Titta

UR Samtiden - Närmiljö som lärmiljö

UR Samtiden - Närmiljö som lärmiljö

Om UR Samtiden - Närmiljö som lärmiljö

Skolparken, skolträdgården och naturen fungerar alla som ett utmärkt pedagogiskt klassrum med tydliga kopplingar till de flesta undervisningsämnen. Med en genomtänkt utomhuspedagogik blir ofta nya elever synliga och får en chans att visa sina färdigheter, berättar flera av föreläsarna under seminariet. Medverkar gör utomhuspedagogen Torsten Kellander, rektor och lärare från Broholmsskolan i Lidköping samt landskapsarkitekten Anna Lenninger. Inspelat på mässan Nordiska trädgårdar den 12 april 2013. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Till första programmet

UR Samtiden - Närmiljö som lärmiljö: Då har vi avverkat skogenDela
  1. Jag heter Marie Pilfalk och är rektor
    på Broholmskolan i Lidköping.

  2. Jag heter Kerstin Hessle
    och jobbar som utomhuspedagog.

  3. Hela min tjänst jobbar jag utomhus.

  4. Jag heter Patrik Tigerberg
    och är SO-lärare-

  5. -jobbar med idrott
    och är arbetslagsledare.

  6. Vi ska dela upp stunden i tre delar-

  7. -så jag börjar med
    att prata om skolans historik-

  8. -och hur man kan
    organisera utomhuspedagogik.

  9. Sen får ni höra om det praktiska.

  10. Broholmskolan är en fristående skola-

  11. -som startade 2003.

  12. Då började vi med 72 elever
    som en F-6-skola.

  13. Det är ett lärarkooperativ,
    där åtta lärare har skolan-

  14. -varav två varit naturskollärare.

  15. När vi började diskutera
    vår profil och vision-

  16. -bestämde vi att vi skulle jobba med
    friskvård, natur och miljö.

  17. På den tiden var det
    mycket diskussioner inom forskningen-

  18. -om vikten av
    daglig fysisk aktivitet.

  19. Vi bestämde att utomhuspedagogiken
    skulle få en stor plats hos oss.

  20. Efter fyra år
    släppte vi vår första nia-

  21. -så vi var en F-6-skola i ett år-

  22. -innan vi fick föräldraönskemål
    om att fortsätta upp på högstadiet.

  23. Vi fick tillstånd
    att bedriva högstadium-

  24. -så i dag är det en F-9-skola
    med 340 elever.

  25. Vi har haft en tioårig utveckling-

  26. -och en process där vi jobbat fram
    den utomhuspedagogik vi har i dag.

  27. Med utomhuspedagogiken vill vi
    hitta alternativ till klassrummet.

  28. Vi vill hitta alternativa miljöer
    där barnen också har ett lärande.

  29. Det var jättelätt i klasserna F-6-

  30. -för där fanns det många förebilder,
    som I Ur och Skur-verksamheten-

  31. -och vi hade egen erfarenhet
    av att jobba i de åldrarna.

  32. Problemet uppstod
    när vi startade vårt högstadium-

  33. -för där fanns ingen
    som hade gått före.

  34. Vi fick hitta egna vägar att gå.

  35. Det fanns inga föregångare-

  36. -och framförallt fanns det
    ingen kultur hos högstadielärarna-

  37. -att bedriva utomhuspedagogik.

  38. Vi fick börja med att ha-

  39. -en ständig punkt på dagordningen
    på högstadiets arbetslagsmöten.

  40. Den punkten hette "skogen".

  41. Vi startade varje möte
    med att prata om skogen:

  42. "Vilken klass ska vara ute i dag?"

  43. Varje fredag hade vi utomhustid-

  44. -och var tredje vecka
    fick klasserna vara ute.

  45. Sjuan var ute en vecka.
    Sen var åttan och nian ute.

  46. Vi pratade om
    vilken klass som skulle vara ute-

  47. -och vilket ämne de skulle jobba med.

  48. I början hade vi bara NO-ämnen ute-

  49. -men nu har vi fått med alla ämnen.

  50. Vilken lärare skulle följa med ut?
    De tre frågorna stod på dagordningen.

  51. När de frågorna var avklarade-

  52. -sa vår arbetslagsledare
    "Nu har vi avverkat skogen".

  53. Därav är vår rubrik på temat i dag
    "Nu har vi avverkat skogen".

  54. Det är inte så hemskt som det låter-

  55. -utan det var det första
    vi pratade om på mötena-

  56. -för att hela tiden
    ha det på dagordningen.

  57. Det har varit en process hela vägen-

  58. -för att ändra kulturen
    hos våra högstadielärare-

  59. -och från att ha varit lite trögt
    och att bara ha jobbat med NO ute-

  60. -så är det i dag lite huggsexa
    på den här punkten på dagordningen.

  61. "Nu är det min tur att få gå ut.
    Vi ska ha redovisning i svenska."

  62. "Jag ska ha engelska utomhus.
    Nu är det faktiskt min tur att gå."

  63. Lärarna har huggsexa om tiden,
    och det är en stor utveckling.

  64. Det är inte svårt-

  65. -tio år och en ny läroplan senare-

  66. -att känna att det är legitimt
    att ha utomhuspedagogik i skolan-

  67. -för nu har man flyttat över fokus
    mer på det entreprenöriella lärandet-

  68. -och man får in jättemycket av det-

  69. -i utomhuspedagogiken.

