Titta

UR Samtiden - Kierkegaard och 2000-talet

UR Samtiden - Kierkegaard och 2000-talet

Om UR Samtiden - Kierkegaard och 2000-talet

Människor har i alla tider funderat över meningen med livet och hur vi kan leva tillsammans. Den danske filosofen Sören Kierkegaards tankar från 1800-talet är lika aktuella i 2000-talets utmaningar. Fastän världen blivit mer komplex, teknisk och riskfylld kämpar vi med samma grundläggande frågor om livets mening och hur vi åstadkommer ett fungerande och gott samhälle. Tre talare ger sina personliga reflektioner kring Kierkegaard och livets existentiella frågor. Arrangemangets originaltitel: Kierkegaard och 2000-talets existentiella frågor. Inspelat i april 2013. Arrangör: Adolf Fredriks församling.

Till första programmet

UR Samtiden - Kierkegaard och 2000-talet : Kierkegaards utmaningDela
  1. Jag har 30 minuter på mig
    att presentera-

  2. -det som Kierkegaard har beskrivit-

  3. -i ett fyrtiotal böcker-

  4. -och över 8 000 dagbokssidor.

  5. Jag har tagit med en del av den här
    produktionen så att ni kan se.

  6. Det är bara en del. Det är inte allt.

  7. Jag börjar med tre frågor.

  8. Jag kommer att ställa ett antal
    frågor och ge ett antal korta svar-

  9. -så att ni kan få grepp
    om den oerhörda produktion-

  10. -som Kierkegaard
    har lämnat efter sig.

  11. Den första frågan är: Vad är
    huvudbudskapet i denna produktion?

  12. Fyrtio böcker
    och mer än 80 000 dagbokssidor.

  13. Vad är huvudbudskapet?

  14. Den andra frågan är:

  15. Vilken är Kierkegaards grundfråga?

  16. Det finns en grundläggande fråga
    i alla de här böckerna.

  17. Vilken är grundfrågan?
    Och naturligtvis:

  18. Vilket är hans grundläggande svar?

  19. Jag formulerar hans grundfråga
    på det här sättet:

  20. Vad måste en människa göra-

  21. -för att uppleva ett högsta goda
    (en evig salighet)?

  22. Kierkegaards pseudonym
    Johannes Climacus skrev 1846-

  23. -i sin stora bok "Avslutande
    ovetenskaplig efterskrift":

  24. "Jag, Johannes Climacus, född i denna
    stad, i dag trettio år gammal"-

  25. -"rätt och slätt en människa
    som folk är mest"-

  26. -"antar att för mig lika väl som för
    en tjänsteflicka och en professor"-

  27. -"ett högsta goda är ställt i utsikt,
    vilket kallas en evig salighet."

  28. Kierkegaard menar att varje människa-

  29. -längtar och strävar
    efter en livsvision

  30. Varje människa vill förverkliga
    sin dröm om det goda livet.

  31. Då kommer frågan: Hur uppnår
    en människa sin livsvision-

  32. -sin dröm om det goda livet?

  33. Jag formulerar svaret
    på det här sättet:

  34. En människa måste bli subjektiv-

  35. -för att uppleva ett högsta goda
    (en evig salighet).

  36. Johannes Climacus igen:

  37. "Alltså, att bli subjektiv"-

  38. -"skulle vara den högsta uppgift
    som varje människa är ställd inför"-

  39. -"på samma sätt som den högsta
    belöningen, en evig salighet"-

  40. -"bara är till för den subjektive"-

  41. -"eller rättare, blir till för den
    som blir subjektiv."

  42. De här orden:
    subjektiv, subjektivitet och subjekt-

  43. -spelar en mycket central roll
    i Kierkegaards filosofi.

  44. Men det är inte lätta ord,
    och frågan är vad de betyder.

  45. Jag ska peka ut två aspekter.

  46. Den första aspekten
    har med människans natur att göra.

  47. Grundfrågan är:
    Vilka är människans unika förmågor?

  48. Vad är det som är speciellt
    med Homo sapiens?

  49. Den andra aspekten har med människans
    handlingar att göra.

  50. Vad kan vi åstadkomma?

  51. Jag börjar med den första frågan-

  52. -Kierkegaards syn
    på människans natur.

  53. Han skrev 1849 i boken
    "Sjukdomen till döds":

  54. "Människan är ande, men vad är ande?"

  55. "Ande är självet,
    men vad är självet?"

  56. "Självet är ett förhållande
    som förhåller sig till sig själv."

  57. Han fortsätter:
    "Människan är en syntes"-

  58. -"av oändlighet och ändlighet"-

  59. -"av det timliga och det eviga,
    frihet och nödvändighet."

  60. I dag skulle vi inte använda
    de orden.

  61. Vi talar hellre
    om att människan är en helhet.

  62. Den här helheten
    består av en yttre dimension-

  63. -och en inre dimension.

  64. Till den yttre dimensionen
    talar vi om de egenskaper-

  65. -som är mätbara och objektiva.

  66. Till det subjektiva, det inre-

  67. -talar vi om våra subjektiva
    privata upplevelser.

  68. När det gäller den yttre dimensionen-

  69. -vill jag hävda att Kierkegaard-

  70. -accepterade sin tids vetenskapliga
    beskrivningar av människans natur.

  71. Det var 1800-talet.

  72. I dag skulle Kierkegaard
    ha fascinerats-

  73. -av den pågående utvecklingen
    inom vetenskapen-

  74. -till exempel neurovetenskapen.

  75. Han skulle ha samtalat
    med filosofer som Owen Flanagan-

  76. -om det
    som nu heter neuroexistentialism.

  77. Där är frågan:
    Vilka principer reglerar-

  78. -hur neurala kretsar och nätverk
    samverkar med varandra?

  79. Med andra ord: Hur kommer det sig
    att individuella hjärnceller-

  80. -bildar små nätverk
    som i sin tur bildar större nätverk-

  81. -så att vi kan se, höra-

  82. -känna, planera och så vidare?

  83. Det pågår nu ett stort projekt
    som heter HCP-

  84. -Human Connectome Project.

  85. Det är ett försök
    att svara på den här frågan.

  86. Uppdraget är naturligtvis inte enkelt
    för man måste ställa sig frågan:

  87. Hur ska vi kunna förstå människan,
    ett biologiskt system-

  88. -som är uppbyggt
    av 100 triljoner celler-

  89. -av vilka 100 miljarder är neuroner?

  90. Det sägs att varje neuron-

  91. -har runt 10 000 kopplingar
    till andra neuroner.

  92. Det förekommer runt 1 000 triljoner-

  93. -kopplingar i hjärnan.

  94. Ni förstår att HCP
    är ett gigantiskt projekt.

  95. USA och EU har bestämt att satsa
    otroligt mycket pengar på det här.

  96. Nästa år har USA lovat-

  97. -att satsa 100 miljoner dollar
    på detta projekt.

  98. Så långt med det yttre. Om vi lämnar
    det yttre och går till det inre-

  99. -uppstår en av filosofins
    svåraste frågor:

  100. Hur fungerar förhållandet-

  101. -mellan det yttre och det inre?

  102. Svaret är att ingen vet.

  103. För trettio år sedan, 1983-

  104. -myntade filosofen Joseph Levine-

  105. -uttrycket "förklaringsgapet".

  106. I dag
    säger vetenskapsmän och -kvinnor-

  107. -som Antonio Damasio, Cristof Koch
    och Susan Greenfield-

  108. -att det fortfarande saknas
    en tillfredsställande förklaring-

  109. -om förhållandet
    mellan det yttre och det inre.

  110. Samma sak gällde på Kierkegaards tid.

  111. Han kallade förhållandet
    ett mysterium.

  112. Han säger
    att övergången är ett språng.

  113. Det här språnget är en kvalitativ
    förändring, säger Kierkegaard.

  114. För Kierkegaard är det intressanta
    med detta mysterium-

  115. -förhållandet mellan det yttre
    och det inre, helheten.

  116. Det är människans unika förmåga-

  117. -att föreställa sig framtiden-

  118. -att skapa inre bilder av hur
    man vill att framtiden ska se ut.

  119. Det är bara vi människor,
    Homo sapiens-

  120. -som äger förmågan att ta ett steg
    utanför boxen, som vi säger i dag-

  121. -ta ett steg in i framtiden
    och kunna höja oss över-

  122. -våra omedelbara fysiska
    och emotionella tillstånd.

  123. Det är bara en människa som kan säga:
    "Jag har en dröm."

  124. Det finns inget annat djur som säger:
    "Jag har en dröm."

  125. Vi kan föreställa oss hur vi vill att
    livet ska se ut om fem eller tio år.

  126. Vi kan föreställa oss
    hur vi vill att världen ska se ut-

  127. -om 50 eller 100 år.

  128. Vi kan föreställa oss en utopi
    eller en dystopi.

  129. Att skapa bilder av framtiden-

  130. -att förverkliga
    sin dröm om det goda livet-

  131. -att ta ett steg utanför boxen-

  132. -det är unikt och speciellt
    för oss människor.

  133. Jag kallar det här projektet,
    den här uppgiften HMP-

  134. -Human Meaning Project.

  135. Jag menar att vi är byggda
    för att skapa mening.

  136. Vi är byggda för att tillskriva-

  137. -våra egna liv och vår omvärld
    en betydelse.

  138. Vi människor är självmedvetna.

  139. Jag definierar självmedvetandet
    så här:

  140. Självmedvetandet är förmågan
    och skickligheten-

  141. -att skapa bilder av framtiden-

  142. -att förverkliga en dröm
    om det goda livet-

  143. -att längta och sträva efter
    ett högsta goda-

  144. -en evig salighet.

  145. Kierkegaard själv
    beskriver självmedvetandet så här-

  146. -i boken "Sjukdomen till döds":

  147. "Självmedvetandet är det avgörande
    i förhållande till självet."

  148. "Alltså anden, helheten, enheten."

  149. "Ju mera medvetande,
    desto mera själv"-

  150. -"ju mera medvetande,
    desto mera vilja"-

  151. -"ju mer vilja desto mera själv."

  152. "En människa
    som inte alls har någon vilja"-

  153. -"är inte något själv"-

  154. -"men ju mera vilja hon har, desto
    mera självmedvetande har hon också."

  155. Det är denna unika förmåga
    som skiljer oss från andra djur.

  156. Kierkegaard menar
    att om vi nonchalerar denna förmåga-

  157. -om vi avstår från att använda den
    och förtränger denna förmåga-

  158. -uppstår en form
    av existentiell ohälsa-

  159. -en slags existentiell dysfunktion
    som han kallar förtvivlan.

  160. Han skrev: "Möjligheten till denna
    sjukdom, alltså förtvivlan"-

  161. -"är människans företräde
    framför djuret."

  162. "Detta företräde utmärker henne"-

  163. -"på ett helt annat sätt
    än den upprätta gången"-

  164. -"ty det tyder på
    den oändliga upprättheten"-

  165. -"eller upphöjdheten
    att hon är ande."

  166. Vad är självmedvetandets drivkraft?

  167. Kierkegaard svarar:
    "Den oändliga personliga lidelsen"-

  168. -"i riktning av sin eviga salighet."

  169. Alltså strävan att må bra,
    helt enkelt-

  170. -strävan att uppleva välbefinnande.

  171. Den antika filosofen Aristoteles-

  172. -talade om människans längtan
    och strävan efter "eudaimonia"-

  173. -mänsklig blomstring.

  174. Självmedvetande, denna längtan
    och strävan efter en livsvision-

  175. -detta förverkligande av en dröm
    om det goda livet-

  176. -har enligt Kierkegaard
    tre grunddrag.

  177. För det första: Självmedvetande
    hör ihop med hela människan.

  178. Känslor, tankar och vilja.

  179. En livsvision, en livshållning-

  180. -är en integrerad handling.

  181. Så här står det i "Avslutande
    ovetenskaplig efterskrift":

  182. "I existensen handlar det om"-

  183. -"att alla momenten
    är tillstädes samtidigt."

  184. "Beträffande existensen
    står tänkandet inte högre"-

  185. -"än fantasin och känslan,
    utan sidoordnat."

  186. "Uppgiften är inte att upphäva
    den ena på den andras bekostnad"-

  187. -"utan uppgiften är
    likställdheten, samtidigheten."

  188. "Det medium i vilket de enas
    är existerande."

  189. För det andra:
    Självmedvetandet är präglat-

  190. -av frihet, möjlighet och ångest.

  191. Självmedvetandet
    styr sig själv inifrån-

  192. -det är inte styrt utifrån.

  193. Kierkegaards pseudonym
    Victor Eremita-

  194. -skrev år 1843
    i boken "Antingen eller":

  195. "Därför kämpar jag för friheten,
    för framtiden."

  196. "Det är den skatt
    jag har för avsikt att efterlämna"-

  197. -"till dem jag älskar i världen."

  198. "Om min lille son i detta ögonblick
    vore gammal nog att förstå mig rätt"-

  199. -"och min sista stund vore kommen
    skulle jag säga till honom:"

  200. "Jag lämnar ingen förmögenhet efter
    mig, inga titlar och värdigheter"-

  201. -"men jag vet
    var det ligger en skatt begraven"-

  202. -"som kan göra dig rikare än hela
    världen och denna skatt tillhör dig."

  203. "Denna skatt
    är nedlagd i ditt eget inre."

  204. Kierkegaard menar att en människas
    utforskande av sitt inre-

  205. -det vill säga frihetens möjligheter
    att våga ta ett steg utanför boxen-

  206. -sitt omedelbara fysiska
    och emotionella tillstånd-

  207. -framkallar en upplevelse av ångest-

  208. -en existentiell osäkerhet.

  209. Pseudonymen Vigilius Haufniensis-

  210. -skriver i boken "Begreppet ångest"
    år 1844:

  211. "Ångest kan jämföras med svindel."

  212. "Den vars öga kommer att skåda ner
    i ett gapande djup"-

  213. -"han får svindel."

  214. "Sålunda är ångest
    den frihetens svindel"-

  215. -"som uppstår
    då anden skall sätta syntesen"-

  216. -"och friheten skådar ner
    i sin egen möjlighet."

  217. Det tredje grunddraget
    i självmedvetandet-

  218. -är att det alltid
    är individuellt och personligt.

  219. Varje människa
    måste skapa sin egen livsvision-

  220. -sin egen dröm om det goda livet.

  221. En annan pseudonym,
    Johannes de Silentio-

  222. -skriver år 1843 i boken
    "Fruktan och bävan":

  223. "Endast den som arbetar får äta."

  224. "Endast den
    som stiger ner i underjorden"-

  225. -"räddar sin älskade."

  226. "Endast den som drar kniven
    får Isak."

  227. Varje person måste ta ansvar
    för sin livsvision.

  228. Varje person måste förverkliga-

  229. -sin dröm om det goda livet.

  230. Varje person
    måste hitta sin egen livsväg.

  231. Själv sökte Kierkegaard sin egen väg.

  232. När han var bara 22 år gammal-

  233. -skrev han i sin dagbok
    den 1 augusti 1835:

  234. "Det som egentligen fattas mig"-

  235. -"är att komma på det klara
    med mig själv om vad jag skall göra."

  236. "Det gäller att finna en sanning
    som är sanning för mig"-

  237. -"att finna en idé
    för vilken jag vill leva och dö."

  238. Hans livsväg blev-

  239. -denna omfattande
    litterära produktion.

  240. Dess huvudbudskap är: Bli subjektiv!

  241. Skapa din egen livsvision!

  242. Din egen dröm om det goda livet.

  243. Det har vi Homo sapiens gjort
    i tusentals år.

  244. Kierkegaard säger att när han tittar
    ut över det mänskliga landskapet-

  245. -ser han tre grundläggande typer-

  246. -av livsvisioner,
    eller livshållningar.

  247. Den första kallar han för
    "Det estetiska stadiet".

  248. Det är ett stadium där individen
    nonchalerar sitt självmedvetande.

  249. Individen tar inte ansvar
    för sin egen vision-

  250. -utan låter sitt liv styras-

  251. -av andra människor,
    av yttre krafter.

  252. Sen finns det en annan livsvision-

  253. -där individen låter självmedvetandet
    reglera hennes handlingar.

  254. Individen formar sitt eget liv.

  255. Detta är "Det etiska stadiet".

  256. Sen den tredje där självmedvetandet
    inspireras, säger Kierkegaard-

  257. -av den absoluta verkligheten.

  258. Individen överskrider
    sin egen begränsade vilja-

  259. -och förenas med den eviga
    och obegränsade viljan.

  260. Detta kallar han
    "Det religiösa stadiet".

  261. Kierkegaard menar
    att det är varje människas uppdrag-

  262. -att skaffa sig en livsvision,
    en livshållning-

  263. -att förverkliga sin dröm
    om det goda livet.

  264. Med denna utgångspunkt...

  265. ...vill jag peka ut tre viktiga
    utmaningar för 2000-talet.

  266. Ett: Att förstå-

  267. -hur subjektiva upplevelser uppstår
    i en materiell värld.

  268. Det är det som neuroexistentialismen
    håller på med.

  269. Hur går vi ifrån hjärnans kemi-

  270. -till de subjektiva upplevelser
    som vi har av våra visioner?

  271. Den andra utmaningen
    är att var och en-

  272. -måste skapa
    sin egen personliga livsvision.

  273. Det tredje är att bidra till
    byggandet av det goda samhället.

  274. Detta ser jag
    som Kierkegaards utmaning till oss-

  275. -2000-talets människor.

  276. Han påminner oss om det faktum att vi
    bär inom oss en otrolig potential-

  277. -att vara representanter
    för existentiell utveckling-

  278. -och för positiv samhällsförändring.

  279. Så vår uppgift är att bli subjektiva.

  280. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kierkegaards utmaning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad måste en människa göra för att uppleva ett högsta goda? Den danske filosofen, teologen och författaren Sören Kierkegaard föddes 1813 och lämnade efter sig ett fyrtiotal böcker och mer än 8000 dagbokssidor om människans existentiella sökande. Subjektiviteten är sanning, menar han, och påpekar att människan har tillgång till unika förmågor och handlingar. Vi är de enda varelser som kan skapa bilder av framtiden och höja oss över vårt fysiska tillstånd. Prästen Ted Harris berättar om grundläggande frågor och svar hos Kierkegaard. Inspelat i april 2013. Arrangör: Adolf Fredriks församling.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofer, Filosofi, Filosofins historia, Kierkegaard, Søren, 1813-1855, Livsåskådningsfrågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kierkegaard och 2000-talet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kierkegaard och 2000-talet

Kierkegaards utmaning

Vad måste en människa göra för att uppleva ett högsta goda? Den danske filosofen, teologen och författaren Sören Kierkegaard föddes 1813 och lämnade efter sig ett fyrtiotal böcker och mer än 8000 dagbokssidor om människans existentiella sökande. Prästen Ted Harris berättar om grundläggande frågor och svar hos Kierkegaard.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kierkegaard och 2000-talet

Det personliga sökandet

När det gäller det personliga sökandet finns mycket att hämta hos Nathan Söderblom, som på 1800-talet var professor i religionshistoria, ärkebiskop, ledamot av Svenska Akademien och mottagare av Nobels fredspris. Det har hänt så lite när det gäller religionens befrielse, menar KG Hammar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kierkegaard och 2000-talet

Livets mening

Alla borde skriva ner sin livshistoria, menar författaren Merete Mazzarella. En livshistoria är linjen mellan vårt unika jag, vår grupptillhörighet och utveckling över tid.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLärandets idéhistoria

Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvar

Zygmunt Bauman är en av 1900-talets mest inflytelserika sociologer. Han har gett upphov till begrepp som modernitet, postmodernitet och prekariat. Vi får följa ett samtal med Bauman som sträcker sig över utbildningsfrågor och bildning, via shopping och konsumism till moraliskt ansvar och mediekultur.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss