låter inte som så länge sen. Varför
    dröjde det så lång tid?

  156. Det hade funnits spekulationer
    och observationer tidigare.

  157. Man lyckades aldrig fastställa
    om det fanns en sån planet.

  158. Sen var det också teknologin som hade
    nått fram till en tillräcklig nivå.

  159. Mycket forskning inom astronomin
    är väldigt teknologiberoende.

  160. Det invigs ett nytt observatorium,
    då gör man omedelbart nya upptäckter-

  161. -om man kan förbättra det
    man kände till.

  162. Man skulle möjligtvis kunnat ha upptäckt
    någon exoplanet-

  163. -ett par decennier tidigare.
    Det var väl helt enkelt dags-

  164. -och de här fina instrumenten
    fanns till förfogande.

  165. -Hur många har man hittat i dag?
    -Jag kollade, det är 861.

  166. -Det kan vara mer nu?
    -Det beror på när det sänds, ja...

  167. Men det går fort.

  168. När jag skrev boken
    för några månader sen-

  169. -då var det 700, ungefär.
    Det kommer hela tiden.

  170. Hur ser forskningsfronten ut? Den är
    längst fram i astronomiforskningen.

  171. Jag tror att den väcker stort intresse
    bland astronomerna själva.

  172. Eftersom allmänheten också fascineras av
    det, så underlättar det.

  173. All forskning är beroende
    av att allmänheten och politiker-

  174. -som bekostar den är intresserade.

  175. Det finns en synergieffekt
    när det gäller forskningen.

  176. Den är spännande, men får också
    ett intresse från allmänheten.

  177. -Hur upptäcker man dem?
    -Det finns olika metoder för det.

  178. Metoden som användes när man upptäckte
    den allra första-

  179. -bygger på att en planet
    som går i bana runt sin stjärna-

  180. -påverkar också stjärnan lite grann.
    Den drar lite i den.

  181. -Gör jorden det med solen?
    -Ja, men effekten är liten.

  182. För en större planet som Jupiter,
    som är 300 gånger tyngre än jorden-

  183. -blir effekten större på solen.
    Rörelsen som uppstår i stjärnan...

  184. -Är det en gungning?
    -Ja, den vaggar lite.

  185. Själva rörelsen kan man detektera
    genom att titta på spektrum-

  186. -av stjärnans ljus
    och använda dopplereffekten.

  187. Det görs med en oerhörd noggrannhet och
    man kan mäta små hastigheter.

  188. Rörelsen är alltså orsakad av
    en "osynlig" planet som rör sig.

  189. -Man räknar, och antar att de finns.
    -Går de att se?

  190. Man har direktobserverat exoplaneter,
    men det är inte den vanliga metoden.

  191. Då måste de ligga långt bort
    från sin stjärna.

  192. -Då passerar de förbi...
    -Det är den andra metoden.

  193. Man har sett ett litet antal
    som ljusprickar.

  194. -Ungefär som vi ser månen?
    -Ja, fast mycket svårare.

  195. Den andra metoden
    är den du syftar på att en planet-

  196. -kan passera framför sin stjärna
    om banplanet pekar mot oss-

  197. -och våra teleskop. Det blir en liten
    förmörkelse. Det är transitmetoden.

  198. Planeten passerar framför stjärnan och
    täcker lite av ljuset.

  199. Ljusstyrkevariationen
    kan man observera.

  200. Det görs med hög noggrannhet
    från rymden.

  201. Hur mycket vet man om hur planeterna är?
    Vi pratade om hur jorden är.

  202. Vad vet man om exoplaneterna?

  203. Den senare metoden som jag nämnde-

  204. -den är relativt bra
    på det viset att...

  205. Eftersom man vet hur stora stjärnorna
    är, kan man räkna ut.

  206. Om t.ex. en viss procent
    av en stjärnas ljus har försvunnit-

  207. -när planeten passerar, så kan man
    direkt räkna ut planetens storlek.

  208. Det är en viktig faktor. Även
    hastigheten, hur lång tid det tar.

  209. Då kan man få en tid på omloppsbanan och
    därmed avståndet till stjärnan.

  210. Såna saker kan man beräkna.

  211. Under senare tid har man lyckats se spår
    av planeternas egna atmosfärer-

  212. -och lyckats fastställa ämnet
    som finns i planeten.

  213. Bara genom ljusspektrumet,
    ljuset från stjärnan och planeten-

  214. -trots att planeten lyser med
    ett svagt reflekterat ljus.

  215. Vi har hittat några hundra...
    Hur många finns det?

  216. Det är en uppskattning.

  217. De upptäckter som gjorts
    domineras av urvalseffekter-

  218. -de lättaste har upptäckts först,
    de stora.

  219. Ligger de närmare sin stjärna
    är det också lättare.

  220. Det är inget representativt urval,
    de 861.

  221. Trots att det är svårare att upptäcka
    små planeter, jordlika planeter-

  222. -så är det troligt
    att det finns fler såna än stora.

  223. En uppskattning är
    att åtminstone var tredje stjärna...

  224. -...har minst en planet.
    -Bland alla miljarder?

  225. Vi talar om hundratals miljoner
    planeter, uppskattningsvis.

  226. Tanken svindlar.

  227. Av dem vi har hittat,
    är det nån som är kandidat för liv?

  228. Det är oklart. Även om observationerna
    är sofistikerade-

  229. -så ger de mycket osäkerhet. Det är inte
    lätt att dra exakta slutsatser.

  230. Det finns en typ av planeter
    som påminner om jorden-

  231. -som man kallar för stenplaneter, till
    skillnad från gasjättarna-

  232. Men de flesta hittills
    har varit större än jorden.

  233. "Superjordar" brukar man benämna dem.

  234. De har i allmänhet inte legat
    i den beboeliga zonen.

  235. Det är bara en tidsfråga innan man
    hittar planeter som är lika jorden.

  236. Det är ett manus
    till en science fiction-film.

  237. Du är intresserad av science fiction.

  238. Det är en inspirationskälla
    för många forskare.

  239. Påverkar det forskningen?

  240. Om man läser om forskare...

  241. ...hör man ofta att de i sin ungdom
    läste science fiction.

  242. "Sense of wonder"-känslan
    som finns i science fiction-

  243. -den bör finnas
    även inom vetenskapen.

  244. Det som börjar med att man läser nåt kan
    leda till en vild spekulation-

  245. -som så småningom blir lite mindre vild,
    och sen vetenskaplig fakta.

  246. Det är ganska nära spekulationer,
    det är mycket som vi inte vet.

  247. Hur rumsren forskning är det
    att spekulera kring liv i universum?

  248. Så länge man talar om att det är
    spekulation, är det inget problem.

  249. Sen ska den helst hålla sig inom det som
    betraktas som vedertagen fysik.

  250. Det som jag beskriver i boken
    är inom ramen för det.

  251. Det här med UFO:n och sånt nämns inte
    med ett enda ord i min bok.

  252. Jag upplever att den verklighet som
    finns där ute är oerhört spännande-

  253. -och tillräckligt spännande.
    Man behöver inte hitta på nåt-

  254. -det är bara att försöka hänga med.

  255. Det finns en klassisk fråga
    inom det här området:

  256. Om nu alla planeter finns där ute,
    var är det andra livet?

  257. Var är de?

  258. Det är en klassisk fråga,
    den kallas Fermis paradox.

  259. Den innebär att det borde finnas, menade
    Enrico Fermi-

  260. -väldigt många beboeliga världar
    i vår galax.

  261. Nån borde ha utvecklat
    en civilisation för länge sen-

  262. -som skulle vara nog avancerad
    för att kolonisera.

  263. Vi talar om att åka till månen, men
    vi kanske tar oss ut till stjärnorna.

  264. Han menar att det borde ha hänt
    för länge sen.

  265. Men vi ser inga spår
    av den galaktiska kolonisationen.

  266. Det är paradoxen.

  267. Finns det nåt svar på paradoxen,
    några tänkbara svar?

  268. Det finns även filosofer
    t.ex. svensken Niklas Boström-

  269. -som forskar i Oxford,
    som diskuterar det här mycket.

  270. Han menar ungefär som Fermi att de borde
    ha funnits men vi ser dem inte.

  271. Han menar att det finns ett filter, nån
    mycket osannolik händelse-

  272. -som antingen kan ha hänt
    och som vi redan har passerat-

  273. -t.ex. att livet uppkom. Kanske är det
    osannolikt, men det hände oss.

  274. Eller ligger filtret i framtiden.

  275. Eftersom ingen har koloniserat galaxen,
    gör inte vi det heller.

  276. Det finns nåt i vår framtid som hindrar
    oss. Vi vet inte vad det är.

  277. Det pågår ett aktivt sökande. Hur går
    det till att lyssna på det där ute?

  278. Det har pågått sen 60- och 70-talen
    i varierande utsträckning.

  279. Det är radioastronomiska signaler
    som man vill försöka upptäcka.

  280. Man använder stora radioteleskop, även
    världens största har medverkat.

  281. Man försöker lyssna av olika
    punkter på stjärnhimlen.

  282. Man kan specialisera sig.

  283. Det låter helt omöjligt att höra
    en signal. Har man hört nån?

  284. Det finns några klassiska exempel
    på signaler.

  285. -Som kan betyda nåt?
    -Nja, det vet vi inte.

