Titta

UR Samtiden - Hett om mat

UR Samtiden - Hett om mat

Om UR Samtiden - Hett om mat

En konferens om aktuella frågor kring mat. Det handlar om förpackningar, hormonstörande ämnen och andra farliga tillsatser. Hur ligger det till med förtroendet för livsmedelsbranschen efter den senaste tidens köttskanadaler och hur skiljer sig våra värderingar kring mat generationer emellan? Inspelat i april 2013. Modrator: Louise Ungerth. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Hett om mat : Myter om matenDela
  1. Jag ska presentera rapporten-

  2. -som jag och Louise har gjort,
    "Myter om maten".

  3. Den bygger på ett antal matmyter
    som vi har identifierat.

  4. Vi gjorde 25 påståenden
    som vi ställde till 1 000 svenskar-

  5. -som är representativa
    för svenska folket.

  6. Jag tar upp fem av de sex jag
    har valt-

  7. -för Monica har ju redan avhandlat den
    om strömming.

  8. Då kör vi.

  9. Först ska jag visa två rubriker
    för att visa-

  10. -hur myterna kan etablera sig.

  11. "Fisk nyttigt även för gravida".

  12. Artikeln bygger på att miljögifterna i
    fisk inte är så farliga-

  13. -för vare sig fostret eller modern.

  14. Sedan hittade jag den här:
    "Farliga gifter i vår matfisk".

  15. Det är lätt att gå vilse som konsument
    med så olika budskap.

  16. Jag hade tänkt börja med strömmingen,
    men den vet ni redan.

  17. Jag kan bara tillägga att så här tyckte
    svenskarna.

  18. Två tredjedelar trodde att påståendet
    var falskt, men det är sant.

  19. Men det gäller även andra
    feta fiskar-

  20. -som man fiskar på Östersjökusten
    och även i Vänern och Vättern.

  21. Det kan vara strömming, vildlax, röding
    och sik.

  22. Livsmedelsverket har en bra hemsida
    i syftet att informera om kostråd:

  23. Nyttigfisk.se. Där hittar man allt.

  24. Nu kör vi på kött istället.

  25. Vad tror ni om det här? Sant? Falskt?
    Kom igen nu.

  26. Mycket grönt. Vad sa svenskarna?

  27. Här var de övervägande på grönt.

  28. Hur ligger det till?
    Falskt.

  29. 85 kilo är nämligen slaktvikten och
    i den ingår massor som vi inte äter.

  30. När man har tagit bort ben och senor och
    annat-

  31. -och dessutom har tillagat köttet-

  32. -återstår bara 32 kilo.

  33. WHO rekommenderar att vi inte äter
    så mycket kött och charkprodukter.

  34. Inte mer än 500 gram
    per vecka och person.

  35. Då är vi uppe i en konsumtion
    på 25 kilo.

  36. Om man slår ut det per vecka
    kommer man upp i 485 gram.

  37. Så vi skulle må bra av
    att dra ner lite på köttkonsumtionen.

  38. Nästa.

  39. Man har hört att laxen
    mest får växtbaserat foder.

  40. Nu verkar falskt överväga.
    Vad säger ni?

  41. Svenskarna tror också
    att det är falskt.

  42. Det är falskt.

  43. Omega 3-halten har sjunkit
    på senare år-

  44. -just på grund av
    det växtbaserade fodret.

  45. Men laxen innehåller fortfarande mycket
    omega 3.

  46. Om man äter 100 gram lax,
    vilket är vanligt vid en måltid-

  47. -får man i sig 3,4 gram omega 3.

  48. Den dagliga rekommenderade dosen
    är runt 3 gram.

  49. Det är ändå bra,
    så fortsätt att äta lax.

  50. Nästa.

  51. Nej... Ja...

  52. Falskt igen. Övervägande falskt.

  53. Svenskarna tror likadant.

  54. Men det är sant.

  55. Bröd innehåller sällan
    konserveringsmedel.

  56. För att det ska hålla sig mögelfritt
    krävs en strikt hygien.

  57. Torrt, rent och luften
    ska vara filtrerad på mögelsporer.

  58. Utan mögelsporer bildas inget mögel.

  59. Det är svårare att hålla
    samma strikta hygien hemma.

  60. Där för vi direkt in mögelsporer.
    Det är därför brödet möglar.

  61. Sedan kommer en favorit.

  62. Ni som såg på tv i går kan det här.
    Sant.

  63. Det trodde inte svenska folket innan de
    såg det här på tv. Det är sant.

  64. Det bygger på att tomater
    innehåller antioxidanten lykopen.

  65. Det finns mer lykopen
    i mogna tomater-

  66. -än i omogna.

  67. Tomaterna i butikerna
    är plockade innan de är helt mogna-

  68. -för att de ska klara transporten
    bättre.

  69. Ketchup görs på mognare tomater.

  70. Dessutom frigörs lykopenet när man
    hettar upp tomaterna.

  71. Då blir det mer lättare för kroppen att
    ta upp antioxidanterna.

  72. Så mer ketchup och lite mindre korv.
    Sedan har vi den sista.

  73. Det kan väl inte stämma?
    Ni slänger väl ingen mat?

  74. Här är det lite blandat.
    Vad tror ni överväger?

  75. Vad tycker svenskarna?
    De flesta tror att det är sant.

  76. Det är faktiskt sant.

  77. Det här är en hjärtefråga för oss.

  78. Varje år slänger vi
    en miljon ton mat.

  79. Det är siffror från 2010-2011.

  80. Hushållen slänger 67 procent
    av den här mängden.

  81. Industrier, butiker och restauranger
    kommer bara upp i 31 procent.

  82. Vi slänger mer än dubbelt så mycket som
    de tillsammans.

  83. 25 kilo av det vi slänger hemma
    per person och år, är onödigt.

