Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Forskare inom humaniora och teologi vid Lunds universitet presenterar sin forskning på temat Nära relationer. Inspelat i april 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013: Nära relationer i biblelnDela
  1. Den här föreläsningen ska handla
    om nära relationer i bibeltexterna.

  2. Relationen mellan Gud och människor,
    och mellan judar och kristna.

  3. Jag gör nedslag i en särskild text.

  4. Tre evangelister i NT berättar-

  5. -att ett förhänge i templet brast
    i samband med Jesu död.

  6. Det var viktigt när de teologiska
    följderna av Jesu död formulerades.

  7. Ett exempel har vi i Bibel 2000,
    i kommentaren till Matteusevangeliet-

  8. -som styr tankarna
    i en viss riktning:

  9. "Templets innersta rum
    avskildes genom ett förhänge."

  10. "Matteus uppfattar det som att vägen
    till Gud öppnades genom Jesu död."

  11. Frågan är, i den här föreläsningen:

  12. Hur har kristna tolkat detta fenomen?
    Hur kan det utläggas i dag?

  13. Jag får nöja mig med tre tolkningar-

  14. -som var och en förknippas med
    känsloyttringar i nära relationer.

  15. En upprördhet, en glädje och så spar
    jag den tredje känslan till sist.

  16. En första tolkning, det är att säga:
    Förhänget i templet brister.

  17. Det rivs itu
    som ett tecken på gudomlig vrede.

  18. Jesus från Nasaret
    har blivit förrådd och dödad.

  19. Den som läser NT noga-

  20. -ser att några grupperingar samverkar
    för att röja Jesus ur vägen.

  21. Framför allt representanterna
    för tempelaristokratin och romarna.

  22. Men det har inte spelat nån större
    roll i texternas verkningshistoria.

  23. Allt ljus har riktats mot judarna.

  24. Det judiska folket presenteras sällan
    som Jesu systrar och bröder-

  25. -utan oftare
    som Jesu syniska bödlar.

  26. Jag sökte på "Jews killed Jesus"
    och fann 678 000 träffar.

  27. Det tog inte datorn längre
    än 0,21 sekunder att räkna ut detta.

  28. Stereotypen lade sig väldigt tidigt.

  29. Förskjutningen märks i NT. Efter
    hundra år är det väldigt tydligt.

  30. Ett första exempel
    har vi hos Melito av Sardes.

  31. Han skrev en påskpredikan
    - "Peri pascha" "Om påsken".

  32. Han var biskop i antikens Sardes
    som i dagens Turkiet är Sartmustafa.

  33. Texten anklagar tydligt
    hela det judiska folket för Jesu död-

  34. -och den präglas av högkristologi
    - Jesus är mycket mer än en människa.

  35. Det är Gud själv
    som har blivit mördad.

  36. Jag läser några rader från hans
    berömda påskpredikan "Peri pascha".

  37. "Ty honom som hedningarna tillbad
    och oomskurna beundrade"-

  38. -"honom för vars skull till och med
    Pilatus sköljde sina händer"-

  39. "honom dödade du vid den
    stora högtiden mitt i Jerusalem."

  40. "Han som hängde upp jorden
    är upphängd."

  41. "Gud har blivit mördad. Israels kung
    har dödats av en israelitisk hand."

  42. "Oerhörda mord, oerhörda brott."

  43. Detta är en text från mitten
    av 100-talet, det andra århundradet.

  44. Det finns en väldig anklagelse
    som man riktade mot en hel folkgrupp.

  45. De har inte bara hädat Allhärskaren,
    de har t.o.m. mördat Gud.

  46. Det tekniska ordet för anklagelsen
    är "deicide".

  47. Precis som vi har "homicide"
    eller "genocide".

  48. Den som dräper Gud begår "deicide".

  49. Den första tolkningen är
    påfallande aggressiv och anklagande.

  50. När man läser om förlåten som rämnar
    så tänker man på gudomlig vrede.

  51. Hur kan man då förklara
    att han skriver som han skriver?

  52. Hur kan man förstå
    varför formuleringen finns där?

  53. Hur var förhållandet
    mellan judar och kristna-

  54. -i Sardes som det hette i antiken?