  286. På 70-talet upptäcktes
    ett nytt naturfenomen, pulsarerna.

  287. De skickar noggranna,
    klockade radiopulser.

  288. Det beror på
    roterande neutronstjärnor.

  289. Sen har några
    speciella signaler uppfattats.

  290. Ett berömt exempel är Wow-signalen.
    Den som upptäckte den-

  291. -skrev "wow",
    det var en jättesignal som kom in.

  292. Den har man inte lyckats förklara
    som jordisk.

  293. Det betyder inte
    att den måste vara utomjordisk.

  294. Det finns några såna detektioner,
    men inget som har upprepats-

  295. -eller som kommer utifrån.

  296. Hur går tankarna
    om vi skulle få ett meddelande?

  297. -Det är en intressant fråga.
    -Från våra närmaste grannar.

  298. För de första kommer de nog inte
    vara jättenära.

  299. Vi har ett kommunikationsgap
    på 100-tals år-

  300. -mellan varje sänt meddelande
    och mottaget svar.

  301. Det är lite olika uppfattningar om man
    ska ge sig till känna och svara.

  302. -För att de inte är vänliga?
    -Är vi mogna?

  303. Vi kommer nog vara teknologiskt
    underlägsna en sån civilisation-

  304. -av rent statistiska skäl.
    Klarar vi av detta?

  305. Vi har många dåliga exempel
    på hur kulturer har krockat.

  306. Stephen Hawking har exempelvis varnat
    för att man inte ska svara.

  307. Men det finns ett antal meddelanden som
    är på väg ut.

  308. Vad är det vi har försökt säga?

  309. Det är lite olika. Det finns ett par
    rymdsonder som sniglar sig ut...

  310. -...med låg hastighet.
    -De har inte kommit så långt.

  311. De är precis utanför solsystemet.
    De fortsätter i hundratusentals år-

  312. -att segla vidare. De finns kvar.

  313. Sen finns det radiomeddelanden
    som går ut med ljusets hastighet.

  314. De har riktats mot några
    av de nyupptäckta exoplaneterna.

  315. De innehåller... Man försöker beskriva
    vad mänskligheten är-

  316. -vad vi känner till,
    grundläggande saker, ofta i bildform.

  317. De förklarar vilka vi är,
    och att vårt liv är DNA-baserat.

  318. Hoppas att de är läskunniga...

  319. Man har utvecklat
    särskilda språk, pictogram-

  320. -som är avsedda att kunna förstås
    och kunna uttrycka idéer.

  321. När upptäcker vi liv i rymden?

  322. I den primitiva formen som man
    i första hand kan misstänka-

  323. -det tror jag
    att både du och jag får uppleva.

  324. -Är det på Mars?
    -Inte nödvändigtvis.

  325. Ja, det är inte alls omöjligt.
    Även där finns det en öppen chans.

  326. Det kan också vara att vi hittar spår på
    andra exoplaneter.

  327. Till sist: en läsare till boken,
    om du fick välja.

  328. En fysisk nu levande person?

  329. Låt oss säga utbildningsministern,
    forskningsministern, Jan Björklund.

  330. Han kan påverka utbildningen
    i naturvetenskap.

  331. Det tror jag är hemskt viktigt.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Jakten på liv i universum

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är vi ensamma i universum? I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Kommer vi att kunna överbrygga avstånden i rymden och besöka andra planeter? Intervjuare: Mattias Österlund.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Biologi, Liv i universum, Naturvetenskap, Planeter, Universum, Utvecklingslära
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2010
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Wibeck

I "Ett land, två folk" skildrar journalisten och författaren Sören Wibeck den sekellånga konflikten mellan israeler och palestinier som i grunden inte är religiös, utan har nationalistiska orsaker. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kurdo Baksi

I "Min vän Stieg Larsson" beskriver författaren samarbetet och de många diskussionerna med sin "storebror" Stieg. Hans arbetskapacitet, energi och idérikedom kom läsarna till del, men i många hänseenden var han också en gåtfull människa. Intervjuare: Marianne Rundström.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sanna Sjöswärd

I "Min mamma är en persisk prinsessa" skildrar Sanna Sjöswärd sin uppväxt som adoptivbarn i Sverige och mötet med sin biologiska familj i Iran många år senare. Intervjuare: Sharon Jåma.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Johan Hakelius

I "Döda vita män" porträtterar Johan Hakelius ett antal brittiska män. Intervjuare: Max Landergård.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Wanja Lundby-Wedin

I "På väg mot jämlikhet" skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin Att jämlikhet är hennes måttstock när det gäller politiskt och fackligt arbete. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lars Gunnar Erlandson

I "Lunch med Victor Borge" berättar Lars Gunnar Erlandson, mångårig utrikeskorrespondent för Sveriges Radio, om den danske pianisten och underhållaren Victor Borge. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stig Hansén

I "Wallraff" frågar journalisten Stig Hansén ut den tyske författaren Günter Wallraff om moral och etik, och denne berättar öppet om sina bevekelsegrunder, valet av roller och om sina drömmar. Intervjuare: Anna Maria Höglund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Pia Gadd

I "Frillor, fruar och herrar" tittar journalisten Pia Gadd närmare på frilloväsendet som under flera hundra år var en helt öppen företeelse och som också kunde ha maktpolitisk påverkan. Vem var frillan och vad betydde hon för sin samtid? Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

David Eberhard

I "Ingen tar skit i de lättkränktas land" reder psykiatern David Eberhard ut varför vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, allt oftare känner oss kränkta. Intervjuare: Erik Gandini.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tilde Björfors

I "Inuti ett cirkushjärta" av Cirkus Cirkörs grundare Tilde Björfors följer vi Cirkus Cirkör som 1995 formulerade visionen om att förändra världen genom nycirkus. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Joel Dahlberg

Intervju med ekonomijournalisten Joel Dahlberg om hans bok "Bankbluffen", i vilken han granskar storbankernas tjänster som ofta innebär att kunderna betalar mer än de egentligen behöver.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sverker Sörlin om Den blinde skaparen

"Den blinde skaparen" av idéhistorikern Sverker Sörlin handlar om vetenskapsmannen Charles Darwin, urtypen för det ensamma geniet. Intervjuare: Eva Hamilton.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Klas Hallberg

I "YCDBRALAI", som ska utläsas som You Can't Do Business Running Around Like An Idiot, berättar författaren och föreläsaren Klas Hallberg om att få saker och ting gjorda. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2011
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Disa Håstad

"Frihetens frestelser" av den före detta utrikeskorrespondenten Disa Håstad handlar om huruvida de nya stater som bildats i Centralasien efter murens fall och kommunismens sammanbrott kommer att formas till fredliga och demokratiska stater. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristina Engwall

"Frivillig barnlöshet" handlar om den fråga som de flesta någon gång i livet behöver ta ställning till. Situationerna när det passar, eller inte passar, att skaffa barn omges av starka normer och föreställningar. En av bokens två redaktörer, historikern Kristina Engwall, intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2012
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tommy Deogan

"Män av våld" av Tommy Deogan tar upp dagens huligankultur i Sverige. Hur ska denna ständigt växande rörelse bemötas? Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Patricia Lorenzoni

I "Mama Dolly" av idéhistorikern Patricia Lorenzoni möter vi lyckliga, tragiska och parodiska modersgestalter. Vi har alla en relation till mödrar, om inte annat så till vår egen. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Göran Bexell

"Akademiska värden visar vägen" av Göran Bexell tar upp universitetens roll som en av samhällets främsta drivkrafter för utveckling och förnyelse. Författaren är professor i etik och före detta rektor för Lunds universitet. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2013
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Godkänt?

Svenska elevers resultat i internationella mätningar blir allt sämre. I ”Godkänt? – en reportagebok om den svenska skolan” försöker reportern Emma Leijnse ta reda på varför. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Limbo

Vad gör en förälder med en 20-åring som tillbringar nätterna framför datorn och sover halva dagarna? Helene Lumholdt och Karin Enqvist har skrivit ”Limbo : en bok om dem som fastnat i entrén till vuxenvärlden till deras oroliga, arga och vilsna föräldrar”. Författarna vill visa på en väg framåt. Helene Lumholdt intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mörkret vid tidens ände

I "Mörkret vid tidens ände" berättar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, om den mörka materien, den mörka energin och tiden före Big Bang. Vi får veta hur det gick till när vårt universum skapades och att vårt universum kan vara en liten del av ett större multiversum. Intervjuare: John Chrispinsson.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tankar som ändrar allt

Sören Holst är teoretisk fysiker och visar hur verkligheten kan vara mer osannolik än både andevärldar och himmelriken. "Tankar som ändrar allt" tar upp hur långt vi kan komma med rationellt tänkande. Intervjuare: Mattias Österlund.

Fråga oss