Titta

UR Samtiden - Sociala medier i skolan

UR Samtiden - Sociala medier i skolan

Om UR Samtiden - Sociala medier i skolan

Dagens unga har vuxit upp med internet och mobiltelefoner. Det är en självklar del av deras verklighet. Men precis som att mobbning sker i den analoga världen, trakasseras barn och unga på nätet. På seminariedagen Sociala medier diskuteras hur unga agerar och rör sig på nätet, och vad personalen i skolan kan och bör göra. Till exempel behövs det fler vuxna nätvandrare i de sociala medierna där dagens barn och unga rör sig. Inspelat i april 2013. Moderator: Olle Cox. Arrangör: Gothia Fortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Sociala medier i skolan : Så använder unga sociala medierDela
  1. Jag heter Olle Cox.
    Jag har jobbat på Friends i fem år.

  2. Jag blev anställd som utbildare.

  3. Det innebär att jag har varit ute
    på väldigt många skolor, förskolor-

  4. -och utbildat i hur man kan arbeta
    förebyggande mot mobbning i skolan.

  5. Jag har under ett par år
    fokuserat på nätet-

  6. -och sen i höstas jobbar jag
    uteslutande med den frågan.

  7. Före jag började på Friends
    jobbade jag på en F till 6-skola.

  8. Före det läste jag
    till beteendevetare i Stockholm.

  9. Jag tänkte presentera Friends
    för er som inte har stött på oss.

  10. Vi startades 1997
    av en tjej som hette Sara-

  11. -med utgångspunkt i Saras egna
    upplevelser som mobbad i högstadiet.

  12. Mobbningen och kränkningarna
    upphörde när en kille i Saras klass-

  13. -tog ställning för henne och
    fick med henne in i gemenskapen.

  14. Det är fortfarande viktigt för oss -
    elevdelaktighet och elevengagemang.

  15. Men en stor skillnad är att vi
    i stort sett nu bara utbildar er-

  16. -skolpersonal,
    i hur ni kan jobba med eleverna.

  17. Det är en stor förändring.

  18. Vi tar vår utgångspunkt
    i lagstiftningen kring skolan-

  19. -även i forskning och väldigt mycket
    i erfarenheter från skolor.

  20. Vi är ungefär 45 anställda,
    varav hälften ungefär är utbildare-

  21. -och är ute
    på en-tre skolor i veckan.

  22. Vi har väldigt mycket skolkontakt,
    och den påverkar mycket.

  23. Erfarenheten vi möter hos skolor
    förvaltar vi-

  24. -och försöker göra
    nåt konstruktivt av.

  25. Vi är i skolan, men också
    i förskolor och idrottsföreningar.

  26. Vi är icke vinstdrivande.
    Vi har ett 90-konto.

  27. Och vi har jobbat med frågan om,
    som det då hette, "e-mobbning"-

  28. -sen 2005. I en av de första
    tidningarna som vi har gett ut-

  29. -har vi tema e-mobbning.
    Den tidningen är från 2005.

  30. Det här är egentligen inget nytt,
    den här frågan.

  31. Däremot har det hänt nåt
    bara det senaste halvåret-

  32. -med start
    i det som hände i Göteborg-

  33. -"Instagramupploppen"
    blev de kallade.

  34. Elever samlades vid Plusgymnasiet
    för att få tag på nån eller några-

  35. -som hade lagt ut bilder och
    information om tjejer i Göteborg.

  36. Det här blev starten för nåt
    där skolor och vuxna i stort har...

  37. Den här frågan har aktualiserats.

  38. Man har förstått
    att det är på riktigt-

  39. -och att det som händer på nätet
    påverkar barn och unga.

  40. Vi erbjuder skolor
    en kartläggningstjänst.

  41. Under läsåret 2012-2013
    så har vi hittills-

  42. -till elever i årskurs 6 till 9,
    eller högstadieelever-

  43. -till 11 700 elever ställt frågan:

  44. "Om nån är taskig mot dig på nätet,
    vet du nån du kan prata med?"

  45. Och av dem så svarar 23 procent nej.

  46. I förra veckan kom Skolverket
    med en rapport om IT i skolan.

  47. De har bland annat frågat
    två grupper av lärare-

  48. -grundskollärare och gymnasielärare-

  49. -om de jobbar förebyggande mot
    mobbning och kränkningar i skolan.

  50. Och av lärarna i grundskolan
    svarar 41 procent-

  51. -och 50 procent i gymnasieskolan
    att de inte alls gör det.

  52. Och de här 23 procenten av eleverna
    som vi har frågat-

  53. -de här 11 700, av dem,
    och de här två siffrorna-

  54. -de talar om för mig att vi som
    vuxna inte har gjort det vi ska.

  55. I det här fallet är det väldigt
    uppenbart, men vi behöver göra mer.

  56. Vi behöver aktivera oss.

  57. För att göra det kan man förstås i
    en skola göra en massa olika saker.

  58. Jag tänkte i dag
    under min föreläsning här fokusera-

  59. -på fem av dem.

  60. Det handlar om vilka utgångspunkter
    vi har för arbetet-

  61. -när vi jobbar med den här frågan
    som vuxna.

  62. Det handlar
    om den koll vi vuxna har-

  63. -och kanske än mer
    den koll vi behöver skaffa oss.

  64. Det handlar om den kompetens
    som unga har-

  65. -kring nätet
    och att vara med andra på nätet.

  66. Det handlar också om den kompetens
    vi vill att de ska ha-

  67. -den kompetens
    vi kan bidra med ytterligare.

  68. Det handlar också tyvärr ibland
    om ett negativt innehåll.

  69. Och det handlar förstås slutligen
    om ett konkret görande.

  70. Likabehandlingsplanen
    är ett konkret görande.

  71. Mötet med varje elev är
    ett annat typ av görande.

  72. Jag tänkte prata lite om det.

  73. Ni ska också få testa på
    lite konkret görande.

  74. Jag har ett par case
    som ni ska få diskutera här.

  75. Sen diskuterar vi och ser hur ni
    tänker kring det konkreta görandet.

  76. Jag tänker mig tre utgångspunkter
    som är väldigt viktiga.

  77. Inte de enda, men tre utgångspunkter
    att ha med sig-

  78. -när man jobbar i en skola med den
    här frågan. Den första är det här:

  79. "Det som händer på nätet
    handlar om sociala relationer"-

  80. -"och hur man ska hantera dem."
    Då kommer vi till en viktig poäng-

  81. -nämligen er kompetens.

  82. Elever i dag, unga i dag-

  83. -har säkert en teknisk kompetens
    som är bättre än er-

  84. -men ni har en kompetens kring
    det här med sociala relationer.

  85. Det är det ni kan, och det är det
    ni, eller vi, behöver bidra med-

  86. -som vuxna.

  87. Och när det handlar
    om sociala relationer-

  88. -behöver vi också hjälpa
    barn och unga-

  89. -att skapa positiva
    sociala relationer på nätet.

  90. Och den tredje utgångspunkten
    är skollagen, kort och gott-

  91. -och förstås även
    diskrimineringslagen.

  92. Om en kränkning sker på nätet,
    på fritiden-

  93. -men påverkar era elevers skoldag,
    så behöver ni agera.

  94. Så är det. Därför ska det vara
    en utgångspunkt-

  95. -i ert förebyggande,
    främjande och akuta arbete.

  96. Jag tänkte att ni nu
    skulle få prata lite med varandra.

  97. Utmana er själva och vänd er om.
    Ni sitter bredvid dem ni känner.

  98. Testa att vända på er
    och prata om det här:

  99. När var du ute på nätet
    första gången, ungefär årtal-

  100. -och vad gjorde du?
    Två-tre minuter. Okej?

  101. Ja. Då så...

  102. Låt höra. När var du ute på nätet
    första gången, och vad gjorde du?

  103. Jag kommer att upprepa det ni säger
    för att det ska höras.

  104. Inte en enda har varit på nätet
    en enda gång.

  105. -95. Och vad...? Du läste tidningen.

  106. Skiträdd för att trycka på knappar,
    och tekniken var läskig.

  107. Mer? Ja.

  108. -93 och kollade mejl. Just det.

  109. Mer?

  110. Ja. -99
    och kollade litteratur på bibliotek.

  111. -96 och träffade din sambo.
    Redan då? Härligt.

  112. Nån sista?

  113. Nej.

  114. Om vi skulle ställa den här frågan
    till en 15-åring-

  115. -vad skulle de svara?

  116. De har alltid varit på nätet.
    Det är det.

  117. En 15-åring i dag kommer inte att
    kunna skilja på sitt första minne-

  118. -och första gången man är på nätet.

  119. Min 3,5-åriga son har ju
    ganska länge använt SVT Play-

  120. -och tittat på filmer och så där.

  121. Vi har nåt i mitten som är så
    samhällsomvälvande och förändrande-

  122. -nätet, som skapar
    en ny arena för kommunikation.

  123. Vi har en del av befolkningen, ni,
    som en gång har lärt sig det här-

  124. -som tycker att det har varit svårt
    och läskigt att trycka på fel knapp-

  125. -och hela tiden hänvisar tillbaka
    till nåt som kanske fanns före.

  126. Och en del har fötts med det här och
    tycker att det är lika naturligt-

  127. -som att gå eller prata eller andas.
    Alltså man har inga referenspunkter.

  128. Det skapar en ganska speciell
    situation när vi jobbar med det här.

  129. Det här är min bästa kompis Thomas.

  130. När Thomas och jag gick i skolan,
    när man tog kort på varandra-

  131. -så hamnade de i värsta fall
    i ett fotoalbum i en bokhylla.

  132. Det mest publika fototillfället
    vi hade var...

  133. ...skolkatalogen, och folk
    förberedde sig i veckor för det.

  134. Valde kläder, testade frisyrer
    och så där. Så är det inte i dag.

  135. Men vi som sitter här
    refererar gärna till det.

  136. Eller på den tiden då man fick
    bestämma en tid på Hötorgstrappan.

  137. Dök folk inte upp så stod man där.
    Man kunde inte ringa varandra.

  138. Det i sig är inget problem.

  139. Problemet är vad vi gör när vi ser
    på hur unga använder fotodelning-

  140. -eller kontaktar varandra.

  141. Det finns en risk
    att vi gör en värdering-

  142. -av det sättet som barn och unga
    använder teknik på.

  143. Och det tycker jag
    att vi ska vara medvetna om.

  144. Det handlar inte bara om det första
    utan också om vuxnas koll.

  145. Jag vill be om en till tjänst.

  146. Jag skulle vilja att nån beskriver
    sin skolgård eller en skolgård.

  147. Gärna detaljerat.

  148. Inga skolgårdar.

  149. Ja.

  150. "Det är mobiltelefoner överallt."
    Hur ser skolgården ut rent fysiskt?

  151. Indelat i grupper.
    Finns det nån fotbollsplan?

  152. Vad sa du?

  153. Okej. Basketmål, kanske.

  154. Ingen ute. Bara telefoner. Ja.

  155. Tack! Nån annan lite mer fysisk
    beskrivning av en fotbollsplan-

  156. -en skolgård? En fotbollsplan
    vet ni hur den ser ut.

  157. En skolgård. Ja.

  158. Ja, just det.

  159. Just det. Bergen, fri surf,
    en äventyrsbana, tre fotbollsplaner.

  160. Basketplaner, landbandy. Ja.

  161. Vad sa du?

  162. Sandbäcksskolan, Katrineholm.
    Om en elev säger:

  163. "Jag var med om en grej
    på äventyrsbanan."

  164. Då vet du ungefär var det har hänt
    och ungefär hur det ser ut där.

  165. Det kommer att hjälpa dig,
    troligtvis, att hjälpa eleven.

  166. Kan nån beskriva ett klassrum
    på er skola?

  167. "Samma gardiner sen 60-talet."

  168. "Ljusgula väggar med hål i.
    Mixade bord och stolar."

  169. Kateder och whiteboard. Ja.

  170. Det är nån sorts fönster
    på ena sidan...? Just det.

  171. Frågan är om ni kan beskriva
    de tre sidor, spel eller bloggar-

  172. -som era elever oftast nämner.

  173. Vad är ingången till bloggportalen,
    vad handlar bloggarna om?

  174. Hur ser spelet ut? Vad är syftet?

  175. Om nåt händer, vet ni hur
    man kan kontakta moderatorerna?

  176. Vilka ligger bakom spelet? Finns det
    anmälningsmöjligheter på sidorna?

  177. Kan man lotsa eleverna
    till att göra inställningar?

  178. Ni som sitter här i dag är
    superintresserade. Ni kan det här.

  179. Men jag tror att av de här 41
    respektive 50 procenten av lärare-

  180. -som inte förebygger mobbning och
    kränkningar vi nätet eller mobilen-

  181. -de kanske inte kan göra det här.

  182. Det här begreppet
    betyder "forever alone"-

  183. -och fungerar ungefär så här att...

  184. Säg att vi går i samma klass, och så
    skriver jag: "Är på mattelektion."

  185. Och så är det ingen
    som gillar min statusuppdatering.

  186. Men så skriver nån "FA".

  187. Och så är det en massa folk
    som gillar begreppet "FA"-

  188. -som alltså gillar det faktum
    att jag är "forever alone".

  189. Det handlar om att ni behöver ha koll
    på vilka sidor och spel det är-

  190. -men också begreppen.

  191. Inte för att ni ska gå runt i
    korridorerna och säga: "LOL, kids!"

  192. För det tror jag inte funkar så bra.
    Det ger inte önskvärd effekt.

  193. Men vissa begrepp
    har ju en social innebörd.

  194. Det gäller även "gilla"-

  195. -funktionen som finns på Facebook
    och även på andra sajter.

  196. Man kan gilla en uppdatering,
    bild eller videolänk.

  197. En lärare berättade att i deras
    skola kunde inte alla gilla allt.

  198. Det var tydligt kopplat
    till den status som fanns i skolan.

  199. "Vem tror du att du är som gillar
    min uppdatering? Det får du inte."

  200. Det var inte Mark Zuckerbergs avsikt
    när han skapade funktionen "gilla"-

  201. -men vissa saker får
    en social innebörd-

  202. -och det behöver ni ha koll på.

  203. Vi vet att unga har en massa
    kompetens i det här med nätet-

  204. -och hur man är mot andra på nätet.

  205. EU Kids Online är ett stort
    pågående forskningsprojekt-

  206. -som kom med en slutrapport och
    sen har fyllt på med delrapporter.

  207. Och det som de kunde se-

  208. -var att barn och unga reagerar
    eller agerar vid kränkningar-

  209. -i väldigt hög utsträckning.
    De har strategier för att handskas-

  210. -med saker som är
    ett negativt innehåll på nätet.

  211. Det vet vi.

  212. De visade också att förutsättningar
    på och utanför nätet hänger ihop.

  213. Nämligen alltså så här:

  214. Om en elev har redskap och verktyg,
    en stor verktygslåda-

  215. -för att handskas med saker
    som händer utanför nätet-

  216. -så använder de också dem på nätet.

  217. Men saknar man den här verktygslådan
    utanför nätet-

  218. -då saknar man den också på nätet.

  219. Det här är en viktig poäng som ni
    säkert får höra fler gånger i dag:

  220. Det hänger ihop,
    det som händer på nätet och utanför.

  221. Det är inte två separata världar.

  222. Ett sätt att jobba förebyggande med
    elever när det gäller kränkningar-

  223. -är att jobba med dem intensivt
    i skolan kring den här frågan.

  224. I höstas genomförde vi
    en undersökning.

  225. Den är representativ
    för åldrarna tolv till sexton år-

  226. -riksrepresentativ.
    Och där ställde vi frågan:

  227. "Om du blev utsatt för en kränkning
    på nätet, hur skulle du agera?"

  228. Egentligen tycker jag att siffrorna
    som är allra längst ner-

  229. -säger mest angående resonemanget
    kring ungas kompetens.

  230. Det är 1,5 procent av killarna och
    tjejerna som har svarat "ingenting".

  231. Man kanske kan lägga in
    "vet ej" där.

  232. Men nånstans runt 97 procent av dem
    vi har frågat, 12- till 16-åringar-

  233. -har aktiva strategier för hur man
    handskas med kränkningar på nätet.

  234. Det känns ju förstås bra.

  235. Sen måste vi som vuxna ta reda på
    vilka strategier som används-

  236. -och fundera på om de är
    konstruktiva eller om de bör ändras-

  237. -och sen tillsammans med barn
    och unga utveckla dem vidare.

  238. Det är vårt uppdrag, att ge
    barn och unga aktiva strategier-

  239. -för hur man kan handskas
    med saker som man möter.

  240. Om de här två bilderna handlar
    om den kompetens som unga redan har-

  241. -så tänker vi oss på Friends den
    kompetens som vi vill att de ska ha.

  242. De kompetenserna hänger ihop med
    kompetenserna vi vill att de ska ha-

  243. -när det gäller kränkningar och
    mobbning i skolan. Det är samma.

  244. Vi vill att de ska kunna definiera-

  245. -vad en kränkning och vad
    diskriminering och trakasserier är.

  246. Det är en viktig kompetens
    att kunna se vad som händer-

  247. -och kategorisera det.

  248. Vi vill att man också ska ha en
    förståelse av vilka konsekvenser-

  249. -såna här saker kan få för
    de utsatta och för dem som utsätter.

  250. En breddad förståelse för det.

  251. Och när man kan definiera och
    förstå konsekvenser vill vi också-

  252. -att man ska ha konkreta
    handlingsalternativ om nåt händer.

  253. Det är ju superviktigt.

  254. Som alltid, ett källkritiskt
    förhållningssätt till nätet.

  255. EU Kids Online, både den svenska
    och den internationella rapporten-

  256. -har visat att barn och unga kan
    jämföra innehåll på olika sidor-

  257. -som ett sätt att vara källkritiska,
    men det är ändå en viktig kompetens.

  258. Att hitta info om vad som gör en
    sida seriös, vilka regler som finns-

  259. -vilka inställningar man kan göra-

  260. -alltså tekniskt erbjuda kompetens
    till barn och unga.

  261. Många gånger har de en kompetens,
    men ni kan säkert bidra.

  262. Och också, ha en kunskap kring
    vilka lagar som gäller på nätet.

  263. Det här är en vanlig reaktion vi får
    på skolor och även från föräldrar-

  264. -att det känns som ett laglöst land,
    och så är det inte.

  265. Samma lagar som gäller på nätet
    gäller också utanför, och tvärtom.

  266. Skollagen, olaga hot,
    förtal, trakasserier...

  267. Samma saker gäller på och utanför.

  268. Nu tänkte jag
    att ni skulle få prata om det här.

  269. Nu ska ni sitta i bikupor och prata
    med nån ni inte har pratat med-

  270. -om hur ni kan arbeta i ett klassrum
    med eleverna-

  271. -så att de använder
    de här kompetenserna.

  272. Några minuter, och sen vill jag
    gärna höra vad ni har sagt.

  273. Nu är jag nyfiken på att höra.

  274. Hur kan ni arbeta så att era elever
    använder de här kompetenserna?

  275. Okej.

  276. Eller hur arbetar ni redan i dag?
    Ja?

  277. Just det.

  278. Ni arbetar alltså med scenarier.
    Ni ger klassen ett scenario-

  279. -typ "Du har fått ett meddelande
    via Kick..." Det är en chattjänst.

  280. "Hur skulle du agera
    i den här situationen?"

  281. Hur tycker du att det funkar?

  282. Just det.

  283. Just det. Nu får du en mick här,
    men jag tror att du är färdig.

  284. Du tycker att det funkar bra.

  285. De lyfter sina erfarenheter
    och hjälper varandra.

  286. Nån kanske säger "jag vet inte"
    men då fyller nån annan på.

  287. Det är bra för att ni lyssnar på
    deras erfarenheter och upplevelser.

  288. Superbra. Tack! Nu behövde du inte
    prata i micken. Nån mer?

  289. Jag skulle jättegärna vilja höra.
    Här framme har vi en.

  290. Jag undervisar på gymnasiet.

  291. Som lärare blir man ibland inbjuden
    till olika grupper som klasser har.

  292. Och ganska snart glömmer en del bort
    att de har lärare i gruppen-

  293. -och då kan det dyka upp kommentarer
    om de andra och om lärare.

  294. Och här har man en stor chans
    när man är med i grupperna-

  295. -att man också reagerar
    när man ser nånting som uttrycks-

  296. -och att man visar eleverna både
    i den sociala gruppen där man ingår-

  297. -men också att man i klassrummet
    fysiskt reagerar-

  298. -så att de vet
    att man finns på båda ställena.

  299. Just det. Vi har anordnat
    nätverksträffar kring den frågan.

  300. Just det där, om man ska bli kompis
    med sina elever på Facebook-

  301. -det är lite av en vattendelare.
    Men jag...

  302. Erfarenheten har varit
    att alla som har gjort så-

  303. -som har använt Facebook till
    att kommunicera med sina elever-

  304. -har upplevt det som positivt.

  305. Det ger ytterligare ett forum
    där man kan få umgänge med eleverna-

  306. -och se vilka utvecklingsmöjligheter
    som finns. Toppen. Tack!

  307. Det handlar
    om den kompetens unga har-

  308. -men kanske också den kompetens
    vi vill att de utvecklar...

  309. ...utvecklar ännu vidare.

  310. Det handlar inte bara om ungas
    kompetens, utan tyvärr också ibland-

  311. -om ett negativt innehåll.

  312. Den här skärmdumpen som jag ska läsa
    för er har vi fått av en elev.

  313. Det är ett autentiskt exempel,
    men vi har bytt ut alla namn.

  314. Noah säger: "Vad gör du, snygging?"

  315. Alex svarar:
    "Jag kom nyss in själv."

  316. "Tycker du att du har rätt
    att kalla mig hora?"

  317. Noah svarar: "Jag kallade dock
    inte dig för hora, men Nathalie."

  318. Alex säger: "Varför skrek du då
    'kolla hororna'?"

  319. "Och varför kallar du Nathalie hora
    för att hon dumpade dig?"

  320. "Du är så jävla äcklig."

  321. "Du gör bara bort dig på din blogg,
    du och Hor-Nathalie."

  322. "Ha ha, sött", svarar Alex.
    "Nej, du är jävligt ful..."

  323. "Ha ha, din åsikt, ja."

  324. "Min och hela Sveriges",
    svarar Noah.

  325. "Ja ja,
    för hela Sverige vet vem jag är."

  326. "Bättre det än att hänga med
    Hor-Nathalie. Du börjar bli fet."

  327. "Ha ha,
    märker att du läser vår blogg."

  328. "En gång är ingen gång",
    svarar Noah.

  329. "Alla mina polare länkar
    när ni gör bort er."

  330. "Hänger du med dina tuffa polare nu
    i och med att du inte svarat innan?"

  331. "Wow, respekt."

  332. "Vad ska du göra?
    Du har inte ens en egen mamma..."

  333. När jag ser det här
    tänker jag några saker.

  334. Det är förstås en kränkning.

  335. Nånstans innan det här
    har eleverna gått från skolan-

  336. -och sen händer allt det här, och
    här nere kommer de tillbaka till er.

  337. Deras relation har ju förändrats
    utifrån den här konversationen-

  338. -från att de lämnade er tills de kom
    tillbaka. Så har det alltid varit.

  339. När jag gick på högstadiet kunde jag
    bråka med killarna i mitt band.

  340. Men nu finns det
    fler såna här kontaktytor-

  341. -och fler möjligheter
    eller risker att sånt här händer.

  342. Det här påverkar också ert arbete.

  343. Det har tyvärr inte heller
    nån enkel trycka-på-knappen-lösning.

  344. Det finns inga såna.

  345. I stället handlar det om att
    ta reda på hur Alex och Noah mår-

  346. -hur de trivs i skolan och om
    de känner sig trygga i sig själva.

  347. Det handlar om att titta på deras
    klasser. Hur funkar deras klasser?

  348. Är det klasser där alla får vara
    med, alla vågar räcka upp handen-

  349. -man är inte rädd för att chansa
    och säga nåt man inte vet stämmer?

  350. På rasterna får alla vara med,
    man är schyst på nätet.

  351. Eller har man en klass
    med tydlig statushierarki-

  352. -där ingen sitter längst fram
    och man är orolig för kommentarer-

  353. -och alla vill se likadana ut?

  354. Beroende på det... Det kommer också
    att påverka hur eleverna är.

  355. Men man behöver också titta på hur
    skolan jobbar med mobbning i stort-

  356. -och också hur man jobbar med det
    via och kring nätet.

  357. Men jag tror och är helt övertygad
    om att det går att göra jättemycket-

  358. -att komma väldigt långt
    i det här arbetet.

  359. Som jag sa tidigare-

  360. -så tycker jag att vi som vuxna
    inte riktigt har gjort det än.

  361. Det finns undersökningar som har
    tittat på mobbning och kränkningar-

  362. -på nätet.
    Statens medieråd gör vartannat år...

  363. Det har inte blivit det,
    men de gör stora undersökningar-

  364. -där man har ställt frågor
    kring mobbning på nätet.

  365. Det är två ålderskategorier.

  366. Av 9- till 12-åringar svarar
    9 procent att de har blivit mobbade-

  367. -och av 12- till 16-åringar
    11 procent.

  368. Och en vanlig förutfattad mening är
    att det har blivit värre på nätet.

  369. Vad jag vet har Statens medieråd
    gjort mätningar flera gånger-

  370. -med olika barn och unga.

  371. Men det visar ingen ökning -
    snarare det motsatta.

  372. Det lyfter tillbaka
    till det jag pratade om först-

  373. -att det som hände i Göteborg
    har lyft frågan till oss-

  374. -och gjort det tydligt för oss
    att det inte är nåt...

  375. Att det inte är nåt nytt, men
    att det är bra att vi lyfter det.

  376. Ann Frisén... Vi får höra en
    av hennes kollegor sen.

  377. Hon har 2012,
    med reservation för årtalet-

  378. -tittat på mobbning på nätet.

  379. I årskurs 4 är det 16 procent,
    i årskurs 6 är det 8 procent-

  380. -och i årskurs 9 är det 9 procent
    som har blivit mobbade på nätet.

  381. Det lyfter att man också måste jobba
    med det här i de yngre åldrarna.

  382. EU Kids Online, den rapporten visade
    på 11 procent nätmobbning 2011.

  383. Och i vår undersökning
    som vi gjorde i höstas-

  384. -frågade vi
    om upprepade kränkningar.

  385. Av dem som utsatts för upprepade
    kränkningar, d.v.s. mobbning-

  386. -så var det 5 procent
    av dem vi ställde frågor till.

  387. Vi ställde också frågan-

  388. -vilken form av kränkning via nätet
    eller mobilen man har varit med om.

  389. Vi frågar om kränkningar
    för att vi jobbar med den frågan.

  390. Hade vi bara ställt frågor
    om vad man hade lärt sig på nätet-

  391. -så hade vi förstås
    fått svar kring det.

  392. Det vanligaste svaret är att nån har
    skrivit nåt taskigt på nätet om mig.

  393. "Jag har fått ett taskigt sms."
    "Jag har fått taskiga kommentarer."

  394. "Jag har läst nåt som var riktat
    mot mig och kändes obehagligt."

  395. "Jag har blivit blockad."
    "Jag har känt mig utanför."

  396. "Nån har laddat upp bild eller film
    på mig mot min vilja" eller "annat".

  397. Tjejerna är, i alla kategorier utom
    den översta, överrepresenterade.

  398. Jag kommer snart tillbaka till
    varför det eventuellt är så.

  399. Vi frågade också: "Om du tänker
    tillbaka på sist du blev kränkt"-

  400. -"vet du vem som utsatte dig?"

  401. Och det gröna, det är ja.

  402. Ungefär en tredjedel säger
    att det är nån i klassen.

  403. Ungefär en tredjedel säger nån
    i skolan men inte i klassen.

  404. En femtedel ungefär säger att det är
    nån annan som man vet vem det är.

  405. Och ungefär 20 procent säger
    att de inte riktigt vet vem det är-

  406. -som har kränkt.

  407. I EUKO-projektet har man också sett-

  408. -att unga kommunicerar på nätet
    med folk de känner utanför nätet.

  409. Återigen igen, det hänger ihop-

  410. -det man gör på nätet
    och utanför nätet.

  411. I EUKO-projektet hade man också
    ett öppet svarsalternativ-

  412. -där eleverna fick svara på frågan:

  413. "Vet du nåt som barn och unga,
    eller unga i din ålder"-

  414. -"skulle bli besvärade av
    om de stötte på på nätet?"

  415. Alltså att flytta frågan
    bort från dem själva.

  416. De svarade då så här.

  417. Det vanligaste svaret var
    "pornografiskt innehåll".

  418. Därefter "våldsamt innehåll".

  419. "Annat innehåll" som innebär
    virus, spam och popups-

  420. -men också brist på kunskap
    kring internetsäkerhet.

  421. "Uppföranderelaterat innehåll"
    innebär hur man beter sig på nätet-

  422. -till exempel nån form
    av aggressivt beteende, mobbning-

  423. -eller ett ovälkommet beteende.

  424. "Kontaktrelaterat innehåll"-

  425. -handlar om risker för att nån
    kontaktar mig som jag inte vill-

  426. -ett ovälkommet kontaktsökande.

  427. "Övriga risker"
    var nån sorts samlingsgrupp.

  428. Man kom också fram
    till några övergripande punkter-

  429. -som jag tycker är kanske
    de viktigaste att lyfta.

  430. Man kan se att flickor i högre
    utsträckning jämfört med killar-

  431. -kan identifiera risker.

  432. Man såg även att pojkar i högre grad
    bekymrar sig för våldsamt innehåll.

  433. Det hänger ihop med att killar
    och tjejer gör olika saker.

  434. Pojkar oroar sig kanske logiskt
    för det de gör.

  435. Flickor bekymrar sig i högre grad-

  436. -för kontakt- och beteenderelaterat
    innehåll.

  437. Ta med er det
    när ni jobbar med en klass-

  438. -att vi vet att killar och tjejer
    gör lite olika saker på nätet-

  439. -och att det kommer att påverka.

  440. Ju äldre barn,
    desto fler risker lyfter de.

  441. Alltså kanske man får fler färger
    att måla sin verklighet i.

  442. Man blir mer medveten om risker
    och lyfter också fler risker.

  443. Men här kommer kanske
    den viktigaste poängen:

  444. Det är skillnad
    mellan risk och skada.

  445. Att möta på nåt negativt, en risk,
    är inte samma sak som att ta skada.

  446. EUKO kan visa att många barn
    och unga möter på risker-

  447. -men det är få, relativt sett-

  448. -som tar skada av det negativa
    innehållet eller riskerna de möter.

  449. Och det är en väldigt viktig poäng
    att förhålla sig till.

  450. Det är kanske framför allt det...

  451. Barn och unga kommer att möta risker
    på nätet, på skolgården, på väg hem-

  452. -i centrum... De möter risker.

  453. Frågan är hur vi förbereder dem
    för att på bästa sätt minska skadan-

  454. -eller ha konstruktiva modeller
    för hur man kan agera om nåt händer.

  455. Då så... Jag tänkte...
    Vi får se hur många vi hinner med.

  456. Nästan kanske till och med två.

  457. Ni ska få jobba
    med det här konkreta görandet.

  458. Nu kommer ni att få lite mer tid.

  459. Sitt i grupper och vänd på er
    om det går. Lär känna nya människor.

  460. Jag tänkte att ni skulle få jobba
    med ett par case.

  461. Det här är case som är verkliga,
    som vi har fått till oss.

  462. Jag läser caset.

  463. "Du är mentor och får ett samtal
    från pappan till Aron i din klass."

  464. "Återigen har Aron blivit kränkt
    av samma elever i en annan klass"-

  465. -"denna gång har kränkningarna
    skett på en sida på nätet."

  466. "Förra gången var det i skolan."

  467. "Skolan agerade genom att prata med
    inblandade elever och föräldrar"-

  468. -"skapa en åtgärdsplan
    och följa upp situationen."

  469. "Detta ledde till
    att kränkningarna upphörde."

  470. "Förra gången råkade dock Aron ut
    för repressalier"-

  471. -"från de andra eleverna."

  472. "Därför vill Aron inte att skolan
    ska agera på samma sätt denna gång."

  473. Det jag vill att ni diskuterar är:
    Hur agerar du där och då?

  474. Och gärna också:
    Hur agerar ni långsiktigt?

  475. Ni får sju minuter på er
    att prata om det här-

  476. -och sen skulle jag jättegärna
    vilja höra vad ni har pratat om.

  477. Kör i gång!

  478. Okej, nu har det gått sju minuter.

  479. Det blir lustigt när det klipps in
    och ni skrattar åt okejet.

  480. Nu vill jag höra hur det har gått.

  481. Vi väntar in
    de två mickarna som finns.

  482. Nu kommer svaren att vara längre,
    och därför vill jag höra ordentligt.

  483. Så hur agerar ni?

  484. Där och då eller långsiktigt
    eller både och.

  485. Yes?

  486. Ja, jag har först en fråga till er.

  487. I andra stycket står det
    att det skedde-

  488. -samtal med elever och föräldrar.

  489. Hur gick de samtalen till?
    Det är ju alldeles avgörande.

  490. -Kan du beskriva det?
    -Nej.

  491. Jag pratade med pappan,
    som beskrev det så här för mig.

  492. Han beskrev det som
    att skolan hade agerat väldigt bra.

  493. Jag var inte i rummet, så jag
    vet inte hur konversationen gick-

  494. -men han var nöjd med hur skolan
    hade agerat den första gången.

  495. Så jag gissar
    att det var konstruktivt och bra.

  496. Men vilka var i rummet? Var det
    bara föräldrar vid ett tillfälle?

  497. -Och bara barn vid ett tillfälle?
    -Det kan jag inte svara på.

  498. Då är det väldigt svårt
    att gå vidare till nästa stycke.

  499. Om vi tänker oss situationen
    att elever har varit i...

  500. ...de har pratat med eleverna och
    föräldrarna tillsammans i en grupp.

  501. Jag förutsätter att de har pratat
    med de inblandade eleverna i skolan-

  502. -och sen har de kallat till sig
    föräldrarna och haft ett samtal.

  503. Jag har nog ganska stor erfarenhet
    av såna här saker.

  504. Jag skulle kalla in bara föräldrarna
    om inte mobbningen upphör.

  505. I det läget slipper man-

  506. -en massa konstiga bindningar
    mellan barn och föräldrar.

  507. Man kan ha ett rent och fint samtal.

  508. Eleven kan gärna få sitta utanför
    och vänta och undra lite-

  509. -om det nu är barn
    som har varit "dumma" så att säga.

  510. Är det barn som har råkat ut för
    trakasserier så är det en annan sak.

  511. Men jag tror väldigt mycket på
    att vi vuxna markerar och visar-

  512. -att vi just är det
    och att vi kan föra ett samtal-

  513. -där barnen känner att de nånstans
    är trygga med det vi säger.

  514. -Absolut. Att våga vara vuxen.
    -Sen kan man prata med barnet...

  515. ...och säga: "Det här
    vill vi inte vara med om längre."

  516. Super.
    Har ni nån sorts plan i skolan...?

  517. Har ni jobbat vidare med det? Det är
    bra att föräldrarna är inblandade.

  518. Har ni nån struktur för hur ni
    jobbar vidare med det i skolan?

  519. -Du hade mycket erfarenhet.
    -Jag jobbar på en låg och mellan.

  520. Och vi har ju en...diskussion,
    en ständig diskussion-

  521. -om hur vi ska få barnen
    att fundera över hur man är.

  522. De är ju rätt små.

  523. Och det är väl nån slags moralitet
    som varje barn naturligt tänker på.

  524. -Pratar ni specifikt om nätet också?
    -Det kan jag nog inte säga.

  525. Men däremot har vi jobbat en hel del
    när det har hänt saker på nätet.

  526. Och då har vi sett till
    att få utskrifter och såna saker-

  527. -vilket har gjort arbetet lättare.

  528. Det är en viktig poäng. På nätet
    finns det ofta en bevissituation.

  529. När det händer nånting på skolgården
    är det lite mer ord mot ord.

  530. Här kan man många gånger få
    utskrifter av sms-konversationer-

  531. -eller om det är på Facebook
    eller vad det kan vara. Super.

  532. Nån mer skulle jag gärna vilja höra.

  533. Ja?

  534. Först så... Det står
    att kränkningarna upphörde-

  535. -men det står ändå att Aron
    råkade ut för tråkigheter sen.

  536. Då har de inte upphört,
    som vi har fått det beskrivet här.

  537. Nyckelordet är "åtgärdsplan".
    Samtal, uppföljning och så vidare.

  538. Jag sitter i trygghetsteamet,
    och det är det vi gör hela tiden.

  539. Inte en gång, utan vi kollar
    med eleverna om och om igen.

  540. Jag frågade min elevrådsordförande
    om det här med att våga berätta.

  541. Jättemånga elever har svårt
    för att berätta.

  542. Man är rädd för vad som händer.

  543. Ändå kom vi överens om
    att man måste berätta-

  544. -och vi vuxna måste gå in med
    tydliga planer för hur vi ska agera.

  545. Rädslan kan vara
    både för repressalier-

  546. -och för att det är en stigmatiserad
    situation att vara utsatt.

  547. Att berätta om det
    är ingenting man gör jättegärna.

  548. Det är ett dubbelt motstånd.

  549. Som kurator vet elever
    att jag har tystnadsplikt.

  550. De kan säga: "Berätta inte det här."

  551. Då måste jag lirka runt det där så
    att de förstår att vi måste agera-

  552. -och ändå behålla tystnadsplikt.

  553. Just den erfarenheten,
    skolsköterskor, kuratorer...

  554. De är inte riktigt skolpersonal.
    De är inte undervisande eller så.

  555. De är jätteviktiga symboler-

  556. -och viktiga att kunna gå till
    i alla ärenden.

  557. Men när du går runt lite ändå
    och tar nån sorts vuxenansvar-

  558. -yrkesroll/vuxenansvar...
    Hur tas det emot av eleverna?

  559. I vårt fall tycker jag
    att det brukar gå ganska bra.

  560. Det är en kombination av förtroende
    men att vi är vuxna.

  561. Vi förväntar oss att de gör som vi
    säger men bränner inget förtroende.

  562. Vi pratar inte över huvudet
    på varken förövare eller offer.

  563. Vi vill ändå
    jobba långsiktigt med båda.

  564. Oftast... Jaha.

  565. Ja. Vi jobbar ju på högstadiet.
    Jag är fritidsledare.

  566. Då är det att komma till: "Vad har
    du för del i det här problemet?"

  567. Det är väl liksom slutklämmen.

  568. -Vill du säga nåt?
    -Nej.

  569. Super. Jättespännande att höra.

  570. Ja. Det är så kompetent så att jag
    inte ens vet vad jag ska tillföra.

  571. Det är alltid en svår gränsdragning
    mellan-

  572. -å ena sidan förtroende,
    å andra sidan vuxenskap.

  573. För det finns en risk
    att även om jag som vuxen ser-

  574. -att man måste göra vissa saker,
    så kanske jag tappar förtroendet.

  575. Jag har en lucka att nå eleven.
    Tappar jag förtroendet är det borta.

  576. Nästa gång nåt händer, vad händer
    med eleven då? Vem pratar den med?

  577. Samtidigt som man som vuxen har
    en bättre kompetens att se-

  578. -längre fram, vad kan hända
    och sociala relationer och så.

  579. Jättebra.

  580. Då hinner vi med ett case till.
    Det här har ni redan sett en gång.

  581. Det var skärmdumpen
    jag visade förut-

  582. -men egentligen samma fråga
    i grunden.

  583. Ni får skärmdumpen av en elev.

  584. Hur agerar du där och då
    och långsiktigt?

  585. Fem minuter. Sen skulle jag vilja
    höra vad ni har kommit fram till.

  586. Okej.

  587. Då...börjar ni kunna det här.

  588. Samma sak. Jag vill jättegärna höra
    vad ni säger. Vi inväntar mickarna-

  589. -så får vi höra vad ni säger
    ännu bättre.

  590. Så hur agerar du där och då
    och även långsiktigt?

  591. Längst upp till vänster.

  592. Inget jättebra svar-

  593. -men ett problem är att föräldrarna
    är de dåliga förebilderna.

  594. Vi ser de vuxna bete sig likadant.
    Kanske inte när de pratar med andra-

  595. -men väl ute på nätet säger de
    samma kommentarer till alla andra.

  596. Att förvänta sig att våra barn
    ska göra nåt annat är väldigt svårt.

  597. Och hur uppfostrar vi föräldrar
    som inte har blivit uppfostrade?

  598. Jag skulle vilja lägga till
    skolanställda-

  599. -som inte alltid är
    perfekta föredömen.

  600. Nu slänger jag mig ut
    på djupt vatten, men ändå.

  601. Absolut. Vi kan inte förvänta oss
    nåt annat-

  602. -än att barn gör som vi gör och inte
    som vi säger. Det är absolut så.

  603. Och det verkar som om det är lättare
    att kränka via nätet-

  604. -än ansikte mot ansikte. I mitten?

  605. Det var intressant.

  606. Man kan se tydligt att det är
    en tuff tjej, som ger svar på tal.

  607. Och han kommer ingenstans-

  608. -utan måste hela tiden bli grövre
    och fulare och värre.

  609. "Du har inte ens en egen mamma",
    det är intressant vad det bottnar i.

  610. Men grejen är
    hur den där killen är i skolan.

  611. Hur kommunicerar han med andra?
    Vad har han för relation till dem?

  612. Det kan man jobba med. Han kan ju
    ha agerat på samma sätt verbalt.

  613. Och där kan vi i skolan
    ge honom verktyg.

  614. Hur kommunicerar jag till tjejerna?
    Vad är okej och inte okej?

  615. Och hon tjejen, tyckte jag,
    hon stod ju på sig där.

  616. Kanske med människor i stort.
    Det kanske är hans utmaning.

  617. Absolut. Jag jobbar på högstadiet,
    och jag ser ganska tydligt ibland-

  618. -killar som inte förstår tjejerna
    och som liksom inte kan...

  619. ...snacka schyst...
    De förstår dem inte, helt enkelt.

  620. Sen om man tar kontakt med hans
    föräldrar och pratar med honom-

  621. -man har ju ingen aning
    hur de ser på det.

  622. Det är ju inte säkert
    att de kan hjälpa honom med det.

  623. Absolut. Superspännande. Vi pratar
    om att ge honom redskap i skolan.

  624. Får han redskapen i skolan kan han
    också använda dem, förhoppningsvis-

  625. -på nätet.

  626. Det mest konkreta görandet
    är det vi har sysslat med nu-

  627. -fallbeskrivningar, konkreta case.

  628. Jag avrundar med att gå igenom fem
    principer som vi har tagit fasta på-

  629. -vad gäller att skapa
    ett schyst klimat på nätet.

  630. Det är lite högre abstraktionsnivå
    än de konkreta casen.

  631. Principerna utgår
    från vår erfarenhet-

  632. -men också från forskning,
    undersökningar och så.

  633. Man ska prata om
    hur man är schyst på nätet.

  634. Visa intresse för ungas liv på nätet
    och skaffa den kunskap du behöver.

  635. Barn gör som du gör.
    Det var vi inne på.

  636. Var en klok nätguide
    och hitta rimliga gränser.

  637. Barn behöver också stöd.
    Lyssna och agera.

  638. Jag har varit ute och träffat
    en massa personal från olika skolor.

  639. Då har vi jobbat med det här.
    Jag tänkte lyfta vad de har lyft-

  640. -och vad vi tycker är vettigt
    under de här punkterna.

  641. Att prata om det-

  642. -handlar ju om att skapa
    ett utrymme för ett bra samtal.

  643. Att medvetandegöra och medvetet
    skapa plats för ett utrymme.

  644. Det är en sak i klassrummet-

  645. -men en annan sak är i korridoren
    eller på skolgården.

  646. Man kan ha torsdagskoll.
    Då bestämmer man sig i kollegiet:

  647. I dag ska alla minst två gånger
    stanna upp i korridoren-

  648. -och titta våra elever i ögonen,
    undra hur de mår och prata med dem.

  649. Ni gör ju det här, men kanske
    ska man också formalisera det.

  650. Prata om allt med nätet -
    positivt, neutralt och negativt.

  651. Ibland tenderar vi som vuxna
    att hamna i det negativa.

  652. Så ser ju inte nätet ut, och därför
    så behöver vi bredda våra samtal.

  653. Trots vår välmening, undvik
    att bara varna för det negativa.

  654. Vi jobbar med barn och unga,
    vi kanske till och med har barn-

  655. -och vill ju förstås dem väl.

  656. Vi har alltid en välmening
    med det vi säger-

  657. -men var noggrann
    med vart välmeningen leder dig.

  658. Och om man har ett samtal kring
    en kränkningssituation i skolan-

  659. -släng in en fråga om...
    "Har du fått några sms?"

  660. "Har det hänt nåt på nätet?"
    Skaffa dig en bild kring det.

  661. Visa intresse och skaffa kunskap.
    Var nyfikna.

  662. Ordet "nyfiken" ger en positiv och
    mjuk ingång till det här samtalet.

  663. En fantastisk kunskapskälla
    är era elever.

  664. Frågar ni dem så gör ni båda två-

  665. -ni både visar intresse
    och skaffar kunskap samtidigt.

  666. Ta reda på, som vi var inne på
    tidigare, vilka spel som spelas-

  667. -vilka sidor de använder,
    varför de inte är på vissa sidor-

  668. -vad som får dem att vara på
    en viss sida. Ställ en massa frågor.

  669. Och skapa en expertgrupp.

  670. Det är inte alla
    som behöver jobba med det här.

  671. Man behöver jobba med det
    långsiktigt, men expertkunskapen...

  672. Kanske det är en specifik grupp,
    som trygghetsteamet-

  673. -som jobbar med nätet.

  674. Här kan man ta med in elevkåren
    eller elevrådet-

  675. -eller nån grupp av elever
    som får kompetenshöja och berätta-

  676. -utveckla skolpersonalens kompetens.

  677. Och när det handlar om att
    visa intresse och skaffa kunskap-

  678. -så var inte rädda
    att eleverna kan mer än er tekniskt.

  679. Det är inget hinder.

  680. "Barn gör som du gör.
    Var en positiv förebild."

  681. Du kastade upp bollen till mig,
    så nu tänkte jag smasha ner den.

  682. Man kan vara en förebild
    på olika nivåer.

  683. Det mesta grundläggande är
    att säga ifrån.

  684. Du var med i en Facebookgrupp
    med dina elever.

  685. Jag lägger ingen värdering i det nu,
    men...

  686. Även om jag gillar det.
    I alla fall, säga ifrån.

  687. Säg inte bara ifrån där eleverna är-

  688. -utan också på, säg, Aftonbladets
    kommentarer till nån artikel.

  689. Var den som står upp
    för ett schyst beteende.

  690. Nästa nivå är att inte bara säga
    "Jag håller inte med"-

  691. -utan också: "Hur menar du nu?"
    Alltså att ifrågasätta.

  692. Och till och med
    "Jag ser på den här frågan så här"-

  693. -alltså att argumentera emot
    om ni inte håller med.

  694. Förstås också att vara
    en positiv förebild utanför nätet.

  695. Som vi har sett så följer det med.

  696. Så som ni är utanför nätet,
    så är de också mot andra på nätet.

  697. Och lyft exempel på
    hur man kan använda nätet positivt.

  698. En grundregel: "Kränk inte andra.
    Dina elever googlar dig."

  699. Jag har haft elever
    som har blivit kränkta-

  700. -av att de har googlat sina lärare
    och hittat information om dem-

  701. -som har skapat
    en väldigt problematisk situation.

  702. Så var medvetna om det.

  703. "Var en klok nätguide.
    Sätt gränser."

  704. Vuxenskapet igen, att sätta gränser
    utifrån ett vuxet perspektiv.

  705. Till exempel kan man stå upp
    för ett schyst klimat på nätet-

  706. -att prata med eleverna om det.
    Civilkurage står med i läroplanen.

  707. Det kan man lyfta.

  708. Också en viktig grundprincip
    som vi mässar-

  709. -och det är att prata med nån vuxen.
    Det får gärna vara en trivselregel.

  710. Prata med en vuxen
    om du är med om nånting negativt.

  711. Och också att fundera igenom
    innan man lägger upp en bild-

  712. -eller statusuppdaterar om nån,
    fundera igenom flera gånger-

  713. -hur du tror att personen det
    handlar om kommer att uppfatta det.

  714. Kanske ska du till och med stämma av
    innan du lägger upp det.

  715. "Barn behöver stöd.
    Lyssna och agera."

  716. Här tänkte jag framför allt
    på nån sorts konkret åtgärdsgång-

  717. -om en kränkning har skett på nätet.

  718. "Ingrip." Det är den första som får
    reda på att kränkningen har skett-

  719. -som ska ingripa-

  720. -och sen lämnar man över det till
    mentor, trygghetsteam eller rektor.

  721. Utred alltid.

  722. Kontakta vårdnadshavare, gärna
    tidigt, så att de får vara med.

  723. Mentor, trygghetsteam
    och rektor ansvarar för det.

  724. Rektorn bör vara inblandad. Kanske
    får mentorn stöd av trygghetsteamet-

  725. -kanske är det trygghetsteamet
    som tar situationen.

  726. "Skapa åtgärder." Här tänker jag,
    precis som vi var inne på-

  727. -att föräldrar och inblandade elever
    får vara med i åtgärderna.

  728. De behöver inte hålla med om alla-

  729. -men att förankra det
    hos vårdnadshavare och elever-

  730. -ger ett bättre resultat.

  731. "Utvärdera."
    Hur har det gått med åtgärderna?

  732. Alltså att hela tiden
    återkoppla till eleverna.

  733. Kanske behöver man
    modifiera åtgärderna-

  734. -och skapa nya längs vägens gång.

  735. Ofta räcker det inte med en insats,
    utan man behöver upprepa.

  736. Så. Det jag har pratat om...

  737. För att nå ett schyst klimat på
    nätet handlar det om utgångspunkter-

  738. -som vi har när vi jobbar
    med den här frågan.

  739. Det handlar om kollen vi har-

  740. -men kanske också än mer
    om kollen vi behöver.

  741. Det handlar om kompetensen
    som unga sitter på-

  742. -men också kompetensen vi vill
    säkerställa att de kommer att ha.

  743. Det handlar också tyvärr ibland
    om ett negativt innehåll-

  744. -och slutligen handlar det
    om det konkreta görandet-

  745. -det ni gör i er verksamhet.

  746. Jag började med en siffra
    från vår kartläggningstjänst-

  747. -och tänkte avsluta med ett citat.
    Eleven har fått svara på frågan:

  748. "Om du blir utsatt för nåt på nätet,
    vet du nån du kan prata med?"

  749. "Jag pratar alltid
    med mamma och pappa hemma."

  750. "Är det nåt som hänt på skolan
    kan jag prata med min mentor."

  751. Och det här är för mig slutmålet.

  752. Om barn och unga
    alltid känner sig trygga-

  753. -att prata med nån om nåt händer-

  754. -så tror jag att vi har kommit
    en väldigt lång bit på vägen.

  755. Tack för mig, säger jag.

  756. Tack ska ni ha!

  757. Textning: Jenny Gregory
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Så använder unga sociala medier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Var rör sig barn och unga på nätet och hur agerar de? Och hur kan vuxna ta reda på var barnen rör sig och vad de råkar ut för? Olle Cox är nätexpert på ungdomsnätverket Friends. Han menar att det som händer på nätet påverkar barn och unga starkt. Det är lättare att kränka någon på nätet. Och det har hänt någonting den senaste tiden som förstärker detta. Ett exempel är instagram-upploppet, där unga samlades för att försöka få reda på vem som lagt ut bilder och information om andra elever. Som en följd av detta kom frågan att uppmärksammas av vuxna och i skolor. Inspelat i april 2013. Arrangör: Gothia Fortbildning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Ungdomar och Internet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Sociala medier i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sociala medier i skolan

Så använder unga sociala medier

Var rör sig barn och unga på nätet och hur agerar de? Olle Cox är nätexpert på ungdomsnätverket Friends. Han menar att det som händer på nätet påverkar barn och unga starkt. Det är lättare att kränka någon på nätet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sociala medier i skolan

Att bli mobbad på nätet

Det är lättare att vara taskig på nätet. Men vad är nätmobbning? Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, redogör för de tre kriterier som brukar räknas upp för definitionen av mobbning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sociala medier i skolan

Skolans ansvar vid nätmobbning

Lagen är tydlig när det gäller skolans ansvar om nätmobbning, säger Caroline Dyrefors Grufman, Barn och elevombud (BEO). Skolan är enligt lagen skyldig att systematiskt motverka kränkande behandling. BEO ger en tydlig bild av skolans skyldigheter, föräldrars möjligheter och barnens rättigheter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sociala medier i skolan

Frågor och svar om nätmobbning av unga

och elevombud (BEO), när hon svarar på frågor från lärare och skolpersonal. Förskola och skola ska vara en frizon för eleverna. Skolan är enligt lagen skyldig att motverka kränkande behandling.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sociala medier i skolan

Skolans personal bör nätvandra

Näthat handlar inte om nätet, eller om enskilda personer, utan om strukturella problem i samhället. Helena Meyer, Nätvandrarsamordnare på Fryshuset, redogör för en rad olika kategorier av näthatare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss