TV

Liv med autism

Liv med autism

Om Liv med autism

Möt barn och ungdomar med diagnos inom autismspektrumet. Deras familjer berättar om utredningar, träningsprogram, skolformer, boendealternativ och om möten med läkare, psykologer, pedagoger och assistenter. Sorg, kamp och frustration speglas i programmen, men också hopp och förtröstan. Vi möter en rad pedagoger, assistenter och behandlare som säger sig ha gjort sitt livs yrkesval den dagen de började arbeta med barn och unga med autism. Föreläsare och forskare kompletterar de personliga berättelserna med teoretiska fakta. Medverkar gör bland andra Christopher Gillberg, professor, Gunilla Gerland, författare och utbildare, Bo Hejlskov Elvén, psykolog och föreläsare och Christina Renlund, psykolog och psykoterapeut.

Till första programmet

Liv med autism: Så nära ett jobb man kan komma
  1. Jag heter Annika.
    Jag ska prata om mig själv.

  2. Många menar att det är självcentrerat
    att prata om sig själv. Det är sant.

  3. Detta ska jag berätta om mig själv.

  4. Jag är bäst. Jag har aldrig träffat
    eller hört talas om nån-

  5. -som varit bättre än jag på att
    kontrollera och kontera kvitton-

  6. -fakturor, reseräkningar etcetera.

  7. Min överlägsenhet visar sig i
    att jag är noggrannast och snabbast-

  8. -vilket gör mig bäst.

  9. Detta är det jag vill berätta
    för en presumtiv arbetsgivare.

  10. Jag måste ha ett eget rum, och jag
    vill äta lunch ensam på mitt kontor.

  11. När jag får mensvärk vill jag sitta
    under mitt skrivbord i två timmar.

  12. Kan jag berätta detta
    utan att prata om diagnosen?

  13. Svar: tveksamt. Dessutom negativt,
    problemorienterat.

  14. Bosse har förklarat för mig att
    detaljer från min barndom gör-

  15. -att ordinära människor tycker
    synd om mig. Jag vill inte det.

  16. Jag vill ha ett jobb.

  17. Direkt när jag läste
    den här pjäsen så...

  18. ...kände jag "wow, vilken kvinna!".
    Hon har råkat ut för så mycket skit-

  19. -i form av andra människors bemötande
    men hon är ändå otroligt stark.

  20. En person som kämpar
    och som ändå liksom...

  21. Ja, hon vågar. Hon vågar fastän hon
    har så många misslyckanden bakom sig.

  22. Sen har hon ju mycket humor, fast hon
    kanske inte alltid själv vet om det.

  23. Hon bryr sig om människor,
    men det blir fel ibland.

  24. Sen gjorde vi sånt som ordinära
    människor vill göra på fester-

  25. -äta kladdig mat från en buffé,
    dricka alkohol, sitta vid långa bord-

  26. -med vita dukar och värmeljus
    från Ikea och prata högre och högre-

  27. -tills några skriker. Jag blev yr
    och satte mig i en garderob-

  28. -som var mörk, liten och bekväm. Där
    kunde jag sitta och samla krafter.

  29. Det kan inte vara så att
    alla måste vara socialt kompetenta-

  30. -för att kunna ingå i vårt samhälle
    eller för att kunna fungera.

  31. Det måste ju finnas olika sätt att
    vara och olika sätt att arbeta på.

  32. Sen tror jag att många företag,
    om man tittar på arbetsgivare-

  33. -skulle gagnas av att ta människor
    som inte är så socialt kompetenta-

  34. -så att de verkligen arbetar
    och inte fikar hela dagarna-

  35. -som Annika belyser i pjäsen också.

  36. Ja, de kommer att tycka att jag är
    underlig, men det är deras problem.

  37. Jag vill inte bli sjukpensionär
    eller förtidspensionär-

  38. -eller vanlig pensionär.

  39. Då kommer jag att sitta här hemma.

  40. Jag behöver något som jag kan kämpa
    med, så att jag kan ta mig hemifrån.

  41. Även om det är svårt så vill jag det.

  42. Ja, det är jobbigt
    men inte för jobbigt.

  43. Jag behöver
    det som du kallar för verkligheten-

  44. -men lite mindre ofta
    än ordinära människor.

  45. Är ljudteknikern beredd?

  46. -Absolut. Är du med?
    -Ja, jag är på när du är på.

  47. Kanon, då kör vi jingeln.

  48. Ni lyssnar på Musikjournalen
    på Radio Fyris.

  49. Hej och välkomna till Musikjournalen,
    program nummer 41.

  50. I dag ska vi få höra
    lite spännande recensioner.

  51. Jag gör ett program
    där vi recenserar skivor-

  52. -och berättar om det aktuella
    som har kommit på skivsläppsfronten.

  53. Sen spelar vi också nån lite äldre,
    mer obskyr låt.

  54. Det är ett intresse jag har, lite
    Anders Eldeman. Da Capo liksom, i P2.

  55. Gamla...saker.

  56. Betyget blir 7 av 10, och vi ska få
    höra "White Flag" med Chris Tomlin.

  57. Jag tar allt jag gör här
    på blodigt allvar.

  58. Jag har en bakgrund i media. Jag har
    gått medieprogrammet på gymnasiet.

  59. Inte på särskola,
    utan på en riktig skola.

  60. Vi hade
    ett väldigt yrkesinriktat flöde där.

  61. För mig... Jag kan inte leka radio.

  62. ...mp3-arkivet,
    men resten får vi spela in.

  63. Var det från dokumentären du blev
    inspirerad av Älgarnas trädgård?

  64. Tanken med vår verksamhet
    är att person som kommer...

  65. Det kräver mycket av dig,
    att du är självgående-

  66. -och klarar att dagarna ser olika ut.
    Man står ganska nära arbetsmarknaden.

  67. Målet för många här är att komma ut
    på en extern praktikplats-

  68. -med hjälp av jobbcoacher.

  69. Mina kompisar tycker att jag ska
    jobba med nån kanal där jag får lön.

  70. Men jag har funderat på mig själv
    och vad jag tycker.

  71. Jag har inte bestämt mig än.

  72. Problemet blir extra svårt,
    skulle jag säga...

  73. ...för dem med minst stödbehov.

  74. Funktionsnedsättningen i sig
    blir nästan osynlig.

  75. Det kan vara svårt att ta på det där
    som gör det så svårt i vardagen.

  76. Jag har hittat en trygghet
    i den här arbetsplatsen.

  77. Det tar väldigt lång tid innan
    jag hittar trygghet på en ny plats.

  78. Omsorgen kommer först, att folk här
    har vettiga arbetsuppgifter.

  79. Det här är kanske den chans man har
    att bli så självständig som möjligt.

  80. Vad stilig du är!

  81. För att man ska fungera långsiktigt
    på en arbetsplats måste man få växa-

  82. -och även öva på vissa delar
    som är viktiga på en arbetsplats.

  83. Att sköta tider kan vara en sån,
    för många enkel, uppgift som är svår.

  84. Nu är du ensam kameraman.

  85. Då får vi göra nåt slags synkklapp.

  86. Om du klappar lite framför blomman...

  87. Här?

  88. -Bra.
    -Ja. Så.

  89. Välkommen till Enemansshowen,
    tv med Sebman.

  90. Och i dag ska jag intervjua en härlig
    person som är artist.

  91. Hon heter Emma Carlsson.

  92. -Välkommen till showen!
    -Tack så mycket.

  93. Många som kommer hit har gått igenom
    en ganska tuff skolperiod.

  94. Man har varit utsatt
    för att man är annorlunda.

  95. Man ska kunna komma hit och göra ett
    arbete man är stolt över, och växa.

  96. Det kan man se tydligt
    i radio- och tv-produktionerna.

  97. Titta,
    det här var ditt första program.

  98. Tre månader senare kan man se en
    snabb utveckling. Det blir konkret.

  99. Jag gör lite blandat-

  100. -men min huvudsakliga syssla
    är att jobba som sångerska.

  101. Gör du egna låtar?

  102. Genom de här kunskaperna
    kan man växa långsamt.

  103. Då blir det också mer långsiktigt
    gynnsamt för hela samhället.

  104. Det måste finnas utrymme
    för alla i ett samhälle.

  105. Där har vi alla ett stort ansvar,
    även arbetsgivare.

  106. Yes, då går vi.

  107. Det vi gör när nån börjar här
    är att de först är i slussen.

  108. Där tar man reda på allt om deras
    intressen, färdigheter, svårigheter.

  109. Det är utefter det som vi ser vilka
    uppgifter som skulle kunna passa bra.

  110. Det som Tina jobbar med nu... Dels
    har hon huvudansvaret för fodringen-

  111. -att se till att alla hästarna
    får sitt eftermiddagshö.

  112. Var det ett kilo? Det undrar jag nu.

  113. -Inte ett kilo.
    -Nej, det såg lite mycket ut.

  114. Det kan bli så ibland.
    Jag ska göra om det här faktiskt.

  115. Man får kolla noga eftersom en del
    ändrar nu när de börjar äta gräs.

  116. -Nu får jag väga om det här.
    -Ja, kolla igen.

  117. Det som vi upptäckte är att hon
    behöver ganska mycket struktur.

  118. Hon gillar
    när det händer saker också.

  119. Tina lär sig snabbt, och hon kan
    utföra alla moment utan problem.

  120. Hon blir lätt uttråkad också,
    så det får inte vara för rutinbundet.

  121. Då är det liksom inget kul.

  122. Vi ställer höga krav. Det vi är
    tydliga med när folk kommer hit är-

  123. -att har du ansvar för att utfodra
    hästarna så ska det göras varje dag.

  124. Ska man ha den uppgiften så måste man
    komma och göra det varje dag.

  125. Hela gården måste fungera.
    Allt hänger ju ihop.

  126. Att vi finns här gör det till
    steget före en extern arbetsplats.

  127. Det är självständigt,
    och man kan jobba själv-

  128. -men vi finns här om det behövs. Man
    kan alltid fråga och be om hjälp.

  129. Det här är
    nåt slags mellanarbetsplats.

  130. Vi har flera personer som jobbar här,
    med olika sorters handikapp.

  131. Alla har sin del i arbetet
    och kan göra olika saker.

  132. Man kanske fyller på vatten
    till hästarna.

  133. Den uppgiften kanske räcker för en
    arbetsdag. Sen är dagens energi slut.

  134. Alla kommer inte till ett externt
    jobb eller ett jobb utan handledare.

  135. Men det finns uppgifter här för alla.

  136. Det gäller att hitta
    vad den här personen klarar av-

  137. -och vad utvecklar den här personen.

  138. -Så ja, du kan ställa dem på marken.
    -Då går jag och hämtar nästa.

  139. Oj. Så har vi den så där.

  140. Och så klickar vi.

  141. Sen har vi en dubbelpåse där, så du
    får ta två stycken nummerlappar.

  142. -Det var den sista, va?
    -Ja.

  143. Då kan du göra vad du behöver, Kalle.

  144. Vi åker sen. Behöver du
    gå på toaletten så gör det.

  145. Vår primära uppgift
    är att dela ut mat till pensionärer.

  146. Vi jobbar mot tredje part, så man kan
    inte säga att "vi struntar i det".

  147. Det är så nära ett jobb
    man kan komma.

  148. Så, Kalle, vem ska vi åka till nu?
    Då får du titta där.

  149. -Då ska vi åka till Västra Norevägen.
    -Ja.

  150. -Hej.
    -Kan du ta min tidning i dag?

  151. -Tack ska du ha, det var snällt.
    -Varsågod.

  152. -Där.
    -Ska du kolla vilket nummer det är?

  153. Hej. Tack ska du ha.

  154. Så.

  155. Man får praktisera här
    och se hur det fungerar.

  156. Sen får man se om man tycker att man
    klarar av det här och passar för det.

  157. Man måste vara ganska högfungerande.
    Man måste kunna läsa.

  158. Man måste kunna räkna.
    Så att det är...

  159. Det är sånt man lär sig. Det går ju
    att utveckla hos våra arbetstagare.

  160. Ja, men får ju se saker.
    Man får uppleva mycket.

  161. Man får uppleva massor av grejer.

  162. Man får åka bil,
    och man får träffa folk.

  163. Man får se på människor liksom.

  164. -Du har väl varit här i fyra år nu?
    -Ja, det blir ingen flytt nu inte.

  165. Här kommer jag att fortsätta.

  166. -Är det du eller jag som kör?
    -Båda, samtidigt.

  167. Du trycker åt mig och jag försöker
    känna efter och vice versa.

  168. -Det känns lite konstigt.
    -Ja, det känns jättekonstigt.

  169. Hon har en autismdiagnos
    och en tilläggsdiagnos-

  170. -för hon har haft hjärntumörer.

  171. Hon har fysiska problem
    med balansen och hypofysen.

  172. Då får vi byta schemat lite grann.

  173. Om man anser att
    den "vanliga" vägen till arbetslivet-

  174. -via att söka själv eller
    Arbetsförmedlingen, inte är lämplig-

  175. -om man behöver mer stöd,
    kan man ansöka om daglig verksamhet.

  176. -Vem ska vi göra till?
    -Kevin.

  177. Sen försöker vi se
    vad vi kan komplettera med-

  178. -för att man skulle kunna komma ut på
    en arbetsmarknad, del- eller heltid.

  179. Hos de flesta hos oss deltid.

  180. Man har nog inte kapacitet
    till ett heltidsarbete.

  181. Allt annat tar så mycket tid.

  182. -Är det viktigt att ta studenten?
    -Egentligen inte, men alla gör det.

  183. Du vill göra det för att andra gör
    det. Men det är inte viktigt för dig.

  184. Jag är glad om jag klarar skolan.

  185. -Vad händer efter det?
    -Det är det att jag vill...

  186. ...vara kvar här. Jag vill väl jobba.

  187. Jag vet inte riktigt vad
    jag vill jobba med. Djur eller barn.

  188. Jag har inte bestämt mig än.

  189. För Chantal är det svenska, engelska
    och matte hon måste ha betyg i-

  190. -för att hon ska kunna läsa vidare
    på en yrkesförberedande utbildning.

  191. Vad är bäst med att vara på
    en daglig verksamhet, Chantal?

  192. Man får komma i kapp
    med det man ligger efter med.

  193. -Kan du börja bli vuxen här?
    -Att klara mig själv.

  194. Vad innebär det?

  195. Att slippa bo hemma,
    att klara mig själv.

  196. Vad måste man kunna
    för att kunna bo själv?

  197. Klara av ekonomin. Betala och...
    Just nu klarar inte jag det.

  198. Nu är hon här och hon är bekväm och
    känner sig som en centralfigur här.

  199. Då kan man börja med vardagsekonomin.
    Man för in en sak i taget.

  200. Sen mobiltelefon.
    Har du det? Vem betalar den?

  201. Mamma.

  202. -När betalar man den själv?
    -När man är vuxen.

  203. -När är man det?
    -När man inte är tjugo.

  204. Jo, när man är tjugo. Så den ska vi
    börja plocka över till dig nu.

  205. Att bli vuxen kräver också ansvar.
    Har man misslyckats flera gånger-

  206. -och inte förstår ett koncept,
    till exempel att betala räkningar-

  207. -så vill man inte bli vuxen
    för det är för många steg man ska ta-

  208. -för att förstå olika delar.

  209. Ser du att det är samma datum
    som den? Det är kvittot.

  210. Det här är för att du
    har betalat med kort. Förstår du?

  211. -Så det är bara den du behöver.
    -Ska jag slänga den också?

  212. Är det tråkigt att prata om pengar?
    Varför?

  213. Jag vet inte.
    Jag har aldrig haft nåt kul med dem.

  214. Jag slänger ut pengar på fel saker.

  215. Som uppgift till nästa gång, Chantal
    - spara alla kvittona...

  216. Nu är du jättetrött.
    Spara alla kvittona.

  217. Sen har vi som uppgift
    till mamma och dig-

  218. -att se vad maten kostar
    för Chantal där hemma. Okej.

  219. Jag har fått flera uppåtpuffar-

  220. -som "du är snäll och glad, så varför
    ska du inte få vara som alla andra".

  221. Sen har jag kompisar här som också
    har det. De har känt samma sak.

  222. Jag var mobbad hela grundskolan
    utan att veta om det.

  223. Nu har jag fått reda på att jag
    var mobbad. Jag förstod inte det.

  224. Jag skrattade med dem, men de
    skrattade inte med mig utan åt mig.

  225. Men...
    Jag har fått självförtroende här.

  226. Jag är inte värdelös och jag är inte
    ensam om att ha de problem jag har.

  227. -Här står de.
    -Här står de. Vad bra!

  228. På vilka hylla ska de upp?

  229. Jaha.

  230. -Vad är det för böcker, Martin?
    -Deckare.

