Titta

UR Samtiden - Sociala medier i skolan

UR Samtiden - Sociala medier i skolan

Om UR Samtiden - Sociala medier i skolan

Dagens unga har vuxit upp med internet och mobiltelefoner. Det är en självklar del av deras verklighet. Men precis som att mobbning sker i den analoga världen, trakasseras barn och unga på nätet. På seminariedagen Sociala medier diskuteras hur unga agerar och rör sig på nätet, och vad personalen i skolan kan och bör göra. Till exempel behövs det fler vuxna nätvandrare i de sociala medierna där dagens barn och unga rör sig. Inspelat i april 2013. Moderator: Olle Cox. Arrangör: Gothia Fortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Sociala medier i skolan: Frågor och svar om nätmobbning av ungaDela
  1. Vad spännande. Jag tänkte börja
    med en fråga som vi fått via twitter.

  2. Som lyder: "Lagen föreskriver att
    involvera eleverna i planeringen"-

  3. -"av förebyggandet av kränkningar.
    Vad säger lagen om föräldrarna?"

  4. Det finns inget lagkrav, men det
    är ändå en varm rekommendation.

  5. Ingenting vi kan kritisera,
    för det finns inget sånt lagkrav.

  6. Vi som organisation har märkt
    att fler skolor vill att vi berättar-

  7. -för föräldrarna
    om vilket ansvar de har.

  8. Finns det i allmänhet nån laglig,
    då pratar vi inte om skollagen.

  9. Vad säger lagen om föräldrars
    eller vårdnadshavares ansvar?

  10. Vi har inte det, det enda man
    är ansvarig för är sin hund.

  11. Man har ingen skadeståndsskyldighet
    för vad ens barn åstadkommer.

  12. Det blir en speciell förutsättning.
    Då hade jag inte fler frågor.

  13. Har ni?

  14. Allt var glasklart.

  15. Den läskiga mikrofonen. Hör ni mig?
    - Om du går tillbaka till visionen.

  16. Så tänker jag på arbetet i vår skola.
    Jag vet inte hur andra känner.

  17. Det här kräver tid
    för oss som hanterar kränkningar-

  18. -och så. Känner folk som är här
    att de har tid till det?

  19. Kan man påverka politiskt så vi får mer
    tid att arbeta aktivt med det?

  20. Det är en oerhört central fråga,
    ska man ta ansvaret-

  21. -så måste man få resurserna.
    Därför är anmälningsskyldigheten bra.

  22. Där står det att skolpersonal har en
    skyldighet att anmäla till rektorn-

  23. -och rektorn att skyndsamt
    anmäla vidare till huvudmannen.

  24. Man inrättade bestämmelsen så att
    huvudmannen, som sitter på pengarna-

  25. -ska ha möjlighet att fördela resurserna
    utifrån behovet.

  26. Det är oerhört centralt, men då måste
    anmälningsskyldigheten fungera.

  27. Här ska vi se.
    I mitten har vi en fråga.

  28. Nu måste jag fråga det här,
    det är jätteaktuellt i vår skola.

  29. Oftast får vi frågor från föräldrarna
    som är ganska så arga.

  30. De säger att det är skolans ansvar, att
    skolan måste ta sitt ansvar.

  31. Säg att nån bråkar under höstlovet-

  32. -och det tar över in i skolan.
    Det bara fortsätter och fortsätter.

  33. Föräldrarna säger: "Jag kan inte ta mitt
    barns mobil från henne."

  34. "Jag säger till dem att inte använda
    internet men det gör de ändå."

  35. 90 % av det som händer på nätet,
    händer inte under skoltid.

  36. De får inte ha
    sina mobiler med sig i skolan.

  37. Hur kan det då vara skolans ansvar?
    Det är min fråga.

  38. Det är så regeringen valt
    att utforma lagstiftningen-

  39. -att det är skolans ansvar
    om sambandet finns.

  40. Men missuppfatta mig inte. Jag är själv
    förälder och som förälder-

  41. -har man ett jättestort ansvar
    i de här frågorna.

  42. Det är tråkigt när kommunikationen
    med föräldrarna inte fungerar.

  43. Man vill ha ett samarbete med
    föräldrarna kring de här frågorna-

  44. -för att få det att fungera fullt ut.
    Skolan har det lagliga ansvaret.

  45. Du kan aldrig komma undan det här
    ansvaret med hänvisning-

  46. -till att föräldrarna
    inte ville hjälpa till.

  47. Ganska ofta... Det händer
    när vi får in våra anmälningar-

  48. -och vi skickar en begäran
    om yttrande till kommunen-

  49. -och då svarar kommunen: "Nisses
    föräldrar vägrade prata med oss"-

  50. -"så vi gjorde inget mer."
    Då har man inte gjort det man ska.

  51. Det framgår klart och tydligt, inte av
    lagtexten, men de allmänna råden-

  52. -att man inte kan låta bli
    att vidta åtgärder-

  53. -för att föräldrarna
    inte gör det man önskar.

  54. Får jag flika in, jag säger inte
    att det är så i den situationen-

  55. Det kan vara så att man bör överväga en
    anmälan till socialtjänsten-

  56. -om man ser
    att hemförhållandena inte fungerar.

  57. En sak man kan göra även om man inte kan
    lagligt säga åt föräldrarna-

  58. -är att man som skola säger: "Det här är
    våra förväntningar på er."

  59. Så kan man komma en bit.

  60. Föräldrarna kan säga: "Vi har ingen
    laglig skyldighet".

  61. Var tydlig med skolans syn på värde-
    grunden. De förväntningar man har-

  62. -på elever, personal och föräldrar.
    T.ex. hur man är mot andra på nätet.

  63. Inte bara hur eleverna är utan alla.
    Att sätta upp ramarna för det.

  64. Det är ett sätt att komma åt det.
    Det är en jättesvår situation.

  65. Här hade vi en fråga. Tredje. Där.

  66. Jo, du sa att man förmodligen
    kommer att få pengar-

  67. -för att ha större antal vuxna som ska
    ägna sig åt förebyggande arbete-

  68. -och utredningen i skolan.

  69. Beroende på hur många anmälningar
    rektorn gör till huvudmannen.

  70. Kommunala skolan bygger på att kommunen
    bestämmer var pengarna går.

  71. Vi kan inte lägga oss i det.

  72. Av förarbetet med anmälningsskyldigheten
    framgår det-

  73. -att det är en tanke med det. Huvud-
    mannen får reda på vad som händer-

  74. -och kan omfördela resurserna.

  75. Det vill säga att om vi är duktiga
    så får man mindre resurser.

  76. Jag hoppas inte din huvudman resonerar
    på det viset.

  77. Vi har en fråga i mitten.

  78. Jag vill fråga
    vad anmäla skyndsamt kan innebära.

  79. Jag brukar säga på studs,
    dvs. på en gång.

  80. En vecka är på tok för lång tid.
    Det finns inget att vänta på.

  81. Får man reda på att nåt inte stämmer,
    att rektorn inte är där-

  82. -så se till att rektorn får reda på det
    morgonen efter. Det är skyndsamt.

  83. Vi har haft ärenden där rektorn väntat
    upp till en månad.

  84. Månatligen räcker absolut inte.

  85. Då har det gått en månad helt
    i onödan i elevens liv.

  86. Jag kan passa på att ställa en fråga
    som jag tycker är klurig.

  87. Lagen utgår från elevens upplevelse.
    Om eleven inte känner sig kränkt-

  88. -fast jag som vuxen ser det som en
    kränkande situation. Vad gäller då?

  89. Ja, jag har inte haft nåt sånt ärende
    men det blir problem när vi får det.

  90. Den enskilde elevens upplevelse
    är avgörande.

  91. Som vuxna skulle vi agera ändå, det
    finns elever med självskadebeteende.

  92. Men man skulle ha svårt att ha framgång
    i en domstolsprocess-

  93. -om eleven inte känner sig kränkt.
    Det är en förutsättning.

  94. -Här var det en fråga.
    -Hör ni mig?

  95. Hur ska ni få bort kränkningarna
    hos barnen? Hur ska ni utbilda dem?

  96. Jag önskar jag hade svar på det.
    Det handlar om att prata med dem-

  97. -från det att de är riktigt små
    om hur man beter sig mot varandra.

  98. När vi pratar om sociala medier
    är det ännu viktigare att förklara-

  99. -att man inte är anonym.

  100. Att det gör lika ont om inte mer
    att bli kränkt på nätet.

  101. Väldigt mycket att prata med dem
    och hitta gemensamma spelregler-

  102. -om hur man beter sig
    med sina klasskamrater.

  103. Tack. Längst upp.

  104. Hej, jag undrar lite om det här
    att man ska anmäla till sin rektor.

  105. Om man är kurator
    har man tystnadsplikt-

  106. -även annan personal i skolan har
    tystnadsplikt. Hur ska man resonera?

  107. Det är jättesvårt och jag ska inte tala
    om hur du ska göra-

  108. -för det beror helt på uppgifterna.
    Man måste göra en enskild bedömning.

  109. I bästa fall har du en kommunjurist som
    du kan be om hjälp-

  110. -som kan göra den specifika bedömningen
    i det enskilda fallet.

  111. Det beror på uppgifter om i vilken
    utsträckning du kan lämna dem vidare.

  112. Ja.

  113. Jag vill bara trycka på det där
    att vi måste träna eleverna tidigt.

  114. Vi som sitter här kanske måste
    trycka på i våra enheter-

  115. -nu är det så viktigt att redan på
    förskolan ha matte, svenska, NO.

  116. Jag vet inte om eleverna tycker det är
    viktigast eller förskolelärarna.

  117. Men det är kanske viktigare
    med strukturerad social träning-

  118. -redan vid förskoleåldern.

  119. Kanske lägga mer kraft
    på den än matte och så vidare.

  120. Det var bara en inflikning.

  121. Multiplikationstabellen
    lär de sig ändå.

  122. När det gäller arbetet mot kränkande
    behandling så är det mest fastlagda-

  123. -fastslagna i forskningen
    är det här med förankring.

  124. Ju bättre saker är förankrade hos
    eleverna desto bättre blir effekten.

  125. Det handlar väldigt mycket om...
    även när det gäller i personalgrupp.

  126. Ska man nå höga effekter så handlar det
    om att förankra det tidigt.

  127. Och samsynen, att man ser det
    på samma sätt är jätteviktigt.

  128. Då kan jag slänga tillbaka en fråga.
    Av den här visionen-

  129. -vilken är den största utmaningen
    i er konkreta verksamhet.

  130. Kan inte jag få gissa ert svar?

  131. Jag är säker på att ni lyfter fram att
    det krävs större vuxennärvaro.

  132. Det är svaret jag brukar få.

  133. Tvåan.

  134. Gemensam synsätt om vad nolltolerans
    är. Vill nån förklara varför?

  135. -Jag såg inte vem som sa tvåan.
    -Det var jag.

  136. Jag upplever att lärare överlag har
    mycket åsikter om vad kunskap är-

  137. -vad lärande är, så varför skulle man
    inte ha det om vad nolltolerans är.

  138. Vi är en problematiserande grupp.
    Det är en utmaning för oss.

  139. Har ni arbetat
    för att nå ett gemensamt synsätt?

  140. I mitt arbetslag har vi jobbat mycket
    med normkritik-

  141. -och med normstorm,
    som vi kallar det för.

  142. Där har vi mött många svårigheter
    att hitta gemensamma synsätt.

  143. Det är nog inte unikt för oss.
    Det är nog ganska typiskt.

  144. Jag kan tänka mig att lagen
    är en bra utgångspunkt-

  145. -för det är ett krav
    på vad skolan måste uppnå.

  146. Jag kan faktiskt berätta om en
    mardrömsdag när det gäller just det.

  147. Jag föreläste för en grupp rektorer.
    En räcker upp handen och säger:

  148. "Men lite kränkningar, är det inte bra
    så man blir lite tuffare?

  149. Jag har sällan blivit så provocerad.

  150. Jag förstår vad du menar att man inte
    alltid har det gemensamma synsättet.

  151. Jag kan fylla på, som utbildare
    på min organisation möter man-

  152. -den typen av resonemang.
    "Jag blev utsatt för en del skit."

  153. "Det blev människa av mig också."

  154. Som om det är ett argument
    för att det är okej.

  155. Jag håller inte med.
    Fler funderingar och frågor?

  156. Längst upp.

  157. Jag funderar lite grann
    på kränkande behandling bland barn.

  158. Kränkande behandling bland barn måste ha
    funnits lika länge som barnen.

  159. Varje generation har suttit och funderat
    på vad vi ska göra åt det.

  160. Mina föräldrar pratade med mig,
    jag har gjort det med mina ungar-

  161. -och det kommer nog att fortsätta.
    Vi upprepar nånting hela tiden.

  162. Varför kommer vi att lyckas
    just den här gången?

  163. Ja, jag önskar
    att jag hade svar på det-

  164. -för vi kan inte förändra det här från
    en dag till en annan.

  165. Men å andra sidan får vi inte ge upp.
    Vi måste arbeta på det här.

  166. Jag önskar det fanns mer forskning.
    Det efterfrågar jag.

  167. Just kring vad det är som gör
    att man vill kränka nån annan.

  168. Det är en sån fråga jag ställer mig.
    "Varför händer det här?"

  169. Det finns jättemycket okunskap
    och saker att göra på olika fronter.

  170. Fortfarande tror jag att prata med
    barnen när de är små kan leda längst.

  171. Jag kan också säga att när man
    läser forskning om nätkränkningar-

  172. -så är den från forskarnas
    olika nationers perspektiv.

  173. I Sverige har vi ett väldigt
    barnorienterat sätt att se på det.

  174. Det gäller även lagstiftningen.
    Vi har kommit ganska långt-

  175. -jämfört med hur det var förut.

  176. Även om vi inte får barn
    att sluta att kränka varandra-

  177. -eller för den delen vuxna,
    så får vi inte sluta jobba med det.

  178. Tycker jag.
    Jaha, vi hinner med nån fråga till.

  179. Finns det på...right.
    Okej. Jag ska inte fråga dig.

  180. Det är jag igen.

  181. Jag vill integrera social träning,
    normer och värdegrunder i skolplanen.

  182. Mina barn har gått i skola i Australien
    och där är den det.

  183. Man får lära sig hur man känner sig
    trygg, vad som är okej.

  184. Ska man lita på alla vuxna, hur
    beter man sig i olika situationer.

  185. Är det nåt du förutser blir
    en del av skolans undervisning?

  186. Jag hoppas det. Jag brukar framhålla
    vikten att man har med det-

  187. -på lärarutbildningen.
    I dag varierar det väldigt mycket.

  188. Ingen blir gladare än jag om det här
    ingick i kursplanen per automatik.

  189. Jag har svårt att se att nåt annat
    skulle vara viktigare.

  190. Finns det redan diskussioner
    om att inkludera det?

  191. Nej, det gör det inte. Däremot pratas
    det om att utvidga utbildningen-

  192. -i de här frågorna
    på lärarutbildningen.

  193. Tack.

  194. Jag skrollar genom twitter.

  195. "Finns det tillräcklig kunskap i
    skolorna för att stoppa mobbningen?"

  196. Nja. Jag tycker inte att det gör det.
    Jag träffar många personer-

  197. -som arbetar på skolor, elever och så.
    Ibland slås jag av okunskapen.

  198. Då brukar jag plocka fram lag-
    paragraferna. Det är inte så svårt.

  199. Det är bara att läsa innantill.
    Jag önskar att kunskapen vore större.

  200. "Löser vi problemet genom att
    förbjuda mobiltelefoner i skolan?"

  201. Det ställer jag mig tveksam till,
    men det är en ordningsregel.

  202. Jag säger nej.
    Det handlar om sociala relationer-

  203. -inte teknik,
    kränkningarna finns kvar.

  204. För att lösa problemet behöver man jobba
    med de sociala relationerna.

  205. Jag håller med dig.

  206. Jag tittar och jag hittar inte
    så många nya frågor-

  207. -här längst upp i alla fall. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Frågor och svar om nätmobbning av unga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lagen är tydlig när det gäller skolans ansvar om nätmobbning, säger Caroline Dyrefors Grufman, Barn och elevombud (BEO), när hon svarar på frågor från lärare och skolpersonal. Förskola och skola ska vara en frizon för eleverna. Skolan är enligt lagen skyldig att motverka kränkande behandling. Inspelat i april 2013. Arrangör: Gothia Fortbildning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Samhällskunskap > Barns rättigheter, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Lagstiftning, Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Sverige, Undervisning, Ungdomar och Internet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Sociala medier i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sociala medier i skolan

Så använder unga sociala medier

Var rör sig barn och unga på nätet och hur agerar de? Olle Cox är nätexpert på ungdomsnätverket Friends. Han menar att det som händer på nätet påverkar barn och unga starkt. Det är lättare att kränka någon på nätet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sociala medier i skolan

Att bli mobbad på nätet

Det är lättare att vara taskig på nätet. Men vad är nätmobbning? Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, redogör för de tre kriterier som brukar räknas upp för definitionen av mobbning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sociala medier i skolan

Skolans ansvar vid nätmobbning

Lagen är tydlig när det gäller skolans ansvar om nätmobbning, säger Caroline Dyrefors Grufman, Barn och elevombud (BEO). Skolan är enligt lagen skyldig att systematiskt motverka kränkande behandling. BEO ger en tydlig bild av skolans skyldigheter, föräldrars möjligheter och barnens rättigheter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sociala medier i skolan

Frågor och svar om nätmobbning av unga

och elevombud (BEO), när hon svarar på frågor från lärare och skolpersonal. Förskola och skola ska vara en frizon för eleverna. Skolan är enligt lagen skyldig att motverka kränkande behandling.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sociala medier i skolan

Skolans personal bör nätvandra

Näthat handlar inte om nätet, eller om enskilda personer, utan om strukturella problem i samhället. Helena Meyer, Nätvandrarsamordnare på Fryshuset, redogör för en rad olika kategorier av näthatare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

UR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

Ungdomar tycker det är lättare att vara elak på nätet där de inte möter andras blickar och omedelbara reaktioner. Det berättar Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon kallar nätmobbning för gammalt vin i en ny flaska, men en viktig skillnad är att nätmobbning kan pågå 24 timmar om dygnet och överallt. Inspelat i december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

SO för nyanlända

Alla flyktingar som kommer till Sverige ska få gå en kurs och lära sig mer om sitt nya hemland. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om svensk historia, geografi och traditioner.

Fråga oss