Titta

Siffror

Siffror

Om Siffror

Jo Røislien ser verkligheten på ett speciellt sätt. Han är, i grund och botten, en matematiker som ser allt runt omkring sig genom en matematikers glasögon. Matematik kan göra världen lättare att förstå. Hur kan detta vara möjligt? Kan siffror ha sådan betydelse för människan? Vi får bland annat följa med Jo till Las Vegas där han försöker slå ett kasino, träffa kända matematiker som John Nash, se hur en hångelkarta kan hjälpa till att visa hur sjukdomar sprider sig och om det verkligen stämmer att man känner alla i hela världen med hjälp av bara sex led.

Till första programmet

Siffror: VinstchanserDela
  1. I dag lär jag dig en metod
    som gör att du vinner i roulette.

  2. Och hur du får upp krona tio gånger
    i rad, utan fusk.

  3. Och så har jag lurat
    några musikexperter.

  4. SIFFROR

  5. Det här är The Strip.
    Här ligger Las Vegas största kasinon.

  6. Och i fjol tjänade de motsvarande
    330 miljarder norska kronor.

  7. Det betyder alltså
    att spelarna förlorade.

  8. Hasardspel är bara tal och sannolikhet.
    Och sannolikhet kan jag en del om.

  9. Kan man lura systemet?

  10. -Hallå där. Ska ni spela i kväll?
    -Ja.

  11. -Kommer du att vinna nåt?
    -Nej. Nej då.

  12. -Varför inte?
    -För jag har sån otur.

  13. Javisst. Men jag förlorar nog.

  14. -Ska ni spela i kväll?
    -Nej.

  15. -Kommer du att vinna?
    -Nej. Men det blir roligt.

  16. Går det att vinna på ett kasino? Hur?

  17. Tur, antar jag.

  18. Vi vann 140 dollar,
    sen satsade jag allt igen.

  19. -Kan man använda nåt system?
    -Ja.

  20. Lås in alla pengar du har
    i kassaskåpet på rummet.

  21. -Åk sen hem med dem.
    -Är det den bästa lösningen?

  22. I roulette kan man satsa
    på två färger.

  23. Svart...och rött.

  24. Bankens pengar är här.

  25. Det här är mina pengar.

  26. Om jag sätter en marker på svart...
    och det blir svart-

  27. -så ger banken mig
    lika mycket som jag satsade.

  28. Då har jag vunnit den här.

  29. Det fina med roulette är att man,
    i teorin, är garanterad vinst.

  30. Knepet är att dubbla insatsen
    varje gång man förlorar.

  31. Jag kan börja med
    att satsa en på svart.

  32. Och så blir det rött.
    Då tar banken den.

  33. Jag dubblar, och satsar två på svart.

  34. Rött igen. Banken tar dem med.

  35. Jag dubblar igen. Fyra på svart.

  36. Och, ja! Nu blir det svart.
    Då ger banken mig fyra i vinst.

  37. Så jag har gjort av med tre...
    och fått fyra. Jag har tjänat den här.

  38. Så, om man kan dubbla i det oändliga-

  39. -kommer man alltid
    att vinna en marker.

  40. -Kan man vinna pengar?
    -Ja, om man slutar när man vinner.

  41. -Så det är det...
    -Det är det svåra.

  42. Men det måste man göra, och de flesta
    gör inte det. Därför vinner vi på det.

  43. Men händer det att folk är så smarta
    att de går när de har vunnit?

  44. De flesta stannar kvar
    och ger tillbaka allt.

  45. Satsa en dollar på varje nummer.
    Bara ett nummer vinner.

  46. Då vinner vi en dollar
    av de 36 dollar du satsade.

  47. Så ni vinner på lång sikt?

  48. Borde inte det bästa för mig vara
    att börja satsa på, säg, svart?

  49. Och sen bara dubbla och dubbla?

  50. Varje snurr på hjulet är slumpmässigt.

  51. Rött har samma odds som svart.

  52. Och blir det 0, förlorar du.

  53. -En på svart.
    -En marker på svart. Okej.

  54. Kör.

  55. Okej... Svart. Då betalar han dig.

  56. -Nu sätter jag båda på svart igen.
    -Okej, lägg upp dem, bara.

  57. Var det allt? Okej.

  58. -Oj, då. Svart igen.
    -Svart igen. Vad gör du nu, då?

  59. Dubbleringsstrategin
    känner alla kasinon till.

  60. De kom på ett motdrag,
    som hindrar jakten på säker vinst.

  61. Det finns en lägsta och högsta insats.

  62. Här får man inte satsa under 25 dollar
    eller över 3 000 dollar.

  63. Däremellan kan man bara
    dubbla sex gånger.

  64. Har man oturen att förlora sju gånger
    i rad, har man förlorat 3 175 dollar-

  65. -i jakten på det som borde vara
    en säker vinst på futtiga 25 dollar.

  66. Så i praktiken kommer din strategi...
    inte att fungera.

  67. Finns det inget sätt
    att tjäna pengar här?

  68. Bara om man har tur. Och
    om man slutar när man ligger på plus.

  69. Därför heter det hasardspel.
    Det handlar inte om skicklighet.

  70. -Inte alls?
    -Nej. Förutom i Black Jack.

  71. Hörde ni? Det handlar bara om tur.

  72. Det finns ett spel
    där spelaren har en liten fördel.

  73. I Black Jack kan man ha koll på korten-

  74. -och räkna om det är
    flest höga eller låga kvar.

  75. Finns det flest höga,
    ska man öka insatsen.

  76. Och det bästa är att det är lagligt.
    Ingen kan hindra mig från att räkna.

  77. Kommer du att vinna? Hur ska du göra?

  78. Jag räknar kort.
    Jag är rätt bra på det.

  79. Jag har inte räknat kort eller så.
    Det kan man nog bli bra på.

  80. -Skulle det fungera? Är det lagligt?
    -Ja, men de gillar inte det.

  81. Man får stryk, men det är inte olagligt.

  82. Om man inte är riktigt bra på poker.
    Men det är det bästa, rent statistiskt.

  83. Annat är för förlorare.
    De sparkar ut en om de märker det.

  84. Kasinona är privata.
    De kan kasta ut vem de vill.

  85. De vill ju inte att ditt system
    gör att de förlorar.

  86. Det går jättefort.
    Jag har inte en chans att räkna.

  87. Att räkna kort kräver träning.

  88. Och i Las Vegas tjänar många
    mycket pengar på det.

  89. Bland annat ett gäng studenter
    från MIT, som höll på länge.

  90. De togs till sist av en gammaldags
    detektiv. Av henne här.

  91. UR FILMEN "21"

  92. -Världens populäraste kortspel.
    -Det handlar om minne.

  93. Dragna kort är det förflutna.
    De som dras är framtiden.

  94. Och det bästa? Det går att övervinna.

  95. -Pratar ni om att räkna kort?
    -Nej, om att bli väldigt, väldigt rik.

  96. Filmen "21"
    bygger på en sann händelse-

  97. -om matematikstuderande
    som värvades till ett tvivelaktigt jobb.

  98. Den historien har blivit ganska berömd.

  99. Vad fick kasinona att inse
    att det var nåt på gång?

  100. Det var framför allt det
    att de var unga collegestudenter-

  101. -som hade mycket pengar och var
    väldigt duktiga på det de gjorde.

  102. Det förvirrande var
    att en person spelade-

  103. -samtidigt som resten räknade korten.

  104. Sen signalerade de till storspelaren
    att satsa vid rätt läge.

  105. Kasinot förstod inte hur folk kunde veta
    när de skulle satsa. De bara vinna.

  106. De satsade stora pengar och vann.

  107. De inte hade spelat, men plötsligt
    satsade de, och då vann de direkt.

  108. Man försökte komma på
    vad som pågick.

  109. Man kände till korträknare,
    men spelaren hade inte räknat.

  110. -De anlitade dig för att hitta dem.
    -Vi jobbade redan åt dem.

  111. Vi skulle prata med folk
    på olika kasinon-

  112. -och hjälpa dem att identifiera folk.

  113. De gav oss bilder.
    Från början hade vi en bok.

  114. Vi satte in bilderna i boken och
    uppmärksammade kasinona på dem-

  115. -så de kunde bevaka dem och se
    om personerna matchade bilderna.

  116. Att lösa en sån gåta
    är intressant och utmanande för oss-

  117. -som det är för dem
    att undgå upptäckt.

  118. -Var det svårt? De var ju smarta.
    -Vi var ganska smarta, vi också.

  119. De gillade matte.

  120. De fixade det med bakbundna händer
    och bara ett öga. Matte var lätt.

  121. Det blev visst tråkigt i längden, men
    de kunde räkna upp till sex kortlekar.

  122. De oroade sig inte över antalet kort.
    De hade koll på alla kort.

  123. -Men att räkna kort är inte olagligt.
    -Nej.

  124. Men problemet är
    att de här personerna-

  125. -inte tycktes räkna kort
    och därför märktes de.

  126. Kasinon är privat egendom,
    och de har rätt att avvisa vem de vill.

  127. Las Vegas ska vara roligt.
    Man dricker, roar sig och spelar.

  128. Man ska inte förlora alla sina pengar,
    men på kasinot jobbar bara anställda.

  129. Hasardspel har inget bra rykte
    och i Norge är det totalförbjudet.

  130. Men hasardspel har varit drivande
    i viktiga matematiska genombrott.

  131. På 1600-talet
    diskuterade Pascal och Fermat-

  132. -hur man skulle dela en pott
    om spelet avbröts.

  133. Om nån låg bättre till,
    måste det ju tas med i beräkningen.

  134. Så de uppfann sannolikhetsberäkning -
    ett ovärderligt verktyg i våra tider.

  135. Kasinona kan ju också räkna. De har
    gjort så att de vinner på lång sikt.

  136. Men jag, jag har ett knep.
    Mitt turnummer...17.

  137. Så nu tar jag den här...och satsar allt
    på 17 på roulettebordet.

  138. Så får det bära eller brista.

  139. Vi vet ju att chansen
    till storvinst är pytteliten.

  140. Men det känns inte så osannolikt.
    Är vi så dåliga på att värdera chanser?

  141. Jag har samlat lite folk
    för ett experiment.

  142. De är bra koll på musik och tror
    att det är därför de är här.

  143. Välkomna. Kul att ni är här.

  144. Ni ska lyssna på och bedöma musik-

  145. -från vår viktigaste musiktävling:
    Eurovision Song Contest.

  146. Jag är redaktör på branschtidningen
    för video, musik och spel.

  147. Jag är musikrecensent i VG
    och programledare i P3.

  148. Jag är 47 år och har gjort det mesta
    i musikbranschen i snart 30 år.

  149. Alla har ett papper. Ni ska nu ge
    en kort fackmässig bedömning.

  150. Sen ska ni också uppskatta-

  151. -hur sannolikt det är
    att just den låten vinner.

  152. De ska alltså kommentera varje land-

  153. -och uppskatta deras vinstchans.

  154. Vi gjorde försöket i mars 2010.
    Långt före finalen i Eurovision.

  155. -Spela musiken.
    -Moldavien.

  156. Tyskland.

  157. Jag gillade Eurovision som liten.

  158. Men på senare år har jag mest följt
    den ur branschsynpunkt. Det är kul.

  159. Jag har ingen koll på låtarna
    sen tidigare.

  160. Jag kanske är det folkliga inslaget
    bland experterna.

  161. När jag tittar
    försöker jag gissa vinnaren.

  162. Jag minns när Bobbysocks vann.
    Jag tror att jag hoppades på dem.

  163. Eurovision präglas av överraskningar.
    Ofta vinner inte den bästa låten.

  164. 39 länder deltar i tävlingen, och det är
    100 procents chans att ett vinner.