  231. Jag finns här borta. Jag sitter där
    borta om du vill fråga mig nånting.

  232. Jag tänker hela tiden
    utifrån personens perspektiv.

  233. Det finns inga begränsningar
    vad gäller praktikplatser.

  234. Jag tänker att alla arbetsgivare
    har praktikuppgifter att erbjuda.

  235. Det handlar om att hitta
    de dolda praktikuppgifterna-

  236. -som finns överallt,
    som kanske inte arbetsgivaren ser.

  237. Det kan vara
    den som handlar mjölken till fikat-

  238. -eller den som
    tömmer papperskorgarna-

  239. -eller den som vattnar blommorna
    eller den som sköter postgången.

  240. -Ser du vad hon heter?
    -Vad heter hon?

  241. -Vad heter hon?
    -Som...

  242. -Som...
    -...vatten.

  243. -Vad sa du, som...?
    -Som vatten på engelska.

  244. Waters.

  245. -Vilket namn, va!
    -Ja.

  246. Vilket... Jag tänkte...

  247. -Vilket namn!
    -Ja.

  248. När Martin började hos oss startade
    vi med att göra en kartläggning-

  249. -av honom, just för att
    ta reda på hans intressen.

  250. Martins intresse
    är ju just svenska språket.

  251. Han är otroligt bra på alfabetet.

  252. Han är jättebra
    på sifferkombinationer-

  253. -och på ett bibliotek behövs det.

  254. Titta, Martin. Var den trasig?
    Jag ser det.

  255. Hur ska vi göra då, tycker du?

  256. -Ska den upp i hyllan?
    -Nej.

  257. Då ska den lämnas
    i informationsdisken.

  258. Titta mellan de här sidorna.

  259. Då kan du gå och göra det.

  260. Jag försöker göra Martin
    så självständig som möjligt.

  261. Min roll är ju att vara så...

  262. ...bakom Martin. Det är alltid Martin
    som gör allt arbete på praktiken.

  263. Jag är med som det sociala stödet.

  264. Vad ska jag säga då?

  265. Du får säga att den är trasig.

  266. Hej. Titta här vad jag hittade.
    Titta här vad som hänt. Där!

  267. Oj då! Den har gått sönder
    i limningen, i ryggen.

  268. -Ja, den...
    -Jag såg det.

  269. Det var bra gjort, verkligen.
    Den här kan vi inte...

  270. Den måste vi limma. Tack ska du ha.

  271. -Jag såg att den var sönder.
    -Det var jättefint. Bra.

  272. -Okej, Martin, nu är det arbetspass.
    -Ja.

  273. De här personerna tar in
    yttre intryck hela tiden.

  274. De har svårt att stänga av. Då är det
    jätteviktigt att komma in och vila-

  275. -inne på den dagliga verksamheten,
    och få jobba inne en stund.

  276. Han vilar i plugg- och skruvjobbet,
    men han värdesätter praktikplatsen.

  277. Nu, då?

  278. 197, 198, 199, 200!

  279. Ja.

  280. Det finns företag runt om i världen-

  281. -som bara anställer personer med
    autism eller Aspergers syndrom.

  282. Man vet att om de får
    en uppgift som är väldigt specifik-

  283. -och man vet
    att det klarar han eller hon-

  284. -då gör de dem bättre
    än andra människor.

  285. De håller inte på och kräver
    nåt annat och ska ha extra tid.

  286. De gillar att arbeta hela tiden.
    De är effektiva i såna sammanhang.

  287. Det som andra upplever som tråkigt
    är det som personer med autism-

  288. -upplever som riktigt stimulerande,
    det här att det är rutin.

  289. "Jag kan göra det tusen gånger."
    Andra skulle efter tio gånger säga:

  290. "Det är så tråkigt att jag inte står
    ut." Nån med autism tycker tvärtom.

  291. De som har Aspergers syndrom
    har ofta intellektuella kunskaper.

  292. De kan vara fantastiska på nåt
    område, som korrekturläsare-

  293. -eller översättare eller nåt sånt.

  294. Man kan ha jätteglädje
    av deras enorma kunskap.

  295. De kan då uppleva att
    "här får jag visa vad jag går för".

  296. På senare år har det blivit så
    att den sociala kompetensen-

  297. -nästan är viktigare
    än intellektuell förmåga.

  298. På alla jobb står det...på alla
    arbetsbeskrivningar och annonser-

  299. -att det är den sociala kompetensen
    som är viktig.

  300. Det är klart att folk med sådana
    här problem inte passar in då.

  301. De kommer inte längre till arbete
    på samma sätt som de gjorde förr-

  302. -även när de är högt begåvade.