  70. Det handlar om att utmana sig själv,
    stärka sin självkännedom-

  71. -och hela tiden prova
    att vara "on the edge".

  72. Man ska vara flexibel.

  73. Det finns en god legitimitet
    för att ha utomhuspedagogik.

  74. Jag tänkte prata om
    vilka verktyg som kan behövas-

  75. -för en regelbunden utomhuspedagogik.

  76. Det är viktigt att jag som rektor
    är positiv-

  77. -för även om lärarna
    genomför utomhuspedagogiken-

  78. -måste de få stöd från skolledningen-

  79. -och för mig är det givet att det här
    ska vara en del i vår verksamhet.

  80. Vi har en naturpedagogtjänst-

  81. -och det kan inte alla ha-

  82. -men man bör avsätta tid för nån-

  83. -som har ansvar
    och driver verksamheten.

  84. Det ska inte vara
    utövertid för lärare-

  85. -utan nån ska ha lite ansvar.

  86. Jag måste ge förutsättningar
    schematekniskt-

  87. -för att det ska fungera.

  88. Vi börjar alltid med skogentiden
    när vi lägger schema.

  89. I åldrarna F-6 har man
    en halvdag i veckan i skogen-

  90. -och i årskurs 7-9
    har man var tredje vecka.

  91. Det är alltid på fredagsförmiddagen
    från morgon till lunch.

  92. Man kan undra hur vi får in det här
    i timplanen-

  93. -för det är inget ämne,
    utan det är alla ämnen.

  94. Vi har inget elevens val,
    så vi har tagit timmar därifrån-

  95. -och vi har tagit timmar
    från skolans val.

  96. Sen har alla ämnen fått ge
    lite av sin tid i timplanen-

  97. -då vi jobbar med alla ämnen utomhus.

  98. Två klasser är utomhus samtidigt-

  99. -så det kan vara
    32-36 elever ute i skogen.

  100. Man är alltid tre vuxna-

  101. -och Kerstin är oftast med.

  102. Hon håller i den praktiska biten
    och får allt att gå ihop-

  103. -så ämneslärarna
    kan fokusera på sitt ämne.

  104. Vi har mycket
    pedagogiska diskussioner på skolan-

  105. -om utomhuspedagogiken:

  106. Hur får vi in den i planeringen?

  107. Hur kan det bli
    ett naturligt sätt att tänka?

  108. Vad kan vi göra utomhus
    med det här arbetsområdet?

  109. Vi har skrivit ett förväntansdokument
    till våra föräldrar-

  110. -om vad de kan
    förvänta sig av skolan.

  111. I det har vi skrivit-

  112. -att när det är möjligt
    ska undervisningen ske i närmiljön-

  113. -eller utomhus.

  114. Det är inte bara i skogen-

  115. -utan vi är även på skolgården
    eller inne i staden.

  116. Vi vill vara tydliga mot föräldrarna
    om att det är en viktig del för oss-

  117. -och vi har ett kretsloppstänkande.

  118. Vi jobbar med de stora kretsloppen,
    vattnets och skogens kretslopp-

  119. -men också med små kretslopp.
    Vi har ett hönshus på skolgården-

  120. -med fyra hönor och en tupp.

  121. De får matrester från skolan
    och lägger ägg som äts på fritids-

  122. -så det blir ett litet kretslopp.

  123. Vi har även sopsortering på skolan-

  124. -och kompostering där vi lägger
    alla frukter som äts.

  125. Vi använder den
    i vår lilla skolträdgård.

  126. Vi har ingen stor skolträdgård-

  127. -utan vi har odlingslådor hos oss.

  128. Vi får i alla fall synliggjort
    det kretsloppet också.

  129. Vi måste också vara tydliga
    när vi nyanställer folk-

  130. -och vi har ju expanderat så vi har
    hela tiden fått in ny personal.

  131. Vi är tydliga
    vid anställningsintervjuer-

  132. -om att det är viktigt
    att man vill jobba utomhus.

  133. Det är lätt att säga
    att man är intresserad av det-

  134. -men när man väl ska
    undervisa utomhus-

  135. -så börjar tidsperspektiven komma in:

  136. "Jag behöver vara i klassrummet,
    för jag måste hinna med det."

  137. Då får man lyfta dem och säga:

  138. "Kan du vinna nåt
    genom att vara ute i det momentet?"

  139. Vi är tydliga vid anställningar
    om att vi är utomhus i alla väder-

  140. -oavsett om det
    är jättekallt, regnar eller snöar.

  141. Det är ytterst sällan vi är inomhus,
    och det kanske Kerstin pratar om sen.

  142. Vi går väldigt sällan in
    på grund av vädret.

  143. Vi har mycket lägerskolor, så lärarna
    måste vara beredda på-

  144. -att vara på lägerskola varje år
    och ibland mer än en gång per år.

  145. Då ska man kunna bo ute i tält.

  146. Vi måste ge förutsättningar för dem
    som inte har den erfarenheten-

  147. -så vi jobbar mycket med
    att låta lärarna få fortbildning-

  148. -och det är viktigt
    att alla lärare får fortbildning-

  149. -så att man inte bara skickar i väg
    entusiasterna-

  150. -för de är redan entusiastiska.

  151. Alla ska åka på fortbildning
    så att man drar åt samma håll.

  152. En obligatorisk fortbildning hos oss-

  153. -heter "Ute är inne"
    och ges vartannat år.

  154. Linköpings universitet
    är en av arrangörerna-

  155. -och den får alla åka på.

  156. Sånt är viktigt,
    så att man får verktygen som lärare-

  157. -för det är svårt
    att hålla nåt vid liv annars.

  158. Vi har jobbat med
    fortbildning åt andra-

  159. -och det är fortbildning för oss,
    för då måste vi tänka till om-

  160. -vad vi gör och sätta ord på det.

  161. Hur kan vi stödja oss
    i kurs- och läroplaner?

  162. Det utvecklar också
    oss och lärarna på skolan.

  163. Med det lämnar jag över till Kerstin,
    som berättar mer om det praktiska.

  164. Jag heter Kerstin
    och jobbar som utomhuspedagog.

  165. När jag kommer in i skolan
    får jag ofta höra:

  166. "Nu känns det att du är inne igen."

  167. "Jaha, vad är det som känns?"

  168. Jo, jag sprider ofta
    ett mol av rökdoft omkring mig.

  169. Det kan kännas jobbigt,
    men mina barn säger:

  170. "Det är ju du mamma. Du luktar rök."

  171. Elden är en trogen följeslagare
    när vi är ute.

  172. Ute, ja... Jag jobbar med barn
    från förskoleklass upp till nian-

  173. -och hela veckan är jag ute.

  174. Utomhuspedagogiken
    är inte bara skogen-

  175. -men när man går utanför skoldörren
    är det utomhuspedagogik.

  176. Där finns möjligheter.

  177. Om man tänker på skolgården,
    så är den hemma.

  178. Där är man nära,
    och där är det lätt att kliva ut.

  179. Man behöver inte planera mycket
    och vara lika förberedd-

  180. -som om man går längre bort. Man kan
    ta kortare turer och gå in igen.

  181. Den finns alltid där
    och är vardagsute för oss.

  182. Skolgården ska man inte förringa,
    utan den är en fantastisk plats.

  183. Jag är inte så mycket på skolgården,
    och jag kallas "Skogenfröken"-

  184. -så i skogen har vi en basplats.

  185. Det är en fantastisk plats
    som har byggts upp under lång tid.

  186. Det gäller att hitta en plats
    som ligger i en närbelägen skog-

  187. -dit förskolebarnen lätt kan ta sig-

  188. -men dit äldre barn snabbt cyklar,
    och där det finns ett vindskydd-

  189. -för det finns ju regniga dagar,
    även om de är färre än man tror.

  190. Man behöver en eldplats
    som man kan sitta runt-

  191. -och gärna lite öppen miljö.

  192. Det är en otrolig tillgång
    när man jobbar med barn.

  193. Det blir en plats
    som barnen älskar att komma till-

  194. -där de blir trygga och hittar-

  195. -och dit man tar med sig sin familj
    på helgen.

  196. En sån skolskog kan man få hjälp med
    och man kan få göra lite extra där.

  197. Det gör inget
    om man tar ner lite slanor-

  198. -när man har en skolskog.

  199. På den platsen är man en gång
    i veckan och skolgården är vardagen.

  200. Andra platser går man till ibland.
    Man kanske vill håva i Vänern-

  201. -och då kan man ta sig längre bort.

  202. Man kanske vill använda en park-

  203. -en stadsmiljö-

  204. -eller ta bussen en liten bit bort.

  205. Det kanske händer nån gång i månaden
    att man tar sig en sån bit bort.

  206. Sen finns de fantastiska tillfällena
    som barnen tänker på-

  207. -när de tänker på att jobba utomhus-

  208. -och det är när man får ta bussen
    fem mil bort och vandra på Billingen-

  209. -eller när man får ta bussen
    till Halle-Hunneberg-

  210. -och jobba med bergarter
    och borra ner tiotusen år tillbaka.

  211. Såna speciella tillfällen
    händer två gånger per år-

  212. -som lägerskolorna.

  213. I nian får man ta nattåget upp till
    Fjällen och göra en fjällvandring.

  214. Men skolgården och skolskogen
    är fantastiska som vardagsmiljöer-

  215. -men allt är fantastiskt att få med.

  216. Det finns olika miljöer
    att vara i utomhus.

  217. De finns där och bara väntar.

  218. Från början jobbade vi mycket med NO-

  219. -men ju mer vi jobbar märker vi
    att bara fantasin sätter stopp.

  220. Alla ämnen finns.

  221. Svenska kommer nästan på köpet,
    ofta som en redovisning.

  222. Men från början
    tyckte lärarna hos oss där uppe-

  223. -i sjuan-nian på andra våningen-

  224. -att man var tvungen att gå ut.
    Vi skulle ju gå ut.

  225. Men lärare sa:

  226. "Man måste tänka på
    det som är bra att göra ute."

  227. När man tänker att utomhusmiljön
    ska komplettera inomhusmiljön...

  228. Man ska inte bara
    ta med sig allt jobb ut-

  229. -utan man får tänka när man planerar:
    "Vad är bättre att göra utomhus?"

  230. "Det kanske är det här momentet.
    Annars gör jag det inomhus."

  231. När man väl har börjat jobba ute-

  232. -får man ett tänk
    kring vad som passar att göra ute.

  233. Tänk inte att allt
    måste göras utomhus.

  234. Det som är bättre att göra utomhus
    ska man göra ute.

  235. Ja...

  236. För att det ska bli lätt
    att jobba utomhus för lärarna-

  237. -är en tjänst som min fantastisk,
    för det är jag som fixar sakerna.

  238. Jag ser till att det finns torr ved-

  239. -och att alla saker faller på plats.

  240. Det finns på vår skola
    ett ganska bra inomhusförråd-

  241. -med alla grejer
    som hör till utomhusarbetet.

  242. Det finns också ett utomhusförråd.

  243. Förutsättningarna
    finns också för lärarna.

  244. De är positiva till att vara ute.

  245. Vi har en liten budget. Det är bra
    om man behöver köpa saker då och då.

  246. Det är en bra förutsättning
    att ha lite pengar.

  247. Det är viktigt
    att få med föräldrarna på tåget.

  248. De är med på tåget
    när de startar i sexårsverksamheten-

  249. -men hela vägen har vi dem med-

  250. -så att man
    kommer med någotsånär bra kläder.

  251. Det pausar lite på högstadiet-

  252. -för det är inte alltid man vill se
    likadan ut-

  253. -med underställ, fleecetröja
    och raggsockar-

  254. -men det händer
    att de som varit ute...

  255. Man känner
    vilken klass som har varit ute-

  256. -för de luktar rök,
    särskilt på vintern.

  257. De slänger ibland av sig överdragen
    och går i kallingarna inomhus.

  258. Det sker inte ofta, men de blir vana-

  259. -och en förutsättning är
    att barnen har vanan inne.

  260. Ja... Det var jättebra att lärarna
    fick fortbildning, att ha en budget-

  261. -och att bygga långsamt.
    Det vi har nu, efter tio år-

  262. -hade vi inte från början.
    Man får ta det lugnt-

  263. -och hitta lösningar allteftersom.

  264. För att det ska vara lätt att gå ut
    på skolgården eller att gå längre-

  265. -finns det alltid nedpackade saker.

  266. Vi har en kärra. Det är bra om man
    ska cykla eller dra den efter sig.

  267. I den finns första förband
    som passar för utomhusmiljö-

  268. -och man har fått lära sig
    att det är bra att ha myggmedel med-

  269. -och att det ligger Xylocain där
    om nån får ett stick-

  270. -så man fyller på med extra saker.

  271. I kärran finns en låda med knivar-

  272. -för på den fria tiden
    får man använda kniv, såg och borr.

  273. Spetsen på knivarna är avtagen.

  274. Det finns rep och snöre-

  275. -och plastpåsar
    som används till allt möjligt.

  276. Man kan ha råkat trampa i bäcken-

  277. -och behöver ta på sig
    plastpåsar och torra strumpor.

  278. Det finns extra kläder, om nån
    har glömt en tröja, sittunderlag-

  279. -klasslistor, så man kan ringa hem
    om nån blir sjuk-

  280. -och det finns en väg till basplatsen
    så att man kan hämta elever.

  281. Pennor och block har vi,
    och allt förvaras i lådor-

  282. -så det inte blir blött av regn.

  283. Kärran står alltid redo-

  284. -och om man ska hinna ut-

  285. -så ska det vara färdigt, så att man
    bara tar kärran och kommer ut.

  286. Man får se till att det är klart.

  287. Det är till och med så...
    Nu pratar jag om de yngre barnen-

  288. -men när de kommer
    på sin första träff-

  289. -får de i läxa över sommaren,
    för de börjar förskolan på hösten-

  290. -men de kommer på vårkanten.

  291. Då får de i läxa
    att träna på att kissa utomhus.

  292. Barn har inte alltid gjort det-

  293. -pojkar möjligtvis, men inte alltid.

  294. Det går inte att hålla sig
    en hel förmiddag ute i skolskogen-

  295. -så man måste ibland gå på toaletten.

  296. Det finns en påse med en toarulle,
    en spade och våtservetter.

  297. Ibland behöver man använda spaden.

  298. Bra utrustning - vad kan det vara?

  299. Plastlådor med lock är bra att ha-

  300. -så att allt man vill lasta i
    håller sig bra ute.

  301. Trangiakök, för att laga mat ute-

  302. -antingen på skolgården
    eller en bit bort-

  303. -och en påse i samma färg...

  304. Om man har ett rött Trangiakök
    har man påse-

  305. -och så står det: "I utrustningspåsen
    finns visp, skärbräda och kniv".

  306. Då säger man:
    "Rött kök, här är ert. Jobba vidare."

  307. "Här är receptet och maten."

  308. Trangiakök är bra, för att äta ute
    är fantastiskt viktigt.

  309. Om man inte lagar maten,
    får man aldrig glömma fikat.

  310. Den fria tiden
    får man heller aldrig glömma-

  311. -för det första de frågar
    varje gång är: "När är det fritt?"

  312. När man är trygg
    i sin miljö ute i skolskogen-

  313. -är det härligt att få vara där
    och ha sina platser.

  314. Man ser också när barnen blir trygga
    och tar till sig skogen-

  315. -att när det har hänt nåt i skogen
    så blir de oroliga för den.

  316. Vi har fått en bamsearena. De kommer
    upp som jättesvampar hos oss-

  317. -och den tog en bit av skogen
    där vi var ibland.

  318. Då skrev våra elever
    direkt till kommunen och undrade:

  319. "Vad händer? Hur kan ni ta vår skog
    där vi har våra kojor?"

  320. Vi fick nåt brev
    om att vi måste ha det.

  321. Det engagemanget är viktigt
    och barnen brinner för sin skog-

  322. -och de vill vara rädda om miljön.

  323. Två år efter att de tagit bort skogen
    fanns en liten hörna kvar-

  324. -med rester av en koja.

  325. Även när eleverna var två år äldre,
    varje gång vi cyklade förbi sa de:

  326. "Heja kojan!" Den stod kvar där.

  327. De tar till sig miljön och skogen-

  328. -och Trangiakök och mat är bra.

  329. Elden är också...

  330. Att inte tända elden och sitta runt
    en eldstad utan eld är inte mysigt.

  331. Ibland säger de "Tänd inte elden",
    för de vill inte lukta rök-

  332. -men sen blir det kallt och det är ju
    mysigt, så vi får tända den ändå.

  333. Vi hugger vår ved själva.
    Vi får stockar från kommunen-

  334. -som vi sågar och hugger.

  335. Håvar av alla de slag är fantastiska.

  336. Jag har alltid älskat att håva. Det
    är nog därför jag har det här jobbet.

  337. Om man inte har vatten i närheten
    kan man ha slaghåvar.

  338. Det är det första jag skulle köpa in.

  339. Man håvar i buskar och i längre gräs.

  340. Det kan vara i kanten av skolgården,
    i skogen eller var som helst.

  341. Att få titta i en slaghåv som är
    för småkrypen som finns i miljön-

  342. -och se den mångfald som finns av
    hoppstjärtar, spindlar, skalbaggar-

  343. -myror och flugor som kommer upp
    är fantastiskt.

  344. Djur är nåt som barn alltid...
    Det kan man aldrig konkurrera med.

  345. Håvar, burkar, luppar,
    förstoringsglas och spadar-

  346. -är bra att ha i sitt förråd.

  347. Gamla plåtar...

  348. Att få göra upp eld håller på att bli
    bortglömd kunskap hos oss.

  349. Det är spännande
    att det tar eld nånstans-

  350. -när man eldar i en papperskorg,
    och det blir experiment av det-

  351. -men lär man sig hantera eld
    på ett bra sätt-

  352. -behöver man inte
    elda i papperskorgen.

  353. Våra sexor skickar vi ut två i taget.

  354. De har fått utbildning,
    så de åker före oss andra-

  355. -och när vi kommer till skogen
    brinner elden.

  356. Det är väldig prestige
    i att få en fin eld.

  357. Att inte ha lyckats tända elden
    är inte bra.

  358. En väldigt rolig första uppgift
    när man ska ha eld-

  359. -är att göra tändpapper.
    Man samlar stearinljus-

  360. -smälter dem i en plåtburk,
    rullar tidningspapper i små buntar-

  361. -och doppar dem med en korvtång-

  362. -så får man gratis tändpapper
    som räcker hela läsåret.

  363. Det är roligt och lätt.

  364. Då får man lätt upp eld också.

  365. Måttband, rep och metersnöre...

  366. Sen sågar vi våra egna meterpinnar-

  367. -och det är användbara saker.

  368. I kikare kan man titta på fåglar.
    Man kan mata fåglar.

  369. Böcker och inplastade papper...

  370. Att artbestämma i en bok
    är klurigt för de yngre.

  371. De äldre kan man använda böcker-

  372. -men inplastade artplanscher är bra.

  373. Skrivunderlägg, kåsor och skedar...

  374. Om man lagar mat är det bra
    att ta med en låda med det.

  375. Vattendunkar.

  376. Att börja fylla på sitt utomhusförråd
    med användbara saker-

  377. -gör det lättare, och att ha nån
    som ser till att det finns-

  378. -eller att man kan fråga nån
    som har det packat och klart.

  379. Ja...

  380. Jag jobbar som SO-lärare
    på Broholmskolan-

  381. -och högstadiet startades 2003
    men jag anställdes 2005-

  382. -då den första sjuan började.

  383. Vi skulle jobba med utomhuspedagogik,
    men först gjorde mest NO-lärarna det-

  384. -och då körde de varannan vecka.

  385. Allteftersom har vi förändrat
    hur vi jobbar-

  386. -och svårigheten
    ur ämneslärarsynpunkt-

  387. -är att de yngre
    har ett mer konkret innehåll-

  388. -medan vårt är mer abstrakt
    och svårt att få till utomhus.

  389. Men det har släppt.
    Vi har hjälpt varandra-

  390. -och vi har inspirerats av materialet
    som de har jobbat med det i F-6.

  391. Vi har kopierat och utvecklat det.

  392. Jag tar först upp lite-

  393. -om hur vi arbetar och planerar
    ur ett ämneslärarperspektiv.

  394. Sen tar jag konkreta exempel
    på hur och vad vi jobbar med.

  395. Fokus är på SO, men Kerstin fyller i-

  396. -med hur vi jobbar med idrott,
    hemkunskap och matte.

  397. Vi lägger upp
    en grovplanering för året-

  398. -med de områden
    arbetslaget ska ta upp-

  399. -de områden jag som SO-lärare har,
    t.ex. ekonomi, lag och rätt-

  400. -eller religion, etik och moral.
    NO-läraren berättar vad den ska göra.

  401. Sen jobbar vi mycket ämnesintegrerat
    och samarbetar mellan olika ämnen.

  402. Sen försöker vi koppla in skogen.

  403. När jag lägger upp mitt arbetsområde
    och de delar jag ska få med-

  404. -börjar jag med att tänka på
    vad jag kan göra ute i skogen.

  405. Vi kallar det skogen-

  406. -men det kan vara andra miljöer
    om man t.ex. gör fältstudier.

  407. Till 80 % av fallen
    åker vi till basplatsen-

  408. -och genomför det.

  409. När vi har haft grovplaneringen
    på studiedagarna innan sommarlovet-

  410. -där vi bestämmer
    cirka vad vi ska ta upp-

  411. -har vi en kontinuerlig diskussion
    om vad vi kan göra.

  412. Vi har områden som vi vill ta upp,
    men dyker det upp ett aktuellt ämne-

  413. -försöker vi plocka in det
    och vara flexibla.

  414. Det finns en ås i Lidköping,
    där de bryter sand där-

  415. -och en klass var där förra veckan
    och tittade och diskuterade det.

  416. Även om vi har en grundstruktur
    går vi ifrån den ofta-

  417. -och det bryts av med studiedagar,
    så det är en stor flexibilitet.

  418. Nåt viktigt som vi har diskuterat är-

  419. -att vi inte ska krysta fram nåt
    och gå ut om vi inte har nåt.

  420. Det ska ge nåt att koppla ihop teorin
    som vi jobbar med inne i skolan-

  421. -med det praktiska i skogen.
    Det ska bli nåt konstruktivt-

  422. -där man får det lilla extra.
    Man kryddar med det.

  423. Vi har gått på nitar också,
    och gjort saker ute som inte funkat.

  424. Då har vi plockat in nåt annat
    och utvecklat det åt ett annat håll.

  425. Formen för det vi gör är olika.

  426. Ibland startar vi upp med nåt
    ute i skogen.

  427. Jag tar upp några exempel sen,
    men det kan vara en uppstartsfas-

  428. -eller att man har börjat med nåt
    teoretiskt inne i klassrummet-

  429. -som man jobbar vidare med ute.

  430. I de flesta fall har vi
    nån form av redovisning utomhus.

  431. Det kan vara en presentation
    eller en diskussion.

  432. Om vi går över till
    vad vi gör praktiskt i olika ämnen-

  433. -kan man se i kursplanen Lgr 11-

  434. -att man kan gå ut och att den
    förutsätter att man ska gå ut.

  435. I geografi står det
    att man ska genomföra fältstudier.

  436. Man ska komma ut
    och titta på närmiljön-

  437. -både kultur- och naturlandskapet.
    Det är svårt att göra i klassrummet.

  438. Man kan använda hjälpmedel
    som Google Earth och annat-

  439. -men det är
    när man väl är i stunden och ser det-

  440. -som man lär sig mycket.

  441. Ett arbetsområde
    kallar vi för "Hamnstaden".

  442. Lidköpings kommun
    planerar ett nytt område-

  443. -där man vill koppla staden
    mer till sjön-

  444. -för även om vi ligger vid Vänern
    är det en bit ner dit-

  445. -och det är inte som i andra städer
    där sjön ligger precis vid staden.

  446. Vi har varit ute i området
    som man planerar att bygga.

  447. Jag, Kerstin och en annan lärare
    gick igenom hur det ska se ut framåt-

  448. -och vad man tänker på
    utifrån miljö- och hälsoaspekt.

  449. Därefter fick eleverna sätta sig in i
    översiktsplanen för området-

  450. -och jobba med den nutida kartan-

  451. -men även framtida kartor.

  452. Sen cyklade vi tillbaka till området,
    och eleverna redovisade för oss.

  453. De guidade runt oss
    och berättade hur det skulle se ut-

  454. -och visade att de hade kunskaper
    om de framtida kartorna.

  455. Vi jobbar mycket med
    värderingsövningar.

  456. När vi jobbar med religion
    har vi ofta fyra-hörns-övningar.

  457. Jag säger ett påstående
    som eleverna får ta ställning till-

  458. -utifrån tre eller fyra alternativ.
    Det är en bra övning att göra ute.

  459. Den bygger på en klassrumssituation
    där man har fyra hörn-

  460. -men den funkar bra utomhus också,
    där man t.ex. har olika träd-

  461. -som står för olika alternativ.

  462. Den fungerar bra,
    och i de diskussionerna kan man se-

  463. -att de elever som inte trivs bra
    i klassrummet där man har roller...

  464. Kommer den eleven ut i skogen
    så släpper mycket av fasaderna.

  465. Då ser man att det ger
    det lilla extra kunskapsmässigt.

  466. Det är de elever som inte trivs
    i klassrumssituationen-

  467. -som växer mest ute i skogen.

  468. De som presterar högt i skolan
    presterar även högt i skogen-

  469. -men den stora skillnaden ser man på
    dem som har en roll i skolan.

  470. Vi gjorde fyra hörn ute-

  471. -när vi jobbade med religion
    och samhällskunskap om lag och rätt.

  472. Vi pratade om att gradera brott.

  473. Jag sa ett påstående om ett brott-

  474. -och eleverna fick ta ställning
    till vilken påföljden skulle bli.

  475. Vi hade allt från böter till livstid-

  476. -och de fick gå till stationerna
    och argumentera för det.

  477. Det går inte bara att smyga undan,
    utan man får vara delaktig.

  478. Vi har också arbetat med
    geografi, religion och idrott.

  479. Eleverna i årskurs sju-

  480. -fick fördjupa sig
    i nån kristen kyrka i Lidköping.

  481. Vi samlade ihop kyrkorna-

  482. -och sen fick eleverna i grupp
    ta reda på var de fanns-

  483. -med hjälp av ett geografiskt
    informationssystem som Google Earth.

  484. Sen fick de rita ut det på en karta-

  485. -och cykla i väg
    och hitta den i verkligheten.

  486. Där kommer idrotten in
    med kartkunskap och orientering.

  487. I läroplanen står det att eleverna
    ska kunna använda sig av GIS-

  488. -ett geografiskt informationssystem,
    och Google Earth är ett alternativ.

  489. Som ni kommer att se
    på bildspelet sen-

  490. -är det vanligaste vi jobbar med
    ända ifrån lågstadiet-

  491. -att skapa kartor.

  492. För ett tag sen
    jobbade vi med sjuorna.

  493. De hade uppstart
    när vi jobbade med världskartan-

  494. -så de fick rep, som vi hade med oss,
    och knivar-

  495. -och skulle skapa
    en världskarta på marken.

  496. Den blir alltifrån tre
    till tio meter-

  497. -och det är intressant att se-

  498. -de mentala kartorna
    där Sverige är stort.

  499. Börjar man där och sen tar Asien-

  500. -så försvinner man i väg.

  501. Det är vanligt, och när de är klara
    jämför de med varandra.

  502. Man får en bra diskussion
    kring läget mellan dem-

  503. -om storleksrelationer-

  504. -och om geografiska begrepp
    som man trycker på i kursplanen.

  505. Om det är en redovisning delar jag ut
    laminerade lappar-

  506. -med städer, länder, hav eller nåt-

  507. -och sen ska de skapa dem.

  508. Sen tar man även en diskussion där.

  509. En annan bra form är dramatisering.

  510. Vi gör det utomhus i svenska och SO.

  511. Man kan vara i skolgårdsmiljö-

  512. -men i dramatisering krävs det
    att man kommer i väg en bit-

  513. -och får det slutna rummet.

  514. Kartor är enklare att jobba med
    i skolgårdsmiljö-

  515. -men vid dramatiseringar
    eller värderingsövningar-

  516. -är det känsligt att bli avbruten,
    så det ska man ha en bit från skolan.

  517. I kursplanen för religion ska man
    ta upp t.ex. vardagliga dilemman.

  518. Nåt som vi har gjort flera gånger
    är...

  519. Eleverna får...

  520. Vi ska se...

  521. De skriver ett manus
    på ett vardagligt dilemma-

  522. -sätter sig in i roller
    och spelar upp det full ut.

  523. Sen får de andra ha synpunkter, bryta
    och diskutera-

  524. -utifrån olika etiska modeller-

  525. -som konsekvensetik eller pliktetik.
    De diskuterar hur personerna tänkt.

  526. Dramatisering
    är bra att arbeta med utomhus-

  527. -och man får med svenskan.

  528. Hemkunskap och idrott
    är också genomgående-

  529. -och en tredjedel av det centrala
    innehållet i idrotten-

  530. -heter friluftsliv och utevistelse.
    De andra är rörelse och livsstil.

  531. Om en tredjedel är friluftsliv-

  532. -legitimerar det
    fredagsförmiddagarna.

  533. Man får det här kring hela året-

  534. -inte bara när det är bra väder-

  535. -utan även i spöregn
    och när det är iskallt.

  536. Man ser klasserna under tonåren...

  537. De har nya vita boots och tajta jeans
    när det är svinkallt-

  538. -men vid tillfälle två
    har de tagit på sig lite mer.

  539. Det centrala innehållet
    i idrott och hälsa-

  540. -är att planera, organisera
    och genomföra friluftsaktiviteter.

  541. Det kommer delvis in
    i skolundervisningen-

  542. -men även i progressionen,
    som Kerstin ska berätta om-

  543. -där vi genomför olika vandringar.

  544. Vi jobbar även med badvett
    och säkerhet vid vatten vintertid.

  545. Skolan är belägen vid Lidan,
    en liten å i Lidköping.

  546. De sista åren har det frusit på bra-

  547. -och då har vi isvett
    och jobbar vi med lina och isdubbar.

  548. Kerstin, du kan fylla på
    med lite om hemkunskapen.

  549. Vi har inte lång tid kvar-

  550. -men det är ett fantastiskt samarbete
    mellan hemkunskapen och idrotten.

  551. Vi gör vandringar.

  552. Vi har gemensamt åkt upp med niorna
    några år.

  553. Man planerar en resa med egen budget,
    med mat och utrustning-

  554. -och genomför en vandring
    under tre dagar.

  555. Det är många nervösa nior
    som kliver på tåget-

  556. -och vi åker upp
    till Jämtlandsfjällen.

  557. Sen är man ute utan nånting.

  558. Telefonladdningen tar fort slut.

  559. Det är utedass, och man får
    hämta in vatten och bära ut det.

  560. Bastu - där satt det några andra
    som var nakna.

  561. Det är en fysisk prestation
    så man måste ha planerat maten rätt-

  562. -med sina 60 kronor per elev och dag.
    Var det rätt mat?

  563. "Hjälp, vi glömde gasen hemma!"

  564. En massa såna saker kan hända,
    och då får man hjälpa varandra-

  565. -men det finns inga mer nöjda elever
    än när vi åker tillbaka.

  566. Det är fantastiskt-

  567. -och vi tror att det är
    en stor livslärdom för dem.

  568. Många ämnen är inblandade, men
    framförallt hemkunskap och idrott.

  569. Jag tänkte ta snabbt-

  570. det vi ser som väldiga vinster
    med att komma ut.

  571. En av dem vinsterna är,
    som jag pratade om förut-

  572. -att man blir förtrogen med naturen
    och lär sig att tycka om den.

  573. Då vet man vad man ska vara rädd om-

  574. -och man vill inte att skogen
    försvinner. Man är rädd om miljön.

  575. Det är lättare att som vuxen
    gå ut i naturen och koppla av-

  576. -om man har gjort det som liten-

  577. -även om man tar en paus i tonåren.

  578. Man krockar inte lita lätt ute.

  579. Det finns plats för alla
    och det blir färre konflikter.

  580. Man leker längre.

  581. På skolgården möter man fler elever
    och man måste ha en attityd-

  582. -men ute i skogen släpper ofta det.

  583. Man kan leka fast man går i nian.

  584. Vi har ett exempel.

  585. Vi hade planerat mycket
    och hade ett späckat schema-

  586. -men när niorna kom ut
    började de leka kurragömma-

  587. -och de släppte på alla tuffa ytor.

  588. Det var en stel klass.

  589. De fick hålla på,
    så förmiddagen försvann i lek-

  590. -men man ser vinsten
    i den sociala biten.

  591. Vi bara släppte vår planering.

  592. Det är som sagt en avslappnad miljö
    där det är lätt till samtal.

  593. Det är lätt att prata kring en eld-

  594. -och elever hittar
    nya konstellationer.

  595. Nån man aldrig har pratat med förut
    pratar man med där.

  596. Jag måste bara berätta
    om lilla Linda.

  597. När hon började förskoleklassen
    hatade hon skogen.

  598. Hon trampade mig i bakhasorna
    och trampade av mig kängorna ibland-

  599. -i två år.

  600. Sen en lördag, när vi var ute
    och jobbade på vårt vindskydd-

  601. -kom Linda med sin familj.
    De är ute och går vid basplatsen.

  602. "Hej! Vad gör du här?"

  603. "Ja", sa Lindas mamma.
    "Hon har släpat oss ut i skogen."

  604. "Hon har tjatat oss ut i skogen
    för att visa ett svampställe."

  605. Vi har ett trattkantarellställe-

  606. -och hon hade
    tjatat ut sin familj i skogen.

  607. Då tänker man "Yes!".
    Sånt lever man på.

  608. Eller Stefan som springer förbi mig
    och säger:

  609. "Du, jag hörde koltrasten i dag."

  610. Han har inte bara sprungit där
    utan han har hört koltrasten.

  611. Eller Eva, som börjat på gymnasiet
    och kommer och berättar-

  612. -att hon är bäst i sin grupp,
    för hon har satt upp ett Trangiakök.

  613. "Jag är bäst."

  614. Såna saker lever man på,
    för det är fantastiskt.

  615. Även om vi säger
    att det inte finns nåt dåligt väder-

  616. -så finns det olika väder ute-

  617. -men vädret är aldrig lika dåligt
    som när man ser ut genom ett fönster.

  618. Vi har ställt in skogentiden en gång
    under de här tio åren-

  619. -och det var Gudrun eller nåt.

  620. Det blåste för mycket, så vi var
    osäkra på hur träden skulle hålla.

  621. Det var allt från oss.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Då har vi avverkat skogen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur går det att praktiskt genomföra utomhuspedagogik för elever på mellan- och högstadiet? Här berättar tre representanter från Broholmsskolan i Lidköping om sin verksamhet. De vill att den gröna skolmiljön, dit också skogen hör, ska fungera som klassrum. Med noggrann planering har vi lyckats schemalägga uteaktivitet i de flesta ämnen för alla stadier i vår skola, berättar skolans rektor, Marie Pilfalk. Inspelat på mässan Nordiska trädgårdar i april 2013. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Utomhuspedagogik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Närmiljö som lärmiljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Närmiljö som lärmiljö

Om utomhuspedagogik

Att utnyttja utomhusmiljön som klassrum är inget nytt. Skolträdgårdar fanns redan på 1700-talet, berättar utomhuspedagogen Torsten Kellander. Om fördelarna med att undervisa utomhus.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Närmiljö som lärmiljö

Då har vi avverkat skogen

Hur går det att praktiskt genomföra utomhuspedagogik för elever på mellan- och högstadiet? Här berättar tre representanter från Broholmsskolan i Lidköping om sin verksamhet. De vill att den gröna skolmiljön, dit också skogen hör, ska fungera som klassrum. Med noggrann planering har vi lyckats schemalägga uteaktivitet i de flesta ämnen, berättar skolans rektor, Marie Pilfalk.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Närmiljö som lärmiljö

Ordning & röra, fint & fult

Vi borde lägga ner lika mycket tid på att planera en attraktiv skolmiljö som vi gör när vi planerar ett bostadsområde. Så ser det dock inte ut idag, menar landskapsarkitekten Anna Lenninger som här ger flera pedagogiska exempel på inspirerande och fantasifulla miljöer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Mitt lärarrum på nätet

Nätet erbjuder ett generöst kollegialt lärande för lärare. Om detta vittnar Marie Andersson, lärare på Gotland. Hon berättar om gemenskapen hon möter i exempelvis en Facebook-grupp, och hur hon där kan ta del av andras erfarenheter, få litteratur- och lektionstips. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Tvillingarna som slutade gå i skolan

Nannie och Natalie får specialanpassad undervisning eftersom de knappt varit i skolan på två år. Vi följer dem under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig att ta ansvar. Drömmen är att bo hos mamma igen och gå i en vanlig skola.

Fråga oss