  165. Vi tog bara med 25 av dem.

  166. Adderar man ländernas chanser, kan
    summan aldrig bli över 100 procent.

  167. Vi har räknat på deltagarnas svar.
    Håller de sig under gränsen?

  168. Nu har vi läst, och tittat på siffrorna.

  169. Det är tydligt att ni tror mest
    på Tyskland och Frankrike i år.

  170. Men jag måste erkänna en sak.
    Det här handlar inte om musik.

  171. Det är ett experiment om sannolikhet-

  172. -och om att vi människor
    ofta överskattar odds.

  173. Se här.

  174. 80 procent är
    högst utdelade vinstchans.

  175. Och 75 procent är det rätt många
    som har fått.

  176. Runt 40 länder tävlar, och det är
    100 procents chans att nåt vinner.

  177. 100 delat med 40 är 2,5.

  178. 2,5 procent är
    den genomsnittliga vinstchansen.

  179. Jag insåg att jag hade gjort bort mig.

  180. Jag tänkte bara:
    "Jesus, nu är du ute och cyklar."

  181. Det betyder att ett tal
    som 30 procent är ganska högt.

  182. Även om bara fyra länder var med.

  183. Silje...

  184. 1 301 procents chans...
    att nån vinner.

  185. -Du är säker på att vi får en vinnare.
    -Ja, det är jag.

  186. Jag tänkte:
    "Nu har du varit snäll, Silje."

  187. Mats...har 186 procent.

  188. Inte så farligt. Bara dubbelt så mycket.

  189. Det blev lite mer än jag trodde.

  190. Man blir överraskad över hur låga
    procentandelar sannolikheten utgör.

  191. När man har så många låtar.

  192. 987 procent.

  193. Oj, då.

  194. När jag såg summan, insåg jag
    att det borde bli 100 procent.

  195. Men normalt finns det ingen
    som pratar så där.

  196. Man får tänka att chansen
    att det sker är 100 procent.

  197. Sen får man börja fördela
    hur stor chans det är-

  198. -att vi vinner, eller nån annan.

  199. Jag hade nog kunnat gå ner lite.

  200. Jag har nog blivit mer medveten om...
    procentens betydelse i samhället.

  201. Jag har lärt mig massor
    men lär inte använda det.

  202. Jag lär göra bort mig igen.

  203. Att bedöma odds är inte lätt.
    Men ett fåtal lyckas leva på det.

  204. En del hittar vi här, på travbanan.

  205. Jag ska träffa Karl Halvor Teigen,
    professor i psykologi-

  206. -som kanske kan berätta
    varför det här är så svårt.

  207. Vad sker? Varför räknar vi så fel?

  208. De har inte helheten
    som utgångspunkt.

  209. De glömmer de 100 procenten.
    De ser på låtarna för sig-

  210. -och bedömer utifrån
    om de har goda vinstkvaliteter.

  211. Sen tar de nästa.
    Då spelar antalet ingen roll.

  212. Överskattningen ökar med alternativen.

  213. För att procenträkning är svårt?

  214. Det är svårt,
    men det är inte bara därför.

  215. Vi använder ju även ord.
    Då hade de sagt:

  216. "Mycket sannolikt", "ganska sannolikt",
    och så. Och nått samma resultat.

  217. -Det är alltså inte talen som såna?
    -Inte bara, nej.

  218. Talen hade hjälpt till
    om de hade tänkt över det.

  219. Men hur bra är vi människor
    på att bedöma vinstchanser?

  220. Vi är dåliga på det.
    Och särskilt våra egna vinstchanser.

  221. Det beror på
    att vi alltid tänker på dem.

  222. Hade vi frågat efter vem som blir tvåa,
    hade folk nog sansat sig lite.

  223. De hade överskattat det mindre.

  224. Så om man inte har tänkt
    satsa på en sak-

  225. -men ändå gör det,
    så växer sannolikheten?

  226. Då växer den. I förhand säger folk nog
    att vinstchansen är liten-

  227. -men när de har valt Lottotal
    eller häst, så växer den. Det vet vi.

  228. Är vi helt enkelt för positiva?

  229. Det är vi nog. Men inte bara om våra
    egna chanser, utan även om andras.

  230. Är nåt dåligt tror vi också att det
    går åt helvete. Båda kan överskattas.

  231. Är det därför vi spelar
    på Lotto och hästar?

  232. Det är inte huvudskälet, men vi
    kan vinna mycket på en liten insats.

  233. Men det bidrar till att vi tror
    att chansen är större än den är.

  234. Så Lotto, travet och kasinon
    är här för att stanna?

  235. Ja, och förlorar vi en gång, så tror vi
    att vinstchansen ökar nästa gång.

  236. SIFFROR PRESENTERAR
    RÄKNA FÖR NOTAN

  237. Hej. Vi är från tv. Vad sägs om
    att jag betalar ditt liftkort?

  238. Åh, det vore toppen.

  239. -Ska jag betala?
    -Tusen tack.

  240. -Svara bara på en mattenöt.
    -Jaså, en sån.

  241. Det finns alltid en hake.

  242. En man äger en fjärdedel av en tomt.

  243. Så ger han bort sin del
    till sina två barn.

  244. Sen säljs hela tomten
    för 80 000 kronor.

  245. Hur mycket får varje barn?

  246. -Åh, Gud... Måste jag?
    -Du fixar det.

  247. Det har jag ingen aning om.
    - Kan du?

  248. Nej. Inte jag.

  249. 80 delat med två är 40, delat med två
    är 20. De får 20 000 var.

  250. -Nej, 10 000 var.
    -Exakt. Helt rätt.

  251. -Ta din korv.
    -Tusen tack.

  252. De får...en åttondel av tomten.

  253. Jag flippar ur helt.
    Det blir för mycket på en gång.

  254. -Klarar inte du det?
    -Nej.

  255. -10 000?
    -Precis! Vi betalar liftkortet.

  256. Då får du betala kortet själv.

  257. -Ett bra försök.
    -Ja, verkligen.

  258. 34 bollar fanns det alltså
    när vi började.

  259. Vi har dragit två:
    Nummer 23 och nummer 16.

  260. Sannolikheten för sju rätt på Lotto
    är oerhört låg.

  261. Men nån vinner varje vecka.
    Och nån har vunnit flera gånger.

  262. Vad säger det om ovanliga händelser?
    Är de inte så osannolika?

  263. Kan man förutse och kontrollera dem?

  264. Jag ska göra nåt som verkar omöjligt:
    att få krona tio gånger i rad.

  265. Vi filmar med två kameror, så vi inte
    kan luras med trickfilmning.

  266. Går det verkligen att få tio kronor
    i rad, utan att fuska?

  267. Tio i rad.

  268. En.

  269. Två.

  270. Tre.

  271. Fyra.

  272. Fem. Nu är vi halvvägs.

  273. Sex.

  274. Sju.

  275. Åtta.

  276. Nio.

  277. Tio.

  278. Och, jo.
    Jag ska lära er knepet, lite senare.

  279. Chansen att få sju rätt på Lotto,
    träffas av blixten-

  280. -eller fastna i hissen med en film-
    stjärna, är nästan noll. Men inte noll.

  281. Det är viktigt. Det är stor skillnad
    på osannolikt och omöjligt.

  282. Spelar du Lotto?
    Känner du nån som gör det?

  283. -Nån som har vunnit mycket?
    -Nej.

  284. -Har du vunnit nån gång?
    -200 kronor. Fantastiskt.

  285. Ja, småpengar.

  286. Många drömmer om det, men några
    Lottomiljonärer har jag aldrig träffat.

  287. Man får jobba och tjäna pengar.

  288. -Min farbror vann precis 1,5 miljoner.
    -Jaså?

  289. Nej, vinstchanserna är minimala.

  290. Jag tror inte att jag vinner.

  291. -Vilken är chansen att vinna på Lotto?
    -Väldigt liten. Mikroskopiskt liten.

  292. Han vet det inte själv än, men snart-

  293. -blir Steven Bradbury
    historiens tursammaste OS-segrare.

  294. I OS ska förmåga och insats avgöra
    vem som får den ädla metallen.

  295. Men tur kan också inverka.
    Det vet australiern Steven Bradbury.

  296. I OS 2002 låg han sist i semifinalen
    i shorttrack.

  297. Men i en masskrock
    föll alla konkurrenter.

  298. Bradbury låg långt efter,
    undvek dem och vann.

  299. Han blev legendarisk
    när detsamma hände i finalen.

  300. En överraskad vinnare tog Australiens
    första guld i vinter-OS.

  301. Den som kan mest om ovanliga
    händelser är indiern Varadhan.

  302. För det fick han Abelpriset
    och 6 miljoner norska kronor.

  303. Sannolikhet...handlar om chansen
    att nåt inträffar.

  304. Singlar man slant är sannolikheten
    lika stor för krona och klave.

  305. Singlar vi två gånger är sannolikheten
    för krona två gånger, en på fyra.

  306. Sannolikheten för tre kronor i rad
    är en på åtta, men det kan ske.

  307. Men sannolikheten för att få
    hundra i rad? Det kan bara inte ske.

  308. Men om alla i världen singlade
    100 mynt, kanske nån fick 100 i rad.

  309. Bara för att nåt är ovanligt,
    innebär det inte att det inte kan ske.

  310. Går det att prata om stora avvikelser
    och udda händelser med vanligt folk?

  311. Låt mig säga så här:

  312. Att vinna i lotteri är ovanligt,
    men varje lotteri har en vinnare.

  313. Så det händer faktiskt.

  314. Ovanliga händelser sker eftersom...
    saker upprepas.

  315. Om man upprepar nåt, kommer även
    den ovanligaste av händelser att ske.

  316. Och frågan är egentligen:

  317. Hur ofta måste man upprepa nåt
    innan det sker?

  318. Man fascineras lätt av skenbart
    omöjliga sammanträffanden.

  319. För att förstå det osannolika, kan man
    se på allt osannolikt som inte sker.

  320. Listan över det potentiellt osannolika
    är oändlig. Bara några få sker.

  321. De andra, de som inte sker,
    får vi aldrig höra om.

  322. Jag kom på sjukhus och låg bredvid
    en rörmokare som hette Eivind.

  323. Tänk om han hade varit pilot
    och hetat Björn.

  324. Det vore ju helknäppt!

  325. Och så mitt i djupaste Amazonas-

  326. -miltals från närmaste by,
    träffade jag nån jag aldrig hade sett.

  327. Och när vi jämförde personnummer,
    såg vi att de var helt olika.

  328. -En siffra var väl samma?
    -Ja, men det var det enda.

  329. Av alla många små tillfälligheter
    bör ju nåt spektakulärt ske ibland.

  330. Ser du på en specifik ovanlig händelse
    är chansen att den slår in rätt liten.

  331. Men det finns så många såna,
    att det är osannolikt att ingen sker.

  332. Och de som sker,
    är dem vi hör talas om.

  333. Nu har du kanske förstått
    hur jag fick krona tio gånger i rad?

  334. Två.

  335. Tre.

  336. Det var inte trickfilmning eller magi.
    Och ingen lurig matematik.

  337. Men en lång, tråkig dag i studion.
    Jag singlade i över sex timmar-

  338. -hundratals gånger,
    innan jag fick tio i rad.

  339. Och det klippet fick du se.

  340. Håller man på länge nog
    blir det osannolika oundvikligt.

  341. Åh, händerna är helt avdomnade.

  342. Tio i rad.

  343. Översättning: Dan Brundin
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vinstchanser

Avsnitt 1 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det matematiska knep som gör att du kan slå ett kasino? Matematikern Jo Røislien åker till Las Vegas för att ta reda på hur man vinner i spel, och träffar även privatdetektiven som avslöjade världens främsta korträknare. Hur stor är sannolikheten att en viss låt vinner Eurovision Song Contest? Jo lurar med fyra musikexperter på ett matteexperiment. Och så visar han att det är att är högst sannolikt att det osannolika inträffar - att få upp krona i krona och klave tio gånger i rad, utan att fuska!

Ämnen:
Matematik > Sannolikhet och statistik
Ämnesord:
Matematik, Matematisk statistik, Sannolikhet, Sannolikhetskalkyl
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Siffror

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Vinstchanser

Avsnitt 1 av 10

Matematikern Jo Røislien åker till Las Vegas för att se om en matematiker kan slå ett kasino och träffar privatdetektiven som avslöjade världens mest kända korträknare. Han får upp krona tio gånger i rad i krona och klave, lurar norska musikexperter med ett ESC-experiment och visar att det osannolika är ofrånkomligt.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Talsystem

Avsnitt 2 av 10

Jo Røislien avslöjar att jorden knappast kommer att gå under 2012, lär dig att räkna som en dator, träffar världsmästaren i huvudräkning och försöker sig på en dussin-revolution.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Ekonomi

Avsnitt 3 av 10

Jo Røislien tittar närmare på tal och pengar. Vilket är egentligen det bästa sättet att få pengar att växa på? Han lanserar en plan för att inlemma Island i Norge, ser vad man kan få för en enda krona och visar hur primtal gör det jobb som gjordes av stora valv under förra århundradet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Hälsa

Avsnitt 4 av 10

Jo Røislien visar oss att tal är den bästa medicinen. Jo låter sig åderlåtas, pilar kastas i koffeinrus, tillfälligheter klumpar ihop badankor, hjärnan är så förtjust i mönster att den lurar oss, och dessutom funderar vi över hur mycket ett år av ens liv egentligen är värt.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Geometri

Avsnitt 5 av 10

Jo Røislien åker på pilgrimsfärd till ett hyreshus i Sankt Petersburg med en popstjärna som guide, han undrar om universum är en boll eller en frityrmunk, och vi kollar upp om norrmännen känner till landets kanske största tänkare, Niels Henrik Abel, eller om de föredrar hans namne Morten.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Spelteori

Avsnitt 6 av 10

Spelteori är matematiken om människors val. Jo Røislien hjälper några kriminella, pratar om kallt krig i ubåt och tittar närmare på varför Norges huvudflygplats ligger på Gardermoen. Ja, och så försöker han bli Norgemästare i sten, sax, påse.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Skalning

Avsnitt 7 av 10

Det är svårare än man tror att göra stora saker små eller små saker stora. Jo Røislien besöker skyskrapor och världens längste man, och han tar reda på om champagne verkligen är bättre i magnumflaska.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Vädret

Avsnitt 8 av 10

Varför är långtidsprognoser opålitliga och klimatavtal så svåra att leva upp till? Jo Røislien tittar på fjärilseffekten och gör experiment med fisk och barn. Det blir även samtal med en minister och en nobelprisvinnande guru från kalla kriget.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Makt

Avsnitt 9 av 10

Jo Røislien ser på talens makt. Är det egentligen så smart att låta flertalet bestämma, och varför har vi personnummer? Han tar reda på hur man lättast kan fiffla med opinionsundersökningar och vilket bråk som styr sammansättningen av Stortinget.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Nätverk

Avsnitt 10 av 10

Jo Røislien avslöjar hur avancerad matematik ligger bakom fem vanliga lördagsärenden. Han får också information om sjukdomsspridning genom en hångelkarta. Och stämmer myten om att ingen i världen är mer än sex led bort från oss?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Talsystem

Jo Røislien avslöjar att jorden knappast kommer att gå under 2012, lär dig att räkna som en dator, träffar världsmästaren i huvudräkning och försöker sig på en dussin-revolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Makt

Jo Røislien ser på talens makt. Är det egentligen så smart att låta flertalet bestämma, och varför har vi personnummer? Han tar reda på hur man lättast kan fiffla med opinionsundersökningar och vilket bråk som styr sammansättningen av Stortinget.

Fråga oss