  84. Om vi hade förvarat det på ett korrekt
    sätt hade vi kunnat äta det.

  85. Varför gör vi det här, då?

  86. Den stora boven är bäst före-datum och
    sista förbrukningsdag.

  87. Vi kan inte skilja på dem.

  88. Bäst före-datum är en rekommendation,
    satt av producenten.

  89. Så de tar i lite för de vill inte
    att maten ska hinna bli dålig.

  90. Sista förbrukningsdag sätter man på lite
    mer känsliga livsmedel.

  91. Som färsk kyckling, färsk fisk,
    köttfärs.

  92. Men inte ens då är det
    ett absolut datum.

  93. Man ska inte äta fisk och sådant som har
    gått ut utan att laga till det.

  94. Man ska inte äta det rått. Men hettas
    det upp till 70 grader dör bakterier-

  95. -som eventuellt har bildats
    och maten går att äta.

  96. Använd era sinnen.
    Titta, känn, lukta, smaka-

  97. -innan ni tittar på datumet, som man
    gjorde innan bäst före-datum fanns.

  98. Och ha kallt i kylen.
    Fem grader ska kylen max ha.

  99. Så vrid ner kylen till fem grader.

  100. Då är det fortfarande ekonomiskt
    för miljön-

  101. -och maten håller mycket längre.

  102. Vill ni veta mer om matavfall
    så gå in på slängintematen.se.

  103. Där kan ni lära er massor och få
    restrecept. Och vi finns på Facebook.

  104. Det var det jag hade.
    Blev ni nyfikna-

  105. -på de andra myterna i rapporten
    så kan ni ladda ner den.

  106. Nu lämnar jag över till Sara
    som ska prata mer om matavfall.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Myter om maten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En ny rapport sticker hål på flera seglivade påståenden om vår mat. Rapportförfattaren Minna Hellman berättar om några av de vanligaste missförstånden. Många har till exempel svårt att tro att tomatketchup innehåller fler nyttiga antioxidanter än färska tomater. Inspelat i april 2013. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Kemi > Maten och hälsan
Ämnesord:
Dryck, Livsmedel, Mat, Myter, Nutrition
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hett om mat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Kaxiga kockar och oroliga konsumenter

Följ med på en historisk resa om mat med kocken och forskaren Håkan Jönsson. Vi lever idag i den gastronomiska revolutionens tid. Men samtidigt känner vi som konsumenter oss ofta osäkra på vad vi stoppar i oss. Antalet larmrapporter om otillåtna tillsatser ökar i takt med den globala handeln, berättar Håkan Jönsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Alla dessa förpackningar

Vi får läsa att det finns för mycket förpackningar och att skräpberget växer, inte minst i informationen från myndigheter, berättar Annika Olsson, professor i förpackningslogistik. Men problemet är egentligen dåliga förpackningar som gör att vi spiller ut innehållet och tvingas slänga både maten och förpackningen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Framtidens förpackningar

Ingen frågar konsumenterna hur en förpackning ska vara utformad. I stället är det ratonella krav på mindre utrymme och bättre exponering som får styra, menar Jon Haag, vd på ett design- och varumärkesstrategiföretag. Framtidens förpackning måste bli mer självklar där det inte krävs en instruktionsbok för att komma åt innehållet, menar han.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Närodlat, härodlat och därodlat

Nära och ekologiskt tycker vi hänger ihop, men så behöver det inte alls vara, säger Johanna Björklund, ekologisk lantbrukare och forskare vid Örebro universitet. Att närproducerat skulle vara mer klimatvänligt och mer hälsosamt är det också många som felaktigt tror.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

På grillen - Magnus Dafgård

Skandalerna har avlöst varandra för livsmedelsproducenten Dafgårds. Det har handlat om tillsatser i maten och nu senast om spår av hästkött i de färdiga rätter som deklarerats innehålla rent nötkött. Vice vd Magnus Dafgård diskuterar med moderatorn Louise Ungerth vad som ligger bakom anklagelserna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Hormonstörande ämnen och folkhälsan

Forskarna Monica och Lars Lind har funnit ett samband mellan hormonstörande gifter och fetma. Om vi exponeras för dessa gifter under fosterstadiet är risken stor att vi utvecklar fetma. De giftiga ämnena finns bland annat i de plastförpackningar vi omger oss med och förvarar maten i. Besprutad frukt är också en riskfaktor

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

På grillen - Fredrik Paulún

Ett möte med författaren och näringsexperten Fredrik Paulún. Vi får reda på vad begreppet GI står för, och vad författaren tycker att vi bör äta. Varför måste det kosta så mycket att äta rätt? Louise Ungerth, moderator, frågar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Myter om maten

En ny rapport sticker hål på flera seglivade påståenden om vår mat. Rapportförfattaren Minna Hellman berättar om några av de vanligaste missförstånden. Många har till exempel svårt att tro att tomatketchup innehåller fler nyttiga antioxidanter än färska tomater.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hett om mat

Släng inte maten

Idag förfars mellan 30 och 40 procent av all mat som produceras i världen. Här får du tips av matinspiratören Sara Begner om hur du kan spara på råvarorna genom att låta fantasin och kreativiteten flöda. Inspelat i april 2013. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein en livsviktig byggsten

I västvärlden äter vi mer än tillräckligt med protein, och köttkonsumtionen ökar bland yngre och medelålders. En grupp som däremot behöver mycket protein är sjuka och äldre, menar Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrition. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss