Titta

Skarpa streck - satirteckningens historia

Skarpa streck - satirteckningens historia

Om Skarpa streck - satirteckningens historia

Reportageserie från 2013. Den politiska satirteckningen har i alla tider spelat hovnarrens roll - den ifrågasätter vedertagna sanningar, driver med makten och avslöjar kejsarens nya kläder. Men satirteckningen som konstform är i likhet med hela tidningsbranschen hotad och måste idag finna nya former. Vi får ta del av satirteckningens historia och träffar några av dagens mest intressanta tecknare.

Till första programmet

Skarpa streck - satirteckningens historia : Krig och fredDela
  1. Satirteckningar är roliga, farliga,
    provocerande, förnärmande, älskade.

  2. De kan få makten ur balans
    och har funnits i flera tusen år.

  3. Ett streck på ett papper
    kan sätta en hel värld i brand.

  4. I den tecknade världen
    är inte mycket förbjudet.

  5. Det här är en strålkastare.

  6. Om jag riktar den mot kameran
    kan ni inte se nåt.

  7. Det vill jag inte. Jag vill provocera,
    men inte förblinda.

  8. Den bilden och andra bilder
    har påverkat mig jättemycket–

  9. –för att bestämma mig
    för att bli karikatyrtecknare.

  10. När stater krigar mot varandra
    och makthavarna ogillar medborgarna–

  11. –spetsar tecknarna öronen
    – och pennan.

  12. Men krig och konflikter
    gör tecknarnas jobb livsfarligt.

  13. Vi börjar resan
    i tecknarnas konfliktfyllda värld–

  14. –i vårt eget fredliga land – Sverige.

  15. Här lever ett syriskt äkta par
    undan ett inbördeskrig.

  16. De har med livet som insats
    tecknat om inbördeskriget i Syrien–

  17. –i hopp om att kunna göra skillnad.

  18. I Syrien rasar
    ett blodigt inbördeskrig.

  19. Omvärlden står lamslagen
    och nya tragedier inträffar ständigt.

  20. Hundratals mil bort, i Norrköping,
    följer två syriska satirtecknare med–

  21. –i händelseutvecklingen i Syrien.
    Det är sällan goda nyheter.

  22. Dagens tidning rapporterar om
    en massaker på civila.

  23. Jag tror att det är bra
    att visa åsikter.

  24. Att vi måste straffa dem
    som står bakom det.

  25. Det måste hela världen.

  26. Det är kriminellt mot mänskligheten–

  27. –det som har hänt
    mot människor, mot barn.

  28. Saad Hajo och Sahar Burhan
    kom till Sverige för fem år sen.

  29. De lämnade Syrien när Saad råkat
    i svårigheter för sina teckningar–

  30. –i tidningen As-Safir, som han
    fortfarande tecknar för dagligen.

  31. Och medan Sahar går till sin ateljé
    arbetar Saad hemma med ett projekt.

  32. Jag har lovat mina vänner att rita
    en karikatyr av Bashar al-Asad–

  33. –varje dag tills han avgår.

  34. Jag önskar att han avgår
    så fort som möjligt.

  35. Det är tråkigt
    att rita honom varje dag.

  36. Han är ögonläkare, ändå ser han inte
    revolutionen i Syrien.

  37. Jag börjar ofta med hans ögon.
    Nånting sånt...

  38. Trots det geografiska avståndet har
    Saads teckningar haft stor betydelse–

  39. –för demokratirörelserna
    i Mellanöstern och Nordafrika.

  40. Karikatyrer spelar en huvudroll
    i Mellanöstern.

  41. När arabvåren
    började i Tunisien–

  42. –ritade jag Zayn al-Abidin Ben Ali,
    före detta president i Tunisien.

  43. Jag ritade det här och publicerade
    det i Beiruts tidning As-Safir.

  44. Sen tog de bilden,
    de ritade och målade av den–

  45. –på en stor bild
    som bärs i Tunisien.

  46. Jag tror att det är den första
    karikatyren som burits i arabvåren.

  47. När folk ser en bild eller karikatyr
    av en diktator eller president–

  48. –vill de gärna visa den och bära den
    för att säga "nej, vi bestämmer"–

  49. –inte presidenter eller ledare.

  50. Vi återkommer till det syriska paret.

  51. Märk att det är en myt att tecknaren
    alltid går emot makten.

  52. Rätt ofta ser man att tecknare
    tjänar makten och dess intressen.

  53. I Berlin på Centret
    för antisemitisk forskning–

  54. –finns de mest otroliga teckningar
    från historiens skelettgarderob.

  55. Ibland är det människor med makt
    som använder teckningarna som vapen–

  56. –i sin kamp mot vissa medborgare.

  57. Der Stürmer kom ut en gång i veckan.

  58. Varje vecka repeteras samma motto
    på framsidan: "Judarna är vår olycka."

  59. Det präntades in i folks medvetanden.

  60. Det var en brutal propagandatidning.

  61. Det handlade sällan om judarnas
    religion, det var inte religionskritik.

  62. Det är judarna som ras.
    Man pratar om den främmande rasen.

  63. De är rasskändare,
    de skändar ju vår ariska ras.

  64. De kallas undermänniskor.
    En hel massa propagandahistorier-

  65. -berättar att det inte finns nåt brott
    som inte judarna har ett finger med i.

  66. Vecka efter vecka påstår man-

  67. -att de är orsak till Tysklands olycka.

  68. Man behöver inte leta länge
    för att hitta chockerande saker.

  69. Vartenda nummer är
    genomsyrat av det här.

  70. Det klassiska är den stora judenäsan
    och utstående öron.

  71. De framställs som löjeväckande.
    De får vara apor-

  72. -med platta huvuden-

  73. -och putande käkar,
    som om de vore undermänniskor.

  74. Det är en framsida från 1937, då Hitler
    hade tagit makten, men före kriget.

  75. Här får vi ett recept på
    hur vi ska bli av med judarna.

  76. Det är inte så explicit, men det är en
    antydan om vad som ska att hända.

  77. Här produceras giftgas,
    som man ska förgifta judarna med.

  78. Under första världskriget
    användes giftgas i striderna.

  79. Här ser man tyskar med gasmasker
    som sprutar gift mot judarna.

  80. Giften kallas "upplysning", som om de
    hade patent på vad upplysning är.

  81. Vi ska visst förgifta judarna
    som står för det oupplysta.

  82. Det är ironiskt eftersom nazismen
    genomsyras av anti-upplysning.

  83. Det är obehagligt, det visar vad som
    kommer att hända - man dödar dem.

  84. Det här är det bästa exemplet på
    att satir kan vara nåt...

  85. Satiren kan användas av övermakten
    för att trycka ner vissa-

  86. -och tvinga in dem i ett hörn
    där de inte kan försvara sig.

  87. Från Berlin
    ska vi tillbaka till Norrköping–

  88. –där det syriska tecknarparet
    Hajo-Burhan lever i exil.

  89. Att vara rädd är en vanlig känsla.

  90. Därför väntade vi i Syrien
    i 40 år innan vi vågade.

  91. Varför skulle vi annars inte göra nåt
    mot regimen och diktatorn?

  92. Så framför allt att man är rädd.

  93. Det är inte lätt. Det är mitt liv.

  94. I Libanon
    som var första anhalt efter Syrien–

  95. –tecknade Sahar som en av de första
    en karikatyr av Bashar al-Asad.

  96. Jag ritade honom med sin son.

  97. Sonen säger till sin far,
    som skulle åka till Teheran–

  98. –han frågar: "Får jag följa med?"

  99. Han svarar: "Nej, när du blir stor
    och president får du åka dit själv."

  100. Från den dagen
    fick tidningen i Libanon inte...

  101. De fick inte sälja den i Syrien.

  102. Chefredaktören kom till mig och sa
    att vi inte fick sälja den här.

  103. Jag frågade varför. Han sa...

  104. "Men var försiktig
    när du åker till Syrien nästa gång."

  105. Jag var försiktig.

  106. Att det blev i Norrköping som de
    slog sig ner var en tillfällighet.

  107. I den här stan finns en bild som hade
    stor betydelse för Saads karriärval.

  108. Vi följer med honom
    till stadens EWK-museum.

  109. När jag var 10 år ungefär...9 år...

  110. Jag såg honom: "Det är Hafiz al-Asad,
    det är presidenten!"

  111. "Får man rita honom som karikatyr?"

  112. Det visste jag inte. På alla bilder
    var han en seriös och fin hjälte.

  113. Men inte med stridsvagn så.

  114. Den bilden och andra bilder
    har påverkat mig jättemycket–

  115. –för att bestämma mig för att
    jag ville bli karikatyrtecknare.

  116. Trots risker och rädslor
    låter inte paret sig censureras.

  117. De fortsätter tro på satiren
    som politiskt redskap.

  118. Det är genom skratt man kan ändra.

  119. Om jag kan göra nåt eller säga nåt–

  120. –så att du skrattar
    blir det en stark reaktion.

  121. Därför tycker inte politiker
    och diktatorer om såna grejer.

  122. Det är svårt för dem
    att nån skrattar åt dem.

  123. Det betyder
    att de inte är starka.

  124. Från Norrköping till Paris bekämpar
    tecknare orättvisor med bläck.

  125. Le Monde är en av
    Frankrikes största tidningar–

  126. –grundad år 1944, strax efter att
    tyskarna drivits bort från Paris.

  127. Fyra trappor upp huserar Frankrikes
    kanske mest berömda tecknare.

  128. Plantu har i årtionden
    gett sig på allt och alla.

  129. Han är en institution
    inom satirteckning.

  130. Det är inte lätt att få en intervju
    med chefstecknaren på Le Monde.

  131. Men väl på hans kontor
    möter man en pratsam man.

  132. När jag läser i tidningen
    om Syrien eller Iran-

  133. -känns det
    som om sidan talar till mig.

  134. I Frankrike är Plantu
    som en rockstjärna.

  135. Under 40 år har han producerat
    mer än 20 000 förstasidesteckningar.

  136. I sitt radioprogram diskuterar han
    varje fredag veckans händelser.

  137. Därtill har han skrivit 40 böcker.

  138. Mitt verkliga förstaspråk är inte
    danska, engelska eller franska-

  139. -utan det är bilden.
    När vi föds till jorden...

  140. För alla bebisar är bilden
    det första språket.

  141. Politiskt ligger Le Monde
    lite vänster om mitten.

  142. Men Plantu
    stryker inte läsarna medhårs.

  143. Han vill utmana, vända upp och ner på
    frågor och se saker ur nya vinklar.

  144. Det faller inte alltid i god jord,
    men han vill inte hamna i ett fack.

  145. Det är en komplicerad strid.
    Folk vill sätta etiketter på mig.

  146. "Ja, han är vänster!"
    Folk ska inte kunna räkna med mig.

  147. Jag vill hellre
    att läsarna gillar mina teckningar.

  148. Varje morgon hoppas jag att läsarna
    kommer att tycka om mina teckningar.

  149. Men jag vill inte fjäska för läsarna.

  150. Jag hade lätt
    kunnat puckla på Bashar al-Asad.

  151. Jag hade fått alla på min sida.
    Men det vill jag inte.

  152. Jag vill... Till exempel
    när de syriska rebellerna...

  153. Som när rebellerna skjuter
    eller kör en salva med sina k-pistar-

  154. -och skriker "Allahu akbar".

  155. Så jag ritade en syrisk rebell
    som skriker "Allahu akbar".

  156. Och en annan som säger: "Varför
    vrålar du 'Allahu akbar' hela tiden?!"

  157. Till sist ser man honom som misstänkt
    och dödar honom.

  158. Jag vill inte gå i den fällan,
    jag vill inte fjäska-

  159. -så att det bildas en ond sida,
    Bashar al-Asad-

  160. -och en god sida.
    Det går jag inte med på.

  161. För Plantu har världen förändrats
    efter den danska Muhammed-krisen.

  162. Han vet att spelreglerna har ändrats
    och att ett felsteg kan bli farligt.

  163. Det jag säger kan tas ur sitt
    sammanhang eller bli förvanskat-

  164. -och sen återges av en imam
    eller nån av vilken religion som helst.

  165. De kan hänga ut mig och sudda ut mig
    från jordens yta inom ett dygn.

  166. Det är nåt nytt. Så det handlar inte
    längre om tolv danska tecknare-

  167. -som roar sig med teckning
    på en tidning eller i en källare-

  168. -och som säger: "Kör hårt bara!"
    Det är slut, nu är vi ockuperade.

  169. Plantu vill inte förlöjliga
    religiösa eller politiska ledare.

  170. Han har ett eget sätt
    att ta sig an samhällsdebatten.

  171. Till exempel...
    Det här är en strålkastare.

  172. Om jag riktar den mot kameran
    kan ni inte se nåt.

  173. Det vill jag inte. Jag vill provocera,
    men inte förblinda.

  174. Den som är förblindad
    kan inte tänka klart.

  175. Förblindade människor debatterar inte.
    Man ska lysa upp, inte blända dem.

  176. Det finns två saker
    Plantu aldrig gör satir på.

  177. Den ena är politikernas privatliv.

  178. Den andra är det starka fackförbundet
    som är delägare i tidningen.

  179. I 40 år har jag inte
    fått göra en teckning-

  180. -som driver med tryckeriets
    fackförbund CGT. Jag får inte göra det.

  181. Om jag gör det
    kommer inte tidningen ut.

  182. Är det inte provocerande
    att det finns ett förbud?

  183. Det är skandal! Men jag är ensam!

  184. När jag ber journalisterna göra uppror
    vill de inte det. Det går inte ensam.

  185. Det är en nutida Stalin.
    Det sägs att Stalin dog på 1950-talet.

  186. Nej då! Han är här.

  187. Breaking news! Stalin lever
    – i varje fall på Le Monde.

  188. Världshistoriens vändpunkter har satt
    sina spår på satirtecknares papper.

  189. Ibland kan en enkel teckning
    sammanfatta en hel epok.

  190. En sån teckning
    finns här i Norrköping–

  191. –där tecknaren EWK
    har sitt eget museum.

  192. EWK, eller Ewert Karlsson,
    är en ikon inom svensk satirteckning.

  193. Han vann världsmästerskapet
    i satirteckning med denna teckning.

  194. Den här föreställer maktbalansen
    mellan öst och väst.

  195. Vi har Sovjetunionen
    och dess ledare Nikita Chrusjtjov–

  196. –som håller en telefonlur. Symboliken
    är att det här är den heta linje–

  197. –som är direktkommunikationen
    mellan de två supermakterna–

  198. –som har världens framtid i sin hand.
    Han ringer till nån som inte svarar.

  199. Anledningen är att John F. Kennedy
    har blivit mördad i Dallas 1963.

  200. Det vi ringar in är att EWK
    ser själva maktbalansen.

  201. Han berättar
    hela händelseförloppet.

  202. Han vet att det ser ut så här,
    det hänger på en skör tråd–

  203. –och det är två snubbar
    som håller balansen i kontroll.

  204. Men vad händer
    när en person försvinner?

  205. Han har sammanfattat
    mer än bara en konflikt.

  206. Han tar upp skörheten i kalla kriget,
    upprustningen–

  207. –balansen
    mellan stormakterna öst och väst.

  208. Men framför allt traumat med Kennedy,
    som fortsätter att locka i dag.

  209. Det görs filmer och skrivs böcker.
    Man vill hitta vem som var mördaren.

  210. Det är sånt som folk inte har släppt.

  211. Från Dallas i Texas
    har vi den bekräftade nyheten-

  212. -att president Kennedy dog
    kl. 13 lokal tid.

  213. Kl. 14 östkusttid, för 38 minuter sen.

  214. Det är en massa information
    på små ytor.

  215. Bilden kan förklara vad politisk
    illustrationskonst och satir är.

  216. Hur kommunicerar man stora frågor
    med ett penndrag?

  217. Han skriver inte ens: "Kolla här,
    det är det här jag vill säga."

  218. Han använder inte... Jo, det står
    "Dallas". Det hjälper han till med.

  219. Han använder inte ens text.
    Det gör att han funkar universellt.

  220. Liksom EWK med sin teckning ville
    berätta om kalla krigets allvar–

  221. –så försöker organisationen
    Tecknare för fred–

  222. –använda teckningens lättförståeliga
    språk för att skapa fred.

  223. Fasaden på Le Mondes redaktion
    i Paris pryds av en fredsduva.

  224. Ett tecken på att Tecknare för fred
    håller till här.

  225. En grupp arrangerar utställningar
    och debattkvällar världen över–

  226. –också i länder där satirteckningar
    inte är välkomna.

  227. De arbetar för mänskliga rättigheter,
    kvinnorättigheter och yttrandefrihet–

  228. –och att stötta tecknare
    som upplever förtryck.

  229. Satirteckning är en barometer
    på yttrandefriheten.

  230. Ibland kan journalister
    i vissa länder jobba-

  231. -även om villkoren för yttrandefrihet
    inte är de bästa.

  232. Men för satirtecknare är det svårt.
    Analfabeter förstår satirteckningar.

  233. Det är ju kulturellt, men man förstår
    dem enkelt också över gränserna.

  234. Vi försöker ge satirtecknarna makten-

  235. -att säga: "Vi är journalister."

  236. "Det är genom teckning vi skildrar
    nyheter. Det är så vi jobbar."

  237. Organisationen
    grundades år 2006 på FN–

  238. –av den dåvarande
    generalsekreteraren Kofi Annan–

  239. –och Le Mondes chefstecknare Plantu.

  240. Det var en följd av Muhammed-krisen
    efter Jyllandspostens publicering–

  241. –av tolv Muhammed-teckningar.

  242. Det är viktigt att stödja
    de danska serietecknarna.

  243. För det första:
    En konstnär får säga vad som helst.

  244. När vi grundade Tecknare för fred-

  245. -var det ett svar på attackerna
    mot de danska tecknarna-

  246. -som ju hade provocerat. Men det är
    sunt att tecknare provocerar.

  247. När muslimer i hela världen
    kände sig förödmjukade-

  248. -tänkte jag: "Här finns det nåt nytt."
    Jag visste inte ens-

  249. -att det ses som hädelse
    att avbilda profetens ansikte.

  250. När vi förstod att det förödmjukade,
    tänkte jag:

  251. "Vi kanske kan uppfinna
    ett annat sätt att se teckningarna?"

  252. Tecknare för fred tar avstånd
    från hån av folk och religioner.

  253. Även om teckningar bör få provocera–

  254. –är det viktigast att de skapar
    debatt och ömsesidig förståelse.

  255. Här är en fantastisk dansk teckning
    av Carsten Graubæk.

  256. Graubæk går runt det förbjudna.

  257. Det är tre gudar från tre religioner.

  258. Men Muhammed är pixlad.
    Det är genialiskt.

  259. Vi har de tre gudarna,
    men han går runt det förbjudna.

  260. Han förolämpar ingen.

  261. I dag representerar Tecknare för fred
    120 tecknare från 40 länder.

  262. Arbetet för dialog med ofria länder
    fortsätter.

  263. Organisationen har haft utställningar
    i Burkina Faso och Peru–

  264. –länder där rätt enkla teckningar
    kan få allvarliga konsekvenser.

  265. Det beror på
    hur stark censuren är i landet.

  266. I Ryssland kan man inte publicera
    en teckning på Putin.

  267. Det är rätt grundläggande.

  268. Idén om att använda satirteckningen
    som ett verktyg för fred–

  269. –är ständigt aktuell.
    Inte minst i Norrköping–

  270. –där Saad Hajo varje dag tecknar
    en karikatyr av Syriens diktator.

  271. Nu på eftermiddagen
    börjar dagens teckning bli klar.

  272. Låt oss titta in i lägenheten.

  273. –Hej hej!
    –Hej hej...

  274. –Vad gör du?
    –Jag har lagt upp en ny bild...

  275. ...av Bashar al-Asad på Facebook,
    så jag ska kolla...

  276. –...ja, om några sekunder.
    –Bara en bild i dag?

  277. Den är stark.

  278. Bra!

  279. Jag gillar att det inte är blod
    i bilden.

  280. Man vet att det finns blod. Man blir
    trött på att se på mycket blod.

  281. Man ska veta
    utan att man behöver se det.

  282. Nu ligger ännu en pik på nätet
    mot diktatorn som Saad vill ha bort.

  283. Och dagens teckning
    är i gott och digert sällskap.

  284. Jag ska visa er.

  285. Jag försöker att, eftersom jag
    ritar honom flera gånger–

  286. –då blir det tråkigt om jag jobbar
    med samma stil hela tiden.

  287. Alltid hittar jag på nåt.

  288. Den till exempel när Ryssland och
    Kina använde veto mot ett beslut–

  289. –mot regimen i Syrien.

  290. Han börjar bli orolig.

  291. Bilden avslöjar vad han gör så fort
    som möjligt, han säger hej då.

  292. Det var allt för denna gång.

  293. Men vi har fler fantastiska historier
    om syrliga satirteckningar.

  294. Och otroligt intressant kunskap
    om tecknad satir.

  295. Det finns mycket att se fram emot.

  296. Kom ihåg: Om du tar satirteckningar
    allvarligt är det inte roligt längre.

  297. Översättning: Fredrik Papp
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Krig och fred

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Reportageserie från 2013. Vi träffar ett syriskt tecknarpar som tvingades fly sitt hemland på grund av sina politiska teckningar. De bor nu i Sverige men fortsätter sin personliga kamp för att få president Bashar Al-Assad att avgå. I Paris besöker vi Le Mondes chefstecknare Plantu och organisationen "Tecknare för fred" - för ibland är det viktigare med förståelse än med pikar.

Ämnen:
Bild
Ämnesord:
Frankrike, Historia, Humor, Karikatyrtecknare, Konst, Konsthistoria, Litteraturvetenskap, Motiv i konsten, Satir, Satir i konsten, Syrien, Teckningskonst
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Skarpa streck - satirteckningens historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkarpa streck - satirteckningens historia

Hovnarren

Avsnitt 1 av 5

Reportageserie från 2013. Satirtecknaren spelar hovnarrens roll, med uppdrag att avslöja kejsarens nya kläder. Möt Roald Als, en av Danmarks mest kända satirtecknare och Ann Telnaes, satirtecknare på Washington Post. Och hur kom det sig att Ingvar Carlsson blev "Foten" med hela svenska folket?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkarpa streck - satirteckningens historia

Makten

Avsnitt 2 av 5

Reportageserie från 2013. Satirtecknarna älskar att driva med folket vid makten, men kärleken är inte ömsesidig. Det vet tecknarna på den franska satirtidningen Charlie Hebdo som vi träffar dagen för en deadline. Vi möter också den anonyma kinesiska tecknaren ”Krabban” samt sydafrikanska satirtecknaren Zapiro.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkarpa streck - satirteckningens historia

Förnyarna

Avsnitt 3 av 5

Reportageserie från 2013. I Sverige har det under senare år främst varit kvinnor som förnyat den tecknade satiren. Vi träffar Sara Granér som arbetar med att slutföra sin senaste seriebok, och vi besöker Gunna Grähs i hennes arbetsrum. Vi får också veta var det omtalade bechdeltestet har sitt ursprung.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkarpa streck - satirteckningens historia

Krig och fred

Avsnitt 4 av 5

Reportageserie från 2013. Vi möter ett tecknarpar som tvingades fly från sitt hemland Syrien på grund av sina politiska teckningar. Nu bor de i Sverige, men fortsätter sin kamp för att få president Bashar al-Assad att avgå. I Paris besöker vi Le Mondes chefstecknare Plantu och organisationen "Tecknare för fred".

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkarpa streck - satirteckningens historia

Framtiden

Avsnitt 5 av 5

Reportageserie från 2013. Med tidningsdöd och ett internet som struntar i upphovsrätt tycks den tecknade satirens framtid osäker. Magnus Bard är idag Sveriges enda fast anställda tecknare. Amerikanska Ann Telnaes och danska Christoffer Zieler visar upp nya former för satir.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Bilden av läsning under 2000 år

Linda Fagerström, konsthistoriker vid Linnéuniversitetet, visar hur läsandet gestaltats i konsten genom olika tider. Hon berättar om allt från klotter om gladiatorer i Pompeji till brevskrivande hemmafruar och dagens elektroniska texter. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Innanför konstnären Ai Weiweis höga mur

Konstnären Ai Weiwei trotsar förbudet att träffa journalister och släpper in Bildningsbyrån bakom muren som omger hans bostad i Peking. Han ger sin syn på hur konstnärens och aktivistens roller kan samsas i samma kropp och resonerar kring vad han tror att han kan uppnå.

Fråga oss