TV

Skarpa streck - satirteckningens historia

Skarpa streck - satirteckningens historia

Om Skarpa streck - satirteckningens historia

Reportageserie från 2013. Den politiska satirteckningen har i alla tider spelat hovnarrens roll - den ifrågasätter vedertagna sanningar, driver med makten och avslöjar kejsarens nya kläder. Men satirteckningen som konstform är i likhet med hela tidningsbranschen hotad och måste idag finna nya former. Vi får ta del av satirteckningens historia och träffar några av dagens mest intressanta tecknare.

Till första programmet

Skarpa streck - satirteckningens historia: Makten
  1. Satirteckningar är roliga, farliga,
    provocerande, förnärmande, älskade.

  2. De kan få makten ur balans
    och har funnits i flera tusen år.

  3. Ett streck på ett papper
    kan sätta en hel värld i brand.

  4. I den tecknade världen
    är inte mycket förbjudet.

  5. Yttrandefriheten
    är väl skyddad i Frankrike.

  6. Den är skyddad om man använder den,
    och det gör Charlie Hebdo.

  7. Jag beklagar att andra tidningar
    inte använder yttrandefriheten.

  8. Jag kunde bara vara relevant
    som tecknare på 80- och 90-talet-

  9. -genom att vara aktivist.

  10. Satirtecknarnas favoritoffer
    är människorna vid makten.

  11. Men även om maktens folk
    är ett byte för varje tecknare–

  12. –kan det få allvarliga konsekvenser
    att råka i konflikt med dem.

  13. Vi har i alla tider,
    också i vår egen tid–

  14. –sett exempel på tortyr
    och sånt som är ännu värre.

  15. I Frankrike
    arbetar en grupp tecknare–

  16. –med att visa makthavarna
    så grovt som möjligt.

  17. Frankrike är ett land med stolta
    traditioner inom satirteckning.

  18. I Paris finner vi den satiriska
    veckotidningen Charlie Hebdo.

  19. Här arbetar
    Frankrikes bästa tecknare.

  20. Vi är här då veckans framsida
    ska tecknas och väljas ut.

  21. Vi ska till Paris ytterkanter
    till en anonym byggnad.

  22. Ingen skylt avslöjar arbetsplatsen.

  23. Vid postlådorna anar man att en
    berömd satirtidning har adress här.

  24. Det finns en orsak till det.
    Vi återkommer till den senare.

  25. I dag, på en måndag, ska tecknarna
    teckna så att pennan ryker.

  26. Den mest träffsäkra teckningen
    hamnar på tidningens framsida.

  27. Måndagar ska vi hitta en uppseende-
    väckande teckning till framsidan.

  28. Vi gör olika saker på olika dagar.
    På måndagar ska vi välja framsidan.

  29. Det är lite stressigt,
    vi har en tid då vi måste vara klara.

  30. Men man gör bara en annan sak
    än de andra dagarna.

  31. Här sitter några av Frankrikes
    största tecknare.

  32. Riss, Luz och Foolz är här.

  33. Den internationella stjärnan Cabu
    kommer lite senare.

  34. Det är deadline klockan fyra,
    sen går tidningen i tryck.

  35. Målet för en tecknare här-

  36. -är att framställa samhället som enkelt
    när så inte är fallet.

  37. Det tyngsta krafterna-

  38. -av socialt, ekonomiskt, religiöst
    och moraliskt slag som trycker ner oss-

  39. -ska vi försöka lätta på. Reaktionen
    jag vill ha är att folk skrattar.

  40. Att man skrattar och ser nåt
    man inte har sett i de andra nyheterna.

  41. Jag tror att humorn
    kan ge en bredare synvinkel-

  42. -än seriösa nyhetsmediers vinkel.

  43. De seriösa medierna har sin plats.
    Vi måste få en seriös synvinkel.

  44. Men med hjälp av humorn
    kan man få maskerna att trilla av.

  45. Kampen om framsidan
    är en tävlan mellan superstjärnor–

  46. –som i årtionden har tecknat vassa
    porträtt av det franska samhället.

  47. Älsklingsoffren är religion och makt-
    människor inom ekonomi och politik.

  48. Alla på tidningen
    är vänsterorienterade och ateister.

  49. När en tecknare har ett förslag
    på framsida hamnar det på bokhyllan.

  50. Vad är en dålig teckning?

  51. En dålig teckning är den första idén
    som kommer upp i huvudet-

  52. -och som är lite så där
    och av lättja tecknar man den ändå.

  53. Fast jag gör inte så. De första idéerna
    är oftast inte så bra.

  54. Ibland får man tvinga sig
    att fundera mer.

  55. Man ska inte ha samma idéer
    som läsarna, det är ingen poäng.

  56. Finns det veckor
    som är lättare än andra?

  57. Om påven dör är det bra.

  58. Men han dör inte varje vecka,
    så man måste hitta på nåt bra.

  59. Om presidenten dör är det också lätt.

  60. För ett år sen förändrades livet för
    många av tidningens medarbetare.

  61. Tidningen utsattes för ett attentat
    som förstörde dess lokaler.

  62. En framsida med en teckning på
    Muhammed var orsak till attentatet.

  63. Det var inte den första teckningen
    av Muhammed i tidningens historia.

  64. Men han hade aldrig tidigare
    förekommit på tidningens framsida.

  65. Attentatet efterföljdes av mordhot
    mot redaktören och flera tecknare.

  66. Det var rätt
    att göra numret som vi gjorde.

  67. Vi ska fortsätta reta islamisterna
    och göra livet surt för dem.

  68. Mordhoten har ebbat ut–

  69. –men redaktören och två tecknare
    lever under polisbeskydd.

  70. De blir varje dag hämtade
    och lämnade av polisen.

  71. Det hindrar inte tecknarna
    från att fortsätta med det de gör.

  72. Inget kan få mig att sluta.

  73. Om det är allvarliga hot om
    att man ska mörda eller bränna mig-

  74. -som jag fick förra året,
    då struntar jag i det.

  75. Jag har inget val, för jag vill inte
    leva som de själva gör.

  76. De vill få oss att leva
    som råttor, i källare.

  77. Att som de själva leva i det fördolda,
    och så skulle de vilja att alla levde.

  78. Jag vill inte följa
    en annan religions regler-

  79. -eller en ideologi som inte är min.
    Så jag fortsätter göra det jag gör.

  80. Jag har inte med en teckning
    med islam varje vecka-

  81. -för att provocera de 50 stollarna i
    Frankrike. Men jag gör det om jag vill.

  82. Vi återvänder
    till Charlie Hebdo senare.

  83. Nu ska det handla om hur en symbol
    kan berätta allt och lite till.

  84. Charlie Hebdo i september 2012
    hamnade i strålkastarljuset–

  85. –med ännu en
    Muhammed-teckning på framsidan.

  86. Det fick Frankrike att stänga
    ambassader och skolor i 20 länder–

  87. –av ren fruktan.
    Eller som man säger: à cause de peur.

  88. Ibland säger en enkel symbol
    mer än tusen ord.

  89. Historien har visat att man
    kan teckna det man vill säga–

  90. –genom att i verkligheten
    teckna nåt helt annat.

  91. Förvirrad? Titta här nu då.

  92. Det var en gång en fransk tecknare
    som hette Charles Philipon.

  93. Tidigt 1800-tal tecknade han en bild
    av den franske kungen som ett päron.

  94. Kung Louis Philippe
    tyckte inte att det var roligt.

  95. Därmed var det förbjudet. Philipon
    anklagade kungen för korruption.

  96. Men det var hans teckning som fick
    kungens bägare att rinna över.

  97. Här har kungen hår. Tre teckningar
    senare är han ett skalligt päron–

  98. –något som på 1800-talet
    var ett svårt majestätsbrott.

  99. Philipon kastades i fängelse, men
    ville att alla päron skulle fängslas.

  100. När han frisläpptes tecknade han
    ett nytt päron och fängslades igen.

  101. Under rättegången övertygade han
    juryn om sin oskuld–

  102. –genom att än en gång teckna
    förvandlingen från kung till päron.

  103. Juryn såg teckningen som rimlig
    eftersom kungen liknade ett päron.

  104. Philipon var en fri man. Alla visste
    att ett päron var symbol för kungen.

  105. Synen på päron kommer aldrig att
    vara sig lik efter denna berättelse.

  106. I Paris är det tidig eftermiddag
    och deadlinen närmar sig.

  107. På Charlie Hebdo tar man inte lätt
    på valet av veckans framsida.

  108. Tvärtom. Det passar tecknarna om
    tidningen kan röra om i getingboet.

  109. På Charlie Hebdos redaktion
    har veteranen Cabu dykt upp.

  110. Han har två timmar på sig att bidra
    med förslag till tidningens framsida.

  111. Cabu har tecknat politisk satir i
    50 år och upplevt många förändringar.

  112. Bland annat att politikerna inte
    längre drar tecknarna inför rätta.

  113. Förut hamnade vi i domstol,
    men det är slut med det numera.

  114. Politikerna låtsas skratta åt det-

  115. -eller så ignorerar de det vi gjort.

  116. Eller så låtsas de
    att de inte har sett det.

  117. Den enda som drar oss inför rätta
    är Le Pen, det är hans dotter nu.

  118. Ingen annan gör nån rättssak av det.

  119. Charlie Hebdos roll är som ett busigt
    barn som inte lämnar vuxna i fred.

  120. Även om rättssakerna är färre
    är de en fast utgift i budgeten.

  121. Tidningen har inget emot
    att bli dragen inför rätta.

  122. Blir det inga rättssaker är vi
    kanske inte så omstörtande längre-

  123. -eller så läser folk oss inte längre.
    Det vore synd.

  124. Vi kanske har blivit mjukare,
    det kan vara en förklaring.

  125. En annan förklaring är att
    politikerna har blivit intelligentare.

  126. Det vill säga att när en muslimsk
    organisation ger sig på oss-

  127. -vad blir då följden? Jo, vi säljer
    tio eller hundra gånger mer än vanligt.

  128. När de sätter eld på redaktionen
    säljer vi tjugo gånger mer än normalt.

  129. Det är tveeggat:

  130. Om ingen pratar om oss
    är vi för försiktiga.

  131. Det är inte så lätt att bli
    dragen inför rätta i Frankrike.

  132. Yttrandefriheten är stark och
    landet har ingen hädelseparagraf.

  133. Yttrandefriheten
    är väl skyddad i Frankrike.

  134. Den är skyddad om man använder den,
    och det gör Charlie Hebdo.

  135. Jag beklagar att andra tidningar
    inte använder yttrandefriheten.

  136. De är långt under det tillåtnas gräns.

  137. De politiska journalisterna
    bråkar aldrig med politikerna.

  138. I Frankrike åker journalister
    på semester med politiker.

  139. Journalister äter middag med politiker,
    de ligger med politiker.

  140. De flesta kända journalister
    fjäskar för makten.

  141. Så vill inte vi jobba.

  142. Väggen i det gemensamma kontoret
    har förslag till nästa framsida.

  143. Ett favoritämne
    är den ryska gruppen Pussy Riot.

  144. Ett annat är den heta debatten
    om romerna i Frankrike.

  145. Det är veckans viktigaste ämnen,
    och vi känner oss nära Pussy Riot.

  146. De blev fällda för hädelse, och man
    försökte få oss fällda för hädelse-

  147. -även om Putins Ryssland
    inte är Frankrike.

  148. Finns det några goda kandidater
    för framsidan?

  149. Jo, det går bra,
    även om det brukar vara fler.

  150. Tidningen ska vara på tryckeriet
    klockan sju i kväll.

  151. Men för att vi ska hinna få allt på
    plats väljer vi framsidan klockan fyra.

  152. Vi har fram till sju...

  153. Om det händer nåt stort innan sju
    kan vi byta framsida.

  154. Om nåt stort skulle hända sju
    ber vi tryckeriet om lite extra tid.

  155. Charlie Hebdo är redo att stoppa
    pressarna för en bra historia.

  156. Men det kan få stora konsekvenser
    när en tecknare inte låter sig kuvas.

  157. Makthavarnas vrede kan leda till
    att man helt enkelt blir raderad.

  158. Vi kan inte tala om vad den här
    mannen heter eller var han bor.

  159. Han är det moderna Kinas
    mest kända politiska tecknare.

  160. På bloggen Krabbfarmen gör han
    satir på den kinesiska regimen.

  161. Teckningarna publiceras på den två-
    språkiga sajten China Digital Times.

  162. De sprids som en löpeld på nätet.

  163. De senaste sextio åren
    har sånt här inte funnits i Kina.

  164. Ingen har ritat teckningar
    som kritiserar regeringen-

  165. -eller partiet. Därför väcker
    såna här teckningar förvåning-

  166. -och många av satirteckningarna-

  167. -sprids därför vidare
    när de har släppts.

  168. Om du kritiserar myndigheterna i Kina-

  169. -eller kommunistpartiet-

  170. -kan du bli förföljd
    av säkerhetspolisen.

  171. Inte bara du, utan din familj -
    din fru, dina föräldrar och dina syskon.

  172. De kan alla utsättas för trakasserier
    och hot av säkerhetspolisen.

  173. Det är därför
    jag inte avslöjar mitt riktiga namn.

  174. Det jag gör innebär stora risker.

  175. Jag är egentligen alltid rädd.

  176. Särskilt när jag
    gör riktigt skarpa satirteckningar.

  177. Ibland ligger jag till och med sömnlös.

  178. Texten till den här teckningen är:
    "Vem är rädd för en mus?"

  179. Jag har låtit Mao Zedong
    representera kommunistpartiet-

  180. -och den kinesiska staten.

  181. Musen får ett gammalt lik
    att sätta sig upp av rädsla.

  182. De styrande är oerhört rädda
    för yttrandefriheten på nätet-

  183. -och alla nya saker
    som internet för med sig.

  184. De tre kinesiska tecken
    som utgör bloggnamnet Krabbfarmen–

  185. –hamnade år 2010 på listan över
    förbjudna ord på internet i Kina.

  186. Man kan inte använda en kinesisk
    sökmotor för att söka bloggen.

  187. Om man inte vet hur man ska kringgå
    censuren hittar man inte serierna.

  188. Allt fler kan den saken, så Krabban
    är nöjd med att vara svartlistad.

  189. Det är en ära. Det är ett bevis på att
    de är rädda för mina satirteckningar.

  190. Eller, annorlunda uttryckt-

  191. -att mina satirteckningar
    får dem att känna sig hotade.

  192. Det visar att mina teckningar-

  193. -lyckas förmedla
    en starkt kritisk synvinkel.

  194. För mig är det en stor ära.

  195. Politisk satir
    riktar sig mot särskilda händelser-

  196. -eller mot en viss...ordning-

  197. -till exempel inom partiet
    eller i regimens politik.

  198. Om läsaren som ser
    de här teckningarna börjar fundera-

  199. -på vad som är roligt med teckningen,
    eller på vad den vill säga-

  200. -så har jag uppnått mitt mål. Om en
    teckning inte får folk att reflektera-

  201. -eller ger dem nya perspektiv,
    så är det ingen bra satirteckning.

  202. En satirtecknare kan utmana makten
    utan att bli tryckt på papper.

  203. På Charlie Hebdo är det deadline
    för veckans framsida.

  204. Blir det Pussy Riot? Blir det
    romerna? En minister?

  205. Eller Muhammed?

  206. Klockan fyra väljer
    redaktören Charb ut sju teckningar–

  207. –som han tycker är de bästa
    kandidaterna för framsidan.

  208. Resten avgörs gemensamt.

  209. Kom fram och säg vad du tycker.
    - Du med!

  210. Och Foolz, gör nåt för Frankrike.

  211. Cabu som kom två timmar före deadline
    har bidragit med två teckningar.

  212. Jag gillar Cabus.

  213. -Vilken av dem?
    -Den och den.

  214. -Vad säger ni?
    -Titta här!

  215. -Han har blå ögon.
    -De är ljusblå.

  216. Ja, han har blå ögon. Titta nu.

  217. Visst! Jättebra.

  218. -Nu har han blå ögon.
    -Den blev sämre nu, tycker jag.

  219. Hans ansikte är som en statys.

  220. Cabus teckningar
    är alltid lite statiska.

  221. Det är problemet med Cabu.

  222. Då kör vi på det.

  223. Cabus teckning får platsen
    på tidningens framsida.

  224. De andra sex
    blir tryckta på baksidan.

  225. Sånt är livet
    när man konkurrerar med de bästa.

  226. Teckningen ska färgläggas, tidningen
    ska i tryck och ut på gatan.

  227. Så har det gått ännu en vecka
    i Charlie Hebdos liv.

  228. Et voilà, så var den geten rakad.

  229. En tecknare som i Norden, särskilt
    i Danmark, haft stor betydelse–

  230. –för att beskriva världen
    genom folks ögon är...

  231. Storm P!

  232. Storm P. tecknade förhållandet mellan
    den lilla människan och makten.

  233. Det här är nåt så ovanligt
    som en nästan helt trogen kopia-

  234. -av Storm P:s gamla kontor.

  235. Kontoret låg inte här,
    men det är en exakt rekonstruktion-

  236. -av hur Storm P:s kontor såg ut.
    Det är gjort efter foton och annat.

  237. Han har en stor samling
    av alla stora satirtidskrifter.

  238. Han hade blicken mot andra länder.
    Han hade även danska tidningar-

  239. -men de utländska var väldigt viktiga.

  240. Här är en stor samling av
    den tyska tidskriften Simplicissimus.

  241. Det var den man orienterade sig efter,
    självklart många andra också.

  242. Man ser att han varit
    väldigt inspirerad av den.

  243. Han bidrog till att sätta en helt ny
    standard för dansk satirteckning.

  244. Han var även teaterman.
    Han försökte sig på mycket.

  245. Det är som tecknare
    han gör sig ett namn.

  246. Storm P. tecknade i sin tids
    tongivande tidningar och magasin.

  247. Han nöjde sig inte med
    att vara enbart tidningstecknare.

  248. Han arbetade också som författare,
    skådespelare och bildkonstnär.

  249. Han var dessutom
    en duktig affärsman.

  250. Storm P. kunde göra roliga finurligheter
    men det ligger nåt djupare bakom.

  251. Storm P. skördade framgångar
    hemma och i resten av Norden.

  252. Inte bara framgångarna fick Storm P.
    att fortsätta jobba.

  253. Han hade nåt på hjärtat –
    nåt som han kämpade för.

  254. Han ger sig på
    den ekonomiska och politiska makten.

  255. Han ger sig på den byråkratiska,
    könsmässiga och kyrkliga makten.

  256. Att vissa utifrån sin ställning
    kan förnedra andra, det angriper han.

  257. De här bilderna
    är explicita exempel på-

  258. -hur han porträtterade
    samhällets svaga och utstötta.

  259. Skillnaden är enorm
    mellan rik och fattig.

  260. Den tjocke mannen vill ha mer mat.

  261. Han lägger inte märke till
    den magre mannen.

  262. Här säger den tjocke polisen:
    "Se till att ge dig härifrån fort!"

  263. Den kapitalistiska makten var
    tydlig under första världskriget.

  264. Särskilt hos gulaschbaronerna, som
    symboliserade kapitalismens ondska.

  265. De tjänade stort på att sälja burkmat
    som nog gjordes på dåliga råvaror-

  266. -till soldaterna i skyttegravarna.
    De tjänade multum på det.

  267. Den fete och välbärgade mannen
    står med sina pengar och sin industri-

  268. -och det måste snurra. Han släpper
    inte fredsduvan när han kan sälja.

  269. Och kapitalets makt är nog inte alltid
    den största fredsivraren.

  270. Storm P. tar avstamp i det lokala
    och tittar mot det globala.

  271. Vi lämnar Norden
    och beger oss till Sydafrika.

  272. Här bor en tecknare som också
    är på den lilla människans sida.

  273. Han kan också det här med symboler.
    Den här gången är det inte ett päron–

  274. –utan en dusch. President Zuma sa sig
    kunna skölja bort hiv i duschen.

  275. Kära tittare – Zapiro!

  276. Det som driver mig som tecknare...
    och ibland som aktivist...

  277. ...är frågorna, inte att få folk
    att skratta, utan frågorna.

  278. Zapiro blev känd under apartheidtiden
    för sin skarpa satir mot regimen.

  279. Det hindrar honom inte från att
    i dag formulera satir och kritik–

  280. –mot post-apartheidregeringens
    korruption och maktmissbruk.

  281. Som tecknare känner jag ibland
    att jag måste trampa på tår.

  282. Jag vet inte om
    det ska kallas civilkurage-

  283. -men jag är beredd att gå längre
    än många andra tecknare.

  284. President Jacob Zuma blev upprörd
    över den här serien teckningar–

  285. –som visar Zuma och hans män
    som våldför sig på rättssystemet.

  286. Teckningarna kommenterar Zumas sätt
    att manipulera rättssystemet.

  287. Manipulationer som gjorde det möjligt
    för Zuma att bli president.

  288. På grund av dessa teckningar
    ska Zuma och Zapiro mötas i rätten.

  289. Min reaktion på stämningen
    var en teckning-

  290. -där han säger:
    "Han har skadat mitt rykte."

  291. Jag svarar: "Är det ditt rykte
    som chauvinistisk demagog"-

  292. -"som inte lägger band på sin sexdrift
    och som tror att en dusch hejdar aids?"

  293. Jag ringer min advokat.

  294. Jag ska fråga vad sjutton
    det är som händer. Det vet han nog.

  295. Zapiro är också en ledande figur
    inom en bred samhällsrörelse–

  296. –som protesterar mot regeringens
    försök att begränsa yttrandefriheten–

  297. –genom en lag
    som kan fängsla journalister–

  298. –som sprider så kallat
    hemligstämplat material.

  299. Det är ett hårt tryck från ANC och
    från dem som stöder ANC-regeringen.

  300. Trycket är läskigt och det är saker
    som påminner om apartheid-eran.

  301. De spionerar på folk.

  302. Vi har lagen om skydd av information,
    kallad "hemlighetslagen"-

  303. -där man vill hålla inne med
    information som kan skada partiet.

  304. Vi går mot en domstol för medier.

  305. En del av det här trycks tillbaka
    tack vare medborgarnas protester.

  306. Och det gör att jag tänker att himlen
    kanske inte ramlar ner på oss.

  307. Satirtecknare hotas på många platser.

  308. Jag har tur som kan göra det jag gör.

  309. Jag vet hur det är att verka
    under apartheid-regimen.

  310. Samtidigt vill jag försäkra mig om
    att vi lever i en riktig demokrati-

  311. -att det inte bara är
    demokrati på papperet.

  312. Jag ser det som att jag har tur
    som är född i Sydafrika-

  313. -eftersom jag då har
    en tydlig riktning att gå mot.

  314. Alla satirtecknare
    måste inte vara aktivister.

  315. Enda sättet att vara en relevant
    satirtecknare på 80- och 90-talet-

  316. -var att vara aktivist.

  317. Men satirtecknaren i mig föddes
    innan jag hade en susning om politik.

  318. Jag hade blivit satirtecknare
    varhelst jag hade bott.

  319. Till viss del blir man satirtecknare-

  320. -när man ser på världen
    på ett lite skruvat vis.

  321. Så är det över hela världen.

  322. Jag vill ha ett ritbord.

  323. Det här är
    min ritmaskin från arkitektskolan.

  324. Jag gillar att använda tusch
    och äkta bläckpennor.

  325. Jag vill ha ett original.

  326. En tecknare som är en generation
    före mig, men fortfarande jobbar-

  327. -sa till mig, när han såg hur noggrann
    jag är och våndan jag går igenom:

  328. "Du är för noggrann. Dagens teckning
    blir en pommes frites-strut i morgon."

  329. Till fish and chips.

  330. Jag sa att jag inte känner så.
    Jag tror verkligen...

  331. När jag ser mina teckningar
    uppsatta i klassrum...

  332. Eller att lärare använder dem
    i historie- eller engelskprov-

  333. -och de diskuteras,
    då har de fått ett annat liv.

  334. Det var allt för denna gång.

  335. Vi har fler fantastiska historier
    om syrliga satirteckningar.

  336. Och intressant kunskap
    om tecknad satir.

  337. Det finns mycket att se fram emot.

  338. Kom ihåg: om du tar satirteckningar
    allvarligt är det inte roligt längre.

  339. Översättning: F. Papp/M. Åsard
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Makten

Avsnitt 2 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Reportageserie från 2013. Satirtecknare älskar att driva med folket vid makten, men kärleken är inte alltid ömsesidig. De mäktiga gillar sällan att bli förminskade. Det vet tecknarna på den franska satirtidningen Charlie Hebdo som vi träffar dagen för en deadline. Det vet även den anonyma kinesiska tecknaren "Krabban" som blivit svartlistad på internet i Kina, och den sydafrikanska satirtecknaren Zapiro som är indragen i en lång rättsprocess med landets president.

Ämnen:
Bild
Ämnesord:
Charlie Hebdo, Frankrike, Historia, Humor, Karikatyrtecknare, Konst, Konsthistoria, Litteraturvetenskap, Motiv i konsten, Satir, Satir i konsten, Teckningskonst
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Skarpa streck - satirteckningens historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVSkarpa streck - satirteckningens historia

Hovnarren

Avsnitt 1 av 5

Reportageserie från 2013. Satirtecknaren spelar hovnarrens roll, med uppdrag att avslöja kejsarens nya kläder. Möt Roald Als, en av Danmarks mest kända satirtecknare och Ann Telnaes, satirtecknare på Washington Post. Och hur kom det sig att Ingvar Carlsson blev "Foten" med hela svenska folket?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVSkarpa streck - satirteckningens historia

Makten

Avsnitt 2 av 5

Reportageserie från 2013. Satirtecknarna älskar att driva med folket vid makten, men kärleken är inte ömsesidig. Det vet tecknarna på den franska satirtidningen Charlie Hebdo som vi träffar dagen för en deadline. Vi möter också den anonyma kinesiska tecknaren ”Krabban” samt sydafrikanska satirtecknaren Zapiro.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVSkarpa streck - satirteckningens historia

Förnyarna

Avsnitt 3 av 5

Reportageserie från 2013. I Sverige har det under senare år främst varit kvinnor som förnyat den tecknade satiren. Vi träffar Sara Granér som arbetar med att slutföra sin senaste seriebok, och vi besöker Gunna Grähs i hennes arbetsrum. Vi får också veta var det omtalade bechdeltestet har sitt ursprung.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVSkarpa streck - satirteckningens historia

Krig och fred

Avsnitt 4 av 5

Reportageserie från 2013. Vi möter ett tecknarpar som tvingades fly från sitt hemland Syrien på grund av sina politiska teckningar. Nu bor de i Sverige, men fortsätter sin kamp för att få president Bashar al-Assad att avgå. I Paris besöker vi Le Mondes chefstecknare Plantu och organisationen "Tecknare för fred".

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVSkarpa streck - satirteckningens historia

Framtiden

Avsnitt 5 av 5

Reportageserie från 2013. Med tidningsdöd och ett internet som struntar i upphovsrätt tycks den tecknade satirens framtid osäker. Magnus Bard är idag Sveriges enda fast anställda tecknare. Amerikanska Ann Telnaes och danska Christoffer Zieler visar upp nya former för satir.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Världsdagen för kulturell mångfald

Är det verkligen mångfald vi vill ha?

Ola Öhlin är bildkonstnär och styrelseledamot för konstnärernas riksorganisation (KRO). Han berättar om integrationsprojektet "Konsten att delta". Syftet är att få utlandsfödda konstnärer att komma in på den svenska kulturscenen. Inspelat 21 maj 2014 på Unga Klara i Kulturhuset i Stockholm. Arrangör: Klys.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioBildningsbyrån - Kina

Konstdistrikt 798

Åsikterna om konstdistriktet 798 i Peking är många. En del anser det vara ett himmelrike, andra kallar det Disneyworld. Vi möter konstnärer och gallerister som berättar om möjligheter och begränsningar inom Kinas konstvärld.