  303. Om man bara accepterar att autism
    är som det är och de får lov-

  304. -att själva gå in på sitt spår
    och vi inte stör dem så mycket-

  305. -så kanske de kommer fram till nåt
    som betyder nåt för resten av oss.

  306. Vi andra håller ju på och petar
    i allt och så blir det inget av det.

  307. Jag vet att vi är nästa steg
    på evolutionen.

  308. Vi är mer färdiga när vi föds.

  309. Om bara några fåtal årtusenden
    kommer vi att vara fler än er.

  310. Då kommer världen äntligen
    att vara tydlig.

  311. Jag stänger av min telefon nu,
    för jag måste sova.

  312. Jag är...

  313. ...bäst.

  314. Textning: Emma Jönsson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Så nära ett jobb man kan komma

Avsnitt 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad har livet efter skolan att erbjuda den som har autism? De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad daglig verksamhet. Detta är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar. Inom Lidingö kommun finns Ögruppen. Där kan man få arbetslivserfarenhet, praktik och ibland även ett fast jobb inom 19 olika yrkesområden. Professor Christopher Gillberg tycker att den sociala kompetensen idag övervärderas av arbetsgivare. Yrkeskunnande och specialisering borde stå högre i kurs, tycker han, och menar att människor med specialintressen och autistiska drag är mer fokuserade på sina arbetsuppgifter och mindre inställda på att umgås.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Personer med autism, Personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, Samhällsvetenskap, Skyddad sysselsättning, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Liv med autism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLiv med autism

En blick från Mimmi

Avsnitt 1

När 4-åriga Mimmi får diagnosen autism med utvecklingsstörning börjar familjens långa resa genom träningsprogram, skolformer och boendealternativ. Det är en berättelse om sorg och frustration, men också om hopp och förtröstan.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLiv med autism

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Avsnitt 2

Efter elva år med Kalles autism är den en del av familjen Hjelms vardag. På friskolan Kajan finns all den specialpedagogiska kompetens som Kalle behöver. Men vägen dit har kantats många utredningar, behandlingar och sökande efter rätt skolformer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLiv med autism

Albins väg tillbaka

Avsnitt 3

Hunden Essie och en flexibel rektor spelar en stor roll i försöket att få skolvägrande Albin att återvända. Successivt ökas antalet skoltimmar, liksom antalet personer i hans närhet. Och Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLiv med autism

Vi har alla autistiska drag

Avsnitt 4

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. När barnen märker att de för första gången har hamnat i rätt skolform, visar det sig också i resultaten. Här är inte normaliseringen det viktiga

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLiv med autism

Två själar - samma patos

Avsnitt 5

Det är av största vikt att barn med någon grad av autism tidigt erbjuds anpassade skolformer och individuellt stöd. Specialpedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Målet är att ge dem bättre förutsättningar för utveckling av språk och social förmåga.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLiv med autism

Se till mig som syskon är

Avsnitt 6

I familjer med autism riktas mest uppmärksamhet mot det diagnosticerade barnet och syskonen hamnar lätt i skuggan. Men de behöver själva tidigt stöd, egen tid och plats i familjen för att inte utveckla psykisk ohälsa.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLiv med autism

Tvillingarna Lundholm

Avsnitt 7

Nils och Axel föds friska, men Nils får i späd ålder epilepsi och autism. Tillkommande fysiska sjukdomar gör att han får allt svårare att utvecklas och lära sig saker. Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLiv med autism

Så nära ett jobb man kan komma

Avsnitt 8

Vad har livet efter skolan att erbjuda den som har autism? De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad daglig verksamhet. Detta är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och autism

Vad är det för likhet och skillnad mellan språkstörning och autism? Logopeden och specialpedagogen Ulrika Aspeflo reder ut begreppen och tittar närmare på vilka insatser vi måste fokusera på inom förskola och skola för att hjälpa barn med speciella behov. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioSkolministeriet

Romerna och skolan

Varför är det så svårt att få romska elever att närvara på lektionerna i skolan? Vi möter Britt-Marie Karaschin, rektor på Kryddgårdsskolan i Malmö, som har anställt en stödperson - en brobyggare - för skolans romska elever. Men är modellen med brobyggare den rätta? Maria Leissner, ordförande för den romska delegationen, och integrationsminister Erik Ullenhag möts i ett samtal.