Titta

UR Samtiden - Hemliga agenter under andra världskriget

UR Samtiden - Hemliga agenter under andra världskriget

Om UR Samtiden - Hemliga agenter under andra världskriget

Stella Polaris hette en hemlig operation som flyttades från Finland till Sverige efter andra världskriget. Hemliga ljudupptagningar och dokument som de var rädda om och som kunde avslöja deras hemliga uppdrag under kriget. Det var ett välutvecklat avlyssningssystem som inte fick förstöras. Rädslan var stor och därför bestämde man sig för att flytta hela apparaten till Sverige och även ge skydd till de personer och deras familjer som hade arbetat med avlyssningar. Idag har dokument och avlyssningar studerats och många har berättat sin historia. Under Stella Polaris-dagen berättas några av de historierna.

Till första programmet

UR Samtiden - Hemliga agenter under andra världskriget: Hur jobbade agenter och spioner?Dela
  1. Spioner, illegalister och agentradio.

  2. Först en djupdykning. Ska man jaga
    agenter, så behövs säkerhetspolis.

  3. Frågan är: När fick vi vårt
    första SÄPO? Det är en bra fråga.

  4. Vi får gå tillbaka till 1500-talet,
    men vi såg också samma i England

  5. -och även i Ryssland bildades
    säkerhetstjänster. Här är Erik XIV.

  6. Han hade problem och kallade till sig
    sin gunstling, Göran Persson-

  7. -som är mannen i svart.
    Erik XIV sitter på golvet.

  8. Göran Persson fick i uppdrag att
    bilda en säkerhetsorganisation.

  9. Han hade tre huvuduppdrag. Håll koll
    på danskarna, håll koll på ryssarna-

  10. -men framför allt på adeln.
    Persson var alltför ambitiös.

  11. Han missbrukade sin befattning,
    våldtog kvinnor, stal egendom-

  12. -och lät dessutom avrätta folk
    utan rättegång.

  13. Hans övervakning av adeln var så
    intensiv, att adeln var rasande.

  14. Det gick inte så bra.
    1568 fick adeln nog-

  15. -och lejde knektar som grep Persson.

  16. Han torterades under två dagar. Det
    beskrivs som den gräsligaste tortyr.

  17. Sedan halshögg man och styckade honom
    och satte upp delarna på pålar.

  18. Så gick det för vår första SÄPO-chef.
    Dagens chefsbyten på SÄPO-

  19. -går mycket mer stillsamt till.

  20. Hoppar man fram ett par hundra år
    i tiden, till 1700-talet-

  21. -så fanns Kunskaparverksamheten.

  22. Det finns ett brev från chefen
    som skriver till Gustaf III.

  23. Han har problem med de ryska
    kurirerna som reser runt i Sverige-

  24. -och inte nog med att de reser
    befästningar, de ritar också skisser.

  25. Det får mig osökt att hoppa över
    till TIR-bilar och diplomatbilar.

  26. Under 1980-talet var det en uppsjö
    av TIR-bilar från öststater-

  27. -vi har också diplomatbilar, också
    från öststater i det här fallet.

  28. De hade en förmåga att röra sig på
    platser där de inte skulle vara.

  29. TIR-bilarna hade dålig kvalitet på
    motorn, för de fick lätt motorstopp-

  30. -i ett område med militärövning
    eller nära nån hemlig anläggning.

  31. Det var ett sätt att kunna
    positionera var olika saker fanns.

  32. Det var innan vi hade den
    välutvecklade GPS som vi har i dag.

  33. TIR-bilarna var plomberade för att
    kunna passera flera länders gränser-

  34. -utan att tullen skulle behöva titta
    om det var något att förtulla.

  35. Men då kunde man inte titta
    vad som fanns i bilarna.

  36. Det här var ett problem, men
    allmänheten rapporterade in sådant.

  37. Vi har rapporter från militärövningar
    som beskriver var de uppehöll sig.

  38. Detsamma gällde också diplomatbilar,
    och de var ganska fräcka.

  39. På 80-talet hade vi övning med ett
    signalspaningskompani i Skåne-

  40. -och skulle åka längre upp
    i Sverige till ett regemente.

  41. Förutom diverse besök från främmande
    makt som ville studera vad vi gjorde-

  42. -så möttes vi, när vi skulle åka upp,
    av en diplomatbil-

  43. -som öppet fotograferade allt vi
    gjorde. De har diplomatisk immunitet.

  44. De var så fräcka att de följde med
    ända upp till regementets grindar-

  45. -och fotograferade varenda bil.
    En väldigt fin redogörelse.

  46. Vi var rosenrasande,
    men kunde inget göra.

  47. Jag kommer tillbaka till detta att
    missbruka sin diplomatiska status-

  48. -när man bedriver
    underrättelseverksamhet.

  49. Ett annat fenomen på 80-talet
    var tavelförsäljarna-

  50. -som sålde fullständigt gräsliga
    skisser och tavlor.

  51. De gick runt i områden-

  52. -det var noga planerat var,
    och ringde på alla dörrar.

  53. Men de hade ett speciellt uppdrag att
    kartlägga var stridsflygarna bodde.

  54. De blev till slut lite lata, och
    när de gick in i ett radhusområde-

  55. -gick de bara till de radhus
    där det bodde stridsflygare.

  56. Här är procentsatserna: I Östersund
    fick 60 % av alla piloter besök.

  57. Luleå 21, Ljungbyhed 50 %...

  58. Ganska många har varit utsatta för
    detta, och ni förstår den press-

  59. -piloten och familjen måste känna när
    främmande makt kartlägger var de bor.

  60. Varför gör man det? Jo, vid en väpnad
    konflikt kommer sabotageförband hit.

  61. Om det är nåt motsidan inte gillar,
    så är det flyg, särskilt attackflyg.

  62. Inte heller signalspaningspersonal
    som tittar på eldledningsradar.

  63. Därför måste man försöka eliminera
    de personalkategorierna.

  64. Det var därför denna kartläggning
    skedde. Det var ganska obehagligt.

  65. Vad markerar procenten egentligen?

  66. Hur många stridsflygare på varje
    förband som blev kontaktade.

  67. I Östersund blev 60 % av alla piloter
    på flottiljen kontaktade.

  68. Det här är inte nytt.

  69. I början av 1900-talet fanns något
    som hette sågfilar. Det var ryssar-

  70. -som gick runt i Sverige
    och filade sågblad manuellt.

  71. Men man misstänkte snart att de inte
    bara var sådana som filade sågar-

  72. -för de rörde sig så pass konstigt
    och sökte upp kunderna.

  73. Man misstänkte kartläggning.

  74. Det var en väldigt animerad debatt
    i början av 1900-talet-

  75. -mellan August Strindberg
    och Sven Hedin-

  76. -som var oense om det var
    ryska spioner eller inte.

  77. Men man kan väl misstänka att det var
    någon form av kartläggning.

  78. Kartläggningen av vad vi gör
    och inte gör pågår även i dag.

  79. Nyligen kunde vi läsa i tidningarna-

  80. -hur man vid ett regemente hade
    observerat en flygflottilj-

  81. -där en person står precis
    utanför stängslet, helt lagligt.

  82. Då händer följande: Ett plan från ett
    annat land kör mot Sveriges gräns.

  83. Sverige skickar upp en rote
    som ska säga "hit men inte längre"-

  84. -och i värsta fall
    får de avvisa planet.

  85. Personen som står vid flygflottiljen
    ser när planen lyfter-

  86. -och noterar klockslaget i ett block.

  87. Sedan går han omkring utanför
    staketet tills planen landar igen.

  88. Han stod och klockade när planen
    lyfte, vilken tid det tog-

  89. -och när de var tillbaka. Det var ett
    sätt att testa vår beredskap.

  90. Och så har vi u-båtarna,
    och det kan man prata om länge.

  91. Jag har varit med om u-båtsjakter.
    Varför skulle säkerhetstjänsten-

  92. -vara med då? Jo, de bedrev
    underrättelseverksamhet i Sverige.

  93. U-båtar kan man också ha till att
    sätta i land eller hämta folk.

  94. Gärna spioner.

  95. Jag tyckte synd om marinen
    när pressen raljerade-

  96. -av okunnighet om att det skulle vara
    minkar eller sälar.

  97. Då ska ni veta att det är väldigt
    komplicerat att jaga u-båtar.

  98. Jag vet ett speciellt ärende
    där man hade stängt in-

  99. -främmande farkost i en vik
    med ett stort kraftigt u-båtsnät.

  100. Det slängdes ett antal sjunkbomber.

  101. Men det fanns inte någon verksamhet
    på botten. En dykare skickades ner-

  102. -som konstaterade att nätet hade
    rammats och flyttat sig tio meter.

  103. Det krävs ganska mycket kraft för att
    flytta ett sådant nät tio meter.

  104. Dessutom hade någon klippt ett hål
    med en bultsax i ena hörnet-

  105. -så att en farkost, titta på den med
    larvfötter, kunde rulla ut i frihet.

  106. Då blev man frustrerad, för det här
    kunde man ju inte prata om.

  107. Media raljerade om sälar och minkar,
    men varken sälar eller minkar-

  108. -kan flytta ett u-båtsnät tio meter
    och de kan inte hantera en bultsax.

  109. Det hände också andra saker på land,
    men det går jag inte in på här.

  110. Tveklöst hade vi u-båtar i Sverige.
    Nationaliteten kan diskuteras-

  111. -men jag går inte in på det.

  112. Vad vi också hade
    var de här spionerna som dök upp.

  113. Den som gjorde mest avtryck, efter
    Wennerström, var Stig Bergling.

  114. Det var märkligt, för när han började
    som polis 1958 på Östermalm-

  115. -så började en person som hette
    Tore Forsberg samtidigt.

  116. Han blev chef för kontraspionaget,
    och var med och såg till-

  117. -att Bergling avslöjades.

  118. Efter tio år hos polisen
    kom Bergling till SÄPO.

  119. Men han trivdes sådär med tillvaron
    och ville göra nåt annat.

  120. 1971 kom han till Försvarsstaben.

  121. Han skulle samverka mellan
    säkerhetsavdelningen där och SÄPO.

  122. Då höll man på att kartlägga ryska
    diplomaters aktivitet i Sverige.

  123. Bergling kände sig illa behandlad-

  124. -och det fanns lite groll
    mellan de här två myndigheterna.

  125. Men jag tycker
    att det är lite överdrivet.

  126. Men Bergling kände sig illa behandlad
    och beslöt att ta en pärm-

  127. -och kopiera, "save it for a rainy
    day" var den klassiska kommentaren.

  128. Den innehöll den s.k. FO-koden,
    en topphemlig förteckning-

  129. -över Sveriges försvarsanläggningar,
    kustartilleribefästningar-

  130. -och mobiliseringsförråd,
    och det var ju mumma för ryssarna.

  131. Så redan när han tog pärmen hade han
    bestämt sig för att bli spion.

  132. Man kan undra varför en människa
    förråder sitt land, men...

  133. Bergling hade svårt att sitta stilla,
    och tjänstgjorde i omgångar-

  134. -i olika FN-bataljoner.

  135. I Libanon 1973 träffade han en
    GRU-officer, Alexander Nikiforov.

  136. Denne tjänstgjorde på den legala
    GRU-residenturen-

  137. -på Sovjets ambassad i Beirut.

  138. Bergling frågade om Nikiforov
    var intresserad av pärmen.

  139. Det var han.

  140. I november 1973 bytte Bergling pass
    med en annan officer där nere-

  141. -och åkte hem, hämtade pärmen
    och sålde den till Nikiforov.

  142. Nu var han en spion
    och hade förrått sitt land.

  143. Bergling skulle få spionutbildning
    i öst.

  144. SÄPO:s personal
    fick inte resa i öststaterna.

  145. Han åkte krokiga vägar till Berlin-

  146. -och fick lära sig saker som man
    behöver kunna om man ska spionera.

  147. Bland annat hur man kommunicerar,
    som jag återkommer till.

  148. Sedan skulle Bergling granska ryska
    diplomater i underrättelsetjänst-

  149. -och varför de blev avslöjade,
    för att de skulle bli bättre-

  150. -på att dölja vad de gjorde.
    Det var vanligt med diplomater-

  151. -som bedrev underrättelseverksamhet
    fast de inte skulle göra sådant.

  152. När det uppdagades
    utvisades de från landet.

  153. När Bergling skulle kommunicera med
    GRU, så skickades radiomeddelanden-

  154. -på kortvåg till honom. Han satt med
    en vanlig transistorradio-

  155. -som hade ett kortvågsband.

  156. Han svarade med brev
    med osynlig skrift.

  157. I mars -76 hamnade Bergling
    på SÄPO:s spaningsexpedition.

  158. Han hade en unik inblick
    i pågående operationer.

  159. SÄPO började notera att dessa
    gick åt pipan en efter en-

  160. -när man försökte fånga folk
    som inte gjorde det de skulle.

  161. Man började misstänka
    att det fanns en mullvad på SÄPO.

  162. Det är rena mardrömmen,
    för om man ska utreda det-

  163. -vem ska man utse? Risken är
    att man utser själva spionen.

  164. Men SÄPO-ledningen valde två personer
    som fick ta itu med utredningen.

  165. Men en händelse gjorde att man snabbt
    började fokusera på Bergling.

  166. Han bad om semester och fick det.

  167. Han bad en kollega att få låna 3 000
    kr inför semestern. Det fick han.

  168. Men i stället för semester åkte han
    till sina uppdragsgivare i Berlin.

  169. Men när Bergling kom hem betalade han
    genast tillbaka pengarna.

  170. Men har man inte pengar inför
    semestern, så har man det inte sen.

  171. Man började ana att det kunde vara
    Bergling. SÄPO fick oväntad hjälp-

  172. -från MI6, ni vet där James Bond
    arbetat sedan 1953.

  173. Det är 60 år sedan, så han har nog
    fått två guldklockor.

  174. De hade en egen mullvad i KGB,
    Oleg Gordievskij.

  175. Han var en mycket tacksam avhoppare.

  176. Han hade av kontakter på GRU förstått
    att de hade en spion på SÄPO.

  177. Denna information gick via MI6
    till SÄPO.

  178. I mars 1979 står Bergling
    på Ben Gurion-flygplatsen.

  179. En tulltjänsteman kommer och säger
    att det är något fel med hans pass.

  180. Han börjar väl bli lite orolig.

  181. Han fick följa med genom diverse
    kulvertar under flygplatsen-

  182. -och kom fram till en plåtdörr som
    såg ut som dörren till ett soprum.

  183. Hon bultade på dörren.

  184. Dörren öppnades,
    och där inne fanns tre personer.

  185. En av dem sa att han kom från
    den israeliska säkerhetstjänsten.

  186. Han sa: "Vi skålar väl i vodka,
    som ni gör i Moskva?"

  187. Då blev Bergling riktigt stirrig.

  188. Sen åkte de till ett hotell,
    till en våning högt upp-

  189. -och den person som hade pratat
    med honom tog Berling till fönstret-

  190. -och sa: "Ibland ramlar turister ut,
    särskilt om de har druckit."

  191. Berling hade precis druckit vodka,
    så han hade alkohol i kroppen.

  192. De sa: "Du får en timme på dig att
    fundera på om du vill samarbeta."

  193. Bergling behövde en halvtimme på sig,
    och sa sen att han skulle samarbeta.

  194. SÄPO och israelerna var överens om
    att Bergling skulle få gripas-

  195. -och förhöras av israelerna. De ville
    veta om Bergling hade spionerat-

  196. -även på israeliska intressen.
    Sedan skulle han lämnas till Sverige.

  197. Redan när han satt på flyget
    på väg till Ben Gurion-flygplatsen-

  198. -kände han att nåt var fel.

  199. En person bredvid satt
    och läste en arabisk tidning.

  200. Men han höll den upp och ner,
    och Bergling kunde arabiska tecken-

  201. -och han fick en obehaglig känsla.

  202. Bergling kom efter många turer
    till Sverige, men inte nog med det.

  203. Av olika tragiska skäl
    lyckades Bergling fly.

  204. Han kom till slut till Moskva
    via Finland. Flykten var välplanerad.

  205. I Moskva var man väldigt misstänksam
    mot honom.

  206. Han förhördes i ett par månader.

  207. Sen fick han översättningsuppdrag.
    Han var frustrerad över tillvaron.

  208. Sedan fick han välja mellan att
    flytta till Alger eller Budapest.

  209. Han valde Budapest, men trivdes inte-

  210. -och han hade tagit med sig
    en kvinna som han hade gift sig med.

  211. Hon var frustrerad, för hon trodde
    att hon snart skulle komma tillbaka-

  212. -och träffa sina barn,
    men det gick inte.

  213. Efter olika turer kom Bergling
    tillbaka till Sverige 1994.

  214. Det var för att hustrun
    var väldigt akut sjuk, och hon dog-

  215. -och tragiskt nog var det
    på parets bröllopsdag.

  216. Så gick det med Bergling. I dag bor
    han på ett vårdhem här i Stockholm.

  217. Nyligen blev det rubriker då han hade
    ett soft air gun-

  218. -som han hade skjutit en vårdare
    i ansiktet med.

  219. Bergling sa att vårdaren
    hade huggit sig själv med en penna.

  220. Bergling har levt på lögner,
    så jag tror mer på vårdaren.

  221. Bergling lämnade ut uppgifter
    om befästningar och så vidare.

  222. Hade det blivit en konflikt-

  223. -med Sovjet, och de hade ju kunskapen
    om svenska befästningar-

  224. -då hade många tusen
    svenska soldater stupat.

  225. Vad fick Bergling för det här?
    Han tjänade totalt 67 000 kr-

  226. för sju års spioneri.
    9 500 kr per år.

  227. Det är en tragisk historia.
    Jag funderar återigen på-

  228. -vad som driver en människa att
    förråda sitt land på det här viset.

  229. Nu ska vi se vad som hände...

  230. Ett annat spionärende
    som dök upp samtidigt-

  231. -var Hans Melin.

  232. Under Bergling-utredningen
    fick SÄPO uppgifter som tydde på-

  233. -att det läckte information från
    polisen till irakiska ambassaden.

  234. En underrättelseofficer,
    Kamil Fanar-

  235. -var då en intressant person
    att studera.

  236. SÄPO konstaterade att han träffade en
    kriminalkommissarie, Hans Melin-

  237. -på hotell Sheraton. Det väckte
    förstås förvåning och bestörtning-

  238. -för nu skulle man börja spana
    på en person som man kände.

  239. De kände Melin kollegialt, och han
    hade varit lärare på Polisskolan.

  240. Även en annan irakisk
    underrättelseofficer var aktuell.

  241. När Melin greps i februari 1979
    blev det oväntad dramatik.

  242. Man visste att underrättelseofficeren
    Haidar och Melin-

  243. -fanns i en lägenhet på Sveavägen.

  244. Melin hade en extra,
    lite halvhemlig lägenhet där.

  245. SÄPO tänkte: "De får ha sitt möte,
    men när de öppnar dörren"-

  246. -"då stormar vi in."

  247. Men innan dess blev det ett väldigt
    liv i trapphuset-

  248. -för in stormade Stockholmspolisens
    piketstyrka med dragna vapen.

  249. Det uppstod milt uttryckt förvirring.
    Det visade sig att det var en granne-

  250. -som hade tittat i kikhålet och sett
    några herrar stå länge i porten-

  251. -och misstänkt ett inbrottsförsök.
    Därför ringde han Stockholmspolisen.

  252. Det blev några syrliga kommentarer
    från Stockholmspiketen, som gick.

  253. Men mötet mellan Melin och Haidar
    stördes inte av det.

  254. När dörren öppnades greps de.

  255. I Melins ficka hittades - och
    det här var ju bingo - 3 000 dollar.

  256. Haidar hade ett antal dokument
    med polisens hemligstämpel.

  257. I Haidars ficka fanns också
    av maximal otur det här brevet-

  258. -där Melin säger att han
    vill samarbeta med irakierna.

  259. Det var svårt att neka i det läget.

  260. Han hade lämnat ut en utredning
    om en irakier som hade sökt asyl-

  261. -meddelande från Rikspolisstyrelsen
    om en kapare och flygkapningar.

  262. Han hade lämnat Rikspolisstyrelsens
    hemliga terroristlista-

  263. -samt några rapportöversikter
    från UD.

  264. Men dessutom hade Melin fått kontakt
    med KGB och lämnat uppgifter dit.

  265. Det handlade om sovjetmedborgare
    och SÄPO:s interna telefonkatalog.

  266. Det var inte så uppskattat.

  267. Melin fick fängelse.

  268. Men KGB gav inte upp, utan fortsatte
    bearbeta en kriminalinspektör-

  269. -som jobbade nära Melin, men det
    avslöjades på ett tidigt stadium.

  270. KGB-mannen, som kom från ambassaden,
    blev utvisad ur Sverige.

  271. Det blev även de irakiska
    underrättelseofficerarna.

  272. Melin fick fyra års fängelse. Hans
    förklaring påminde om Wennerströms.

  273. Wennerström sa när han greps att han
    skulle verka för världsfreden.

  274. Melin sa att han ville ha goda
    förbindelser mellan Sverige och Irak.

  275. Det är svårt att följa resonemanget.

  276. Ett annat ärende som väckte...
    Nu ska vi se...

  277. Så! Det var spionen Ströberg.

  278. En fredag, den 22 april 1983,
    står en taxichaufför-

  279. -utanför Centralstationen
    i Stockholm och väntar på en körning.

  280. Då kommer det fram en person och
    säger: "Kan du ta en körning"-

  281. -"utan att jag följer med?"
    "Ja" säger chauffören.

  282. "Jag har letat efter Friggagatan
    men nu måste det här kuvertet dit."

  283. "Jag hinner inte åka själv."
    Det ska till det polska konsulatet.

  284. De kom överens om ett pris. "Ge mig
    30 kr så kör jag dit" sa chauffören.

  285. "Du får 40", sa mannen.

  286. Så börjar en märklig spionaffär.
    Överstelöjtnanten Bertil Ströberg-

  287. -dömdes mot sitt nekande till
    sex års fängelse för grovt spioneri.

  288. Ströberg var överstelöjtnant och chef
    vid flygstabens sambandsavdelning.

  289. Han hade information om hela det
    militära kommunikationssystemet.

  290. Namnet Sven Roland Larsson
    var mycket i fokus.

  291. Ströberg påstår sig ha avvärjt
    en attack när Sven Roland Larsson-

  292. -skulle ha blivit överfallen
    och att de då höll kontakten efteråt-

  293. -då Larsson ville visa tacksamhet.

  294. Men Sven Roland Larsson var också den
    som hade gått till polska ambassaden-

  295. -och sagt: "Om jag får 25 000 kr
    ska ni få en massa uppgifter av mig."

  296. Sven Roland Larsson hittades aldrig-

  297. -och Ströberg dömdes mot sitt nekande
    till fängelse.

  298. Han greps 1983 på huvudpostkontoret
    borta på Vasagatan-

  299. -när han skulle hämta ut
    ett poste restante-kuvert-

  300. -adresserat till Sven Roland Larsson.

  301. Ströberg nekade in i det sista.

  302. Han avled förra året och hävdade
    hela tiden att han var oskyldig.

  303. Det var lite bus
    på svenskt territorium...

  304. Så där.

  305. Jag talade om vad man gör
    på ambassader och inte.

  306. Inom Sovjet visste man att
    ambassadernas underrättelseinsamling-

  307. -var oerhört viktig och utgjorde
    merparten av informationen man fick.

  308. På ambassaderna fanns det man kallade
    för legal residentur.

  309. Det var en underrättelseorganisation,
    man bedrev underrättelseverksamhet.

  310. Här står vilken sorts uppdrag man
    utförde bakom diplomatisk täckmantel.

  311. De kunde inte straffas. Däremot
    spioner som hade värvats i landet-

  312. -de råkade illa ut direkt
    och kunde få långa fängelsestraff.

  313. Men personalen på ambassaden gömde
    sig bakom diplomatisk täckmantel-

  314. -och bedrev omfattande verksamhet.

  315. De bedrev operativa uppdrag och stöd
    till egna agenter och illegalister.

  316. Vad är illegalist? Det finns s.k.
    legal residentur, på ambassaden-

  317. -och chefen var en legal resident,
    han hade ofta överstes grad.

  318. På ambassaden har han täckbefattning
    som förste ambassadsekreterare.

  319. Deras underrättelseverksamhet
    och övriga ambassadens verksamhet-

  320. -där var det inte alltid klockrena
    kontakter mellan de två grupperna.

  321. Om nu Sverige skulle hamna i ett krig
    så förklarar man för ambassaden-

  322. -dvs. Sovjet, i det här fallet, att
    de får tömma ambassaden och åka hem.

  323. Då har de ingen möjlighet
    att hämta in underrättelse.

  324. Då används
    de illegala residenturerna.

  325. Det är väldigt välutbildade spioner
    med många års utbildning-

  326. -som bor i landet under falsk
    identitet, har byggt upp en tillvaro-

  327. -som vem som helst.

  328. När signalen kommer ska de börja
    arbeta med underrättelseverksamhet.

  329. Illegalisterna hade lång utbildning,
    från tre år ända upp till sju år.

  330. Det berodde på att de skulle lära sig
    ett främmande språk flytande.

  331. De hade en stulen identitet. Det
    kunde vara en försvunnen person-

  332. -exv. personer som hade försvunnit
    för tolv, tretton år sedan.

  333. De har utgått från den identiteten
    och byggt upp en levnadsbeskrivning-

  334. -och det är ett
    väldigt omfattande arbete.

  335. Sedan ska illegalisten läsa in
    beskrivningen så att den håller-

  336. -när han är i landet och jobbar.

  337. Därefter har man en procedur innan
    illegalisten åker ut på uppdrag.

  338. Han träffar sin närmsta handledare,
    och så ytterligare en chef-

  339. -och så skålar man i konjak,
    och så ger han sig i väg, helt ensam.

  340. Då hade han sin falska identitet,
    och förfalskade papper-

  341. -men innan dess har han drillats i
    hur det är att bo i landet.

  342. Ambassadens underrättelsefolk
    upplyste om triviala saker som-

  343. -hur funkar en tvättinrättning,
    hur ser en vanlig räkning ut...

  344. Det dagliga praktiska...
    Om vi skulle hamna i Sovjet-

  345. -även om man pratar ryska så skulle
    det finnas praktiska problem.

  346. Man får inte verka bortkommen.

  347. De kom till landet, och hade till
    uppgift att etablera sig-

  348. -och försöka vara självförsörjande.

  349. Man kunde ge honom ekonomiskt stöd,
    och då via den legala residenturen.

  350. Man gick ut till en terrängbrevlåda
    och gömde en summa pengar.

  351. Men det där var ju ett riskmoment.
    Det kan iakttas.

  352. Men när han hade etablerat sig
    i landet-

  353. -och varit där ett par år,
    så kom uppdraget: Sök medborgarskap.

  354. Så söker han medborgarskap. Och när
    illegalisten hade fått medborgarskap-

  355. -och nu hade äkta papper på
    att han var exv. finsk medborgare-

  356. -så kom nästa uppdrag: Du ska
    flytta till mållandet, Sverige.

  357. Det första kallar man då
    för transiteringsland-

  358. -och sedan går han över
    till mållandet.

  359. De visste inte alltid
    vilket mållandet var.

  360. De skulle lära sig ett språk och att
    vara där och flytta till mållandet.

  361. De skulle vara vanliga medborgare.
    Det finns tre typer av illegalister.

  362. Det fanns de som gjorde operativa
    uppdrag även i fred.

  363. Det var riskfyllt, för det här
    skulle ju vara en reservfunktion.

  364. Det fanns även de som inte gjorde
    nåt, de var vilande illegalister.

  365. Och så fanns de som kunde åka ut
    på kortare uppdrag, under en månad.

  366. De var alla stationerade i Moskva.

  367. I USA, under McCarthy-eran
    på 40-talet, så var det stor skräck-

  368. -för kommunister och ryska spioner.

  369. När man där förstod att det fanns
    sovande agenter, s.k. sleepers-

  370. -så blev det panik. Det var en väldig
    skräck för just kommunister-

  371. -men på östsidan var det ännu värre.

  372. I Sovjet, med Stalin,
    som hade klart paranoida drag-

  373. -han rensade bort alla
    som han inte litade på.

  374. Det var många lediga tjänster
    i underrättelse- och säkerhetstjänst.

  375. Det blev problem,
    de tappade kompetens till och från.

  376. Hur kommunicerar spioner?
    Ja, det finns en rad olika metoder.

  377. Terrängbrevlådor eller
    dead letter boxes, DLB-

  378. -det kan vara en stubbe på Djurgården
    eller en annan förrekad plats-

  379. -där man lägger nåt,
    och så hämtas det av nån annan.

  380. De möts aldrig vid brevlådan.
    Men det finns ett riskmoment-

  381. -om kontraspionaget
    spanar på en av personerna.

  382. Det finns också levande brevlådor.
    Jag har kanske nåt i mikrofilm-

  383. -som jag lägger i en tvättsäck
    och lämnar in på en tvättinrättning-

  384. -där just den tvättsäcken tas om hand
    och hamnar nån annanstans.

  385. Radio:
    Man har enkelriktade sändningar.

  386. Radiokommunikation med spioner
    började under första världskriget.

  387. Trafiken var dubbelriktad, men sedan
    lär man sig att pejla in sändningar-

  388. -så man förstod att man bara kunde ha
    enkelriktad trafik till spionerna.

  389. Om spionen börjar sända,
    så kan man pejla in var han är.

  390. Men spioner kan sända, med s.k.
    snabbsändare som aktiveras i krig.

  391. Vad är snabbsändare? Ni har hört
    morsesignaler med olika långa tut.

  392. Man kan komprimera det så att hela
    telegrammet förs över på en gång.

  393. Det var en lustig händelse
    i Malmö på 1960-talet.

  394. Vi hade ju orkan i Sverige -68.
    En ryslig massa träd blåste omkull.

  395. I en park i Skåne rasade ett stort
    träd, och under rotvältan-

  396. -hittades en snabbsändare
    från öststaterna.

  397. Man får förutsätta
    att det finns fler sådana nergrävda.

  398. Brev med osynligt bläck. Som sagt,
    Bergling använde osynligt bläck.

  399. Det är ganska harmlöst.

  400. Men mikropunkter är nog ovanligt.

  401. Det är mycket meck om man ska krympa
    informationen till en mikropunkt.

  402. Ni med linser i ögat vet
    hur svårt det är att hitta en lins-

  403. -och den är ändå betydligt större
    än en liten punkt.

  404. Personliga möten är alltid en risk.
    Man kunde ha det, i tredje land.

  405. Men man undvek det.
    Vid personliga möten-

  406. -var det alltid uppdragsgivaren
    som bestämde när man skulle ha möte.

  407. Spionen, illegalisten,
    fick inte bestämma det själv.

  408. Fysiska signaler, då? Jo, det är
    ett kritstreck på en anslagstavla-

  409. -ett häftstift på muggen på Berns,
    släppa ett apelsinskal i en tunnel...

  410. En illegalist visade just på så sätt
    att han hade tagit emot ett telegram.

  411. När han tog emot det, och hade
    dechiffrerat det, det är omständigt-

  412. -så skulle han på en viss tidpunkt
    släppa ett bananskal i en tunnel.

  413. Det var kvittensen.

  414. Men då måste ju någon
    komma och kolla kvittensen.

  415. Vet man vilka som jobbar med
    underrättelse på en ambassad-

  416. -så är det intressant att se deras
    rörelsemönster. Ett delikat pussel-

  417. -men det är intressant att vi vet
    att nån måste kolla kvittensen.

  418. I dag har vi Internet.
    2010 greps tio illegalister i USA.

  419. Man grep tio ryska illegalister.

  420. Jag trodde först att det var ett
    skämt, men det var det inte.

  421. Men Internet kan stängas ner. Ska
    man ha en backup i kommunikationen-

  422. -så är det kortvåg. Det där med
    illegalisterna tystades ner-

  423. -för man jobbar hårt
    med avspänning mellan öst och väst.

  424. Kort innan hade Putin och Obama ätit
    pommes frites från samma tallrik.

  425. Då ville man inte förstöra det
    man hade uppnått genom det.

  426. Det här skyfflades undan snabbt,
    och det blev inga stora rubriker.

  427. Året efter greps en illegalist
    från öststaterna i Tyskland-

  428. -men det skrevs inte mycket om det.

  429. Över till agentradio.

  430. Kommunikation
    är ju A och O för spionen.

  431. Om han ska sända eller kommunicera,
    så är han ju exponerad, tar en risk.

  432. Samtidigt är den information han har
    färskvara.

  433. I tidernas begynnelse hade spionen
    kanske en liten resväska-

  434. -och så riggade han upp det
    i nån lada.

  435. Och så satt han med telegrafnyckel
    och sände, eller pratade i telefon.

  436. Det var klartext från början, men man
    kom på att man måste kryptera det.

  437. Då tar det tid och det kan knäckas.

  438. Utvecklingen gick framåt, och
    man kom fram till blankettchiffret.

  439. Det ska vara säkert om det
    används rätt. Men det är komplicerat.

  440. Men spionen sände inte tillbaka
    radiosignaler i fredstid.

  441. Det finns snabbsändningar
    som har gått i väg i fredstid-

  442. -men det får man nog se mer
    som testfunktioner.

  443. När spionen ska lyssna, så har han en
    vanlig transistorradio-

  444. -som en som ni har på köksbordet,
    en vanlig enkel kortvågsradio.

  445. Han ska ställa in frekvensen
    och har ett papper med den.

  446. Sedan ska han
    börja ta emot signalerna.

  447. Han lyssnar och hör en signal.
    Jag tänkte spela upp några exempel-

  448. -men av olika skäl
    går inte det i dag.

  449. Han ställer in rätt frekvens.

  450. Förr i tiden, innan man hade digital
    visning på radioapparaten-

  451. -så var skalorna grova. Hur skulle
    man veta att man hade hittat rätt?

  452. Jo, man började spela musik.
    Man kan höra nån ungersk vild låt-

  453. -allt möjligt konstigt, och då lär
    sig spionen att leta efter den.

  454. Frekvenserna ändras beroende på tid
    på dygnet, varifrån man sänder-

  455. -och årstid osv.

  456. Han letar rätt på frekvensen,
    lyssnar på melodin och ställer in-

  457. -så att radion låter perfekt,
    och då vet han att det låter bra.

  458. Det kunde vara telefonisändningar,
    någon läser upp siffergrupper-

  459. -eller telegrafisändningar
    eller olika tonsändningar.

  460. Tar vi då...
    Vi ska se så att det funkar.

  461. Här är några typer på mottagare.
    Det är vanliga, enkla mottagare.

  462. En illegalist som hette Herrman
    hade apparaten nere till höger.

  463. De kostar några hundralappar
    i en affär.

  464. Bergling satt vid sitt köksbord,
    ställde in radion-

  465. -och hörde en röst som började läsa.

  466. Hur kunde det låta, då? Jo, det kunde
    vara femställiga siffergrupper-

  467. -man läste varje siffergrupp
    två gånger. Det kunde låta så här:

  468. Dva, cetiri, sjest, pjat, nul.

  469. Dva, cetiri, sjest, pjat, nul.

  470. Siem, vosiem, dievitj, tri, dva osv.
    Det går alltså ganska långsamt.

  471. Får man ett telegram med 120 grupper,
    och varje grupp läses två gånger-

  472. -det tar en himla tid att skriva ner
    det, och det återkommer jag till.

  473. Illegalisten Rudolph Herrman. Det här
    är de enda bilder som finns på honom.

  474. Han lever i dag under en ny identitet
    nånstans i världen.

  475. Han rekryterades i Tjeckoslovakien av
    den tjeckiska säkerhetstjänsten, STB.

  476. Han kallades till inrikesministeriet
    och trodde att det var nåt otäckt.

  477. De har respekt för myndigheter.

  478. Han tillfrågades om han ville jobba
    för sitt land. Det ville han.

  479. Men det var KGB-folk med också.
    Till slut frågade han-

  480. -om det var Tjeckoslovakien han
    jobbar för, eller KGB, och fick svar.

  481. Han tilldelades en hustru,
    och KGB hade valt en argentinska.

  482. Det är nog svårt
    att hitta en livspartner ändå-

  483. -men de sa att argentinskan
    var pålitlig och aldrig sa nej.

  484. Argentina var ju inte direkt
    vänstervridet-

  485. -rätt många nazister bodde ju där,
    så det var nog mer åt höger.

  486. Men han hade träffat en kvinna på ett
    bibliotek och tycke hade uppstått.

  487. Men KGB var smidiga, de utredde henne
    och utbildade henne till illegalist.

  488. De blev genast ett illegalistpar.
    Han fick göra testuppdrag.

  489. Han kunde få en identitet och åka
    till nåt land med ett enkelt uppdrag-

  490. -och öva på
    att leva med olika identiteter.

  491. Det är psykiskt påfrestande
    att leva med falsk identitet.

  492. På 60-talet tänkte KGB lägga ner
    det här med illegalister.

  493. Det var ju en omfattande och dyr
    utbildning, och man har ju inte-

  494. -en skolklass med 24 illegalister
    som kan ha klassfest.

  495. Var och en utbildas individuellt,
    så det går åt mycket logistik.

  496. Vissa utlandsstationerade
    började få smått paranoida drag.

  497. De kunde tänka: "Så låg ju inte
    tandborsten! Har nån varit här?"

  498. "Är lägenheten buggad?"

  499. Det fanns också illegalister som fick
    problem med sprit och tabletter.

  500. De klarade inte pressen.

  501. Men man insåg att de har ett värde.
    Slår man igen legala residenturer-

  502. -så måste man ha illegalister. De
    fick vara kvar som en personalreserv.

  503. Deras status ökade gradvis igen.

  504. När ryssarna bråkade i Afghanistan
    för ett antal decennier sedan-

  505. -så visade de vad de gick för.
    Illegalisterna gjorde ett kanonjobb.

  506. Den här Herrman som jag nämnde,
    honom hade man spanat på.

  507. Enkelt uttryckt så började man
    med gärningsmannaprofiler.

  508. Man hade lite tur och hittade en
    person som tömde en terrängbrevlåda.

  509. Man följde den personen som senare
    fyllde på samma terrängbrevlåda.

  510. Man låg och spanade. Så kom Herrman,
    som snabbt kunde identifieras.

  511. Man grep honom på hans garageuppfart.
    Det kom upp en svart van-

  512. -och man slet in honom, som på film.

  513. De åkte till ett hotellrum, där man
    hade monterat upp en kortvågsradio.

  514. Då blev han ganska skakad när han
    hörde att de lyssnade på-

  515. -samma typ av sändning
    som han satt och tog emot.

  516. De sa: "Vi har följt
    alla dina sändningar."

  517. Han fick den klassiska frågan:
    "Vill du samarbeta"-

  518. -"eller ska det bli den hårda vägen?"
    Han ville samarbeta.

  519. Han var rätt sur på KGB,
    för han hade fått konstiga uppdrag-

  520. -där man riskerade hans identitet,
    saker som att bombhota NASA.

  521. Det var så att hans handledare
    kunde hur man driver spioner-

  522. -men de som satt ovanför visste inget
    om hur det fungerar på fältet.

  523. Så han var irriterad på KGB.

  524. När man sedan tog kontakt
    med hans hustru, så bröt hon ihop.

  525. Hon hade precis fått i uppdrag
    att åka till ett annat land-

  526. -och hämta ett nytt schema för då de
    skulle ta emot telegrafisändningar.

  527. Hon lovade att sköta det,
    och åkte i väg-

  528. -men hon förstörde schemat
    innan hon kom tillbaka.

  529. Men sedan rättade hon in sig i ledet,
    man valde att samarbeta.

  530. Man tankade honom på information
    och gav honom en ny identitet.

  531. Det blev ett familjeföretag.
    De fick två söner, och den äldste-

  532. -fick en fråga av pappan, som hade
    gett sken av att vara nazistisk-

  533. -men så sa han att han var officer
    i underrättelsetjänsten.

  534. Sonen sa att han hade förstått det.

  535. Pappan frågade: "Vill du hjälpa mig
    att jobba för socialismen?"

  536. Det ville sonen. Men vad som hände
    med sonen är en annan historia.

  537. Jag nämnde tidigare blankettchiffret.
    Ni hörde mig läsa upp siffergrupper.

  538. Det går långsamt. Låt säga att man
    får ett telegram på 120-150 grupper.

  539. Det ska skrivas ner två gånger.
    Man ska skriva snyggt också-

  540. -för sedan river man av blanketten
    Den här kommer från KGB:s arkiv.

  541. De öppnade sina arkiv men stängde
    dem sedan. GRU öppnade aldrig sina.

  542. Han ska fylla i siffrorna under,
    med ganska många tecken.

  543. Och så tänker man att kontraspionaget
    kanske kommer och knackar på dörren.

  544. Sedan ska man göra en matteoperation
    med varje tecken.

  545. Då får man en tredje rad med siffror,
    så det blir många siffror.

  546. Man har ett dokument som gör att man
    kan göra om det till klartext.

  547. Sedan när han har läst meddelandet,
    så förstår han. Det tar lång tid.

  548. Herrman var så irriterad på ryssarna
    för de skickade telegram som:

  549. "Grattis, införandet av socialismen
    i DDR firar jubileum." Ointressant.

  550. Och det skulle han lägga tid på
    och i värsta fall riskera-

  551. -att någon kom in och såg vad han
    höll på med när han satt där.

  552. Agenter. Vad gjordes
    i säkerhetstjänsten-

  553. -för att förebygga att spioner
    värvades? Jag kan säga drastiskt-

  554. -att det finns ett register
    över tänkbara spioner i Sverige.

  555. Vi har skyddsklassning i Sverige.
    Det är personer-

  556. -med viktig information som kan vara
    av intresse för främmande makt.

  557. Registret innehåller personer som
    motsidan kan tänkas vilja värva.

  558. Man insåg för det första
    att det blev inflation i-

  559. -vem som skulle ha den högsta
    och näst högsta klassen.

  560. Men man utbildade alla skyddsklassade
    personer, och säkerhetschefer.

  561. Kontraspionagechefen Tore Forsberg
    var med och grundade föreningen.

  562. Han har åkt runt mycket och föreläst
    för säkerhetschefer-

  563. -om hur man agerar
    om någon blir kontaktad.

  564. Man får en fjäder i hatten om man
    griper en spion. Men nu sa man:

  565. "Om något är på gång, så väntar
    vi inte tills vi kan gripa personen"-

  566. -"utan försöker vända om personen
    så att han kan bli dubbelagent."

  567. Vi säger till personen:
    "Vi vet vad du håller på med"-

  568. -"men du kan jobba för oss i stället,
    så busar vi med motståndaren."

  569. Det var den ena biten. Det andra
    var att ställa till problem-

  570. -för de legala residenturerna
    som fanns på östambassader.

  571. Om någon blev utvisad
    för att ha brutit-

  572. -mot deras diplomatiska status,
    dvs. spionerat-

  573. -så hamnade de på en annan ambassad
    och fortsatte busa i stället.

  574. Men då bestämde västländerna
    att en sådan person-

  575. -inte fick komma till nåt annat land.

  576. Underrättelser från ambassaderna
    var de viktigaste för ryssarna-

  577. -så det här blev ett enormt avbräck.

  578. Man försvårade för dem,
    och hoppades att illegalisterna-

  579. -skulle börja aktivera sig, för man
    behövde ju underrättelsedelen.

  580. Så det var taktiken. Omvänd dem som
    håller på att hamna i trångmål-

  581. -och hindra de utvisade från att
    fortsätta spionera i ett annat land.

  582. Man vet också att de som jobbade på
    ambassaderna hade ett pensum-

  583. -att värva två personer i mållandet
    under sin utlandsstationering.

  584. Annars fick de ingen
    utlandskommendering. När då vissa-

  585. -fick fortsatt utlandskommendering
    var det ju inte bra.

  586. Hur värvar man agenter? Det är nån
    som har en informationspotential.

  587. Personer med en skyddsklassad tjänst,
    t.ex., och så närmar man sig dem.

  588. Och de försöker aldrig värva nån om
    de inte är rätt säkra på att lyckas.

  589. De appelerar till olika svagheter
    och böjelser man har.

  590. Tore Forsberg pratade
    om de tre värvningsfaserna.

  591. Vodka-, whisky- och konjaksfasen.

  592. Han sa att när man närmar sig en
    person, så lämnar man en present.

  593. När det är män är det ofta sprit,
    och då blev det vodka.

  594. Man bygger upp en kontakt, en vänskap
    med personen, och då blir det whisky.

  595. Har man sedan lyckats värva en
    person, då är det konjak-

  596. -och han sa att om nån är i
    konjaksfasen, så är det fara å färde.

  597. Avslutningsvis ska jag visa
    en klassisk bild som har bäring-

  598. -på det jag har berättat,
    och allt vi har pratat om.

  599. Jag vill tacka för uppmärksamheten.

  600. Textning: Anna Fotso Lundberg
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hur jobbade agenter och spioner?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under 80-talet var det mycket aktivitet som gjorde att man misstänkte att andra länder var här och spionerade. Människor som gick runt och knackade dörr för att sälja tavlor - var de spioner och jobbade med kartläggning? Inspelat i april 2013. Arrangör: Sveriges öga och öra.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget
Ämnesord:
Andra världskriget 1939-1945, Militärväsen, Spioner, Underrättelseverksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hemliga agenter under andra världskriget

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemliga agenter under andra världskriget

UR Samtiden - Hemliga agenter under andra världskriget

Johan Thorén fick ofta höra sin farfars historier som nattsagor. Det var påhittade historier, enligt farfadern, men när Johan blev äldre förstod han att de var sanna. De handlade om hans farfar Ragnar Thorén som tillsammans med sin bror Torgil Thorén var hörnpelare i den svenska underrättelsetjänsten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemliga agenter under andra världskriget

Hur jobbade agenter och spioner?

Under 80-talet var det mycket aktivitet som gjorde att man misstänkte att andra länder var här och spionerade. Människor som gick runt och knackade dörr för att sälja tavlor - var de spioner och jobbade med kartläggning?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemliga agenter under andra världskriget

Vad berättade de nedskjutna sovjetiska flygarna?

Flygarna som blev nedskjutna under vinterkriget blev ofta förhörda av rysktalande personer. Att få tag på fiendens flygare var värdefullt. Vad kunde de berätta och på vilket sätt kunde det hjälpa Finland? Krigshistorikern Carl-Fredrik Geust har gått igenom varje dokument och material som finns att få tag i.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Literature 2014

Historiska karaktärer och fiktion

Samtal mellan den mexikanamerikanska författaren Álvaro Enrigue och den svenska litteraturforskaren Carina Burman. Den historiska konstnären Caravaggio figurerar i Enrigues senaste roman som handlar om en tennismatch som ägde rum för flera hundra år sedan. Samtalet rör sig kring skrivande om historiska karaktärer och att göra fiktion av historiska fakta. Vad händer om läsaren tror att det skrivna verkligen har hänt? Inspelat den 26 oktober 2014 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss