Titta

Siffror

Siffror

Om Siffror

Jo Røislien ser verkligheten på ett speciellt sätt. Han är, i grund och botten, en matematiker som ser allt runt omkring sig genom en matematikers glasögon. Matematik kan göra världen lättare att förstå. Hur kan detta vara möjligt? Kan siffror ha sådan betydelse för människan? Vi får bland annat följa med Jo till Las Vegas där han försöker slå ett kasino, träffa kända matematiker som John Nash, se hur en hångelkarta kan hjälpa till att visa hur sjukdomar sprider sig och om det verkligen stämmer att man känner alla i hela världen med hjälp av bara sex led.

Till första programmet

Siffror: TalsystemDela
  1. I datorvärlden
    består allt av nollor och ettor.

  2. Varför har datorerna bara två siffror,
    men vi tio?

  3. Vi besöker ett mayatempel
    i jakt på apokalypsen.

  4. Vi träffar en mänsklig räknemaskin
    och lanserar ett nytt, bättre talsystem.

  5. Barn, vuxna och gamla räknar.
    Djur kan räkna, och även maskiner.

  6. Det är det mest naturliga i världen.

  7. Men varför räknar vi som vi gör?
    Finns det bättre sätt att räkna på?

  8. Är våra tio fingrar en biologisk tabbe?

  9. Talsystemet och vårt sätt att räkna på
    är inte naturgivna.

  10. Det är inte det enda sättet vi har haft.
    Många har provats och förkastats.

  11. Babylonierna, kineserna,
    romarna och maya-

  12. -har alla använt talsystem
    som försvunnit.

  13. Men även om talsystemen övergetts-

  14. -finns de kvar i vår vardag,
    som kuriosa.

  15. Resterna av världens äldsta talsystem
    finns ännu kvar.

  16. En timme är 60 minuter,
    och en minut är 60 sekunder.

  17. En full cirkel är 360 grader, och kan
    delas in i sex vinklar om 60 grader.

  18. Sextiotalsystemet är över 5 000 år
    gammalt men lever i bästa välmåga.

  19. Många klockor vittnar
    om det romerska talsystemet.

  20. Romarna var jättebra på att kriga och
    bygga, men inte direkt på matematik.

  21. Deras talsystem höll inte måttet.

  22. I Latinamerika fanns en annan mäktig
    civilisation med eget talsystem.

  23. Maya.

  24. Mayafolkens tal var baserat
    på prickar och streck.

  25. Vanliga räknekoperationer
    blev därför annorlunda.

  26. Bäst gillar jag maya-multiplikation.

  27. Om vi till exempel tar 12 x 31...

  28. Då skulle mayaindianerna skriva...
    tolv så här...

  29. ...och så skulle de ha tagit...31...

  30. Sedan ska man börja räkna prickar.

  31. Längst bak, längst fram och mitt på.

  32. Här bak är det en...två. Eller hur?

  33. På mitten är det
    en, två, tre, fyra, fem, sex...sju.

  34. Och längst fram en, två, tre.

  35. 372.

  36. Ganska kul!

  37. -Känner du till mayaindianerna?
    -Ja, det gör jag.

  38. De har den där mayakalendern
    som slutar 2012.

  39. -Gör den det?
    -Ja.

  40. De håller väl till i Sydamerika.

  41. De tror att världen går under
    om 1,5 år. 2012.

  42. Så godtrogna är vi.

  43. Jag tror på vetenskapen,
    inte på sånt trams.

  44. Vi får väl se om det händer nåt.

  45. Mexiko: taco och tequila.
    Det är inte därför vi är här.

  46. Vi ska ta reda på
    om jorden snart går under.

  47. Under kulturens guldålder var man väl
    insatt i astronomi och matematik.

  48. Ibland tillskrivs de
    mer mystiska egenskaper.

  49. Mayaindianerna räknade gärna dagar,
    och de skapade olika kalendrar.

  50. Det är en enda stor kalender.

  51. Det är 91 steg på vardera av de fyra
    sidorna och en platå på toppen:

  52. Totalt 365.
    Ett trappsteg för varje dag på året.

  53. Mayaindianerna hade två kalendrar
    som löpte parallellt.

  54. En med 365 dagar,
    och en med 260 dagar.

  55. Det gav ett cirkulärt system
    som upprepade sig självt vart 52 år.

  56. För att prata om nåt som skett för
    länge sedan eller om nåt i framtiden-

  57. -hade de en annan kalender, och
    den har fått mycket uppmärksamhet.

  58. Under ett vägbygge på 60-talet hittade
    man en stentavla med mystiska tal:

  59. 13.0.0.0.0.

  60. Det är inte bara ett datum,
    utan det sista i denna mayakalender.

  61. Översatt till vår kalender blir det
    21/12 2012.

  62. Betyder kalenderns slut
    att de spår världens slut?

  63. Han är mayaexpert.

  64. Astrologi, astronomi, biologi, matematik
    och sådant.

  65. -Tar världen slut 2012?
    -Jag tror inte det.

  66. Jag tror inte
    att det var det maya avsåg.

  67. Det är bara så att vi inte
    särskilt väl förstår-

  68. -det numeriska systemet
    som utgår från tjugotal.

  69. Det är mer korrekt-

  70. -och även lättare att hantera,
    när man förstår det.

  71. Det är en lång cykel, men den måste
    ha ett slut och sedan börja om igen.

  72. Precis som år avlöser varandra.

  73. Eller som när månader
    avlöser varandra. Eller liv.

  74. Jag tror att det bara handlar om
    att cykeln tar slut.

  75. Vi måste förstå att nästan allt det
    som maya skrev ned-

  76. -var en sammanräkning av dagar.

  77. När man kommer till slutet
    av den långa raddan dagar-

  78. -så motsvarar det
    den berömda 21 december 2012.

  79. -Och så börjar det om.
    -Om maya levde...

  80. ...och ännu använde kalendern-

  81. -skulle de räkna nästa dag
    som dag 1, tror jag.

  82. Först i modern tid man fått för sig
    att kalenderslutet står för Ragnarök:

  83. 21/12 2012.

  84. Men fruktan och mystik säljer, något
    new age-författare och filmfolk vet.

  85. Resultatet är
    otaliga böcker och dokumentärer.

  86. Mest spektakulär av dem alla
    är Hollywood-filmen "2012".

  87. Det är fascinerande hur vi människor
    påverkas av ett gammalt talsystem.

  88. Men ni behöver inte oroa er:
    Jorden går inte under 2012.

  89. SIFFROR PRESENTERAR:
    RÄKNA FÖR RÄKNINGEN

  90. Jag kommer från programmet "Siffror".

  91. -Ska jag ta räkningen?
    -Gärna.

  92. -Jag är lite överraskad, men...
    -Du ska bara svara på en matteuppgift.

  93. -Okej...
    -Är du beredd?

  94. En man bor på botten av en dal.
    Han är där nere.

  95. Tio en morgon springer han hemifrån-

  96. -till sin stuga uppe på fjället.
    Han är framme tolv.

  97. -Är du med så långt?
    -Ja. Bra kondis.

  98. Han sover över där, och nästa morgon
    klockan tio så springer han ner igen.

  99. Finns det något ställe här där han är
    vid samma tidpunkt båda dagarna?

  100. -Samma ställe båda dagarna?
    -Och samma tid.

  101. Om han håller samma tempo?

  102. Nej, han får gå så fort han vill
    på vägen ner.

  103. Tar båda sträckorna två timmar, så bör
    han komma till mitten vid samma tid.

  104. Så enkelt är det säkert inte.

  105. Det skulle vara enkelt!

  106. Magkänslan säger nej,
    men huvudet säger ja.

  107. Oj, oj, oj.

  108. Det går ju ofta snabbare att gå ner,
    så det är inte så lätt att säga var.

  109. Ja eller nej?

  110. Ja. Eftersom de går emot varandra.

  111. Om det så hade gått på en minut ner,
    så hade de mötts där nere.

  112. Det är svaret, de kommer att mötas.

  113. Man måste inte säga exakt var.

  114. -Jag säger ja.
    -Helt riktigt!

  115. Ska vi ta den här, då? Vi slår till.

  116. Stort tack.

  117. Romerska talsystemet
    regerade i Europa i flera hundra år.

  118. Alla tal
    blev långa obegripliga bokstavsraddor-

  119. -där värdet måste tydas
    utifrån hur symbolerna stod.

  120. Föga användarvänligt. Denna elitens
    räknekonst beskyddades av kyrkan.

  121. På 1100-talet åkte Leonardo Fibonacci
    till Nordafrika på handelsresa.

  122. Han upptäckte muslimernas bättre
    talsystem, indiska decimalsystemet.

  123. Med siffror från 0 till 9
    och ett placeringssystem-

  124. -där varje plats längre till vänster
    gav tio gånger högre värde-

  125. -blev uträkningar
    enklare, mer effektiva och korrekta.

  126. Fibonacci tog med talsystemet
    till Italien, där det möttes av skepsis.

  127. Skulle massorna få ta del av
    nåt så begripligt?

  128. Kyrkan fördömde talsystemet,
    och sa att Djävulen stod bakom det.

  129. Marknadskunderna
    var också skeptiska-

  130. -men främlingsfruktan förlorade till
    slut inför det nya systemets enkelhet.

  131. Det tog över Europa.

  132. De romerska siffrorna slutade sina
    dagar på klockor och tjusiga fasader.

  133. En, två, tre, fyra... Jag fortsätter
    hela dagen! Fem, sex, sju, åtta...

  134. 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38...

  135. ...three, four, five, six, seven,
    eight, nine, ten.

  136. ...forty, thirty, eighty, ninety...

  137. ...47, 48, 49, 60...

  138. Nej, 50!

  139. Kor räknar så här:
    mu, mu, mu, mu, mu, mu.

  140. Börjar man med ett och tar en nolla
    får man tio, en nolla till hundra-

  141. -och så blir det 1 000
    och väldigt mycket.

  142. Tiotalssystemets kanske viktigaste
    egenskap är som placeringssystem.

  143. Ett tals värde
    är avhängigt av dess plats.

  144. Jag föddes det här året.

  145. Entalsplats, tiotalsplats,
    hundratalsplats och tusentalsplats.

  146. 1972. Man läser och förstår talet
    med en gång.

  147. De gamla romarna sätt
    var mer komplicerat.

  148. 1 000 + 1 000 - 100
    + 50 + 10 + 10 + 1 + 1.

  149. Man måste kunna räkna
    för att läsa 1972.

  150. Det placeringssystemet
    är mycket bättre än det.

  151. Vad är ett bra talsystem?

  152. Ett som funkar
    och ger användarna de svar de vill ha.

  153. Och tiotalssystemet får sägas fungera.

  154. -Du är alltså nöjd med tiotalssystemet.
    -Ja, mycket nöjd.

  155. Om civilisationen började om på nytt,
    skulle vi då ha uppfunnit det igen?

  156. Det är ett intressant forskningsprojekt,
    men låt oss fundera över det.

  157. Etnomatematik är ett område-

  158. -som är historikers och antropologers
    intresse för hur saker och ting började.

  159. De påstår att tiotalssystemet
    skulle uppfinnas igen-

  160. -på grund av våra tio fingrar.

  161. Har tiotalssystemet dåliga egenskaper?

  162. Inga uppenbara och stora, men då
    det används i så stor utsträckning-

  163. -så kan vi hänga upp oss lite i onödan
    på de tillfälliga talen 100 och 1 000.

  164. Varför är Schumans 200-årsdag
    intressantare än hans 199-årsdag?

  165. Finns det andra talsystem i bruk i dag?

  166. Vi har olika subkulturer
    som lever med...

  167. Handelskulturen som tänker i dussin,
    gross och tolv gånger tolv och tolft.

  168. De lever sida vid sida med tiotals-
    systemet som är och förblir storebror.

  169. Man översätter lätt mellan systemen,
    lättare än mellan norska och svenska.

  170. Maskinerna som räknar åt oss
    använder inte tiotalssystemet.

  171. Nej, de är i de flesta fall binära.

  172. Man har funnit att det är smartare med
    än av- och på-funktion, alltså 0 och 1.

  173. Så allt vi har med tal kan digitaliseras
    och bli till nollor och ettor.

  174. -Det är mest praktiskt i datorerna.
    -Är det inte det för människor också?

  175. Kanske, men det skulle vara för dyrt att
    byta ut nåt som ändå fungerar så bra.

  176. -Kan man räkna till en triljon?
    -Nej, det tror jag inte att man ska.

  177. -Vilket är det största talet i världen?
    -Tusen.

  178. Inte tusen, oändligt.

  179. Tiotalssystemet kan tyckas smart,
    för vi är så vana vid det-

  180. -men när vi byggde
    den ultimata räknemaskinen-

  181. -lät vi den inte räkna som vi. Vi
    skapade datorn, som räknar till två.

  182. Den använder tvåtalssystemet,
    det binära talsystemet.

  183. Det gör att alla tal i datorn består
    av långa raddor av ettor och nollor.

  184. Tvåtalssystemet
    har ett hundratal år på nacken.

  185. Den elektroniska datormaskinen är
    ganska ny, men inte teorin bakom den.

  186. Tvåtalssystemet som datorerna
    använder är ett placeringssystem.

  187. Ett tals placering avgör dess värde.

  188. I tiotalssystemet
    har varje plats tio möjligheter:

  189. 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, och 9.

  190. I tvåtalssystemet finns två möjligheter:
    0 och 1.

  191. Glasen visar placeringsvärdena
    som finns i datorernas talsystem.

  192. Varje tal
    är dubbelt så mycket som det tidigare.

  193. 1, 2, 4, 8, 16, 32...

  194. 64, 128, 256 och så vidare.

  195. Tal som man kanske känner igen.

  196. Hur skulle en datormaskin skriva
    exempelvis 25?

  197. Jo...

  198. 32 är för stort, men 16 får plats i 25.

  199. 25 minus 16 är 9, så 8 får också plats.

  200. 9 minus 8 är 1, så 4 får inte plats,
    inte heller 2, men däremot 1.

  201. Då får vi allt som allt 11001.

  202. Så skulle datormaskinen skriva 25.

  203. Och om jag tar
    ett slumpmässigt datortal...

  204. 100001.

  205. Det blir 32 plus 1, vilket är 33.

  206. Nu kan du också räkna som en dator.

  207. -Har ni ett favorittal?
    -Hundratusen.

  208. -Oj! Varför det?
    -Jag gillar hundra och tusen är fint.

  209. -Tusenmiljonerfemtiofem.
    -Mitt är 52.

  210. -Varför det?
    -Jag är van vid att säga det.

  211. Runtom i världen, förbundna
    av internet, är folk livrädda för 23.

  212. Talet dyker upp i förbindelse
    med fasansfulla händelser.

  213. Se till exempel på 9/11,
    som inträffade den 11/9 2001.

  214. Eller Titanic, 15 april 1912.

  215. Bokstaven W är den 23:e i alfabetet.

  216. Den har två punkter upptill, tre nertill
    och är olösligt förbunden med internet-

  217. -och har en mystisk placering
    på tangentbordet.

  218. Delar man 2/3 får man Djävulens tal,
    (0,)666.

  219. De tillskriver tal olika egenskaper:

  220. Fredagen den 13:e och 666 är skumt,
    men 100 år, det ska firas!

  221. Det här är egenskaper vi tillskriver
    talen, de har inga i sig själva.

  222. Till det finns det en enkel förklaring.

  223. Det här talet skulle du läsa som tusen,
    utifrån tiotalssystemet.

  224. För en dator betyder det åtta.

  225. Enligt dig betyder det tjugotre-

  226. -men för mayaindianerna med sitt
    tjugotalssystem är värdet fyrtiotre.

  227. Tal är alltså kulturavhängiga.

  228. Det betyder att om du tillskriver
    olika tal mening och betydelse-

  229. -så är du religiös eller skrockfull.

  230. Det är alltså magi, inte matematik.

  231. Till vardags
    använder vi tiotalssystemet.

  232. Eftersom vi har tio fingrar att räkna på
    så blev det bara så. Var det bra valt?

  233. Tio är ett otympligt tal
    att basera ett system på.

  234. Som tur är tänker vi i "Siffror" stort,
    och vi har ett alternativ.

  235. Tolv. Tolv timmar på klockan,
    tolv lärjungar-

  236. -tolv revben, tolv tum i en fot
    och tolv månader på året.

  237. På sina håll används tolvtalssystemet
    med stor framgång.

  238. Dussinalisterna är inte så många,
    men de håller till här, här och här.

  239. Handeln har för länge sedan
    omfamnat talet tolv.

  240. De som packar, staplar och fraktar
    saker tycker att tolv är ett bra antal.

  241. Öl finns i halvtolva och dubbeltolva.

  242. En fempack skulle vara opraktisk.

  243. Grossister köper och säljer
    stora kvantiteter. Tolv gånger tolv.

  244. -Vad gick det på?
    -322 kronor.

  245. Vi delar på notan.

  246. Det är lätt att dela något på två
    i huvudet, och även på fem.

  247. Man delar det med tio och dubblar.

  248. Med tolv får man fler såna genvägar.

  249. Tio kan delas på två och fem, men tolv
    kan delas på två, tre, fyra och sex.

  250. Tiotalssystemet funkar fint
    om det är två, fem eller tio till bords.

  251. Annars är det trassligare.

  252. Med tolvtalssystemet skulle det
    vara enklare att dela på notan.

  253. 8148889621036111011841258133246
    148...

  254. Scott Flansburg är världsmästare
    i huvudräkning.

  255. Han har varit gäst hos Oprah
    och Jay Leno.

  256. Han om någon vet vilket system
    som är bäst lämpat för huvudräkning.

  257. Skulle det bli lättare
    med tolvtalssystem?

  258. Mycket, för tolv är ett underbart tal.
    1 x 12, 2 x 6, 3 x 4 blir 12.

  259. Det är mycket mer flexibelt tal.

  260. 10 är bara 1 x 10, 2 x 5. 12 skulle göra
    livet enklare på många olika nivåer.

  261. Men människan skapades
    med tio fingrar-

  262. -så det har varit praktiskt
    och fungerat bra hittills.

  263. Om vi hade haft tolv fingrar så skulle
    vi ha bytt till tolvtalssystemet direkt.

  264. -Är du nöjd med tiotalssystemet?
    -Varför inte?

  265. Vad är det? Ja, absolut.

  266. -Med vad för nåt?
    -Tiotalssystemet.

  267. -Vill du byta till ett tolvtalssystem?
    -Nej.

  268. -Varför inte?
    -För förvirrande.

  269. -Varför inte?
    -Tiotalssystemet är enklare.

  270. Jag måste tänka på saken.

  271. Vi är så vana vid tiotalssystemet
    och har tio fingrar och tio tår.

  272. Vad blir skillnaden?

  273. Vi går till tolv, inte till tio,
    innan vi byter.

  274. Du kan nog inte övertyga mig.

  275. Tiotalssystemet är väl integrerat i
    samhället, men så var det inte en gång.

  276. En bok av Haukur Erlendsson
    för nära 700 år sedan-

  277. -tog tiotalssystemet till Norge.

  278. Innan var ett annat tal grundtal,
    nämligen tolv.

  279. Men att tiotalssystemet
    också var ett placeringssystem-

  280. -var revolutionerande,
    och gjorde matematiken enklare.

  281. Man märkte knappt att man
    kastade ut det gamla tolvtalssystemet.

  282. För att mitt älskade tolvtalssystem
    också ska bli ett bra placeringssystem-

  283. -måste varje plats ha tolv möjligheter.

  284. Inte tio, som i dag,
    eller två, som i datorn.

  285. Det betyder att det tal som skrivs 10-

  286. -i tolvtalssystemet får värdet tolv.

  287. Tyvärr har vi bara tio symboler att leka
    med: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9.

  288. Vi behöver två nya tecken
    för värdena tio och elva-

  289. -för att få
    ett fungerande placeringssystem.

  290. Romarnas talsystem var dåligt men
    spritt, på grund av deras dominans.

  291. Det var ju romarriket, och därför var
    det romerska talsystemet så utbrett.

  292. Det tog flera hundra år innan det stod
    tillbaka för de indoarabiska siffrorna.

  293. När de indoarabiska siffrorna
    först kom till Europa-

  294. -litade folk inte på att de fungerade.

  295. Man var rädd för att bli lurad.

  296. Det kan bli lite kaotiskt i övergången,
    men stora förändringar har skett förr.

  297. Nästan hela världen har gått över
    till det metriska systemet.

  298. Svenskarna bytte till högertrafik 1967.
    För tio år sen hade ingen sett en euro.

  299. Ju längre vi väntar,
    desto besvärligare blir bytet.

  300. Vi står vid ett intellektuellt vägskäl.

  301. Tiotalssystemet är gammalt.
    Tolvtalssystemet är framtiden.

  302. I utvecklingen av de två nya tecken vi
    behöver för tolv-placeringssystemet-

  303. -har vi hämtat inspiration från de indo-
    arabiska tecknen och norska runor.

  304. Låt mig presentera tio...

  305. ...och elva.

  306. -Varsågod.
    -Nej tack.

  307. Varsågod.

  308. Varsågod.

  309. Tolvtalssystemet är framtiden.
    Tiden för tio är över.

  310. Tiotalssystemet ger mer makt
    åt dem som har råd med miniräknare.

  311. Hej. Har du tid att prata om talet tolv?

  312. Talet tolv? Nej.

  313. Har du tid att prata om talet tolv?

  314. DET DUSSINALISTISKA
    MANIFESTET

  315. Jag har förstått att alla inte gillar
    tolvtalssystemet lika mycket som jag-

  316. -men historien är full av nytänkare-

  317. -som blivit utskrattade av sin samtid
    men fått erkännande senare.

  318. Jag sätter min tillit till de unga,
    för de om några ska tänka nytt.

  319. Du har inte hört det sista
    från tolvtalssystemet.

  320. Översättning: C. Dyfverman Sverenius
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Talsystem

Avsnitt 2 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Människan har räknat i alla tider, men vilket är det bästa sättet att räkna på? Jo Røislien åker till Mayatempel i Latinamerika för att undersöka om jorden går under 2012, visar dig vad som höll romarna tillbaka, ojar sig över den biologiska olyckan att ha tio fingrar och lär dig hur du räknar som en dator. Det visar sig att ett tal inte nödvändigtvis är det tal du tror att det är, och att numerologi därmed har ett allvarligt förklaringsproblem. Vi träffar världsmästaren i huvudräkning som går med på Jos förslag om att revolutionera vårt talsystem helt och hållet.

Ämnen:
Matematik > Tal och talsystem
Ämnesord:
Aritmetik, Matematik, Talsystem
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Siffror

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Vinstchanser

Avsnitt 1 av 10

Matematikern Jo Røislien åker till Las Vegas för att se om en matematiker kan slå ett kasino och träffar privatdetektiven som avslöjade världens mest kända korträknare. Han får upp krona tio gånger i rad i krona och klave, lurar norska musikexperter med ett ESC-experiment och visar att det osannolika är ofrånkomligt.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Talsystem

Avsnitt 2 av 10

Jo Røislien avslöjar att jorden knappast kommer att gå under 2012, lär dig att räkna som en dator, träffar världsmästaren i huvudräkning och försöker sig på en dussin-revolution.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Ekonomi

Avsnitt 3 av 10

Jo Røislien tittar närmare på tal och pengar. Vilket är egentligen det bästa sättet att få pengar att växa på? Han lanserar en plan för att inlemma Island i Norge, ser vad man kan få för en enda krona och visar hur primtal gör det jobb som gjordes av stora valv under förra århundradet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Hälsa

Avsnitt 4 av 10

Jo Røislien visar oss att tal är den bästa medicinen. Jo låter sig åderlåtas, pilar kastas i koffeinrus, tillfälligheter klumpar ihop badankor, hjärnan är så förtjust i mönster att den lurar oss, och dessutom funderar vi över hur mycket ett år av ens liv egentligen är värt.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Geometri

Avsnitt 5 av 10

Jo Røislien åker på pilgrimsfärd till ett hyreshus i Sankt Petersburg med en popstjärna som guide, han undrar om universum är en boll eller en frityrmunk, och vi kollar upp om norrmännen känner till landets kanske största tänkare, Niels Henrik Abel, eller om de föredrar hans namne Morten.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Spelteori

Avsnitt 6 av 10

Spelteori är matematiken om människors val. Jo Røislien hjälper några kriminella, pratar om kallt krig i ubåt och tittar närmare på varför Norges huvudflygplats ligger på Gardermoen. Ja, och så försöker han bli Norgemästare i sten, sax, påse.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Skalning

Avsnitt 7 av 10

Det är svårare än man tror att göra stora saker små eller små saker stora. Jo Røislien besöker skyskrapor och världens längste man, och han tar reda på om champagne verkligen är bättre i magnumflaska.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Vädret

Avsnitt 8 av 10

Varför är långtidsprognoser opålitliga och klimatavtal så svåra att leva upp till? Jo Røislien tittar på fjärilseffekten och gör experiment med fisk och barn. Det blir även samtal med en minister och en nobelprisvinnande guru från kalla kriget.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Makt

Avsnitt 9 av 10

Jo Røislien ser på talens makt. Är det egentligen så smart att låta flertalet bestämma, och varför har vi personnummer? Han tar reda på hur man lättast kan fiffla med opinionsundersökningar och vilket bråk som styr sammansättningen av Stortinget.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Nätverk

Avsnitt 10 av 10

Jo Røislien avslöjar hur avancerad matematik ligger bakom fem vanliga lördagsärenden. Han får också information om sjukdomsspridning genom en hångelkarta. Och stämmer myten om att ingen i världen är mer än sex led bort från oss?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSiffror

Skalning

Det är svårare än man tror att göra stora saker små eller små saker stora. Jo Røislien besöker skyskrapor och världens längste man, och han tar reda på om champagne verkligen är bättre i magnumflaska.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The new mathematics

Matematik finns överallt, fast vi tänker kanske inte så mycket på det. Den behövs vid varje mobilsamtal eller mejl och på webben. I ny banbrytande forskning har matematik en stor betydelse. Professor Tobias Ekholm forskar om symplektisk geometri, matematik i fysikens närhet, och menar att då världen blir alltmer avancerad ökar behovet av både matematiker och matematik. Vi möter också professor Anna-Karin Tornberg som arbetar inom ett projekt där matematik kombineras med nanobioteknik. Det handlar om minimala vattendroppar som används som små testkammare för kemiska prover.

Fråga oss