Titta

Lärandets idéhistoria

Lärandets idéhistoria

Om Lärandets idéhistoria

Vi har ärvt många föreställningar från det förflutna, oftast utan att vara medvetna om det - vetenskapliga upptäckter, politiska idéer, filosofiska teorier och konventioner kring lärande. Tankar som en gång var nya och omstridda men nu har blivit vår tids oreflekterade självklarheter. Det var först på 1800-talet pedagogik som ämne skildes ut från filosofin. Det är alltså de stora filosoferna som från antiken och framåt har ägnat sig åt att utveckla tänkandet kring kunskap och lärande. Det är där vi hittar lärarprofessionens rötter i filosofi och idéhistoria. Avsikten med programserien har varit att producera ett material som hjälper lärarstudenter att hitta sina professionella rötter. Programmen ger en överblick som grund för vidare studier kring idéhistoria och kunskapsteori.

Till första programmet

Lärandets idéhistoria: Vad är kunskap?Dela
  1. Platon

    Om skillnaden mellan episteme och doxa i Platons idélära.

    Dela kapitel
  2. Aristoteles

    Om episteme, techne och fronesis.

    Dela kapitel
  3. David Hume

    Om Humes empiristiska ståndpunkt.

    Dela kapitel
  4. Immanuel Kant

    Om Kants kritik av det rena förnuftet.

    Dela kapitel
  5. Karl Marx

    Om att all kunskap är människans produktion.

    Dela kapitel
  6. Michael Foucault

    Om att idéer som vi ser som tidlösa är extremt tidsbundna.

    Dela kapitel
  7. Zygmunt Bauman

    Om att kunskap utvecklas så att vi vet allt om ingenting.

    Dela kapitel
  1. Jag tänker väl på böcker.

  2. Det är användbart för vår civilisation.

  3. Nåt man kan hämta fram,
    nåt som svarar på frågor.

  4. Man kan också få det
    i samtal med vänner.

  5. Det är som ljus.
    Utan ljus ser man inget.

  6. Kunskap är meningsfullt
    och nödvändigt för människor-

  7. -eftersom den hjälper oss att gå vidare.

  8. Vi vet hur vi ska reagera på stimuli,
    hur vi ska bete oss-

  9. -och hur vi ska uppnå våra ändamål.

  10. Kunskap går inte att isolera
    från kultur eller samhälle.

  11. Jag tror inte på
    att destillera fram en ren kunskap.

  12. Det blir väldigt komplicerat-

  13. -när man börjar tänka abstrakt
    på vad kunskap är.

  14. Platon var bland de första under
    antiken som har en teori om kunskap.

  15. Han har en bestämd uppfattning
    om vad som är och inte är kunskap.

  16. Han gör åtskillnad
    mellan "episteme" och "doxa".

  17. Episteme är den säkra kunskapen
    som bara vi bara når genom tänkandet-

  18. -och genom vårt förnuft.

  19. Det har att göra med Platons
    så kallade idé- eller formlära.

  20. Han tänker sig att det finns vissa
    idéer som verkligheten består av.

  21. I idévärlden, där idéerna finns,
    är allt evigt och oföränderligt-

  22. -men i vår värld, sinnevärlden,
    är allt flyktigt och föränderligt.

  23. Därför får vi ingen säker kunskap
    genom att studera världen-

  24. -eller titta på naturen.
    Den förändras ju hela tiden.

  25. Om vi då ska få kunskap
    om exempelvis en häst-

  26. -då ska vi tänka på en häst,
    inte titta på hästar i en hage.

  27. Den här uppfattningen om-

  28. -att det sanna vetandet,
    den riktiga kunskapen-

  29. -endast kan nås genom tänkandet,
    genom teoretisk verksamhet-

  30. -den har varit extremt långlivad
    i den västerländska historien.

  31. Kunskap är ett begrepp som vi
    har med oss sen 2 500 år tillbaka-

  32. -när Aristoteles pratade om kunskap.

  33. Det intressanta är
    att han använde många olika begrepp.

  34. Där vi har ett begrepp för kunskap
    hade han ett helt spektrum.

  35. I dag kan vi kanske
    titta närmare på tre av hans begrepp.

  36. Episteme är det
    som är sant alltid och överallt-

  37. -det som inte ändrar sig:
    Pythagoras sats, till exempel.

  38. Oavsett vilken kultur eller tid
    som man lever i så är det sant.

  39. Den andra kunskapsformen är "techne".

  40. Det ordet har vi kvar i begrepp
    som "teknik" och så vidare.

  41. Det säger lite
    även om vad han menade med det.

  42. Det är en kunskap där vi har en väg
    som ska leda till ett tydligt mål.

  43. Techne går att sätta ord på
    och kan skrivas ner-

  44. -men kunskapen kan också sitta i
    kroppen och kan då inte skrivas ner.

  45. Det är svårt
    att skriva ner hur man cyklar.

  46. Även om jag läser hur nån gör
    betyder det inte att jag kan det.

  47. Den typen av kunskap
    som inte kan skrivas ner-

  48. -finns i ytterligare en kunskapsform,
    som Aristoteles kallar "fronesis".

  49. Det är ett begrepp
    som vi inte känner igen.

  50. När vi översätter hans texter tänker
    vi oftast att det handlar om klokhet.

  51. Det är trevligt
    att få använda begreppet "klok"-

  52. -med en ordentlig
    filosofisk betydelse.

  53. Hume var väldigt radikal,
    kunskapsteoretiskt.

  54. Han företrädde
    en extremt empiristisk ståndpunkt-

  55. -och hävdade att egentligen
    kan vi inte med visshet veta-

  56. -vad det är som exempelvis
    sätter i gång en rörelse.

  57. Han tar ett biljardbord som exempel.

  58. Om en vit boll slår emot en röd
    och den röda åker i väg-

  59. -då säger han att det med största
    sannolikhet är den vita bollen-

  60. -som får den röda bollen att rulla-

  61. -men att vi inte kan veta det
    med absolut visshet.

  62. Han delar in sin kunskap
    i den som vi har om naturen-

  63. -och den som vi har om oss själva,
    vilket han skriver mycket om.

  64. Vad gäller kunskap om naturen får man
    nöja sig med alla dessa iakttagelser-

  65. -och uppfatta regelbundenhet
    eller lagbundenhet-

  66. -utan att kunna säga mer än att det
    ser ut som om det alltid går till så.

  67. Sen kan vi också studera
    till exempel våra egna affekter.

  68. Vrede, kärlek, glädje
    - allt sånt kan vi studera.

  69. Det ger också en typ av kunskap,
    men det finns inget innerst inne.

  70. Det är också ett slags flöde.

  71. Man brukar tala om
    att vi har ett jag-

  72. -men enligt honom har vi inget jag-

  73. -utan kan bara iaktta
    ett flöde av intryck i vårt inre.

  74. Människans kunskap
    utgår alltid från erfarenheten-

  75. -och all vår kunskap bottnar
    i sista hand i den-

  76. -men genom människans aktivitet,
    hennes medvetande, blir det kunskap.

  77. Hela Kants projekt vid
    "Kritik av det rena förnuftet"-

  78. -är ett försök att ringa in
    betingelserna för kunskapen.

  79. Hur kommer det sig
    att vi kan ha säker kunskap?

  80. Kant förutsätter
    att vi har säker kunskap.

  81. Till exempel Newtons mekanik
    har visat att säker kunskap finns.

  82. Men hur kan det komma sig
    att vi har denna säkra kunskap?

  83. Därigenom sätter Kant upp gränser
    för vilken kunskap vi kan få.

  84. Tidigare filosofer har diskuterat
    frågor, inte minst under medeltiden-

  85. -exempelvis om Guds existens.

  86. Men enligt Kant går frågan över
    människans förståndskapaciteter.

  87. Vi kan helt enkelt inte begripa
    om Gud existerar eller inte.

  88. Det kan varken bevisas
    eller motbevisas.

  89. Det handlar om tro, inte om vetande.

  90. Massor av gamla teologiska frågor
    avfärdar Kant vid 1700-talets slut-

  91. -som metafysik. Det är sånt som går
    utöver människans kunskapsförmågor.

  92. För Marx är det så
    att grunden för all kunskap-

  93. -är människans praktiska görande,
    som han kallar hennes "produktion".

  94. Människans praktiska handlande
    i den här handgripliga meningen-

  95. -det är där som vi också
    skaffar oss kunskap.

  96. Det grundläggande
    finns i vad människor gör.

  97. Att hon med sina händer och med sina
    föreställningar om vad hon kan göra-

  98. -förändrar hela sin omgivning,
    efter hand mer och mer.

  99. Att detta är den avgörande
    utvecklingen som man kan följa.

  100. Han såg, liksom vi ser i dag,
    att människan förändrar hela klotet-

  101. -med sin verksamhet. Biologiskt sett
    är vi likadana som för 10 000 år sen-

  102. -men världen som vi har skapat
    är så enormt annorlunda-

  103. -än den som våra förfäder
    för 10 000 år sen levde i.

  104. Massor av forskare
    har varit inflytelserika-

  105. -i att omtolka vår förståelse
    av vad kunskap är.

  106. Det viktigaste som har skett
    sen 60- och 70-talet och framåt-

  107. -är att man har försökt visa
    hur kunskap aldrig är-

  108. -en enkel idé som en individ har
    eller bara en avspegling av naturen-

  109. -utan att kunskap ständigt sker
    i kollektiva, samhälleliga processer-

  110. -som involverar människor,
    grupper av människor-

  111. -och väldigt materiella saker,
    som byggnader och instrument.

  112. Man beskriver kunskap
    som placerad i tid och rum-

  113. -och beroende av den tid och det rum
    som den är placerad i.

  114. Det har effekt för vilken kunskap
    som är möjlig att framställa.

  115. Det som skanderades
    av hundratusentals arbetare-

  116. -från Bastiljen till Saint Lazare:

  117. Avgå, de Gaulle!
    Inrätta en folkets regering!

  118. Jag vill be er rösta angående det
    omedelbara utförandet av förslagen.

  119. Okej, det första förslaget...

  120. -Nå...
    -Nej.

  121. Nej.

  122. "Fortsätt strejka, monstret dör."

  123. Med tanke på de förhandlingar
    som sker nu är den här passande.

  124. Vilka röstar för?

  125. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9,
    10, 11, 12, 13, 14.

  126. "Kapitalet dör." Kapitalet dör.

  127. Foucaults storhetstid var 60- och
    70-talet. Det var mycket i luften-

  128. -och här är en extremt bildad,
    intelligent, skarpsinnig person-

  129. -som formulerar ett sätt
    att se på det.

  130. Foucault har haft en enorm betydelse.

  131. Ett av de viktigaste bidragen
    är att visa oss-

  132. -att saker som ser som
    självklarheter, som vi tar som givna-

  133. -inte alls är så självklara.

  134. Idéer som vi ser som tidlösa
    är snarare extremt tidsbundna.

  135. De kan placeras på en viss tidpunkt-

  136. -uppstod på grundval
    av vissa bestämda skeenden-

  137. -och skulle kunna vara
    helt annorlunda än vad de är.

  138. När vissa självklarheter
    inte längre är lika självklara-

  139. -förstår man att vi inte alls
    är tvungna att tänka som vi gör.

  140. Och man kan ha i åtanke
    att identifieringen av denna teori...

  141. Foucault har en fin grej-

  142. -när han pratar om Kants uppsats
    om vad upplysning är.

  143. Han säger att Kant introducerade
    en ny fråga för filosofin-

  144. -en fråga som aldrig tidigare
    hade förekommit i filosofin:

  145. "Vad är det som sker nu?"

  146. Tidigare var filosofin alltid
    intresserad av tidlösa frågor-

  147. -och verkligheten
    bortom det som sker nu.

  148. Men Foucault menade
    att det också är en filosofisk fråga.

  149. Vilka är vi egentligen nu,
    och hur har vi blivit så här?

  150. Det är en ny fråga, menar han-

  151. -och han sällar sig
    till den traditionen-

  152. -som anser att det är
    den väsentliga frågan för filosofin:

  153. "Vad är det som sker?"

  154. Nobelfestbilden av kunskap går inte
    att upprätthålla om man granskar-

  155. -hur det faktiskt går till.

  156. Som iakttagare eller publik
    får man veta-

  157. -att det här är den individ som kom
    på vad vederbörande nu får pris för.

  158. Kunskap presenteras som om det är
    en unikt genial individ-

  159. -som plötsligt får
    ett genialiskt infall-

  160. -utifrån all den kunskap som han,
    för det är oftast han, har inhämtat-

  161. -och då i sin hjärna
    plötsligt kan lägga pusslet.

  162. Kunskap är helt enkelt det,
    socialt sett-

  163. -som de som har nåt att säga till om
    bestämmer är kunskap.

  164. Vad skulle annars kunskap vara,
    i ett samhälle?

  165. Om man sitter på en öde ö
    kan man ha en uppfattning om kunskap-

  166. -men i vårt samhälle är det
    de som bestämmer spelreglerna-

  167. -för hur man talar om
    vad som är sant och riktigt-

  168. -där avgörs det vad kunskap är.

  169. Kunskapen i dag är uppdelad.

  170. På universiteten läser folk
    på den ena våningen i ett hus aldrig-

  171. -det som folk på
    en annan våning har skrivit.

  172. Kunskapen utvecklas på ett sånt vis-

  173. -att vi kommer att veta allt om inget.

  174. Ungefär så ser logiken ut.

  175. Området för ens sakkunskap
    blir allt smalare-

  176. -men den kunskap som krävs
    för att fylla ut området växer.

  177. De rör sig i motsatta riktningar.
    Det blir allt svårare.

  178. De som låg bakom idén om paideia-

  179. -den första utbildningsformen,
    i det antika Grekland-

  180. -de var lyckligt ovetande
    om vad de var ute efter.

  181. Mängden kunskap på den tiden
    var relativt begränsad.

  182. Alla som önskade sig det
    kunde på ett eller två år förvärva-

  183. -allt som krävdes under en livstid.
    Det är inte längre möjligt.

  184. Att skaffa sig kunskaper
    är inte nåt som man gör en gång-

  185. -under en viss period i livet-

  186. -utan en verksamhet som pågår
    dygnet runt, sju dagar i veckan.

  187. 3 500 000 webbplatser.

  188. Man kan inte gå igenom allihop,
    och när man studerar dem på måfå-

  189. -har de oftast inget att göra med
    det som egentligen intresserar en.

  190. Det stora problemet
    och den stora utmaningen i dag-

  191. -när det kommer till kunskap-

  192. -är möjligheten
    att skilja agnarna från vetet.

  193. Att skilja de användbara bitarna,
    som är relativt få-

  194. -från ett hav av fullständigt onödig
    och oanvändbar information.

  195. Kunskap
    handlar mest om information.

  196. Problemet är emellertid-

  197. -som en skarpsynt iakttagare
    av modern kultur tog reda på-

  198. -att New York Times söndagsnummer
    innehåller mer information-

  199. -än renässansens
    mest intelligenta person-

  200. -kunde konsumera under hela livet.

  201. Det är en söndag, och det kommer
    många söndagar i livet.

  202. Om man läser New York Times
    ligger man illa till.

  203. Vi är översvämmade av information.

  204. Världen är svår att överblicka
    utifrån en enskilds perspektiv-

  205. -eller även utifrån
    en grupps perspektiv.

  206. Men humaniora och samhällsvetenskap
    kan få individer och grupper-

  207. -att ständigt se nya perspektiv,
    andras gruppers eller människors.

  208. Därmed kan man då bättre se
    och förstå en komplex värld-

  209. -som i grunden är omöjlig att helt
    och hållet beskriva eller förstå.

  210. Vetenskap kommer nog att stagnera,
    och även samhället.

  211. Man kan nämligen inte ta itu med
    de största utmaningarna-

  212. -om man inte är beredd
    att vara obekväm-

  213. -och göra livet obekvämt
    för sig själv.

  214. Om själva idén om kunskap
    inte längre är knuten till-

  215. -idén om sanningssökande,
    om att få svar på frågor-

  216. -som man i egenskap av människa,
    vetenskapsman eller tänkare-

  217. -känner är påträngande frågor
    som man vill ha svar på-

  218. -och bryr sig om att svaret är sant.

  219. Om vi inte tror på den idén längre,
    då tror vi inte längre på kunskap.

  220. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad är kunskap?

Avsnitt 1 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Där vi idag har ett enda ord för kunskap hade den antika filosofen Aristoteles ett helt spektrum. Han menade att det inte bara är boklig bildning som är kunskap. Hantverkskunnandet är en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Livet ger oss också ytterligare kunskap i form av erfarenhet och visdom. Den stora utmaningen idag är att skilja relevant kunskap från skräp i den flod av information som ständigt sköljer över oss. Filosofer, idéhistoriker och sociologer berättar hur synen på kunskap har förändrats under århundradena - från Platons absoluta kunskapsbegrepp till den postmoderna relativistiska kunskapssynen. Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Staffan Bergwik, fil. doktor i idéhistoria, Uppsala universitet, Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Kunskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Lärandets idéhistoria

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är kunskap?

Avsnitt 1 av 7

Där vi idag har ett enda ord för kunskap hade den antika filosofen Aristoteles ett helt spektrum. Han menade att det inte bara är boklig bildning som är kunskap. Hantverkskunnandet är en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Livet ger oss också ytterligare kunskap i form av erfarenhet och visdom. Den stora utmaningen idag är att skilja relevant kunskap från skräp i den flod av information som ständigt sköljer över oss. Filosofer, idéhistoriker och sociologer berättar hur synen på kunskap har förändrats under århundradena - från Platons absoluta kunskapsbegrepp till den postmoderna relativistiska kunskapssynen. Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Staffan Bergwik, fil. doktor i idéhistoria, Uppsala universitet, Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är bildning?

Avsnitt 2 av 7

Det moderna bildningsbegreppet skapades av Wilhelm von Humboldt i början på 1800-talet. Det uppstod som en kritik av tidens ståndssamhälle och religiösa inskränkthet. Humboldt byggde upp det första moderna universitetet i Berlin. Där skulle man inte bara reproducera gammal kunskap, utan genom forskning skapa nya landvinningar och ny kunskap som skulle ta samhället in i en bättre framtid. Vilken relevans har det moderna bildningsbegreppet idag? Medverkande: Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria, Umeå universitet, Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är skolans roll i samhället?

Avsnitt 4 av 7

Varje tid strävar att skapa den skola som passar samhällets krav. På 1800-talet och det tidiga 1900-talet skapades en folkskola som skulle leverera lydiga och flitiga arbetare. Idag ställs kravet att utbilda för entreprenörskap, kreativitet och livslångt lärande. Skolan är och har alltid varit en arena för ideologiska motsättningar, och politikerna har under åren genomfört genomgripande förändringar i styrdokument och organisation. Här följer vi den svenska skolans utveckling från 1842 fram till idag. Medverkande: Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Tomas Englund, professor vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet; Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är betyg?

Avsnitt 5 av 7

Ett utbildningssystem utan betyg är svårt att föreställa sig. Hur ska vi tänka kring det komplicerade sambandet mellan betyg och bedömning? Bedömningen ses som en förutsättning för lärandet. Betygen ses som ett sätt att sortera eleverna för vidare utbildningar. Genom att använda olika betyg görs bedömningen vilka som ska ges möjlighet att klättra vidare inom systemet. Men bedömningen är samtidigt en nödvändighet för att lärande och utveckling alls ska komma till stånd. Bedömningens utmynnande i betyg medför alltid risker och oönskade bieffekter. Medverkande: Fredrik Alm, universitetslektor i pedagogik; Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Christian Lundahl, professor i pedagogik, Karlstads universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet; Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of Education, University of London.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvar

Avsnitt 6 av 7

Zygmunt Bauman är en av 1900-talets mest inflytelserika sociologer. Han har gett upphov till begrepp som modernitet, postmodernitet och prekariat. Vi får följa ett samtal med Bauman som sträcker sig över utbildningsfrågor och bildning, via shopping och konsumism till moraliskt ansvar och mediekultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg

Avsnitt 7 av 7

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är etik?

Avsnitt 3 av 7

Visdom, förnuft, konsekvens och ansvar är några av hörnstenarna i den moralfilosofiska debatten. Skilda etiska ståndpunkter såsom utilitarism, dygdeetik, pliktetik och existensfilosofi har olika syn på den optimalt rätta och den goda handlingen. Men vilken ståndpunkt ska få utgöra norm? Kommer moraliska beslut inifrån, eller kan etiska koder läras ut? Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds; Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola; Johan Brännmark, universitetslektor i etik och samhällsfilosofi, Malmö Högskola; Ann Heberlein, teologie doktor i etik, Lunds universitet; Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvar

Zygmunt Bauman är en av 1900-talets mest inflytelserika sociologer. Han har gett upphov till begrepp som modernitet, postmodernitet och prekariat. Vi får följa ett samtal med Bauman som sträcker sig över utbildningsfrågor och bildning, via shopping och konsumism till moraliskt ansvar och mediekultur.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss