Titta

Lärandets idéhistoria

Lärandets idéhistoria

Om Lärandets idéhistoria

Vi har ärvt många föreställningar från det förflutna, oftast utan att vara medvetna om det - vetenskapliga upptäckter, politiska idéer, filosofiska teorier och konventioner kring lärande. Tankar som en gång var nya och omstridda men nu har blivit vår tids oreflekterade självklarheter. Det var först på 1800-talet pedagogik som ämne skildes ut från filosofin. Det är alltså de stora filosoferna som från antiken och framåt har ägnat sig åt att utveckla tänkandet kring kunskap och lärande. Det är där vi hittar lärarprofessionens rötter i filosofi och idéhistoria. Avsikten med programserien har varit att producera ett material som hjälper lärarstudenter att hitta sina professionella rötter. Programmen ger en överblick som grund för vidare studier kring idéhistoria och kunskapsteori.

Till första programmet

Lärandets idéhistoria: Vad är bildning?Dela
  1. Det betyder att man har en viss
    kunskap om många olika områden.

  2. Ett sätt att förstå världen
    på ett djupgående sätt.

  3. Inte bara kunskap, utan även att
    kunna sätta det i ett sammanhang.

  4. I ordet ligger också
    nåt som kanske tillhör en viss elit.

  5. Det är svårt
    att prata om bildning i dag-

  6. -på grund av att vi inte är överens
    om vad det är att vara bildad.

  7. Och vi är inte överens om
    värdet i att vara bildad.

  8. Det kan vi förstås inte vara om vi
    inte är överens om vad bildning är.

  9. När tyska pedagoger och filosofer
    talade om "Bildung"-

  10. -då har ordet sina rötter
    i teologiska resonemang.

  11. Människan har i sig Guds bild.

  12. Det är inplanterat i oss.
    Vi är fallna änglar.

  13. Med syndafallet, med Adam och Eva,
    förpassades vi till denna jämmerdal-

  14. -och vi har alla våra defekter,
    men genom att utveckla våra förmågor-

  15. -kan vi åter bli lika Gud
    och bilden som vi har inom oss.

  16. Den tanken, fastän något
    sekulariserad, har levt vidare-

  17. -i föreställningen om bildning
    som ett ideal och ett mål.

  18. Begreppet uppstår i Tyskland under
    sent 1700-tal och tidigt 1800-tal.

  19. Det institutionaliseras
    i Berlin-universitetet 1810.

  20. Arkitekten till universitetet
    var Wilhelm von Humboldt.

  21. Han skrev flera texter där han lägger
    fram tankarna på vad bildning är-

  22. -och bildningens roll i det som blir
    det moderna universitetsväsendet.

  23. Innan dess hade forskning
    inte funnits på universiteten.

  24. Det sysslade man med i kungliga
    akademier och lärda sällskap-

  25. -och privatmän höll på med sånt.

  26. Men vid universitetet i Berlin - och
    den idén importerades till Sverige-

  27. -skulle det förekomma
    både undervisning och forskning.

  28. Humboldt sa att i skolan finns
    lärarna där för elevernas skull-

  29. -på universiteten finns lärarna och
    studenterna för vetenskapens skull.

  30. De skulle gemensamt söka sig fram
    till det som var värt att veta.

  31. Tidigare föreställde man sig
    att det skulle vara givet-

  32. -vad lärandet skulle gå ut på.

  33. Man skulle få ett visst yrke,
    bli religiös på rätt sätt-

  34. -eller lära sig de klassiska
    författarnas skrifter utantill-

  35. -och så vidare.

  36. Men nu fick vi en ny tanke:
    Det ska inte vara på förhand givet-

  37. -vad vår bildning ska leda fram till.

  38. Man kan förstå
    att det var möjligt att tänka så-

  39. -hos det nya skiktet av ämbetsmän-

  40. -och universitetsfolk-

  41. -litteratörer och såna, kring 1800.

  42. De utmanade ju den tidens makthavare:

  43. Aristokratin, kungamakten
    och kyrkan, inte minst.

  44. De hävdade sin rätt att skapa
    nåt som inte fanns tidigare.

  45. Då ligger det nära till hands att
    man inte vill fastställa i förväg-

  46. -vart bildningsäventyret skulle leda.

  47. ...talet om människobild är
    ett påfund från 1800-talet.

  48. Precis som världsbilden, för övrigt.

  49. Det fanns inte
    under antiken eller medeltiden.

  50. Det har med bilden att göra.
    Heidegger skrev...

  51. Bildning är inte bara det som förr
    kallades humanistisk bildning.

  52. För Humboldt
    fanns det tre huvuddelar.

  53. Dels var det språket.

  54. Där gällde det att lära sig språk-

  55. -så att man fick sig
    en tydlig bild av vad tänkande är.

  56. Han tänkte att språk med väldigt rika
    böjningsmönster var de bästa-

  57. -som grekiska eller sanskrit.

  58. De skulle ge en föreställning
    om tänkandet.

  59. Matematik ger också en föreställning
    om ett tänkande i strukturer.

  60. Det är också en viktig bildningsgren,
    och den tredje är historien.

  61. Då gäller det inte historiska fakta
    utan det väsentliga i historien-

  62. -att se de historiska mönstren.

  63. Hela tiden är det fråga om att
    kunna urskilja väsentliga mönster.

  64. Det självständiga tänkandet är det
    som är människans egentliga väsen.

  65. Men det är en sorts ren potential
    hos människan som släkte.

  66. De är nåt som måste odlas-

  67. -för att vi inte ska falla tillbaka
    i barbari och vidskepelse-

  68. -eller bli helt beroende
    av extern auktoritet.

  69. Tanken är att man bildar,
    inte till en uppsättning kunskaper-

  70. -utan till personlighet,
    till att bli en riktig person.

  71. En individ som är kapabel till
    att ta ansvar-

  72. -för sitt tänkande
    och sitt handlande.

  73. Som kan resonera sig fram.

  74. Som kan korrigera sina egna fördomar-

  75. -eller misslyckade försök att tänka.

  76. Det var faktiskt inte knutet till
    det förflutna.

  77. De handlade inte om att vara bildad
    i vad de gamla grekerna sa-

  78. -utan det var framåtriktat.

  79. En bildad människa är kapabel till-

  80. -att ta sig själv, samhället
    och mänskligheten framåt.

  81. Därmed var bildning hårt knuten till
    idén om vetenskap. Det var samma sak.

  82. Det har att göra med
    en ny föreställning om originalitet.

  83. Man ser det också
    i konsten och estetiken.

  84. Man börjar uppskatta det unika och
    originella på ett helt annat sätt.

  85. Lite förenklat, fram till 1700-talet-

  86. -har man inom konsten försökt
    efterbilda de gamla mästarna-

  87. -eller efterbilda naturen.

  88. Efterbildning, på grekiska "mimesis"-

  89. -uppfattades som det centrala
    i konsterna.

  90. Under det tidiga 1800-talet kom
    istället en produktionsestetik-

  91. -eller en uttrycksestetik. Man
    vill producera nåt nytt och unikt.

  92. Detta nya och unika som produceras
    i konsten-

  93. -ses som ett uttryck för konstnären.

  94. Ytterst handlar det om en ny syn
    på människan, en ny individualism.

  95. Under 1800-talet blev bildning
    ett lite förstenat begrepp.

  96. Det kom att ofta betyda
    bildningsgods, skafferikunskap-

  97. -att lära känna vissa litterära
    mästerverk ur det förgångna eller så.

  98. Då kom det av många
    att uppfattas som privilegieförsvar-

  99. -ett förtryckarinstrument-

  100. -och ett sätt att stänga ute
    en del av befolkningen.

  101. Och det var det ju, förstås.

  102. Folkbildning har inte mycket med den
    klassiska bildningstanken att göra.

  103. Det handlar om att skola folket
    till praktiska, nyttoinriktade saker-

  104. -som att lära sig sammanträdesteknik
    och såna saker.

  105. Bildning är ett begrepp
    som det länge har skett en kamp om.

  106. Redan under 1800-talet
    skedde en kamp om begreppet.

  107. Den eskalerade i slutet av 1800-talet
    och det tidiga 1900-talet-

  108. -när arbetarrörelsen
    lyckades göra begreppet till sitt.

  109. Folkbildning är tanken att folket,
    vem som helst-

  110. -ska få del av kunskapen
    och komma med i samhällsgemenskapen.

  111. Sigmund Freud kunde på
    ett enkelt och träffsäkert sätt-

  112. -beskriva den första gränsen så här:

  113. "I sorgen är det världen utanför
    som blivit tom och fattig."

  114. "I depressionen är
    det jaget självt som har utarmats."

  115. Det är framför allt en nordisk tanke.

  116. Det är Nordens enda originella bidrag
    till bildnings- och skolhistorien.

  117. Folkbildningen utvecklas bättre och
    mångsidigare här än nån annanstans-

  118. -och sprids nu ut över världen.

  119. På olika håll i världen
    finns det motsvarigheter till detta.

  120. I Umeå fanns en fantastisk källa
    för att ta reda på hur folk tänkte-

  121. -om såna här bildningsfrågor:

  122. Det finns i hela Sverige,
    och heter folkrörelsearkiv.

  123. På det sättet fick jag
    lite inblick i vad man pratade om.

  124. Man pratade också mycket
    om existentiella frågor:

  125. Är samhället rättvist?

  126. Är det inte i grunden orättvist att
    de som arbetar mest tjänar minst?

  127. En annan sak som man pratade om
    blev komiskt när jag läste om det.

  128. De hade frågan:
    Är livet värt att leva?

  129. Det diskuteras på ett möte
    där nån gör en liten inledning.

  130. Sen står det: "Beslutade i mötet
    att livet inte är värt att leva."

  131. Då tycker man att protokollsböckerna
    borde ta slut.

  132. Men några veckor senare
    beslutar mötet-

  133. -att livet
    trots allt är värt att leva.

  134. Det är viktigt att kämpa för
    andra människor och för sig själv.

  135. Bara en liten minoritet
    gick till universiteten.

  136. Folkbildningen var för de andra.
    Situationen i dag är annorlunda.

  137. Drygt 40 procent av en årskull
    går till högskolesystemet.

  138. Folkbildningsambitionerna bör man ha
    in i universitet och högskolor i dag.

  139. Jag menar ambitionen att vidga
    och förmedla kunskaper-

  140. -som är nyttiga
    både för jobbet och livet.

  141. På den gamla tiden,
    när man hittade på idén om bildning-

  142. -trodde folk fortfarande
    att man kunde ge bildning-

  143. -förfining och kultur
    redan i början av livet.

  144. När jag var ung
    läste vi alla Jean-Paul Sartre.

  145. Han gav oss det kloka rådet att vi
    måste skapa oss själva tidigt i livet.

  146. Ett livsprojekt.

  147. Ett projekt från nu tills man dör.

  148. Vilken sorts människa vill man vara?

  149. Hur vill man använda sin kraft,
    energi och talang?

  150. Man väljer sin identitet
    och sen implementerar man den-

  151. -i resten av livet.

  152. Redan innan jag lämnade universitetet,
    och det var för tjugo år sen-

  153. -skrattade mina studenter
    när jag talade om livsprojekt.

  154. De skulle vara glada
    om de kunde planera nästa år i livet.

  155. Att kunna bestämma
    vad man ska göra från och med nu-

  156. -och vilken sorts människa
    man ska vara i hela livet?

  157. Det är uteslutet!

  158. Världen förändras varje år, varje dag.

  159. Det dyker hela tiden upp
    nya utmaningar och nya möjligheter.

  160. Idén om att det inte är skillnad
    mellan bildning och vetenskap-

  161. -grundar sig delvis i en framtidstro-

  162. -och delvis i en tro på förnuftet.

  163. Jag tror att en anledning till att vi
    har så svårt att förstå den idén-

  164. -är att det inte verkar ha lyckats.

  165. Det tredje rikets sista slagfält,
    Berlin, ligger i ruiner-

  166. -efter det ryska anfallet
    och vår långvariga bombning.

  167. Nervcentret i det som var jordens
    mäktigaste krigsmaskineri har fallit...

  168. Tron på förnuftets primat-

  169. -kom till uttryck tydligast
    i den del av Europa-

  170. -som föll ner i det mörkaste
    barbariet i förra seklet.

  171. Vi kan inte riktigt
    tro på det längre.

  172. Utan att tro på förnuftets primat
    kan vi inte tro på bildningsidealet.

  173. Vi tror inte på bildning alls.
    Det känns mer som dekoration

  174. Varför ska man läsa Platon själv
    när man kan slå upp det på Wikipedia?

  175. Vad ska man göra
    med den sortens kunskap?

  176. Man förstår inte vilken plats den har
    i vårt samhälle i dag?

  177. Vi lever i det som Bertman,
    en skarpsinnig iakttagare av vår tid-

  178. -kallade för en "nu-kultur".

  179. En skynda-på-kultur.

  180. Eller som Thomas Hylland Eriksen
    har belyst-

  181. -lever vi under "ögonblickets tyranni".

  182. Framtiden förvandlas
    framför våra ögon till det förflutna.

  183. Det går så fort att man
    knappt hinner reflektera över det.

  184. Det är det som gör tanken om bildning
    så svår att tillämpa.

  185. Det som jag
    vill lägga till bildningen-

  186. -är att också det praktiska
    måste komma in i bildningen.

  187. Det är inte bara de som
    håller på med teorier som är bildade.

  188. Människor som behärskar ett yrke
    som vi betraktar som praktiskt-

  189. -kan också vara så,
    i den här meningen-

  190. -att bildningen är en process
    där nåt tar form.

  191. I dag, när man talar om kunskap
    och kanske även bildning-

  192. -har man mycket siktet på resultat.

  193. Jag brukar säga
    att livets resultat är döden.

  194. De väsentliga i livet är en process.
    Det är likadant med vår kunskap.

  195. När man inte tycker sig behöva lära
    sig mer är man en död människa.

  196. Man måste hela tiden gå vidare.
    Man glömmer och fyller på med nytt.

  197. Nya horisonter ska öppnas hela tiden.

  198. I dag är det väldigt relevant att
    tala om bildning på universiteten.

  199. Där ser vi en utveckling mot-

  200. -att utbildningarna
    inriktas mot anställningsbarhet-

  201. -mot att preparera studenterna
    för vad arbetslivet kräver-

  202. -eller vad man tror att det kräver.
    Där hugger man oftast i sten.

  203. Det visar sig efter 10-15 år
    att arbetslivet krävde nåt annat.

  204. Men hela ambitionen,
    den typen av nyttoinriktning-

  205. -tycker jag måste kompletteras
    med den gamla idén om bildning-

  206. -alltså en allmänbildning.

  207. Man läser vid universiteten
    också för att bli klokare-

  208. -oavsett
    vilken levnadsbana man väljer.

  209. Man kan inte på förhand bestämma sig
    för var man kommer att hamna.

  210. Man lär sig tänka fritt och kritiskt-

  211. -lösgör sig lite från sina
    individuella behov av egen framgång-

  212. -och sätter sig in i saker som har
    att göra med lite större sammanhang-

  213. -än de allra närmaste
    angelägenheterna.

  214. Vad vi än gör så kan vi inte vara
    säkra på att det är det perfekta sättet.

  215. Vi lever med en permanent osäkerhet.

  216. Det kräver att man har starka nerver
    och är karaktärsfast.

  217. Man måste undvika det som man
    säger till de yngre generationerna-

  218. -är det bästa sättet att leva:
    Man måste undvika flexibilitet.

  219. Om man översätter
    "flexibilitet" till vanligt språk-

  220. -betyder det att man saknar ryggrad.
    Man är böjlig.

  221. Man styrs inte av sina avsikter,
    utan av omständigheterna.

  222. Men tyvärr är det tendensen
    i dag i livet.

  223. I stället för
    instrumentell rationalitet-

  224. -då ändamålet bestämmer
    valet av verktyg-

  225. -gör vi tvärtemot.
    Jag har de här verktygen att tillgå-

  226. -så jag gör det som är möjligt med dem
    utan att tänka på målet.

  227. Så målet avgörs av de tillgängliga
    verktygen, snarare än tvärtom.

  228. Det är upp och ner.

  229. Denna förändring har ägt rum
    de senaste femtio åren.

  230. Det ställer lärare inför
    den mycket svåra uppgiften-

  231. -att ompröva tanken på
    vad utbildning bör åstadkomma.

  232. En sak missar man när man tänker
    på stora filosofiska tänkare:

  233. Okej, de var genier-

  234. -men hade ofta också ett stort mått
    civilkurage - inte alla.

  235. Jag tycker liksom att...

  236. Nietzsche eller Descartes-

  237. -var beredda att...

  238. ...ta vissa risker med sitt tänkande.

  239. "Det här går kanske åt helsike,
    för ingen auktoritet har sagt så."

  240. "Men jag tar mitt tvivel på allvar.
    Nånting är skumt här."

  241. Att tänka så är nåt helt annat än
    att lära sig tekniker och begrepp-

  242. -och en jargong som tillhör
    en viss nisch inom akademin.

  243. Det tar tid att tänka-

  244. -men när man söker forskningsmedel
    ska man redogöra för varje minut.

  245. "På söndag tänkte jag." Fick jag göra
    det eller är det slöseri med tid?

  246. Man kan inte skriva
    att man reflekterade.

  247. Det ska heta litteratursökning
    eller att man har varit på konferens.

  248. För tänkande
    finns det ingen plats i vår kultur.

  249. Om man förknippar bildning med
    tänkande, då har vi för bråttom.

  250. "We're speed addicts", som nån sa.

  251. Det ska gå fort, och kulturen
    och bildningen blir därefter.

  252. Och varje kultur
    får den bildning som den förtjänar.

  253. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad är bildning?

Avsnitt 2 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det moderna bildningsbegreppet skapades av Wilhelm von Humboldt i början på 1800-talet. Det uppstod som en kritik av tidens ståndssamhälle och religiösa inskränkthet. Humboldt byggde upp det första moderna universitetet i Berlin. Där skulle man inte bara reproducera gammal kunskap, utan genom forskning skapa nya landvinningar och ny kunskap som skulle ta samhället in i en bättre framtid. Vilken relevans har det moderna bildningsbegreppet idag? Medverkande: Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria, Umeå universitet, Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Bildning, Folkbildning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Lärandets idéhistoria

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är kunskap?

Avsnitt 1 av 7

Där vi idag har ett enda ord för kunskap hade den antika filosofen Aristoteles ett helt spektrum. Han menade att det inte bara är boklig bildning som är kunskap. Hantverkskunnandet är en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Livet ger oss också ytterligare kunskap i form av erfarenhet och visdom. Den stora utmaningen idag är att skilja relevant kunskap från skräp i den flod av information som ständigt sköljer över oss. Filosofer, idéhistoriker och sociologer berättar hur synen på kunskap har förändrats under århundradena - från Platons absoluta kunskapsbegrepp till den postmoderna relativistiska kunskapssynen. Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Staffan Bergwik, fil. doktor i idéhistoria, Uppsala universitet, Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är bildning?

Avsnitt 2 av 7

Det moderna bildningsbegreppet skapades av Wilhelm von Humboldt i början på 1800-talet. Det uppstod som en kritik av tidens ståndssamhälle och religiösa inskränkthet. Humboldt byggde upp det första moderna universitetet i Berlin. Där skulle man inte bara reproducera gammal kunskap, utan genom forskning skapa nya landvinningar och ny kunskap som skulle ta samhället in i en bättre framtid. Vilken relevans har det moderna bildningsbegreppet idag? Medverkande: Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria, Umeå universitet, Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är skolans roll i samhället?

Avsnitt 4 av 7

Varje tid strävar att skapa den skola som passar samhällets krav. På 1800-talet och det tidiga 1900-talet skapades en folkskola som skulle leverera lydiga och flitiga arbetare. Idag ställs kravet att utbilda för entreprenörskap, kreativitet och livslångt lärande. Skolan är och har alltid varit en arena för ideologiska motsättningar, och politikerna har under åren genomfört genomgripande förändringar i styrdokument och organisation. Här följer vi den svenska skolans utveckling från 1842 fram till idag. Medverkande: Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Tomas Englund, professor vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet; Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är betyg?

Avsnitt 5 av 7

Ett utbildningssystem utan betyg är svårt att föreställa sig. Hur ska vi tänka kring det komplicerade sambandet mellan betyg och bedömning? Bedömningen ses som en förutsättning för lärandet. Betygen ses som ett sätt att sortera eleverna för vidare utbildningar. Genom att använda olika betyg görs bedömningen vilka som ska ges möjlighet att klättra vidare inom systemet. Men bedömningen är samtidigt en nödvändighet för att lärande och utveckling alls ska komma till stånd. Bedömningens utmynnande i betyg medför alltid risker och oönskade bieffekter. Medverkande: Fredrik Alm, universitetslektor i pedagogik; Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Christian Lundahl, professor i pedagogik, Karlstads universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet; Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of Education, University of London.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvar

Avsnitt 6 av 7

Zygmunt Bauman är en av 1900-talets mest inflytelserika sociologer. Han har gett upphov till begrepp som modernitet, postmodernitet och prekariat. Vi får följa ett samtal med Bauman som sträcker sig över utbildningsfrågor och bildning, via shopping och konsumism till moraliskt ansvar och mediekultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg

Avsnitt 7 av 7

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är etik?

Avsnitt 3 av 7

Visdom, förnuft, konsekvens och ansvar är några av hörnstenarna i den moralfilosofiska debatten. Skilda etiska ståndpunkter såsom utilitarism, dygdeetik, pliktetik och existensfilosofi har olika syn på den optimalt rätta och den goda handlingen. Men vilken ståndpunkt ska få utgöra norm? Kommer moraliska beslut inifrån, eller kan etiska koder läras ut? Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds; Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola; Johan Brännmark, universitetslektor i etik och samhällsfilosofi, Malmö Högskola; Ann Heberlein, teologie doktor i etik, Lunds universitet; Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Omvänt klassrum, utvecklat lärande

Gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter visar och berättar om fördelarna och erfarenheterna av ett omvänt klassrum, flipped classroom. Hon visar också konkreta exempel på hur hon arbetar med feedback med hjälp av IT-verktyg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Tvillingarna som slutade gå i skolan

Nannie och Natalie får specialanpassad undervisning eftersom de knappt varit i skolan på två år. Vi följer dem under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig att ta ansvar. Drömmen är att bo hos mamma igen och gå i en vanlig skola.

Fråga oss