  55. Jag tror att man måste bekanta sig
    med den s.k. påskstriden.

  56. Kristna under de första århundradena
    uppmärksammade ett fenomen.

  57. De var oense om påsken skulle firas
    samma dag i månaden som Jesus dog-

  58. -den fjortonde i månaden Nisan,
    eller på den veckodag som han dog.

  59. Melito av Sardes
    var en så kallad quartodeciman.

  60. Den fjortonde sammanföll alltid
    med hans åminnelsedag.

  61. När han mindes att Jesus dog
    så firade judar i samma stad-

  62. -att de inte var slavar i Egypten-

  63. -och detta är en dag att glädja sig.

  64. Det innebar att i samma stad,
    på kanske bara några meters avstånd-

  65. -så finns det två sätt att läsa
    bibeltexterna som är väldigt olika.

  66. Jag undrar om inte ett avsnitt
    i Melitos påskpredikan präglar detta-

  67. -så jag vill pröva det
    den här förmiddagen.

  68. "Och du gladde dig,
    men han fick svälta."

  69. "Du jublade, men han blev plågad."

  70. "Du spelade, men han blev dömd.
    Du befallde, han blev fastspikad."

  71. "Du vilade på en mjuk bädd,
    men han i grav och kista."

  72. Om detta handlar om ett sammanhang
    där man firade påsk på två olika vis-

  73. -antingen en glädjens högtid-

  74. -eller en åminnelse av Jesu död,
    så kan det förklara formuleringarna.

  75. I synnerhet den sista raden:
    "Du vilade på en mjuk bädd."

  76. När judar firar påskmåltiden låter de
    det yngsta barnet ställa frågan:

  77. Vad är det som skiljer den här natten
    från alla andra nätter?

  78. Andra kvällar sitter vi upp. Den här
    kvällen ligger vi alltid till bords.

  79. Vi är inte längre slavar. Vi är fria.

  80. Bara den fria personen kan luta sig
    tillbaks och njuta av en måltid.

  81. Den fria personen
    kan luta sig tillbaks.

  82. Det är ett viktigt teologiskt motiv
    i påskfirandet.

  83. Är det möjligtvis så att det är
    det vi ser i Melitos påskpredikan?

  84. Somliga sörjer Jesu död, andra firar
    att de inte längre är slavar.

  85. Detta är en väldigt intressant tanke.

  86. I samma stad, kanske i grannhuset-

  87. -firas judisk påsk som ses som
    ett ifrågasättande av evangeliet.

  88. Vi talar ofta om behovet av att se
    likheterna mellan olika kulturer.

  89. Men i det här fallet är det just
    likheterna som ställer till problem.

  90. Man behöver snarare lära sig
    att hantera olikheterna, tror jag.

  91. Den här tolkningen har ett problem.

  92. Den präglas av så mycket
    anklagelser och antagonism.

  93. Den har haft förödande konsekvenser.

  94. Men det finns andra tolkningar,
    och jag går vidare.

  95. Förlåten rämnar när Jesus dör,
    och det är en anledning att glädjas.

  96. Så om den första känslan jag tänkte
    på är vrede, så är den andra glädje.

  97. Enligt det här synsättet är templet
    i Jerusalem på Jesu tid ett problem.

  98. I evangelierna står det att
    lärjungarna ständigt var i templet.

  99. Där möttes himmel och jord.

  100. Men det finns en lång tradition
    inom den kristna teologin-

  101. -att templet per definition
    är defekt.

  102. Det är inte ett liv som ska levas,
    utan ett problem som ska lösas.

  103. Jesu död visar då att den felaktiga
    religiositetens tidevarv nu är över.

  104. De trodde att de mötte Gud-

  105. -men templet var nåt som avskärmade
    människorna från den sanna teologin.

  106. När förlåten rämnar
    så är vägen till Gud öppen.

  107. Vi såg det ju i kommentaren till
    Matteusevangeliet som jag läste.

  108. Det är den vanligaste tolkningen
    i kristenheten i dag-

  109. -men den är problematiskt.

  110. Den är problematisk
    för att den blir så anakronistisk.

  111. Den blandar två olika tiders
    sätt att se på vad ett tempel är.

  112. Det fanns många åsikter
    om judisk tro i antiken.

  113. Man hade svårt att förstå "shabbat"
    - sabbatsfirandet-

  114. -att man iakttog matföreskrifterna-

  115. -och att man omskar gossebarn.

  116. Men vi finner inga belägg i antiken-

  117. -för att det konstiga
    var att det fanns ett tempel.

  118. Opponenten på min avhandling,
    Paula Fredriksen-

  119. -har sagt att det var det enda man
    såg som begripligt med judendomen.

  120. Templet var inget problem.

  121. Vår uppfattning om att det
    är ett problem är anakronistisk.

  122. Jag tycker också att den gnagande
    frågan som finns hos läsaren...

  123. Förväntas verkligen läsaren
    känna glädje vid korsets fot-

  124. -och vad får det för konsekvenser när
    man möter lidande och död i vår tid?

  125. Om tortyr kunde skapa glädje då,
    varför ska vi tänka annorlunda i dag?

  126. Varför ska vi tänka så när det gäller
    just den här personens lidande?

  127. Därför skulle jag vilja gå vidare
    till en tredje tolkning.

  128. Den som tänker på
    det tredje ordet - sorg.

  129. Gudomlig sorg och gudomlig omsorg.

  130. Jag arbetar i Jerusalem
    på Svenska teologiska institutet-

  131. -där vi ger universitetskurser.

  132. På begravningar
    river de sörjande sina kläder.

  133. Vissa gör det när dödsbudet når dem.

  134. Andra gör det i början av sorgetiden
    som varar i sju dagar-

  135. -och andra gör det
    när kroppen sänks i graven.

  136. Det är olika vis, men det som förenar
    alla är att man river sina kläder.

  137. Man river en skjorta, en blus
    eller en kavaj, eller en jacka-

  138. -som ett uttryck för sorg.

  139. Hur ser man på templet utan att ha
    ett anakronistiskt förhållningssätt?

  140. Jag tror inte
    att man kan tänka på det-

  141. -som nåt som hindrade gudstron
    och gudsmötet, utan precis tvärtom.

  142. Det var en symbol
    för Guds närvaro på jorden.

  143. En konkretisering av Guds närvaro.

  144. Då är det som sker i templet
    ett uttryck för vem Gud är-

  145. -och vad Gud vill.

  146. Därför tror jag att den tredje
    tolkningen har mycket att lära oss.

  147. Att förlåten rämnar i templet,
    då är det ett uttryck för sorg.

  148. Det är som om Gud river sina kläder
    i samband med Jesu död.

  149. Det kan alltså uppfattas-

  150. -som ett uttryck för gudomlig
    omsorg och sorg över det som sker.

  151. Hur långt tillbaks
    kan man spåra den här?

  152. Hur långt tillbaks
    kan vi finna den i historien?

  153. Man kan förundras över detta-

  154. -att den som kommer till min räddning
    är Melito av Sardes.

  155. Jag har hittat ett ställe i denna
    påskpredikan från 100-talet-

  156. -där han talar väldigt stereotypt
    om hela folket i nedsättande termer-

  157. -men det finns nåt där
    som handlar om sorg och om omsorg.

  158. "Ty när folket inte darrade,
    då bävade jorden."

  159. "När folket inte
    rev sönder sina kläder"-

  160. -"då rev Guds ängel sönder
    sin klädnad."

  161. Melito av Sardes,
    fortfarande väldigt anklagande-

  162. -ger uttryck för att Guds ängel
    fullgjorde vad folket borde.

  163. Melito menar att förhänget brister-

  164. -därför att Guds ängel, d.v.s. Gud,
    river sina kläder i sorg.

  165. Den här texten är förebrående-

  166. -men vi finner den tredje tolkningen
    så långt tillbaks i historien.

  167. Den första tolkningen föranleder
    att läsaren ställer en laddad fråga.

  168. Varför beskrivs Gud som så omåttligt
    rasande att förhänget brister?

  169. Och vilka känslor framkallar det
    hos läsaren?

  170. Vi har ett vackert uttryck
    på svenska - stilla veckan.

  171. Alltså veckan från palmsöndagen
    som kulminerar på påskdagen.

  172. För judar har den stilla veckan varit
    en "via Dolorosa", en smärtornas väg.

  173. Därför att då har de fått höra att de
    kollektivt är skyldiga till Jesu död.

  174. De som menar att Guds vrede kommer
    till uttryck när förlåten rämnar-

  175. -behöver fundera på: Vilka känslor
    framkallar en sån tolkning i dag?

  176. Om inte förr, så när man lär känna
    textens förfärliga verkningshistoria-

  177. -ser man
    att det är en problematisk tolkning.

  178. Den heliga vreden
    i nära relationer är problematisk.

  179. Den andra tolkningen
    presenterade templet som ett hinder.

  180. Människor vill komma nära Gud, men
    får inte då templet står där i vägen.

  181. Templet som fanns i Jerusalem på Jesu
    tid blir då en symbol för olydnad.

  182. Jag har ju redan sagt att detta är
    en anakronistisk tolkning.

  183. Vi har modern förståelse av t.ex.
    offer som vi har svårt att förstå.

  184. Vi närmar oss de gamla texterna
    och särskiljer den judiska kulten-

  185. -från alla andra kulter på den tiden.

  186. Den andra tolkningen är problematisk,
    för den tar inte lidandet på allvar.

  187. I andra situationer tror jag inte
    att bibelläsare gläds över smärta.

  188. Varför skulle de då göra det
    i samband med Jesu lidande och död?

  189. Är det så att avslöjandets teologi,
    att förlåten rämnar och avslöjar nåt-

  190. -är det så att den teologin kan göra
    att man blir avtrubbad som läsare?

  191. Jag tycker att det finns en okänslig
    glädje i den andra tolkningen.

  192. Jag slår ett slag för den tredje-

  193. -som säger att förlåtens rämnande kan
    ses som ett uttryck för Guds sorg.

  194. Följdfrågan blir då en helt annan.

  195. Om gudomlig sorg och omsorg står i
    centrum så frågar ju läsaren förstås:

  196. Varför sörjer Gud så mycket?

  197. I en judisk text nedtecknad några
    generationer efter Jesu död står det:

  198. "När en människa dör
    går en hel värld under."

  199. De som menar att "imitatio Dei"
    är ett lämpligt förhållningssätt-

  200. -visas ett annat sätt att tänka.

  201. Sörj medmänniskors död, och låt
    sorgen leda till omsorg om andra.

  202. Glöm inte att varje människa
    är som ett litet universum-

  203. -och låt den här sorgen och omsorgen
    transformeras i det dagliga livet.

  204. Jag vill avsluta med en text skriven
    av Abraham Joshua Heschel 1933-

  205. -innan han tvingades lämna Europa
    och flydde till Amerika.

  206. Abraham Joshua Heschel skriver
    den här dikten på jiddisch-

  207. -och där finns ett liknande samband
    mellan den Gud som visar sin sorg-

  208. -och uppmaningen att visa omsorg.

  209. Det är en påminnelse om att teologin
    aldrig får isoleras från etiken.

  210. "Som brinnande vedträn
    törstar efter lågor"

  211. "tåras mina ögon inför dig, o Gud"

  212. "som river din klädnad i sorg"

  213. "Ditt ansikte speglas
    i våra ögons pupiller"

  214. "Mina ögon är en spegel
    av varje solnedgång"

  215. "mitt hjärta aldrig förseglat,
    och mina ögon aldrig förslutna"

  216. Tack ska ni ha.

  217. Är det nån som har några frågor?

  218. Hur kom du det här på spåret?

  219. Har din dagliga gärning i Jerusalem
    på nåt vis lett in dig på denna...

  220. -Jag kan upprepa.
    -Den är inte kopplad.

  221. Okej.

  222. Gjorde min dagliga gärning
    att jag kom in på detta?

  223. Ja, jag undervisar på Svenska
    teologiska institutet i Jerusalem.

  224. Där lever jag ju bland människor-

  225. -där detta
    är nånting ständigt närvarande.

  226. Både de anti-judiska anklagelserna
    i historien...

  227. Jag tar alltid våra studenter till
    åminnelseplatsen för förintelsen.

  228. Jag har varit med på begravningar
    och började koppla samman de här två.

  229. Du som lever mitt i den smältdegel
    som ändå Jerusalem är-

  230. -hur ser utvecklingen ut i dag,
    i kontakten mellan kristendomen-

  231. -judendomen och även islam?
    Rör det sig åt det positiva hållet?

  232. Eller ser du pessimistiskt
    på framtiden?

  233. Det är väldigt mycket en tummelplats
    för världens religioner i Jerusalem.

  234. Hördes det bättre?

  235. Hur ser jag på relationen mellan
    judar, kristna och muslimer?

  236. I synnerhet i Mellanöstern.

  237. Det är väldigt lätt att bli nedslagen
    när man ser de många konflikterna.

  238. Jag kan uppleva, som religionsvetare
    och religionsteolog...

  239. Man kan ju åtminstone göra detta-

  240. -att man försöker bidra med att se
    att de religiösa traditionerna-

  241. -inte gör att man inte
    ser andra människors lidande.

  242. Då blir den här tolkningen en dörr-

  243. -som öppnar möjligheter för människor
    att se det.

  244. I stället för att
    glädjas lättsinnigt-

  245. -eller för att poängtera
    att min tolkning är rätt-

  246. -så tycker jag att den tredje, om
    sorgen, skapar den beredvilligheten.

  247. Till syvende och sist är det inte
    teologer som skriver på fredsavtalen-

  248. -men de som identifierar sig med
    de religiösa traditionerna kan bidra.

  249. -Då får vi tacka så jättemycket.
    -Tack.

  250. Svensktextning: Elin Dahlqvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Nära relationer i bibleln

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns minst tre tolkningar av den klassiska bibeltexten. Vrede över ett kollektivt ansvar för Jesu död, ilska och upplysning om att religionen utövats på fel sätt, eller kanske en förtvivlad sorg att Jesus dör. Men medan de första två tolkningarna kan vara problematiska genom att de skapar skuld och motsättningar mellan grupper, kan den tredje tolkningen att det rör sig om omsorg och sorg vara en mer fredlig tolkning, menar Jesper Svartvik, professor i religionsteologi. Inspelat i april 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Religionskunskap > Kristendom
Ämnesord:
Bibeln, Exegetik, Kristendomen, Religion
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Förstå och förklara

Att förstå och förklara kan tyckas ligga nära varandra i betydelse. En filosofisk fråga som för de flesta inte betyder så mycket, men enligt Johannes Persson, professor i filosofi vid Lunds universitet, är det en fråga med stor aktualitet och betydelse.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Nära relationer i bibleln

Ett förhänge går itu. Det är en av beskrivningarna av Jesu död i bibeln. Bibeltexten kan tolkas olika - och har gjort så under olika tider. Jesper Svartvik, professor i religionsteologi, resonerar kring symboliken.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Social träning i skolan

Social kompetens eller smarthet utan eftertanke? Vad innebär social och emotionell träning, vad är det skolan är med och formar? Teologiforskaren Johanna Gustafsson Lundberg, som undersökt ett av läromaterialen, ställer frågan om det är alltför lösryckt eller generaliserande eller faktiskt har avgörande värde.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Tv-serien romanens arvtagare

Har folkkära tv-serier tagit över romanens roll? Är det de mångåriga tv-serierna som numera skildrar vår samtid? J. Alexander Bareis, litteraturforskare vid Lunds universitet, berättar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Kärlekens språk - sexualupplysningsfilm

Filmen Ur kärlekens språk fick 1969 stor uppmärksamhet. En sexualupplysningsfilm som i långa scener visade äkta sex och utomlands blev symbol för den svenska synden. Elisabet Björklund, som forskar i filmvetenskap, berättar om genren sexualfilm i relation till samhällets utveckling.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Kung Lears döttrar

Kärlek, ilska, beroende, konflikt, föräldraskap. Det finns mycket att hämta hos Shakespeares Kung Lear i form av mellanmänskliga relationer. Flera kvinnliga författare har utifrån Kung Lear utvecklat relationen mellan far och dotter. Anna Lindhé, forskare i engelska, berättar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Förbjudna relationer

Vad har påverkat incestlagstiftningen historiskt - och vad påverkar idag? Var det religiösa, biologiska eller sociala skäl som var grunden till 1700-talets lag mot omgifte med en svåger? Bonnie Clementsson, historieforskare vid Lunds universitet, berättar hur frivilliga närståenderelationer behandlats i lag fram till våra dagar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Så hittades Rikard III

I början av 2013 meddelade universitetet i Leicester att de identifierat skelettet efter kung Rikard III. Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi vid Lunds universitet, berättar om den spännande utgrävningen och analysen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Kläders tysta språk

Mode, identitet, makt, uniform. Det finns klädkoder för alla yrken och stilar och att inte bry sig om klädseln är också en stil. Toni Lewenhaupt är dräkthistoriker och modetecknare. Hon berättar om klädkoder genom tiderna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Hund och människa

Våra husdjur kan belysas från många olika vetenskapers håll, med olika metoder och infallsvinklar. Elisabeth Iregren ger en arkeologisk exposé över hundens utveckling och förhållande till människorna, från förhistorisk tid till våra dagar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Barn och föräldrar hos Jane Austen

Är det några barn i Jane Austens romaner? Idag ses hennes tvåhundra år gamla romaner främst som romantiska skildringar. Men barnen finns där, realistiskt skildrade. Om Jane Austens romaner och familjeliv, av Birgitta Berglund, forskare i engelsk litteraturvetenskap.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna i Lund 2013

Vad säger katten?

Finns det olika kattljud, och vad betyder de i så fall? Fonetikforskaren och kattvännen Susanne Schötz upptäckte att det finns förvånansvärt lite forskning om kattens läten. Det blev början till en ny indelning av kattläten utifrån melodi, intonation - och betydelse.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Religionens roll i politiken

Ett samtal om religionens roll i dagens samhälle. Medverkande: Stina Oscarsson, chef för Radioteatern; Andreas Johansson Heinö, forskare i statsvetenskap; Göran Larsson, professor i religionsvetenskap; Kerstin Alnebratt, genusforskare. Inspelat den 10 maj 2014. Arrangör: Göteborg & Co.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Efter aborten

I Kina kan kvinnor tvingas till abort ända upp i 28:e veckan och många plågas av svåra skuldkänslor. Vi besöker ett buddistiskt kloster där man håller dyra ceremonier för att aborterade fosters själar ska få ro. Slår man mynt av kvinnornas smärta och sorg?

Fråga oss